Handikappförvaltningen Rapport 2004 : 1 FoU. Projekt Björken

Transkript

1 Handikappförvaltningen Rapport 2004 : 1 FoU Projekt Björken Specialförskola och intensivkurser inom Barn- och ungdomshabiliteringen Habiliteringen Söder Habiliteringen Björkängen Borås Ann-Christine Wiking Berith Peterson

2 Projekt Björken Specialförskola och intensivkurser inom Barn- och ungdomshabiliteringen till Habiliteringen Söder Habiliteringen Björkängen Borås Ann-Christine Wiking leg. arbetsterapeut Berith Peterson förskollärare

3 Sammanfattning PROJEKT BJÖRKEN - SPECIALFÖRSKOLA OCH INTENSIVKURSER INOM BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Diarienummer: hfv (7) Bakgrund: Många barn och ungdomar har under vissa perioder behov av intensiva och koncentrerade habiliteringsinsatser, individuellt eller i grupp. En liten grupp barn fick detta genom Habiliteringsförskolan medan andra barn inte hade samma möjlighet. Projektet omfattade dels förändring och utveckling av Habiliteringsförskolans verksamhet, dels utveckling av ny arbetsform, så kallade intensivkurser. Syfte: Vi ville få svar på om dessa arbetsformer bidrar till att barnens/ungdomarnas behov tillgodoses på ett bättre sätt än enbart genom teamverksamheten samt följa upp föräldrarnas och personalens förväntningar och upplevelser. Metod: Projektet riktade sig till barn/ungdom 0-18 år, med olika funktionsnedsättningar, deras föräldrar samt assistenter eller resurspersoner i kommunal verksamhet. Habiliteringsförskolan ändrade sin verksamhet till tre dagar per vecka för en fast barngrupp. 17 Intensivkurser genomfördes och 116 familjer deltog i dessa. Efter avslutad placering på förskolan eller kursdeltagande gjordes: Kartläggning av effekter för barnen/ungdomarna genom individuell uppföljning. Enkät - Uppföljning av föräldrarnas, assistenternas/resurspersonernas förväntningar och upplevelser av intensivkurser. Enkät - Uppföljning av habiliteringspersonalens medverkan. Resultat/slutsats: Enkäten avslutades med tre sammanfattade frågor kring måluppfyllelse, förväntningar och hur nöjd man sammantaget var med intensivperioden. Över hälften, 52 % av föräldrar och assistenter/resurspersoner angav att målen för barnet uppnåtts i ganska hög grad eller i mycket hög grad, 76 % angav att förväntningarna hade infriats i ganska hög grad eller i mycket hög grad och 88 % var nöjda med intensivperioden i mycket hög grad eller i ganska hög grad. För habiliteringspersonalen var motsvarande siffror 67 % för måluppfyllelse, 87 % för förväntningar och 97 % för nöjdhet. En känsla av ökad delaktighet i habiliteringsarbetet och fördjupad kompetens om funktionshindrets konsekvenser i vardagen hade uppnåtts. Intensivkurserna har varit en uppskattad arbetsform som komplement till den övriga habiliteringsverksamheten och numera finns en permanent verksamhet med gruppverksamhet, kurser och föreläsningar inom Barn- och ungdomshabiliteringen. Projekttid: till Projektansvarig: Ann-Christine Wiking leg. arbetsterapeut, Berith Peterson, förskollärare Habiliteringen Söder, Habiliteringen Björkängen, Borås Tel: , fax e-post: ann-christin.wiking@vgregion.se berith.peterson@vgregion.se 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING Projekt Björken BAKGRUND Habiliteringsförskola specialförskola Intensivkurser SYFTE METOD Målgrupp Målgrupp för specialförskolan Målgrupp för intensivkurserna Urval Utvärdering/uppföljning av specialförskola och intensivkurser Individuell uppföljning Kvantitativ uppföljning Utvärderingsenkät Genomförande Tidsplan och projektorganisation Specialförskolan Intensivkurserna Personalmedverkan i kurserna Lokaler Kursernas utformning RESULTAT Enkätredovisning Sammanfattande frågor Svar från familjer och assistenter/ resurspersoner Svar från habiliteringspersonal Öppna frågor och kommentarer Öppna frågor och kommentarer, föräldrar och assistenter/ resurspersoner Öppna frågor och kommentarer från habiliteringspersonalen DISKUSSION SLUTSATS SLUTORD REFERENSER BILAGOR

5 1. Inledning Projekt Björken Specialförskola och intensivkurser inom Barn- och ungdomshabiliteringen Projektet har omfattat två delar, dels förändring och utveckling av Habiliteringsförskolans verksamhet och dels utveckling av ny arbetsform så kallade intensivkurser. Projektet har till stor del finansieras inom Habiliteringsförskolans budget. Projektmedel söktes och beviljades till två deltidstjänster som projektledare/koordinatorer. Teampersonalens medverkan i projektet har skett inom befintlig personalresurs. Projekttiden har varit två år, till Under projekttiden ändrades förutsättningarna på grund av sparbeting. Under hösten 2002 beslutades att Habiliteringsförskolans verksamhet skulle upphöra efter vårterminen På grund av detta har endast vissa delar av utvecklingsarbetet på Habiliteringsförskolan genomförts. Både projekt och slutrapport fokuserar därför på Björkens intensivkurser. Under sommaren 2003 avslutades projektet och specialförskolan upphörde. De ekonomiska och personella resurser som fanns kvar efter sparbetinget på Specialförskolan har använts till en permanent verksamhet som består av gruppverksamhet, kurser och föreläsningar. 2. Bakgrund 2.1 Habiliteringsförskola specialförskola Habiliteringsförskolan har funnits inom habiliteringsverksamheten i Borås sedan 1950-talet. Förskolan var avsedd för barn med rörelsehinder och barnen som gick på denna CP-skola hade inte tillgång till någon annan pedagogisk verksamhet. Under åren har Habiliteringsförskolans verksamhet blivit ett komplement till kommunal förskoleverksamhet och barnomsorg. För vissa förskolebarn med stora behov av habiliterande insatser har Habiliteringsförskolan kunnat ge anpassad förskoleverksamhet med intensiva habiliterande insatser och placering på förskolan har blivit en del i habiliteringsprocessen. Habiliteringsförskolans målgrupp har främst varit förskolebarn med rörelsehinder till exempel barn med Cerebral Pares och MMC ryggmärgsbråck. Under senare år har även barn med andra diagnoser såsom till exempel Down Syndrom fått insatser på förskolan. Omkring tio barn har varit inskrivna per läsår och barnen har varit på Habiliteringsförskolan 2-4 dagar per vecka. Antalet barn har varierat beroende på funktionshinder och individuella behov. Barnen har kommit från olika kommuner i f.d. Södra Älvsborg. Vid samordningen av Barn- och ungdomshabiliteringen 1995 bildades sex habiliteringsteam. Habiliteringsförskolan ingick i den nya organisationen med oförändrad verksamhet. Den nära anknytningen som funnits mellan habilitringsteam och förskola försvårades av att antalet team och habiliteringsmedarbetare ökade. Detta ställde nya krav på samarbete kring varje enskilt barn i form av gemensam planering tillsammans med föräldrar och habiliteringsteam. Behovet av samverkan mellan Habiliteringsförskolan och kommunens verksamhet ökade eftersom de flesta barnen på Habiliteringsförskolan också hade kommunal förskoleverksamhet. En verksamhetsöversyn år 2000 avseende Habiliteringsförskolans huvudmannaskap och 4

6 verksamhetsinnehåll mynnade ut i följande: Ett önskemål har varit att tydligt profilera Habiliteringsförskolans verksamhet som ett komplement till kommunal verksamhet och som en del i habiliteringens samordnade insatser med gemensam planering och medverkan från de olika yrkeskategorierna inom barnets habiliteringsteam i form av utredningar och behandlingar på förskolan. Föräldrarnas delaktighet både i planering och i den dagliga verksamheten behöver också göras tydligare och utvecklas liksom samverkan med kommunala verksamheter. Knappa resurser är en annan grund för förändring av förskolans verksamhet. Hittills har ett fåtal barn per år fått del av Habiliteringsförskolans samlade resurser medan det har saknats möjligheter att erbjuda andra barn och ungdomar intensiva habiliteringsinsatser under en begränsad period Intensivkurser Barn- och ungdomshabiliteringens teamverksamhet har under en längre tid utvecklats från regelbundna och täta individuella behandlingsinsatser till ett indirekt och konsultativt arbetssätt med inslag av direkt riktade individuella insatser i form av utredning och behandling under en avgränsad tidsperiod. I många sammanhang exempelvis i medarbetarsamtal framkom att personalen kände otillfredsställelse över att de hade för lite tid för direkt arbete med de barn och ungdomar som hade behov av mer intensiva habiliteringsinsatser. Internt fördes diskussioner om prioritering och förändrat arbetssätt för att på ett bättre sätt tillgodose dessa barns och ungdomars habiliteringsbehov. Etableringen av Nässjö-institutet Move & Walk medförde att ca 25 familjer från Södra Älvsborg sökte och beviljades intensivträning med konduktiv pedagogik. Flera av familjerna angav som skäl för sin ansökan att de önskade organiserad intensivträning med föräldramedverkan och att detta saknades inom Barn- och ungdomshabiliteringen. Även föräldrar som inte var intresserade av konduktiv pedagogik efterfrågade mer intensiva och koncentrerade habiliteringsinsatser för sina barn och ungdomar. Många var positivt inställda till gruppverksamhet för både barn och föräldrar. I samband med verksamhetsöversynen av Habiliteringsförskolan gjordes en kartläggning av behov hos olika intressenter (barn, ungdomar, föräldrar och anhöriga, assistenter, förskoleoch skolpersonal samt habiliteringens egen personal). Verksamhetsöversynen och kartläggningen blev grunden för Projekt Björken. En del av behoven skulle kunna tillgodoses inom Habiliteringsförskolans läsårsverksamhet efter viss förändring, Habiliteringsförskolan skulle tydligt profileras som en specialenhet/specialförskola som gav habiliterade insatser. Andra behov skulle kunna tillgodoses genom organiserad gruppverksamhet för intensiva habiliteringsinsatser, det som kom att kallas Intensivkurser. 3. Syfte Projektet har omfattat två delar, dels förändring och utveckling av Habiliteringsförskolans 5

7 verksamhet och dels utveckling av ny arbetsform så kallade intensivkurser. Avsikten har varit att - kartlägga effekter för varje barn/ungdom genom individuell uppföljning (dokumenteras i journal). - följa upp föräldrarnas förväntningar och upplevelser av intensivkurser och specialförskoleverksamhet med möjlighet att göra jämförelser mellan de två verksamheterna. - följa upp habiliteringspersonalens medverkan och kommunanställdas deltagande i intensivkurser och specialförskoleverksamhet. Genom projektet ville vi få svar på om dessa arbetsformer för intensiva och koncentrerade habiliteringsinsatser i grupp men utifrån individuellt satta mål bidrar till att barnens och ungdomarnas behov tillgodoses på ett bättre sätt än genom enbart den ordinarie teamverksamheten. Vi ville också se om habiliteringspersonalens kompetens utvecklades genom möjligheten till arbete nära familjen, andra kollegor och med en liten grupp barn och ungdomar under en begränsad tid. 4. Metod 4.1 Målgrupp Barn och ungdomar som redan hade kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen Söder samt deras föräldrar/nära anhöriga, assistenter och resurspersoner/närpersonal i kommunal verksamhet. Det geografiska upptagningsområdet har varit före detta Södra Älvsborgs 10 kommuner. Målgrupp för specialförskolan Förskolebarn, ålder 3-6 år med behov av samordnade och intensiva habiliteringsinsatser under längre tid, minst två terminer med möjlighet till förlängning upp till fyra terminer. Målgrupp för intensivkurserna Barn och ungdomar mellan 0-18 år med varierande funktionsnedsättning med behov av samordnade och intensiva habiliteringsinsatser där insatsen kunde avgränsas till kortare perioder, till exempel gruppverksamhet två dagar per vecka under fyra - fem veckor. 4.2 Urval Habiliteringsteamen har utifrån barnens/ungdomarnas och familjernas behov föreslagit specialförskola eller deltagande i intensivkurs. Teampersonalens förslag har föregåtts av diskussion med familjerna. Personalgruppen har gemensamt tagit ut deltagarna till intensivkurserna för att försöka få en så homogen grupp som möjligt. 4.3 Utvärdering/uppföljning av specialförskola och intensivkurser 6

8 4.3.1 Individuell uppföljning Inför placering på specialförskolan eller deltagande i intensivkurs har varje familj fått göra en skriftlig individuell målformulering för sitt barn. I de flesta fall användes Pediatric Evaluation of Disability Inventory, PEDI inför målformuleringen, den görs som strukturerad intervju. PEDI-intervjuerna genomfördes för att se om detta instrument kunde underlätta för föräldrarna att beskriva och reflektera över barnets resurser och begränsningar i det dagliga livet och som grund för individuella mål. För ungdomsgrupperna användes en icke strukturerad intervju för att beskriva och reflektera för att sedan formulera ett mål. Under intensivkurserna användes ytterligare kartläggningsinstrument beroende på funktionshinder och syfte med vistelsen/intensivkursen, dessa var mer yrkesspecifika. De individuella kartläggningar diskuterades vid intensivperiodens slut. Bedömning och resultat av eventuella förändringar individuellt redovisas inte i projektet. Samtliga kurser har videofilmats. Vid det slutsamtal som hölls sista kursdagarna användes dessa filmer som återkopplingen till ordinarie habiliteringsteam. Därefter har teamet och föräldrar/ungdomar tillsammans diskuterat den fortsatta planeringen av habiliteringsinsatser. En individuell dokumentation skrevs efter varje avslutad kurs Kvantitativ uppföljning Utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarnas mål och förväntningar uppfyllts fick föräldrar, assistenter, resurspersoner samt habiliteringspersonal fylla i en utvärderingsenkät några veckor efter avslutad intensivkurs. Föräldrarna till barnen på specialförskolan fyllde också i utvärderingsenkät. Sammanställning av enkätfrågor och statistikredovisning har gjorts tillsammans med universitetslektor Margareta Carlsson, Vårdhögskolan Borås. 4.4 Genomförande Tidsplan och projektorganisation Arbetet med översyn av Habiliteringsförskolans verksamhet och diskussioner om gruppverksamhet för intensivträning påbörjades under våren Två arbetsgrupper och en referensgrupp tog under året fram förslag till förändrad verksamhet för Habiliteringsförskolan och uppbyggnad av intensivkurser. Projekt Björken beviljades FoU-medel från Handikappförvaltningen och projektet startades Två projektledare/koordinatörer på deltid förordnades, deras tjänster har finansierats av FoUmedel. Projektledarna har haft ansvar för utformning, genomförande och utvärdering av intensivkurserna. Förändring av Habiliteringsförskolans verksamhet har gjorts inom befintlig personalresurs och under ledning av föreståndare och habiliteringschef. Teammedlemmarnas medverkan i projektorganisation, intensivkurser och specialförskola har skett inom befintlig bemanning. En projektledningsgrupp bestående av projektledarna, Specialförskolans föreståndare, 7

9 habiliteringscheferna och verksamhetschefen har "hanterat" övergripande frågor såsom personalplanering och sammanvägning av ordinarie verksamhet och projekt Björken. Referensgruppen har bestått av olika yrkeskategorier från teamen och Habiliteringsförskolan. Dessa båda grupper har varit koordinatorernas bollplank när det gäller behov av kurser, anpassning utifrån funktionshinder och familjernas önskemål. Hösten 2001 genomfördes de första intensivkurserna och intagningen till Habiliteringsförskolan/Specialförskolan ändrades till en fast barngrupp med tre dagars verksamhet per vecka. Augusti 2002, Projekt Björken delrapport avseende intensivkurser. Hösten 2002 beslutades att Specialförskolans verksamhet på grund av sparbeting skulle upphöra efter vårterminen Detta ändrade inriktningen på projektet som efter detta kom att koncentreras till verksamheten med intensivkurser. Projekt Björken avslutades Specialförskolan Habiliteringsförskolan förändrade sin verksamhet till tre dagar per vecka med fast barngrupp för de barn i förskoleåldern som hade behov av samordnade och intensiva habiliteringsinsatser under längre tid och ändrade samtidigt verksamhetsnamnet från Habiliteringsförskola till Specialförskola. Familjerna intervjuades och en individuell målformulering skrevs för varje barn inför placeringen på förskolan. Under projekttiden har förskolan haft ordinarie personal det vill säga barnskötare, förskollärare och föreståndare, på grund av studieledighet och sparbeting har bemanningen varit lägre än normalt. Under hösten 2002 kom beslutet om nedläggning och verksamheten det sista projektåret kom att handla om genomföra nedläggning på ett så bra sätt som möjligt. Familjerna med barn på förskolan fick information om att det inte skulle finnas möjlighet till förlängning av placeringen. En intensivkurs, 2 dagar i 4 veckor, för de aktuella familjerna genomfördes under andra projektåret med personal från specialförskolan och från två geografiska team Intensivkurserna Koordinatorerna lade ett terminsschema med kurser utifrån de behov som lyfts fram av teamen och familjerna. En beskrivning av kursernas innehåll och syfte gjordes och inbjudningar skickades ut till familjerna. Kurserna detaljplanerades sedan utifrån familjernas målformulering och den individuella kartläggning som gjordes. Under våren 2002 gjordes ett flygblad samt en broschyr med information om intensivkurserna som lämnades ut direkt till familjerna. På så sätt gavs familjerna själva möjlighet att anmäla sig eller ge förslag på kursinnehåll som motsvarade deras behov. Personalmedverkan i kurserna Minst tre-fyra olika yrkesprofessioner, både från specialförskolan och habiliteringsteamet, medverkade i planering och genomförandet. Till några av kurserna har externa konsulter/föreläsare köpts in. 8

10 Pedagog med specialkompetens har anlitats till föräldragrupp i två av kurserna. En rullstolburen person har medverkat som förebild och inspiratör i förflyttningskursen för ungdomar. Psykolog har köpts in till två av kurserna, för att leda föräldrasamtal i en kurs och i arbetet med ungdomar i en annan. Resterande kurser har genomförts utan psykologmedverkan. Läkare har på grund av brist på läkarresurser inte medverkat i någon kurs. Lokaler Som bas för kurserna som riktats till förskolebarn har i första hand specialförskolans lokaler använts. För vissa aktiviteter och kurser har externa lokaler används såsom större idrottshall /stor gymnastiksal. Kursernas utformning Sammanlagt har 17 kurser genomförts. En kurs genomfördes särskilt för familjerna med barn på specialförskolan. 317 familjer fick erbjudande om att delta i intensivkurs, 116 familjer deltog. Dessutom har ett flertal assistenter, resurspersoner och lärare från kommunernas verksamhet deltagit i skiftande omfattning. Gruppstorleken har varierat mellan 6-10 barn/ungdomar per grupp. Fördelningen mellan flickor och pojkar som deltagit i intensivkurserna har i stort varit lika. Övervägande deltagare har varit förskolebarn med en klar övervikt på barn födda Följande typer av kurser har genomförts: För förskolebarn: 2 dagar/vecka under en 4 veckors period mellan eller halvdagskurs 2½ tim. på förmiddagen mellan För äldre skolbarn/tonåringar: Eftermiddag/kvällskurs 1ggr/v i 6-8 veckor mellan eller eller lovverksamhet 2-5 dagar mellan Team-dagar, 3x2dagar mellan Öppen mottagning vid tre tillfällen Samtliga kurser har haft som gemensamt mål att ge barn/ungdomar möjligheten att prova olika aktiviteter, att lyckas och även att våga misslyckas. All träning har därför skett i aktivitet. Grundschemat för de flesta kurser har innehållit områdena: Av påklädning, Hygien toalett, Måltid, Förflyttning, Kommunikation, Lek, Fritid/rekreation och Samtal i grupp. Föräldramedverkan har varit en förutsättning för att nå syftet med intensivkurserna. De har deltagit i barngruppen och även erbjudits samtal både enskilt och i grupp. Assistenter och resurspersoner från kommunen har inbjudits att delta. 9

11 5. Resultat 5.1 Enkätredovisning Samtliga familjer har fått möjlighet att svara på ett antal frågor kring mål och förväntningar samt hur de upplevt att delta i intensivkurs och/eller specialförskolans verksamhet. Av enkätsvaren avser 11 svar specialförskolans verksamhet, inklusive en intensivperiod och 82 svar gäller intensivkurserna. Av de 93 enkätsvaren som kommit in är 15 från deltagande ungdomar, 69 från föräldrar och 9 från assistent/resurspersonal. Enkäten inleds med uppgifter om barnets ålder och kön, svaren anger att det har varit ungefär lika många pojkar och flickor samt att det varit flest barn i förskoleåldern. Familjen har fått svara på vad barnet/ungdomen har för svårigheter som grund till kontakten med habiliteringen. Mer än hälften redovisar att barnet/ungdomen har rörelsehinder, begåvningshandikapp eller en kombination av dessa, 6 barn/ungdomar har autism och 1 barn/ungdom har ADHD/DAMP. Flera av barnen/ungdomarna har tilläggshandikapp såsom kommunikationssvårigheter, hörselnedsättning eller synnedsättning. Av 72 personer svarar 46 att de känner sig mer delaktiga i barnens habilitering efter intensivkursen.. Ca 75 procent av föräldrarna har skattat att de i mycket stor eller ganska stor utsträckning haft möjlighet att påverka sitt barns målformulering utifrån de behov som de tycker är viktiga. 83 procent av föräldrarna tycker att habiliteringsinsatserna har tillgodosetts på ett bra sätt. 5.2 Sammanfattande frågor Svar från familjer och assistenter/ resurspersoner Alla har svarat på tre sammanfattande frågor kring måluppfyllelse, förväntningar och hur nöjd man är med intensivperioden. På frågan om man tycker att målen som satts inför kursstarten uppfyllts visar svaren att drygt hälften, 52 procent anser att de uppfyllts i ganska hög grad eller mycket hög grad, 34 procent i viss grad och 14 procent svarar liten grad eller inte alls. Inför kursstart fick familjen skriva ner sina förväntningar inför kursen. Efter kursen fick de tillbaka sitt formulär för att kunna skatta i vilken grad förväntningarna infriats. 76 procent tycker att förväntningarna infriats i ganska hög grad eller i mycket hög grad, 19 procent i viss grad och 6 procent i ganska liten grad. På frågan om hur nöjd man är sammantaget med intensivperioden svarar övervägande, 68 procent i mycket hög grad, 20 procent i ganska hög grad, 9 procent i ganska liten grad och endast 3 procent svarar i ganska liten grad. Ingen svarar att de inte är nöjda alls. Fig. 1 Sammanfattande frågor, svar från familjer och assistenter/resurspersoner 10

12 Sammanfattande frågor Inte alls Procent I ganska liten grad I viss grad I ganska höggrad I mycket hög grad 0 I vilken grad har målet för barnet uppnåtts? I vilkden grad har Dina förväntningar infriats? Hur nöjd är Du med intensivperioden? Nedan visas de sammanfattande frågorna fördelat mellan Specialförskolan och Intensivkurserna. En jämförelse visar att svaren i stort är samstämmiga och positiva, målen och förväntningar har uppnåtts i mycket hög grad eller i ganska hög grad och de som är nöjda i mycket hög överväger för båda verksamheterna. Fig. 2 Sammanfattande frågor uppdelade på specialförskolan respektive intensivkurserna Sammanfattande frågor Inte alls I ganska liten grad Antal I viss grad I ganska hög grad I mycket hög grad Specialförskola Intensivkur s Specialf ör skola Intensivkurs Specialf ör skola Intensivkur s 1 4. I vilken gr ad har 1 5. I vilken gr ad har 16. Sammantaget - hur målen för barnet dina förväntningar nöjd är du med uppnåtts? inf riats? intensivper ioden? Fråga och kurs Svar från habiliteringspersonal 63 svar på utvärderingsenkäten lämnades in av habiliteringspersonalen. De skattade sina 11

13 upplevelser och förväntningar på samma sätt som ungdomarna, föräldrarna och assistenterna/ resurspersonerna. 67 procent av svaren visar att personalen tycker att målen för barnet uppnåtts i ganska eller mycket hög grad, 87 procent tycker att förväntningarna de hade på kursen infriats i ganska hög eller mycket hög grad och 97 procent säger sig vara ganska eller mycket nöjd med intensivperioden. Fig.3 sammanfattande frågor. Svar från habiliteringspersonalen Sammanfattande frågor Procent I ganska liten grad I viss grad I ganska höggrad I mycket hög grad I vilken grad har målen för barnet uppnåtts? I vilken grad har dina förväntningar infriats? Sammantaget - hur nöjd är du med intensivperioden? Vidare tycker 95,4 procent av personalgruppen att arbetssättet varit mycket eller ganska positivt. Ungefär lika många svarar att den information man fått genom kartläggningarna och målformulering varit tillräcklig för att kunna arbeta tillsammans med familjen. Det samma gäller frågan om man anser att habiliteringsinsatserna tillgodosetts på ett bra sätt genom intensivperioderna, 90 procent svarar i ganska eller mycket hög grad. 5.3 Öppna frågor och kommentarer Öppna frågor och kommentarer, föräldrar och assistenter/ resurspersoner Under kurstiden har föräldrar och assistenter/resurspersoner framfört tankar och önskemål samt svarat på några öppna frågor. Genomgång av dessa visar att kartläggning och målformulering inför kursstart upplevts fungera bra. Vid några tillfällen har föräldrar uttryckt att man inte riktigt förstått syftet och hur innehållet i kursen varit planerad. Detta har inneburit att de har haft svårt att beskriva sina förväntningar och sätta relevanta, utvärderingsbara mål. Assistent/resursperson har oftast inte varit med vid målformuleringstillfället. De har informerats om målen vid ett annat tillfälle i början av kursen. En assistent uttryckte Efter första dagen förstod jag att innehållet var skräddarsytt för just dessa barn. Föräldrar och ibland också resurspersoner från kommunen har i flera kurser haft svårt att hitta sin roll. De har upplevt att de inte vetat när de förväntats vara aktiv med barnet eller lägga 12

14 händerna på ryggen för att bara vara åskådare. Personal och föräldrar efterlyste också fler samtal med habiliteringspersonalen under kursens gång, för att få prata om hur vi tänker och varför vi gör det vi gör. De efterlyser även ett uppföljande samtal en tid efter att kursen avslutats. Familjerna har efterlyst mer renodlad fysisk träning, specifik funktionsträning och har inte varit helt införstådda med vårt arbetssätt som oftast skett i aktivitet. En pappa uttryckte vid gemensam återkoppling till ordinarie förskola att: Ni är så duktiga på att linda in träningen av armen så XX och jag märker inte att han tränar. Uppföljning av kurserna har varit ett önskemål både från familjerna och personalen Öppna frågor och kommentarer från habiliteringspersonalen. Vid två tillfällen har diskussion och uppföljning av projektet skett på habiliteringens arbetsplatsträff i Borås. Personalen har varit positiv och betonar fördelarna med det samarbetet och erfarenhetsutbytet som skett med familjer och kollegor. Personalen har upplevt att de fått ta del av andra personers kompetens och fylla på sin egen. Att få möta barnet/ungdomen och familjer under en intensiv period och därmed bättre kunna stödja och hjälpa har medfört att man kunnat fördjupa och koncentrera sig. Personalen har haft svårigheter med att prioritera och planera sin medverkan i båda verksamheterna, ordinarie teamarbetet och intensivkurserna. Teamarbetet har fått "stå tillbaka" för att få tid till intensivkursernas planering, genomförande och efterarbete. 6. Diskussion Inför deltagande i intensivkurs har det för varje barn gjorts en skriftlig individuell målformulering som grund för deltagandet. Målen ska utgå ifrån habiliteringsplanen, följas upp och i slutet av kursen kopplas över till teamet vid ett slutsamtal. Att formulera tydliga mål har varit en svårighet under projektåren. Likaså har kopplingen till habiliteringsplanen inte alls varit så tydlig som vi önskat. På våra arbetsplatsträffar har en kontinuerlig diskussion förts om hur man sätter mål och teampersonalen har aktivt arbetat med målformuleringar tillsammans med familjerna för att få dem mer utvärderingsbara.. Diskussion om Goal Atteinment Scale, GAS, har skett och under hösten 2003 kommer en del av habiliteringens personal att gå på en föreläsning om just GAS. I inledningen av projektet hade vi en tanke om att prova flera olika kartläggningsmaterial som kunde täcka in familjens behov utifrån alla yrkesprofessioner i teamet. Ett tvärprofessionellt kartläggningsinstrument, PEDI, användes på ett flertal barn och vi fann att detta gav både personal och föräldrar en tydligare bild av barnet och familjens behov. Vi hade också en tanke om att använda skattningsschemat Kommunicera Mera från ALA eller videofilmning som alternativ. För tonåringarna och kanske också för föräldrar hade självskattning följt av målformulering kunnat vara ett bra sätt att förbereda en intensivperiod. Ett sådant instrument är det individanpassade mätinstrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM.), ett instrument som bygger på intervju med den anhörige eller personen själv om upplevelser 13

15 av aktivitetsproblem. Familjen identifierar problem i utförandet av aktivitet, prioriterar 3-5 mål som man arbetar med under en period och utvärderar sen själv resultatet av interventionen. Bland tonåringarna märktes ett stort behov av kunna klara aktiviteter av olika slag på fritiden och att umgås med kamrater. Hur hjälper vi dessa ungdomar till fortsatta aktiviteter ute i samhället? Inom projektets ram har några av kurserna vidrört dessa teman och försök har gjorts att inspirera ungdomarna, öka deras själförtroende och få dem att hitta någon aktivitet som passar just dem. Att sedan fortsätta ute i samhället, kanske i någon förenings regi har visat sig svårt. Under flera år har Habiliteringen söder aktivt arbetat med att knyta kontakter ute i ex. föreningslivet för att få samarbetspartners men misslyckats. En önskan har framförts från föräldrar om ökad tid för samtal med kurator, mer information om det specifika funktionshindret samt tips på litteratur. Medverkan av läkare, sjuksköterska och psykolog har varit efterfrågad, likaså logoped, där sådan inte medverkat. Våren 2002 fick Habiliteringen ett sparbeting som resulterade i ett beslut om nedläggning av Specialförskolans verksamhet. Personalen tvingades därmed att under sista projektåret arbeta med vetskapen om nedläggning. Detta påverkade projektarbetet på specialförskolan. Inför projektet söktes men beviljades inte FoU-medel för utökning av vissa teamtjänster för att möjliggöra personalens deltagande i intensivperioderna. Med oförändrad personalresurs fick man dels sköta sitt ordinarie arbete samtidigt som det förväntades att man skulle vara aktivt i projektets alla delar. Kanske var detta också en bidragande orsak till att teammedlemmarnas insatser främst har riktats mot Intensivkurserna, den helt nya arbetsformen och mindre tid har lagts på teammedverkan i specialförskolans verksamhet. Kursernas innehåll anpassades hela tiden; längd, struktur och utformning har varierat beroende på syfte och målgrupp. Dessutom har det gjorts ett medvetet val att under projekttiden prova flera olika kursupplägg. Grundtanken var att alla yrkesgrupper skulle representeras i kurserna och att vi skulle arbeta tvärprofessionellt vid genomförandet av kurserna. 6 kurstillfällen har visat sig vara minimiantalet för att ge kursdeltagarna en chans att lära känna och bli trygga med varandra. När vi riktade oss till skolbarn/ungdomar fanns en önskan från familjerna att inte ta så mycket tid från skolarbetet, de borde få möjlighet att träffas efter skoltid. Dessutom riktades en del av kurserna mot aktiviteter med anknytning till fritid och socialt umgänge. Därför blev valet att gå från 2 heldagar x 4 veckor för att i stället lägga kurserna på eftermiddag och tidig kväll 1gång/vecka i 6-8veckor. På grund av efterfrågan och behov från familjer och personal anordnades 3 stycken halvdagar som kallades Öppen mottagning, Dysfagi, för familjer som hade frågor kring att äta och svälja. Dessutom genomfördes tre teammottagningar där teamen träffade familjer från det egna området. Även dessa hade det tvärproffesionella arbetssättet som grund. 14

16 7. Slutsats Teampersonalens insatser och föräldrarnas medverkan inne på Specialförskolan ökade inte under de två projektåren. Däremot etablerades föräldrakontakter under den Intensivperiod som genomfördes. Samverkan, kontakten mellan specialförskolan och förskola/barnomsorg blev oförändrad. Att arbeta med intensivkurser visade sig vara ett bra sätt att skapa nätverk, både mellan familj och habiliteringspersonal och mellan deltagande familjer, föräldrar och barn. Intensivkurser blev en uppskattad arbetsform som komplement till övrig verksamhet inom habiliteringen. Alla deltagare såväl familjer, närpersonal och habiliteringspersonal ansåg att förväntningar och mål uppfylldes i hög grad. För föräldrarna blev Intensivkurserna och föräldragruppen ett forum för erfarenhetsutbyte och möjlighet till ökad delaktighet i sitt barns habilitering. Stor vikt lades vid att genom kurserna fördjupa kunskapen om funktionshindrets konsekvenser i vardagen. Mer löpande information under kursen skulle ha behövts för att förklara föräldrarnas roll under kursen och för att tydliggöra vår arbetsmetod, (att arbeta i aktivitet) kopplat till varje barns mål. En tydlig kursbeskrivning och en bra individuell kartläggning är förutsättningar för att vi tillsammans med familjen ska kunna sätta utvärderingsbara mål. Ytterligare gemensamt arbete behövs för att ta fram material som är användbara för målformulering, kartläggning och utvärdering. Kopplingen mellan habiliteringsplan, intensivkursens mål och återkopplingen till teamet är något vi bör fortsätta att utveckla. Familjerna måste ges möjlighet att se samband mellan behov och målformulering och det som planeras och utförs antingen som individuella insatser inom teamet eller som intensivkurser/gruppverksamhet. Kursförberedelser för habiliteringspersonalen, både för gemensam och individuell planering samt efterarbete har tagit mer tid än vad vi räknade med. Personal med erfarenheten från att ha varit med i flera kurser har dock upplevt det mindre krävande att gå in i en ny kurs. Personalens förväntningar att få träffa barnen mer sammanhängande i olika aktiviteter, arbeta tvärprofessionellt i team mot ett gemensamt mål samt ge föräldrarna helhet och sammanhang har infriats. Kunskap, flexibilitet och samarbetsförmåga har utnyttjats och den lärande process som vi önskade resulterade i en kompetenshöjning för alla. Det tvärprofessionella arbetet har varit av stort värde i kurserna men har också krävt stora personalinsatser (medverkan). Det är svårt att kombinera intensivkurser med fortlöpande habiliteringsarbete i arbetslaget Team-mottagning och Öppen mottagning med olika teman har fallit bra ut och kommer med all säkerhet att finnas med i habiliteringens utbud i framtiden. 15

17 8. Slutord Genom Projekt Björken har vi fått möjlighet att prova nya arbetsformer/metoder för att tillgodose barnens/ungdomarnas och deras familjers behov av habiliteringsinsatser. Deltagare och medverkande har samfällt uttryckt uppskattning för denna form av gruppverksamhet. Vi vill framföra ett stort Tack till de barn/ungdomar och föräldrar samt närpersonal som medverkat i projektet. Era kommentarer och förbättringsförslag kommer att tas tillvara i vårt fortsatta arbete. Ett Tack också till all habiliteringspersonal som medverkat i projektet; diskussionerna på arbetsplatsen, kompetenshöjningen och att få arbeta över teamgränserna har gett erfarenheter som vi har med oss in i den permanenta verksamheten som startade hösten Habiliteringen Söder Borås Ann-Christine Wiking Leg arbetsterapeut Berith Peterson Förskollärare 16

18 Referenser Lind, L. (2001) Att höja ribban Förväntningar och syn på lek och träning enligt Move & Walk- pedagogik. Forskningsrapport nr 28 Lärarhögskolan i Stockholm. Ödman,P Öberg, B. Hälsoeffekter och upplevd kvalitet av intensivträning i grupp för barn med CP- en beskrivning av två träningsalternativ. Hälsouniversitetet, Linköpings Universitet. Ekström Ahl, L. (1999) Nätverksbaserad målinriktad intensivträning, integrerad i vardagen, för barn med Cerebral Pares. Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten i Uppsala län. Engman, AM. Lind, B. Simonsson, A. (1999) Intensivträningsperioder på Barn och ungdomshabiliteringen i Örebro län. Verksamhetsutveckling. Barn och ungdomshabiliteringen, Örebro läns landsting. Haley, S. M:, Coster, W: J., Ludlow, L. H., Haltiwanger, J. T., Andrellos, P. (1992) Pediatric Evaluation of Disability Inventory 8PEDI), New England Medical Center Hospitals inc., Boston. Nordmark, E., Orban, K. (1999) PEDI svenskt manualsupplement och tolkningsguide. Psykologiförlaget, Stockholm. Law, M., Baptiste,S., Carswell, A., McColl, A., Polatajko, H., Pollock, N. (1999) Canadian Occupational Performance Measure, (COPM.)- svensk version.. Bengtsson, M., Carlsson, E., Ericsson M., Goal Attainment Scale, (GAS) artikel Arbetsterapeuten 12/93 Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. ISBN Bilagor 1 Målbeskrivning för deltagande i Björkens intensivperioder 2 Enkät, vuxenversionen Bilaga 1 Målbeskrivning för deltagande i Habiliteringens grupp och kursverksamhet BerithP 17

19 Namn. Grupp /Intensivkurs. Födelsedatum. Tidsperiod. Finns habiliteringsplan? Ja Nej Får ta del av Förväntningar på intensivperioden för ditt barn: Förväntningar för dig som ungdom: Förväntningar för dig som förälder: Målformulering: (för barnet/ungdomen). Definiera ett behov. Kom överens om vad ni vill åstadkomma, formulera målet och planera hur det kan uppnås. Målet ska vara utvärderingsbart dvs formulerat så som man tänker sig att situationen ser ut när målet är nått Metod/arbetsätt: arbetsplan... Allergier, kramper, medicinering. Specialkost Tekniska hjälpmedel:.. Anpassning av miljön:.. Kontaktperson i teamet: Målformuleringen får delges ass./personlig resurs, om sådan medverkar ja nej Ansvarig för utvärderingen:.. Bilaga 2 Enkät som användes för vuxna dvs föräldrar och assisitenter/resurspersoner 18

20 Utvärdering av specialförskola/ intensivkurs. Vi är tacksamma om Du tar dig tid att besvara frågorna som följer och skickar in svaren senast 2 veckor efter avslutad intensivperiod. Du behöver inte skriva under med ditt namn. Tack för din medverkan! Fråga nummer 8, 9, 12, skall ej besvaras av dig som assistent/ resursperson. Du är Utvärdering avser intensivperiod på: 1 Förälder 1 Specialförskolan Vt. Ht 2 Barn/ungdom 2 Intensivkurs Datum 3 Assistent/resursperson 4 Övrig Först följer ett antal frågor om barnet. 1. Barnets födelseår 2. Barnets kön 1 pojke 2 flicka 3. Vår kontakt med habiliteringen beror på att barnet har (i huvudsak) svårigheter på grund av: diagnos/funktionshinder ( kryssa bara i en ruta) 1 Rörelsehinder. Om möjligt ange diagnos 2 Utvecklingsstörning Om möjligt ange diagnos 3 Hjärnskada efter olycka eller sjukdom 4 Flerhandikapp (rörelsehinder och utvecklingsstörning och ev. annan skada) Om möjligt ange diagnos 5 DAMP 6 Autism, autismliknande tillstånd eller Asperger syndrom Om möjligt ange diagnos 7 Övrigt Ange vad. 4.Ange om barnet har: 1 synnedsättning 2 hörselnedsättning 3 kommunikationssvårigheter 5.Har barnets möjligheter att genomföra vardagsaktiviteter ökat i något avseende genom intensivperioden dvs. fungerar barnet annorlunda i någon av nedanstående situationer? 19

21 I mycket stor utsträckning 5 I ganska stor utsträckning 4 I viss utsträckning 3 I ganska liten utsträckning 2 Inte alls 1 Ej medverkat 0 a. Måltid b. Av påklädning c. Hygien toalett d. Förflyttning e. Kommunikation f. Lek g. Fritid/rekreation h samtal 6. Har barnets medvetenhet, kunskap om sitt funktionshindret, ökat efter intensivperioden? Kan barnet hantera sitt funktionshinder annorlunda? 5 I mycket stor utsträckning 4 I ganska stor utsträckning 3 I viss utsträckning 2 I ganska liten utsträckning 1 Inte alls 7. Hur har vistelsen i grupp påverkat barnet jämfört med de ordinarie individuella habiliteringsinsatser? 5 Mycket positivt 4 Ganska positivt 3 Varken positivt eller negativt 2 Ganska negativt 1 Mycket negativt 8. Har barnets livskvalité ökat genom intensivperioden? (fysiskt välbefinnande) Besvaras ej av assistent/resursperson. 5 I mycket stor utsträckning 4 I ganska stor utsträckning 3 I viss utsträckning 2 I ganska liten utsträckning 1 Inte alls (psykiskt välbefinnande) 5 I mycket stor utsträckning 4 I ganska stor utsträckning 3 I viss utsträckning 2 I ganska liten utsträckning 1 Inte alls 20

22 Nu kommer ett antal påstående att ta ställning till. Hur tycker du att de stämmer? Vi riktar oss till Dig som förälder/assistent/resursperson. 9.Inför kursstart fick jag möjligheten att förklara vilka mål som jag tycker är viktiga. Besvaras ej av assistent/resursperson. 5 I mycket stor utsträckning 4 I ganska stor utsträckning 3 I viss utsträckning 2 I ganska liten utsträckning 1 I inte alls 10. Under intensivperioden fick jag tillräcklig information om funktionshindret och dess konsekvenser i vardagen 5 I mycket stor utsträckning 4 I ganska stor utsträckning 3 I viss utsträckning 2 I ganska liten utsträckning 1 Inte alls 11. Jag känner mig mer delaktig i barnets habilitering efter intensivperioden? 5 I mycket stor utsträckning 4 I ganska stor utsträckning 3 I viss utsträckning 2 I ganska liten utsträckning 1 Inte alls 12. Habiliteringsinsatserna har under intensivperioden tillgodosetts på ett bra sätt. Besvaras ej av assistent/resursperson. 5 I mycket stor utsträckning 4 I ganska stor utsträckning 3 I viss utsträckning 2 I ganska liten utsträckning 1 Inte alls 13. Genom intensivperioden förstår jag bättre hur jag skall använda vardagens aktiviteter för att uppnå satta mål. 5 I mycket stor utsträckning 4 I ganska stor utsträckning 3 I viss utsträckning 2 I ganska liten utsträckning 1 Inte alls 21

23 Nu kommer till sist ett antal sammanfattande frågor. 14. I vilken grad har målet/n för barnet uppnåtts? 5 I mycket hög grad 4 I ganska hög grad 3 I viss grad 2 I ganska liten grad 1 Inte alls 15. I vilken grad har Dina förväntningar infriats? 5 I mycket hög grad 4 I ganska hög grad 3 I viss grad 2 I ganska liten grad 1 Inte alls 16.Sammantaget hur nöjd är Du med intensivperioden? 5 I mycket hög grad 4 I ganska hög grad 3 I viss grad 2 I ganska liten grad 1 Inte alls enkät /acw 22