Kvalitetsredovisning Mikael Elias Gymnasium Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Stockholm"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Mikael Elias Gymnasium Stockholm

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde; Undervisningskvalitet och studiero 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1; IT för lärande 10.2 Utvecklingsområde 2; Auskultation för ökad undervisningskvalitet 10.3 Utvecklingsområde 3; Formativ bedömning och kommunikation för ett ökat lärande 10.4 Utvecklingsområde 4; Arbetsmiljö och samverkan

3 1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på 2. Information om vår skola Mikael Elias Gymnasium Stockholm är en modern skola där du som elev får möjlighet att växa, både kunskapsmässigt och som människa. Det är inget vi bara säger utan det är något vi också aktivt arbetar utifrån. För att du ska ha de bästa förutsättningarna att växa så jobbar vi utifrån tydliga mål, kontinuerlig uppföljning och feed-forward med digitala hjälpmedel som en självklarhet i vardagen. Du kommer mötas av välutbildad personal med ett äkta engagemang för ungdomar och kunskapande. Här tror vi på dig och din vilja och förmåga att nå ännu längre och därför kommer vi utmana dig att tänka nytt. Du kommer också mötas av ett gäng kompisar som har valt oss för de tycker det är kul att plugga och som har bestämt sig för att de vill vidare. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolans personal har detta läsår bestått totalt 17,6 heltidlärartjänster. Skolans lärare är behöriga bortsett från två vikarier och en visstidsanställd som alla avser att slutföra sina studier för en högskoleexamen under hösten Detta avviker något från den offentliga statistik som finns i SIRIS och som avser föregående läsår (se nedan). Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 17,6 84,1 21,0 MEG totalt 114,1 79,1 17,3

4 Skolan har under det gångna läsåret anställt en ny biträdande rektor som avlastat rektor med den dagliga verksamheten. Skolledningen har under det gångna läsåret bestått av en rektor 100 %, en biträdande rektor 100 % samt två stycken arbetslagsledare på 20 % vardera. I skolans EHT ingår: Biträdande rektor (100 %), Skolsköterska (50 %) Kurator (40 %), Studie- och yrkesvägledare (60 %), Specialpedagog (40 %), Skolpsykolog (två halvdagar per termin) samt Skolläkare (mottagning 2 heldagar per termin). Arbetet har letts av biträdande rektor och skett tillsammans med två lärare för att förbättra bl.a. kommunikationen kring elevärenden och extra stöd. Skolans elevhälsoteam är samlat två gemensamma dagar i veckan. Varannan vecka träffas vi i EHTboard där det är öppen dörr för undervisande lärare och mentorer att lyfta elevärenden till EHT teamet. Under mötet diskuterar vi och fattar beslut kring eventuella åtgärder. Under följande möte återkopplar vi till teamet och berörda mentorer hur ärendet framskrider. Vi jobbar på organisationsnivå med speciellt närvaro, lärmiljö och värdegrundarbete. På gruppnivå jobbar vi med handledning runt klasser eller grupper av elever, mentorskap och klassrumsobservationer och på individnivå med enskilda utredningar, anpassningar, samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare och övriga instanser inom hälso- och sjukvården. I vårt förebyggande arbete har vi velat ha en låg tröskel för mentorer och undervisande lärare att lyfta sin oro i EHT-board samt handledning till personal i enskilda elevärenden och på klassnivå. Vi har skapat ett klassdokument för att på ett enkelt sätt få överblick av extra anpassningar. Som hälsofrämjande insatser har vi satsat på att vara synliga för eleverna genom klassrumsobservationer, hälsosamtal hos skolsköterska, pedagogiska luncher, värdegrundsarbete. Skolan har under läsåret 14/15 haft 5 stycken förstelärare. Deras uppdrag under läsåret har varit att driva det kollegiala lärandet på skolan genom att bl.a. leda årets studiedagar. En av förstelärarna har ej ingått i gruppen utan har som sitt uppdrag lett matematiklyftet på skolan. Som planeringstid för uppdraget har förstelärarna använt sig av tilldelad mötestid 60 minuter varannan vecka, då övrig personal har suttit i andra former av möten. De har även förfogat över alla studiedagar samt pedagogiska samtal 3 ggr/termin då de haft hela lärargruppen samlad. 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Skolan totalt Ekonomiprogrammet erbjuder inriktningen ekonomi och inriktningen juridik. Båda inriktningarna är populära och eleverna driver UF-företag i årskurs tre där det får använda sig av alla sina kunskaper

5 från tidigare skolår. Ett mycket uppskattat inslag i utbildningen. På programmet är det jämnt fördelat mellan könen och klasserna består till större del av studiemotiverade elever. Naturvetenskapsprogrammet erbjuder inriktningen naturvetenskap och inriktningen samhällsvetenskap. Inriktningen naturvetenskap är den populärare av de två med absolut merparten av eleverna på programmet. Uppskattade inslag i utbildningen är att eleverna kan läsa matematikspecialisering, en kurs där eleverna får föreläsningar på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. På programmet är det jämnt fördelat mellan könen och klasserna består av målinriktade och studiemotiverade elever. Samhällsprogrammet erbjuder inriktningen beteendevetenskap och inriktningen samhällsvetenskap. Inriktningen beteendevetenskap är den populärare av de två med absolut merparten av eleverna på programmet. Kurser som sociologi, ledarskap och psykologi är populära inslag i utbildningen. På programmet är det jämnt fördelat mellan könen och klasserna består av målinriktade och studiemotiverade elever som vill ha många dörrar öppna i framtiden. Teknikprogrammet erbjuder inriktningen teknikvetenskap. Eleverna har under året bl.a. arbetat med att utveckla egna applikationer till smartphones vilket har varit mycket uppskattat och fantasin har flödat i klassrummet. Programmet är överrepresenterat av killar men de tjejer som går i klasserna trivs mycket bra antalet till trots. Eleverna målinriktade och studiemotiverade. Skolans upptagningsområde är i huvudsak Stockholms stad och Solna men det söker sig även elever från övriga kranskommunerna till skolan vilket leder till en fin mångfald av elever som alla hittar nya kompisar från alla möjliga håll. Det råder en fin sammanhållning mellan skolans alla elever och en hög toleransnivå för var och ens olikheter. Något som eleverna själva ofta lyfter fram som en av skolans styrkor. 4. Viktiga händelser under året Gemenskap och en personlig, trevlig känsla är otroligt viktigt för oss på Mikael Elias gymnasium i Stockholm. Vi satsar därför mycket på traditioner och aktiviteter som bidrar till att bygga en bra grund för gemenskap och att alla skall känna sig trygga och trivas hos oss. Vi har under året haft nationella tävlingar tillsammans med övriga Mikael Elias gymnasieskolor runt om i Sverige. Nobeldagen firas på skolan med arrangerade tävlingar mot de övriga Mikael Elias skolorna. I år stod skolan i Sundsvall för upplägget vilket fungerade väldigt bra och blev ett uppskattat inslag i elevernas studieår. Teoretiska spelen som äger rum i Stockholm är en annan viktig händelse för att känna gemenskap också skolorna emellan. Alla elever i årskurs två från samtliga Mikael Elias skolor åker till Stockholm i tre dagar för att på Stockholm Stadion leka och tävla inom både traditionella friidrottsgrenar som lite mindre traditionella så som drickabacksklättring. På kvällarna dansar vi, äter gott, lär känna varandra lite bättre från de olika skolorna och har det allmänt trevligt tillsammans.

6 På skolan finns ett aktivitetsråd bildat av elever som arbetar för trivsel och sammanhållning på skolan. De organiserar lekar med jämna mellanrum och kvällsaktivitet på alla hjärtans dag för alla elever i årskurs ett. Skolan har genomfört de första två terminerna av matematiklyftet och planerar för en tredje termin kommande läsår. Skolan skapade tydligare rutiner för rapportering av närvaro till CSN men planerar att ytterligare strama upp dessa då skolan ser detta som ett instrument att öka elevernas närvaro. Skolan har under året arbetat med arbetsgrupper efter modell som kallas Bra blir bättre, BBB. Dessa grupper har haft titlarna Elevvårdsprocesser, Förstelärargruppen, Mentorskapet och Matematiklyftet. Allt i syfte att förbättra måluppfyllelsen på skolan. Alla lärare har ingått i en arbetsgrupp där alla grupper arbetat med skolans utvecklingsområden. En av skolans matematiklärare, Erik Corell, tilldelades AcadeMedias DIGI-stipendium för en utvecklad digital kunskapsmatris som förenklar lärarens bedömning av elevers kunskaper samt bidrar till elevers lärande inom ämnet matematik. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra

7 nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser. Vi genomför även Stockholms stads elevenkät. En undersökning som genomförs digitalt för alla elever i årskurs två på samtliga gymnasieskolor i Stockholms län. Resultatet av denna undersökning finns att läsa på Gymnasieantagningen där du även kan jämföra med andra skolor av intresse. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret 14/15 har skolan granskats både internt och av Arbetsmiljöverket. Den interna granskningen visade främst på att skolans lärare behöver förbättra sin kommunikation till eleverna så att den blir mer likvärdig kring exempelvis bedömning. Undervisningen behöver även skapa ett större engagemang hos eleverna och kännas mer meningsfull. Arbetsmiljöverket ställde ett krav på bullerdämpning i skolans entréhallar vilket i skrivandets stund är åtgärdat. Skolan fick även som krav att utveckla sitt systematiska arbete kring riskbedömningar kring olika situationer som kan uppstå i vardagen vilket skolan är igång med Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Under läsåret 14/15 har inga klagomål eller synpunkter kommit in.

8 6. Vårt värdegrundsarbete Vi jobbar tillsammans för att stärka gemenskapen och betona alla människors lika värde. På Mikael Elias i Stockholm accepteras ingen form av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Verksamheten ska präglas av en varm atmosfär som bottnar ömsesidig respekt, gemenskap och glädje mellan elever och personal. Tillsammans skapar vi en arbetsmiljö för att hitta det lustfyllda i kunskap och lärande. Vi agerar mot beteenden som kan upplevas som kränkande. Hos oss ska samtliga elever och personal vara trygg. I vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver vi hur vi arbetar för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, eller funktionshinder. På Mikael Elias Teoretiska Gymnasium i Stockholm är det skolans elevvårdsteam + en lärarrepresentant som ansvarar för arbetet och uppdatering av planen mot kränkande behandling. Planen uppdateras senast 15 oktober i samverkan med skolans elever. Syftet med teamet är att arbeta förebyggande med frågor kring kränkande behandling, att tillsammans fånga upp eventuella signaler om att någon blivit utsatt för mobbning eller kränkande behandling och att sätta in åtgärder anpassade till varje specifikt fall. Skolans team mot kränkande behandling består av följande funktioner: TF Rektor, Skolsköterska (Ny person till ht15), Kurator, Studie- och yrkesvägledare samt Lärarrepresentant. Kommande läsår planeras skolans elevskyddsombud att vara med teamet mot kränkande behandling.

9 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/1 4* 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/1 4* 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/1 4* 2014/15 ** Andel elever med examen inom tre år 2013/1 4* Ekonomiprogrammet 84,6 75,0 13,9 12,6 14,9 14,2 61,8 Naturvetenskapsprogramm et 89,6 90,3 15,2 15,0 15,8 15,5 76,9 Samhällsvetenskapsprogra mmet 100,0 77,8 15,5 13,4 15,5 14,6 78,6 Teknikprogrammet 71,4 84,6 13,1 13,2 14,8 13,9 54,8 Skolan totalt 87,0 82,4 14,6 13,6 15, % 69,6 MEG Totalt 91,7 91,1 15,1 14,8 15,6 15,5 75,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12.

10 Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Vi kan se att andelen elever som nådde examen på Ekonomiprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet minskade från läsåret 13/14 till 14/15 medan andelen elever som nådde examen på Teknikprogrammet ökade. På Naturvetenskapsprogrammet skedde enbart en marginell ökning av andel elever som nådde examen. Av de elever som nådde ett avgångsbetyg om minst 2500 poäng så kan vi se att avgångsbetyget sjönk för elever på Ekonomiprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet samtidigt som det förblev relativt oförändrat på Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Av de elever som nådde examen så har betygspoängen sjunkit på samtliga program med störst sänkning på Samhällsprogrammet och Teknikprogrammet, hela 0,9 steg. Efter detta kan vi se att skolan totalt sett nått en lägre måluppfyllelse efter läsåret 14/15 än vad man gjorde föregående år. Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,6 % 71,0% 27,4% ENGENG ,4% 60,8% 9,8 % MATMAT01b 48 0 % 95,8% 4,2 % MATMAT02b 54 0 % 83,3% 16,7% MATMAT02c 62 1,6 % 75,8% 22,6% MATMAT03b 19 0 % 100 % 0 % MATMAT % 70,2% 29,8% SVESVE ,3% 55,1% 28,6% SVESVE ,5% 43,9% 45,6%

11 Som synes har vi en stor spridning mellan kurser och ämnen vad gäller korrelationen mellan nationella prov och kursbetyg. I engelska 5, matematik 2b och 2c och matematik 4 kan vi se att endast ett fåtal elever har fått ett lägre betyg än resultat på det nationella provet men relativt stor andel har fått ett högre betyg än sitt resultat. I engelska 6 har nästan var tredje elev fått ett lägre betyg än resultatet på det nationella provet och var tionde elev har fått ett högre betyg. I Svenska 1 och 3 där nationella prov skrivs är det runt hälften av eleverna som fått samma betyg som resultatet på nationella provet medan övriga elever fått högre eller lägre. Ett resonemang omkring orsakerna till detta finns i analysen längre fram i rapporten. B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 78 % 82 % 71 % 73 % 83 % 80 % 91 % 94 % 90 % 53 % 66 % 61 % 57 % 73 % 71 % Andelen elever som upplever att de blir behandlade med respekt ligger högre på skolan än på AcadeMedias gymnasieskolor totalt, dock upplever eleverna i lägre grad att skolans personal tar ansvar för detta än vad eleverna på AcadeMedias gymnasieskolor gör. På skolan upplever eleverna att de känner sig trygga och det ligger i nivå med AcadeMedias gymnasieskolor totalt sett. Eleverna på skolan upplever inte att de får arbetsro och inflytande i samma utsträckning som på AcadeMedias gymnasieskolor totalt sett. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar.

12 Eleverna på skolan trivs i hög utsträckning men tycker inte att undervisningen är tillräckligt bra. Det är också en låg rekommendationsgrad i förhållande till AcadeMedias gymnasieskolor totalt sett. Samtliga mätpunkter ligger under AcadeMedias gymnasieskolor totalt. Vi har i personalgruppen arbetat med årets resultat av NKI. Personalen har på konferenstid arbetat med analys och planering inför kommande års fokusområden. Dessa nya fokusområden finns att läsa under rubrik 10, utvecklingsområden. Elevrådet har fått en genomgång av resultaten och där kommer vi följa upp med mer arbete inför hösten. Vi har också gått igenom resultaten av utvärderingen från KSL där alla elever i åk 2 i Stockholms län svarat på frågor om sina skolor och där det alltså finns möjlighet att jämföra oss med andra Stockholmsskolor. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer.

13 Av de elever som tidigare gått ut från skolan så tycker eleverna att de blivit förberedda för vidare studier, att lärarna var engagerade och att undervisningen totalt sett var bra. Detta i en högra grad än vad eleverna på AcadeMedias gymnasieskolor tycker. Dock vill en lägre andel elever rekommendera sin gamla skola än elever på AcadeMedias gymnasieskolor totalt sett vill. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Skolans rektor beslutade om att kursmatriserna i Schoolsoft skulle vara ett gemensamt verktyg för att kommunicera elevernas måluppfyllelse. Alla lärare på skolan har därmed använt sig av helkursmatriser i det administrativa verktyget Schoolsoft för en ökad likvärdighet mellan ämnena. Lärarna har även arbetat mycket med skriftlig feedback där krav ställts att elever visar att de tagit del av sin feedback. Även detta genom verktyg som Schoolsoft. Dessvärre har inte dessa åtgärder lett till en ökad upplevelse av att elever tycker de får tillräcklig information kring hur det går i skolarbetet. Vissa elever upplever att samma form av feedback betyder olika från olika lärare. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan I ett par av klasserna har eleverna upplevt en bristfällig arbetsro. Som åtgärder mot detta har eleverna i vissa fall haft av lärare bestämda platser i klassrummet vilket tyvärr inte har lett till en ökad studiero i de berörda klasserna. Beslut om detta togs i samråd mellan lärarna och skolledningen. Lärare har även samarbetat kring de klasser som upplevts ha störst problem med arbetsro.

14 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet kunskapsresultat Vi har i år en sjunkande måluppfyllelse på skolan. Tydligast är den på Ekonomiprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet där både andelen elever som nådde examen och genomsnittlig betygpoäng sjönk. På Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet är resultaten bättre (andelen elever med examen ökar markant på Teknikprogrammet) alt oförändrade jämfört med förra året. Dock ligger fullföljnadsgraden på framförallt Teknikprogrammet lågt. Om vi analyserar resultaten vidare ser vi att andelen satta F och underlag saknas har ökat från tillsammans 10 % vt14 till i år 14 % vt15 i olika ämnen. Vi har under året haft ett EWS som vi kallar för Vägvisaren - ett prognosverktyg för att se vart vi är på väg med elevernas måluppfyllelse. Vart sjätte vecka fick lärarna sätta en prognos kring om de trodde eleverna skulle nå kunskapskraven för minst E i sina kurser. Detta skedde på individ- och kursnivå. Denna prognos var underlag för diskussion på personalmöten avsedda enbart för ändamålet. I detta prognosverktyg kunde vi se att vi var på väg mot denna låga måluppfyllelse som också blev det slutliga resultatet. I mars togs en särskild blankett fram för mentorerna att använda för elever som befaras få F som en extra åtgärd att få fler elever att nå målen. Syftet är att blanketten ska hjälpa eleven att strukturera sina studier och förstå vikten av att lämna in uppgifter. Blanketten kräver också målsmans underskrift. Blanketten användes dock med varierad framgång. De mentorer som verkligen följde upp blanketten med sina elever nådde en större framgång än andra. Blanketten gick ut på att eleverna skulle stämma av med sina lärare vad de låg efter med och när de skulle vara klara med detta men här hade behövts en tydligare styrning och uppföljning av såväl ämneslärare som förstelärarna för att uppnå önskade resultat. Orsakerna till de olika trender som vi ser är flera. Skolan har haft elever som avbrutit sina studier i förtid på grund av olika anledningar. Somliga har prioriterat bort gymnasiestudierna för arbete och andra har haft annan problematik med exempelvis psykisk ohälsa som lett till avhopp. En annan del i analysen handlar om närvaro i skolan. Många elever har under året inte insett vikten av och kopplingen mellan närvaro och uppnått resultat. En elev som är borta mycket från undervisningen får svårigheter att tillägna sig de kunskaper som krävs och når därmed ett lägre resultat. Diagrammet visar den totala närvaron på skolan under läsåret 14/15:

15 Att vi inte lockat eleverna till skolan genom stimulerande och rätt anpassad undervisning och brustit i vårt arbete med att skapa meningsfullhet och motivation för den utbildning som eleverna går är de främsta orsakerna här som skolan behöver arbeta vidare med. De befintliga rutinerna omkring rapportering till CSN har fungerat men även här kan vi se att arbetet inte fungerat så systematiskt och strikt som det har behövts. Ett annat område som inte främjat elevernas måluppfyllelse under det gångna läsåret har varit att skolans avsatta resurstid/läxhjälp inte varit obligatorisk för elever som befaras få F. Under det gångna läsåret har samtliga lärare erbjudit en timme/vecka som stöd för elevernas arbete i de olika kurserna men detta har tyvärr inte nyttjats i önskad grad. Anledningarna är flera. Dels har det inte varit helt känt för alla elever när respektive lärare har haft sin resurstid eller var de befunnit sig, dels har inte alla elever haft möjlighet att gå på alla sina lärares resurstider på grund av schematekniska skäl. Detta görs nu om till kommande år då resurstiden kommer att ligga samma tid för alla lärare och elever på skolan, vilket medför en ökad synlighet och möjlighet att delta. Vi har även planerat för att ettorna ska ha mentorstid före resurstiden så att mentor lättare kan motivera och uppmuntra sina elever att verkligen gå på resurstiden och ta den hjälp som erbjuds. Om vi slutligen tittar på korrelationen mellan NP och betyg I engelska är det tydligt att provet inte är ett kursprov och därmed inte prövar samtliga kunskapskrav. Elever som lyckats väl på provet har inte på övriga kunskapskrav visat kunskaper på samma nivå under kursens gång varpå betyget i slutändan blir lägre. I viss utsträckning handlar det om elever som inte nått kunskapskraven för E under kursens gång men på provet uppnått minst E eller högre för de kunskapskrav som där testas. Engelska 5 som är en mer grundläggande kurs går i stort bättre för eleverna och deras resultat under kursens gång överensstämmer bättre med resultatet på det nationella provet. Vad gäller korrelationen mellan NP och betyg I matematik så skiljer sig resultaten åt då läraren som undervisar klassen har bedömningsunderlag från hela läsåret medan nationella provet sker under fyra timmar på enbart en dag. Många elever upplever det stressande att prestera allt de lärt sig vi ett och samma tillfälle och underpresterar därmed på det nationella provet. Matematik 1 skiljer sig från mängden då inte lika stort antal elever fick ett högre betyg än resultat. Detta kan förklaras med att matematik 1 är en mer grundläggande kurs vilket gör att eleverna har bättre förutsättningar att nå ett gott resultat vid nationellt prov. Att det i matematik 3 är 100% likhet mellan betyg och provresultat kan förklaras med att eleverna som skrev årets prov lyckades visa på kunskaper som elever inte lyckats visa på under kursens gång vilket gjorde att läraren fick ytterligare bedömningsunderlag till det positiva. I svenska upplevs kravbilden på de nationella proven som högre ställda än vad Skolverkets egna kunskapskrav för kursen upplevs. En del elever hade helt enkelt svårare att nå kunskapskrav på provet än vad de visat under kursens gång. Kunskapskraven lämnar även tolkningsutrymme där lärare och skolverket ibland tolkar kraven åt olika håll. Provets resultat sammanställs på ett sätt som inte överensstämmer med betygsättningsprocessen. Som exempel kan nämnas att för att nå ett C som betyg på kursen skall samtliga kunskapskrav C vara uppnådda medan de på proven blir C om man uppnår två krav för C och ett för D. Denna måluppfyllelse skulle vid betygsättning generera ett annat betyg än vad resultatet på provet skulle göra.

16 Enligt Skolverket så ska det nationella provet enbart utgöra en del av det bedömningsunderlag som läraren har på eleven då det blir dags för betygsättning. Följande citat är från Skolverkets hemsida Samtidigt ska läraren enligt läroplanerna vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 1 Funktionell kvalitet värdegrundsresultat På skolan råder en mycket god stämning elever emellan och tryggheten upplevs som hög. Detta kan vara ett resultat av de elevgemensamma aktiviteter skolan anordnar. Eleverna upplever dock inte en tillfredsställande arbetsro i klassrummet. Detta gäller mer i ett par klasser där det varit svårare för några av lärarna att hålla ordning. I andra klasser upplevs en bra arbetsro. I de klasser där arbetsron varit ett problem har de funnits elever med sviktande motivation och studievana. Dessa elever har varit svårare att hantera för läraren i klassrummet. Det har varit svårt för läraren att engagera dessa elever i arbetet vilket gett upphov till problematiken. Upplevd kvalitet Årets resultat på vår återkommande kundenkät visar att samtliga index ligger under AcadeMedias gymnasieskolor totalt. Våra elever på skolan trivs i hög utsträckning men tycker inte att undervisningen är tillräckligt bra. Det är också en låg rekommendationsgrad i förhållande till AcadeMedias gymnasieskolor totalt sett. I analysdialoger med lärare och elever har ett antal faktorer framkommit som uppges ligga bakom resultaten. Det handlar om att eleverna upplever att de har för lite reellt inflytande och att kommunikationen mellan elever och en del lärare inte fungerar. Många elever upplever också att bedömning och betygssättning varierar mellan olika kurser och lärare på ett sätt som inte säkerställer likvärdighet. Olikheterna skiljer sig mellan olika ämnen snarare än inom samma ämne. I diskussion och analys med lärare har det framkommit att lärarna inte delar elevernas syn av detta varpå vi fokuserar på att utveckla området under kommande läsår. Enklare förbättringar har även lyfts fram, så som att man önskar klockor i klassrummen, utan att någonting hänt vilket har ökat elevernas missnöje. Ändamålsenlig kvalitet Eleverna som nått examen på skolan uppger att de känner sig väl förberedda för vidare studier. Detta då lärarna bland annat arbetat mycket med vetenskapligheten i kurserna och varit tydliga i hur strukturen för gymnasiearbetet skall vara. Eleverna har tränats i självständighet och ansvarstagande vilket vara en grund för deras upplevelse av att vara väl förberedda. Övrigt

17 Förstelärarna Matematiklyftet under ledning av en förstelärare har varit ett lyckat projekt där skolans samtliga matematiklärare har utmanats i att undervisa med nya metoder, auskultera varandra och reflektera över resultaten. Försteläraren har även genomgått en handledningsutbildning för ändamålet. Arbetet går ut på att följa en struktur upplagd av Skolverket där samtliga lärare läser ny forskning kring ämnet, sätter sig ner och diskuterar detta följt av att de tar fram ett gemensamt lektionsupplägg som de genomför ute i sina klasser. Kommande träff diskuterar och reflekterar de i grupp kring hur det prövade lektionsupplägget har gått. Sedan läser de mer forskning och processen fortlöper enligt denna cykel under hela läsåret. Texterna som lärarna läser är framtagna och tillhandahålls av Skolverket. Det som anses lyckat är att lärarna utvecklats och utmanats i sin profession. Diskussionen om hur vi arbetar och varför vi gör som gör har lyfts till en ny nivå som utmanar lärarna i att tänka nytt. Dock kan inte resultatet i form av ökad måluppfyllelse ännu ses. Matematiklyftet är en nationell satsning på matematikundervisningen och väntas behöva pågå under ytterligare ett antal år innan verkliga resultatskillnader kan påvisas. Matematiklyftet pågår även på landets grundskolor. Resultat av de övriga förstelärares arbete har varit varierande. Bra studiedagar har anordnats med tema kring begreppsinlärning, lässtrategier och auskultationsmodeller mm. Exempelvis har alla lärare på skolan genomfört två auskultationer följt av reflektion vilket upplevt som värdefullt. Det som finns att önska är att arbetet hade kommit eleverna mer till gagn. Här kommer förstelärarna under kommande år få ett tydligare uppdrag för ökad träffsäkerhet. Enligt NKI, Stockholms stads enkät för åk 2 och interngranskning från huvudman så har uppdraget inte påverkat elevernas upplevelse av förbättring i önskad grad. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Funktionell kvalitet kunskapsresultat Åtgärd/er En ny frånvarorutin behöver införas för att komma tillrätta med skolans grundläggande utmaning med hög frånvaro. Extra resurstid med en tydligare struktur planeras att läggas ut för att alla elever ska få bättre möjligheter till extra hjälp utanför de ordinarie lektionstillfällena. En tydligare struktur kring skolans EWS för att snabbare fånga upp elever som befaras att inte nå målen. Funktionell kvalitet värdegrundsresultat Åtgärd/er En ny frånvarorutin behöver införas för att komma tillrätta med skolans grundläggande utmaning med hög frånvaro. För en ökad upplevd arbetsro i de klasser där den sviktat kommer samarbetet mellan gruppernas lärare och elever att förtätas för att hitta gemensamma strategier att hantera detta. Upplevd kvalitet

18 Åtgärd/er En arbetsgrupp av lärare är framtagen med fokus på likvärdig bedömning och kommunikation kring elevernas måluppfyllelse. Gruppens uppgift är att sprida sina modeller till övriga kollegiet, kollegialt lärande. Ändamålsenlig kvalitet Inga aktuella åtgärder för ökad måluppfyllelse Övrigt Åtgärd/er Det vi behöver utveckla är att det kollegiala lärande måste förändra verkligheten för eleverna. Efter årets resultat så dras slutsatsen att lärarna har varit nöjda med arbetet men att eleverna inte upplevt samma framgång. Undervisning måste riktas in på att säkra en E-nivå så att så att alla elever minst når kunskapskraven för detta. Det handlar främst om att en kulturell förändring behöver äga rum. En utvecklad undervisning som stimulerar eleverna och som gör att eleverna finner undervisningen meningsfull. Den digitala infrastrukturen planeras också att stärkas för såväl lärare som elever för att underlätta för en modernare och attraktivare undervisning. 10. Nya utvecklingsområden Skolan har bildat nya arbetsgrupper inför kommande läsår enligt projektet BBB. Dessa arbetsgrupper beskrivs nedan med styrning av mätpunkter från diverse utvärderingar och granskningar. NKI, NMI, intern granskning (IG) och Stockholm stads enkätundersökning för alla i åk2 (GA) Utvecklingsområde 1, IT för lärande Fokusområden: Implementera GAFE Pröva, visa, inspirera Ta fram en gemensam miniminivå mot ettorna Arbetssätt Regelbundet kollegialt lärande via studiedagar och personalmöten. Förstelärare är sammankallande i gruppen Utvecklingsområde 2, Auskultation för ökad undervisningskvalitet Fokusområden NMI (6,9): Vi ger varandra uppskattning i arbetet NKI (6,4): Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan

19 NKI (6,0): Mina lärare gör att jag får lust att lära mig mer GA (38): Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna IG: Lärarna motiverar inte eleverna i sin undervisning. Det är för givna upplägg och föreläsningar. IG: Lärarna undervisar inte efter eleverna olika behov och förutsättningar. IG: Lärarna hjälper inte till med att ordningsreglerna på skolan följs. En framarbetad Kurs och lektionspolicy som grunddokument Arbetssätt Regelbundet kollegialt lärande via studiedagar och personalmöten. Marcus Kregert är sammankallande i gruppen Utvecklingsområde 3, Formativ bedömning och kommunikation för ett ökat lärande Fokusområden: NKI (6,6): Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet GA (51): Mina lärare informerar mig om hur jag ligger till NKI (6,5): Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att kunna nå de olika betygen GA (52): Mina lärare hjälper mig förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat IG: Eleverna behöver själva påtala huruvida de behöver utmaningar i sitt vidare lärande. IG: Likvärdighet i lärarnas bedömning av kunskapskrav saknas. Arbetssätt Regelbundet kollegialt lärande via studiedagar och personalmöten. Maria Ekström är sammankallande i gruppen Utvecklingsområde 2, Arbetsmiljö och samverkan Skolans skyddsombud tillsammans med fackligt ombud och biträdande rektor kommer att arbeta mer systematiskt kring arbetsmiljöfrågor. Detta sker bland annat genom en tydlig mötesstruktur med avsatt tid för just arbetsmiljöfrågor. Gruppen samverkar även med rektor inför varje APT för att stämma av aktuella frågor. Arbetssätt Driva skolans systematiska arbetsmiljöarbete och sammankalla skyddskommittén samt att delta i samverkansmöten med skolans rektor.

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna 1 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1. Personal 3.2. Elever 4.

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College, Helsingborg

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College, Helsingborg Kvalitetsredovisning 2014-2015 Design & Construction College, Helsingborg Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever

Läs mer

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) 2015-06-08 1 (8) Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) NT-Gymnasiet Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson, rektor 2 (8) Sammanfattning Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller kunskaper och

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Beslut Dnr 44-2015:9668 Drottning Blankas Gymnasieskola AB Org.nr. 556566-8794 Ann-Marie.Viiala@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Drottning Blankas Gymn. Helsingborg

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Beslut Dnr 44-2015:9672 Drottning Blankas Gymnasieskola AB Org.nr. 556566-8794 Ann-Marie.Viiala@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Drottning Blankas Gymn. Kungsbacka

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Norrköping

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Norrköping Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Norrköping Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2. Information om Rytmus Norrköping 3 3. Skolans förutsättningar 3 Personal 3 Elever 5 4. Viktiga händelser

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College Malmö

Kvalitetsredovisning 2014-2015. Design & Construction College Malmö Kvalitetsredovisning 2014-2015 Design & Construction College Malmö Malmö den 31 augusti 2015 1 Innehåll 1. Information om huvudmannen... 3 2. Information om vår skola... 3 3. Skolans förutsättningar...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Datum 2015-12-21. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Datum 2015-12-21. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn. Brogårdsgymnasiet Datum 2015-12-21 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer att ingen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola ^ Skolinspektionen Huvudmannen för internationella Engelska Skolan i Nacka inf o@engelska.se Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Nacka donald.christian@engelska.se för grundskola efter tillsyn

Läs mer

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Lokal likabehandlingsplan 2015-2016

Lokal likabehandlingsplan 2015-2016 Lokal likabehandlingsplan SYAB Transportgymnasium Diskrimineringslagen 3 kap 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 14/15 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2012/2013 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2016 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad 2015-12-21 Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen:

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15

VERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15 Barn- och utbildningsnämndens mål KUNSKAPER Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. Andelen elever med betyget A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 2015 ska minst 85%

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Karlskrona belägen i Karlskrona kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156,

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun. Bilaga 1 Skolinspektionen Rapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun 2(13) Innehåll Irdeclning Fakta om Kattegattgymnasiet

Läs mer

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se 2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision är att alla elever, personal och vårdnadshavare på Almåsskolan skall känna till och kunna leva utifrån vår gemensamma värdegrund. Skolans ledning

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 1 av 9 Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Vision Sida 3 2. Definitioner Sida 3 3. Rutiner,

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTI ON GYMNASIEINSPEKTÖR ULLA CARLSSON ZACKRI SSON SID 1 (15) 2008-03-21 ENHETSCHEF JUKKA KUUSISTO Rapport från inspektion av Gymnasieskolan

Läs mer

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Skolledning Vår vision Välkommaskolan

Läs mer

Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan

Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan Ulriksdalsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-10-26 Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/16 Ulriksdalsskolans förskoleklass, skola

Läs mer

2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 och Fritidshem a för planen Rektor Anna

Läs mer

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken i Norrköping Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektor Tommy Thundahl Biträdande

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Trygghetsplan 1 (12)

Trygghetsplan 1 (12) Trygghetsplan 1 (12) 2 (12) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av trygghetsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av trakasserier och kränkningar. All personal är

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan 7-9 Läsåret 2014/2015 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Utifrån arbetet mot diskriminering och kränkande

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015 Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015 1 Solhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen är Förskoleklass, Grundskola åk 1-6,

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer