Verksamhetsutvecklingsprojekt. Slutrapport

Transkript

1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Habiliteringens insatser för barn i samverkansprojektet Tidig upptäckt, tidiga insatser (TUTI) Projektledare Marie Blomguist

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektbeskrivning... 3 Genomförande med tidsplan... 3 Fortskridande utvecklingsarbete inom projektets ramar... 3 Styrgruppen har haft följande reflektioner och frågor... 4 Utvärdering av projektet... 4 Resultat... 4 Fokus på följande frågeställningar... 4 Fokusgrupper med Habiliteringens personal... 4 Resultat av fokusgruppernas arbete... 5 Diskussion/reflektioner... 8 Sammanfattning... 9 Övriga aktuella frågeställningar... 9 Bilaga tidigare delrapporter 2

3 Inledning Projektbeskrivning Projektet Habiliteringens insatser för barn i samverkansprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser TUTI, pågick från april Syftet med projektet var att genom tidig upptäckt av barn med autismspektrumstörning inom BHV och snabbt erbjuden utredning vid BNK och habiliteringsinsatser redan vid tre års ålder skapa förutsättningar för effektivare behandling Genomförande med tidsplan Se tidigare delrapporter (sist i rapporten) Fortskridande utvecklingsarbete inom projektets ramar Styrgruppen har haft sex möten under 2012 Styrgruppen har haft två möten under 2013 Styrgruppen har bestått av Maria Eriksson, habiliteringschef BUH Lundbystrand, Sophie Kilebrant, habiliteringschef BUH Frölunda, Birgitta Spjut, psykolog och sakkunnig samt projektledare Marie Blomquist. Styrgruppen har haft ansvar för planering, kontroll och styrning då det gäller resurser och innehåll. Under 2012 har styrgruppen arbetat inom följande områden: - Styrgruppen har haft två samverkansmöten med BNK under året - Birgitta Spjut har deltagit i verksamhetsområdets ledningsgrupp för att uppdatering och presentation av baslinjen - Under 2012 har en ny utbildning i ii startat. Två av deltagare från Frölunda deltar - Frågan har aktualiserats om hur handledning efter genomgången utbildning i ii ska ske. Alla behöver handledningen gång/månad för att man arbetar ensam, säkerställa att man arbetar utifrån manualen och en kvalitetssäkring av arbetet - I samband med intensivinlärnings-utbildningen anordnades en heldagsföreläsning av Christopher Gillberg med rubriken Aktuella rön inom autismforskning. Föreläsningen var i början av 2013 och 100 personer deltog från hela alla verksamhetsområden - Arbetet har fortskridit med att habiliteringschefer tillsammans med sakkunniga från samtliga enheter arbetat inom områdena utvärdering, baslinjemätning, kriterier inför beslut om intensivinlärning (ii), flödesschema men också organisatoriska frågor. - Första upplagan av manualen är slutsåld och andra upplagan är upptryckt - Angående Samverkansprojektet Hjällbo genomförs det separat - Vid halvårsskiftet gjordes en handlingsplan på hur utvärdering av projektet skulle göras: 3

4 - Birgitta Spjut fortsätter insamlandet av sociala parametrar - Birgitta Spjut kontaktar BNK för för- och eftermätningar - Birgitta Spjut sammanställer alla baselinies - Marie Blomquist och Birgitta Spjut sammanställer en enkät som ska användas till professionella på förskolan och föräldrar - Marie Blomquist skapar fokusgrupper med habiliteringens personal under januari 2013 Styrgruppen har haft följande reflektioner och frågor - Får utveckling av behandlingsmetoder för lite utrymme i Habiliteringsverksamheten? - Det finns brister i implementering av metoden på habiliteringenheterna. Kan en tänkbar orsak vara att det har varit för lite tid avsatt för projektledare och behandlare i den ursprungliga projektplanen och finansieringen? - Det finns brister i implementeringen när det gäller samverkanspartners såsom förskolan Utvärdering av projektet Resultat Fokus på följande frågeställningar Aktuella frågeställningar som habiliteringen skulle fokusera på: - Hur ser funktionsnivån ut i de olika utvecklingsområdena hos de barn som remitteras till habiliteringen och hur påverkar det val av behandlingsinsats - Vilken effekt har olika behandlingsinsatser på barnets vardagsfungerande och på språklig och kommunikativ utveckling och begåvningsnivå efter ett och två år? - Vilka är kritiska delmoment i olika behandlingsstrategier? - Hur upplever föräldrar och förskolepersonal att arbeta med de olika behandlingsformerna? - Vilken påverkan har de olika behandlingsinsatserna på familjens vardagsliv? Fokusgrupper med Habiliteringens personal Habiliteringsverksamheten inom Habilitering & Hälsa erbjuder utbildning och stöd till barnets nätverk i intensivinlärning, en arbetsmetod för barn med autism som grundas på inlärningspsykologisk metodik. 4

5 Projektet omfattade Barn- och ungdomshabiliteringsenheterna Lundbystrand 2 och 3 och Frölunda 4 inom verksamhetsområdet Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektet ville få svar på följande frågor - Hur har intensivinlärningen som metod/arbetssätt påverkat patienten? - Hur har intensivinlärningen som metod/arbetssätt påverkat din arbetssituation? - Har du som personal haft tillräcklig kompetens? - Hur har du tänkt om organisationen i detta arbete Två fokusgrupper skapades. Fokusgrupp 1 var personal som arbetade i mottagande team när intensivinlärningen är avslutad Fokusgrupp 2 var personal som arbetade direkt med metoden under två år Fokusgrupperna leddes av habiliteringschef Solveig Berglund och utvecklingssamordnare Lina Häglund. Fokusgrupperna dokumenterades genom inspelning, samt att svaren sammanställde i slutet av fokusgruppen Resultat av fokusgruppernas arbete Fokusgrupp 1 Mottagande team efter intensivbehandling Hur har intensivinlärningen som metod/arbetssätt påverkat patienten? Två kunde inte svara då de inte träffat barnet och familjen innan behandlingen. De andra svarar att det är olika om det är bra eller om det skapar problem. Ibland får föräldrar coping-strategier och barnen kan bli bättre i samspel och kommunikation. Barnet blir bättre på det som tränas. Ibland ökar stressen hos föräldrarna. Anknytning mellan barn och föräldrar kan påverkas positivt eller negativt beroende på om barnet gör framsteg. Att arbeta strukturerat med nätverk ger bättre utfall. Ibland missar familjen andra insatser under tiden som exempelvis samhällsinformation eller alternativ kommunikation. De familjer som vill men som inte har haft tillgång känner besvikelse och det är svårt att motivera dem till andra insatser. Hur har intensivinlärningen som metod/arbetssätt påverkat din arbetssituation? Vissa yrkespersoner känner sig avlastade ex. psykolog, pedagog Det har varit svårt att gå in och göra punktinsatser, exempelvis arbetsterapeut då man inte får en helhet, bara en beställning Det beror på vilken yrkesgrupp som har varit med. När logopeden har varit med har det avlastat teamets logoped när barnet sedan har kommet till teamet. Annars har 5

6 Det har varit svårt att möta föräldrar efteråt som har en stor frustration, Vad händer nu? De har en förväntan på ökad intensitet när det gäller insatser. Ansvarsfördelningen har varit otydlig. Detta är stressande. Ibland lämnar man över men håller ändå kvar. Har du som personal haft tillräcklig kompetens? Man hade behövt mer kompetens kring metoden och hur man arbetar. Man skulle behöva får mer kunskap om barnets förmåga före och efter och vad som har haft effekt. Det vore bra om behandlarna kunde rekommendera vad teamet ska arbetar vidare med. Det är svårt att bilda sig en uppfattning utifrån dokumentation som finns i journalen. Bedömningarna behöver beskrivas mera begripligt Det känns inte bra att ligga efter föräldrarna i kompetens - när det gäller metod och barnets förmåga. Det är svårt att svara på frågor Hur har du tänkt om organisationen i detta arbete? Det är viktigt med en strukturerad överlämning från behandlarna till teamet som är tydlig. När man lämnar över till teamet bör inte behandlarna hänga kvar. Det finns en otydlighet i vem som ska göra vad. Det behövs en tydlighet från ledningen. Vem ska får metoden, vem ska få en modifierad version? Fokusgrupp 2 Utförare Hur har intensivinlärning som metod/arbetssätt påverkat patienten? Positivt, då de som det inte fungerar för försvinner ut. Bra att träffa små barn innan beteende och andra pålagringar har blivit stora. Barnet är i centrum och nätverket har samma arbetssätt. Vardagen blir mer strukturerad Man ser barnet bakom diagnosen, då man träffar de ofta. 6

7 Ser barnets förmågor Beteendeproblematiken försvinner i de flesta fallen Barnet får en mer innehållsrik vardag man tränar imitation och ögonkontakt Barnet får bättre språk, kommunikation och samspel Klarar vardagsaktiviteter som exempelvis toalett och att sitta vid middagsbordet Föräldrar för strategier i hur de kan bemöta sitt barn Föräldrar och förskola har ett forum för att prata. Det blir en ventil Föräldrar upplever att de kan och att de blir lyssnade till De får redskap som gör att det hjälper dom vidare i sorgeprocessen Metoden är tydlig, ger trygghet och framförhållning (vi bör arbeta mer i habilitering på en sådan sätt) Metoden ger en kunskap i hur man kan bryta lärande i små delar Tar mycket tid Det blir negativt när nätverket inte ställer upp - föräldrar upplever att vanlig habilitering blir en nerköp Föräldrarna vet inte vad det blir efter detta vad är vanlig habilitering? TUTI gav en snabb behandlingsstart som har minskat frustration hos föräldrarna Ej bra att alla fick erbjudan då metoden inte passar alla - gjordes inget urval Hur har intensivinlärningen som metod/arbetssätt påverkat din arbetssituation? Den har varit splittrad i olika team, flera metoder (SIMBA) samtidigt Stressigt- patienter skulle in snabbt Mycket rörigt med andra metoder samtidigt Den som ger metoden är bäst på att informerar om den Metoden ger en trygghet På BUH Lundbystrand har man tilldelats en nätverk utifrån om man hade en lucka. Behovet hos barnet har inte styrt. Man har ensam haft nätverk- ibland skulle en annan 7

8 På Frölunda är specialpedagoger basen för nätverket. Psykolog och logoped har turats om att också vara med. Flera ögon samtidigt och möjlighet för att bolla idéer. Psykologen och logopeden är kända av nätverket och det är mindre sårbart om någon blir sjuk. Planering görs så att inte psykologen eller logopeden behövs i två nätverk samtidigt (exempelvis vid beteendeproblematik) På Lundbystrand finns handledning kring patienter. Teammöten är planeringsmöten tillsammans med habiliteringschefen. På BUH Frölunda diskuterar man nätverken och planerar inför kommande gång. Egentligen är metoden effektiv. Det blir 4 möten i ett, när nätverket är med. Har du som personal haft tillräckligt kompetens? Det borde finnas tillfällen för de som utför metoden att träffas för att byta erfarenheter De som har gått i Uppsala hade inte lika mycket kunskap kring TBA men fick två dagar som var bra Man skulle ha önskat mer kunskap kring TUTI Hur har du tänkt om organisationen i detta arbete? Det har varit olika lösningar på olika enheter kan ha haft ett värde då man nu kan se vad som har fungerat och inte. BUH Lundbystrand har haft handledning kring nätverk och planeringsmöten med habiliteringschefen BUH Frölunda har haft teammöten där nätverk diskuteras och planering görs inför kommande nätverksträffar. BUH Lundbystrand har haft en särskild grupp som har arbetat med små barn. Det har varit värdefullt när man även har haft SIMBA (i Simba ingår två nya behandlingsmetoder, reda kända internationellt). Att kunna förklara metoden tydligt ger motivation och troligen har flera föräldrar tackat ja på grund av det. Att vara ensam i ett nätverk känns inte bra. Det är bättre med mer kvalitet än kvantitet. Tvärprofessionellt istället för conductors. Att vara ensam är svårt. Det behövs någon, några att bolla med. Behövs mer än två ögon att se barnet och nätverk. Man känner sig otillräcklig. Diskussion/reflektioner Mottagande team 8

9 Teamen behöver mer kompetens om metoden och arbetssättet. Överlämningen kunde varit bättre. Det finns en otydligt runt vem som gör vad. Organisationen behöver jobba mer med implementering och utvärdering Behandlande team Metoden är tydlig, den ger trygghet och framförhållning. Metoden är resurskrävande. Organisationen måste bli bättre på urvalskriterier. Rätt metod till rätt patient vid rätt tillfälle. Sammanfattning Förutsättningarna för implementering och förankring av nya behandlingsmetoder måste förbättras. Detta gäller både för medarbetare som arbetar direkt med metoden, för övriga medarbetare och samverkanspartners, i detta fall förskolan Urvalskriterierna måste förbättras urvalskriterier för att optimal effekt ska kunna uppnås Medarbetarna måste få kontinuerlig handledning Metoden ger en tydlig effekt hos patienterna och i familjens vardagsliv Metoden är resurskrävande Vi måste utvärdera det vi gör. Det finns redskap som ex baslinjen men det används inte i tillräcklig omfattning Övriga aktuella frågeställningar Hur upplever föräldrar och förskolepersonal att arbeta med de olika behandlingsformerna? Teamen på respektive enhet har ombesörjt att aktuella enkäter har distribuerats och samlats in för sammanställning. Resultatet presenteras av psykolog Birgitta Spjut i hennes slutrapport för projektet Övriga frågeställningar och effekt av behandling är kopplade till det direkta behandlingsarbetet och redovisas av psykolog Birgitta Spjut Marie Blomquist projektledare 9

10 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Tidig upptäckt, tidiga insatser (TUTI) Delrapport till Projektledare Marie Blomquist

11 Delrapport 1 för perioden till och med Inledning Projektet Habiliteringens insatser för barn i samverkansprojektet Tidig upptäckt, tidiga insatser (TUTI) har pågått sedan april Syftet med projektet är att genom tidig upptäckt av barn med autismspektrumstörning inom barnhälsovården och snabbt erbjuden utredning vid BNK skall Habiliteringens insatser kunna inledas redan vid tre års ålder. Då kan förutsättningar skapas för en effektivare behandling. Genomförande med tidsplan År 2009 implementeras baslinjedokument. Behandlingsinsatser påbörjas i novemberdecember. Genomförda behandlingsinsatser redovisas i december 2009 och sedan fortlöpande halvårsvis. År 2010 beräknas barn ha remitterats till Barn och ungdomshabiliteringen. Genomförda behandlingsinsatser redovisas i juni och december. Delrapport avlämnas av projektledaren i november År 2011 beräknas barn remitteras till Barn och ungdomshabiliteringen för behandlingsinsatser. Genomförda behandlingsinsatser redovisas i juni och december År Sammanlagt 120 barn som remitterats till Barn och ungdomshabiliteringen följs upp under två år. Genomförda behandlingsinsatser redovisas i juni och december. Under den här perioden kan de första analyserna av resultatet förväntas. Slutrapport när samtliga 120 barn erhållit två års behandling Fortskridande utvecklingsarbete inom projektets ramar Styrgruppen har haft sex möten under Styrgruppen har bestått av Maria Eriksson, habiliteringschef Lundbystrand och projektledare Marie Blomquist. Psykolog Birgitta Spjut deltar regelbundet som sakkunnig. Vid behov har Gunnar Braathen, habiliteringsläkare och medicinskt sakkunnig samt Bosse Zetterlund, habiliteringschef Frölunda 4 adjungerats. Från och med 2011 kommer Bosse Zetterlund att vara ordinarie medlem i styrgruppen. Styrgruppen har ansvar för planering, kontroll och styrning då det gäller resurser och innehåll. Under 2010 har vi arbetat med följande områden - Angående dokumentationen har vi kontinuerligt följt inflödet av remisser från BNK. Vi har försökt att hitta ett system där vi kan registrera och följa alla patienter, utifrån vilka funktionsområden/utvecklingsområden (ICF-CY) som varit fokus för behandlingsinsatserna samt antalet besök per termin Vi har också tittat på när de kom till habiliteringen, vilka professioner är inne och val av behandlingsmetod - Vi har kontinuerligt haft ett samarbete/samverkansmöten med BVC/PV och BNK, där vi följt våra verksamheters arbete, givit förslag på förbättringsområden (remiss) och haft gemensamma forskningsseminarium. Tillsammans med Göteborgs kommun har vi deltagit i en fortbildningseftermiddag för förskolerektorer där vi berättat om projektet - BVC/PV och BUH har deltagit på autismkonferens i Göteborg där vi berättat och spridit kunskap om projektet 1(3)

12 - Det har hela tiden funnit en naturlig koppling till verksamhetsområdets ledningsgrupp genom att sakkunnig psykolog Birgitta Spjut har deltagit och vi har förankrat och godkänt aktuella delar kopplat till projektet. En klar fördel att projektledaren är med i ledningsgruppen - Samarbetsmöte med Föräldraförening Autism/Asperger med syfte att bland annat utveckla startpaket/utbildningspaket för föräldrar till barn med autism. Som en följd av projektet har gruppen föräldrar till små barn ökat och därmed har kraven ökat på ett mer anpassat innehåll och också en ökning av antalet utbildningspaket till denna åldersgrupp - En psykolog från en av BUH-enheterna, har gått utbildning till leg. kognitiv psykoterapeut. I utbildningen ingår att göra en vetenskaplig klinisk studie. Psykologen valde att göra en studie med syfte att undersöka om träning i mindfulness, kan underlätta för föräldrar att bättre möta vardagens stress. Tyvärr blev inte urvalet av föräldrar enbart föräldrar till barn med autism men vi har ändå följt hennes arbete och kunnat se att stressnivån hos dessa föräldrar minskat efter mindfulnessbehandling. Verksamhetsmål effekter - Habilitering påbörjar behandling tidigt till små barn med autism och differentierar bättre behandlingsinsatserna utifrån det enskilda barnets funktionsnivå inom olika utvecklingsområden - Projektet förväntas ge bättre kunskap om vilka delmoment i olika behandlingsstrategier som bäst främjar barnets utveckling samt ge nya förutsättningar för att utforma habiliteringens insatser så att det fungerar väl i vardagsmiljön för barn, familj och förskolepersonal - Den ökade kunskapen som resultatet från projektet förhoppningsvis medför ska stimulera medarbetare till ytterligare verksamhetsförbättrande insatser så att målsättningen främjas - Välbefinnande hos både barn och föräldrar har ökat och barnets aktivitet och - delaktighet förbättras Projektmål förväntat resultat vid projektavslut - Små barn med autism erbjuds optimala och differentierade behandlingsinsatser utifrån symtom och individuella omgivningsfaktorer - Hanteringen av alla uppgifter rörande barnets funktionsnedsättningar, omgivningsfaktorer och initiala utredningar handhas på ett strukturerat och homogent ätt inom habiliteringen - Kunskap finns om: - Hur funktionsnivån är inom de olika utvecklingsområden hos de barn som remitteras till habiliteringen och hur det påverkade val av behandlingsinsats - Vilken effekt olika behandlingsinsatser har på barnets vardagsfungerande och på språklig och kommunikativ utveckling och begåvningsnivå efter 1 och 2 år? - Vilka kritiska delmoment är i olika behandlingsstrategier - Hur föräldrar och förskolepersonal upplevde att arbeta med de olika behandlingsformerna - Vilken påverkan olika behandlingsinsatser hade på familjens vardagsliv Resultat Baslinjedokumentet implementerades under första halvan av 2010 på de stora barnenheterna i Göteborg. Därefter skedde också implementering i Kungälv 1 och Frölunda 5. 2(3)

13 60 barn har kommit via screeningen och har nu pågående behandling enligt intensivinlärningsmetoden alternativt den eklektiska metoden. Flest barn har intensivinlärning som metod. Psykolog Birgitta Spjut har gjort en sammanställning med resultat på sex patienter som fått behandlingsmetoden intensivinlärning under två år (pilotprojektet på BNK) Aktörerna är förskola, föräldrar och habilitering. Samtliga barn har utvecklats inom områdena språkförmåga, dagligt liv (personlig vård), anpassningsförmåga (social förmåga, lek och copingförmåga) och problembeteende. De har inte utvecklats i samma takt men alla har utvecklats. Framgångsfaktorerna är troligen en bra modell och ett gott samarbete med förskola och föräldrar. Viktigt att poängtera är dock, att underlaget är litet och vi vet inte hur det ser ut i en större barngrupp Diskussion Hinder och svårigheter Screeningen startade som planerat i oktober 2009 men på grund av vårdval (36 nya BVC) och influensavaccinering kopplat till vårdcentralernas arbete i Göteborg försenades screeningen och har successivt fått byggas upp. Detta har påverkat vårt inflöde och förskjutet projektet hos oss. Nu i slutet på 2010 är man i full gång och normalläget efter projektets slut kommer att innebära att man screenar alla barn vid 2,5 års ålder på BVC. Inom barn- och ungdomshabiliteringen har vi fått kontinuerlig ekonomisk ersättning för att möta den puckel som vi förväntades få i samband med screening på BVC och utredning på BNK. Detta har inneburit att enheterna BUH Lundbystrand 2 och 3 samt BUH Frölunda 4 fått möjlighet att anställa specialpedagoger och psykologer för att frigöra personal till intensivinlärningen. Nu måste vi börja planera en avvecklingsplan, den ekonomiska ersättningen upphör, för de sista patienterna i mars De ändrade ekonomiska förutsättningarna börjar redan under Vårt normalläge kommer att så småningom att vara samma inflöde av patienter. Habilteringscheferna Bosse Zetterlund och Maria Eriksson påbörjar detta arbete i början av 2011 tillsammans med projektledaren. Projektledaren har vid ett tillfälle deltagit i förvaltningens ledningsgrupp för att bland annat diskutera konsekvenser och effekter av implementering av en ny behandlingsmetod i vår verksamhet BVC/PV, BNK och BUH har under året haft ett utbildningstillfälle för förskolerektorer om samverkansprojektet och ett ytterligare är planerat till början av Vid detta utbildningstillfälle framkom mycket tydligt, förskolans behov av att medverka vid utvärdering samt också vara mer delaktiga vid behandlingsplanering i metoden. Det har hittills inte funnits någon referensgrupp och projektledaren saknar en diskussionspart utifrån kompetens. Marie Blomquist, projektledare 3(3)

14 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Tidig upptäckt, tidiga insatser (TUTI) Delrapport till Projektledare Marie Blomquist

15 Delrapport 2 för perioden och till och med Projektbeskrivning Projektet Habiliteringens insatser för barn i samverkansprojektet Tidig upptäckt, tidiga insatser (TUTI) har pågått sedan april Syftet med projektet att genom tidig upptäckt av barn med autismspektrumstörning inom barnhälsovården och snabbt erbjuden utredning vid BNK och habiliteringsinsatser redan vid tre års ålder skapa förutsättningar för en effektivare behandling Genomförande med tidsplan År 2009 implementering av baslinjedokument Påbörjade behandlingsinsatser i november-december. Genomförda behandlingsinsatser redovisas insamlas i december och sedan fortlöpande halvårsvis År 2010 beräknas barn ha remitterats till Barn och ungdomshabiliteringen. Genomförda behandlingsinsatser redovisas i juni och december. Delrapport avlämnas av projektledaren i november År 2011 beräknas barn remitteras till Barn och ungdomshabiliteringen för behandlingsinsatser. Genomförda behandlingsinsatser redovisas i juni och december Rapport till årsredovisningen avlämnas av projektledaren i november Delrapport avlämnas av projektledaren i februari Baslinjedokumentet implementerades under första halvan av 2010 på de stora barnenheterna i Göteborg. Användandet av baslinjedokumentet har varit mindre än förväntat under PEP-bedömningar har inte heller gjorts i tillräcklig omfattning och ligger inte alltid i fas med behandlingen. Ca 100 patienter har kommit via screeningen sedan starten av projektet och har nu pågående behandling enligt intensivinlärningsmetoden alternativt den eklektiska metoden. 83 barn har intensivinlärning som metod År Sammanlagt 120 barn som remitterats till Barn och ungdomshabiliteringen följs upp under två år. Genomförda behandlingsinsatser redovisas i juni och december. Under den här perioden kan de första analyserna av resultatet förväntas. Slutrapport när samtliga 120 barn erhållit två års behandling Fortskridande utvecklingsarbete inom projektets ramar Styrgruppen har haft sex möten under Styrgruppen har bestått av Maria Eriksson, habiliteringschef Lundbystrand, habiliteringschef Bosse Zetterlund Frölunda, psykolog Birgitta Spjut sakkunnig samt projektledare Marie Blomquist. Inför sista styrgruppsmötet i december har habiliteringschef Sophie Kilebrant ersatt Bosse Zetterlund. Anledningen är att Bosse Zetterlund har andra arbetsuppgifter inom förvaltningen Styrgruppen har ansvar för planering, kontroll och styrning då det gäller resurser och innehåll. 1

16 Under 2011 har vi arbetat med följande områden - Angående dokumentationen har vi kontinuerligt följt inflödet av remisser från BNK. Formellt skulle de sista remisserna inkomma men det har funnit en viss eftersläpning. - Vi har försökt att hitta ett system där vi kan registrera och följa alla patienter, utifrån vilka funktionsområden/utvecklingsområden (ICF-CY) som varit fokus för behandlingsinsatserna samt antalet besök per termin Vi har också tittat på när de kom till habiliteringen, vilka professioner är inne och val av behandlingsmetod - Ps Birgitta Spjut har gjort en sammanställning med resultat på i dagsläget tio barn som fått intensivinlärning under två år, av förskolan, föräldrar och habilitering. Samtliga barn har utvecklats inom områdena språkförmåga, dagligt liv (personlig vård), anpassningsförmåga (social förmåga, lek, copingförmåga) och problembeteende. De har inte utvecklats i samma takt men alla har utvecklats. Framgångsfaktorerna är troligen en bra modell och ett gott samarbete med förskola och föräldrar. Viktigt är dock att poängtera att underlaget är litet och vi vet inte hur det ser ut i en större barngrupp (se under rubriken resultat) - Vi har haft samarbete/samverkansmöten med BVC/PV och BNK, där vi följt våra verksamheter, givit förslag på förbättringsområden och haft gemensamma forskningsseminarium. Alla tre verksamheterna har uttryckt ett behov av fortsatta möten (en gång/termin) trots att projektet är avslutat för BVC och BNK. Nytt möte planerat till februari Vi har tillsammans med Göteborgs kommun deltagit i en fortbildningseftermiddag för förskolerektorer där vi berättat om projektet - Det har hela tiden funnit en naturlig koppling till verksamhetsområdets ledningsgrupp genom att sakkunnig psykolog Birgitta Spjut har deltagit och vi har förankrat och godkänt aktuella delar kopplat till projektet. En klar fördel att projektledaren är med i ledningsgruppen - Angående kompetensutveckling under året har ingen ny utbildning i ii gjorts. Alla medarbetare som gått utbildning har fått kontinuerlig handledning. Boken Beteendestöd i vardagen har köpts in till samtliga enheter. Planer finns inför 2012 att ge en generell höjning av TBA-kompetens hos medarbetarna - I februari månad fick ett 100-tal medarbetare (alla verksamhetsområden) möjlighet att delta i en heldagsföreläsning med Christopher Gillberg med temat Aktuell forskning och kunskap kring små barn med autism avseende diagnos, beteendeproblem och behandling - Utvecklingsarbete i projektets förlängning är att vi tillsammans med BVC/PV, (Gudrun Nygren och Tomas Arvidsson) har blivit inbjudna till Barnhälsoteamet i Hjällbo.Detta har resulterat i ett samverkansprojekt på planeringsstadiet. Birgitta Spjut BUH, Gudrun Nygren BVC och Elisabeth Fernell Gillberg Center söker projektmedel för metodutveckling för speciella svårigheter i en mångkulturell situation - Habiliteringscheferna har tillsammans med sakkunniga från samtliga enheter påbörjat ett arbete angående: vikten av utvärdering och använda befintliga instrument såsom baslinjemätning, PEP och Vineland, kriterier för intensivinlärning och vad kommer att hända efter projekttiden är slut. Arbete har också påbörjats för att beskriva och tydliggöra processen vid behandling av små barn med autism i form av ett flödesschema 2

17 Verksamhetsmål effekter - Habilitering påbörjar behandling tidigt till små barn med autism och differentierar bättre behandlingsinsatserna utifrån det enskilda barnets funktionsnivå inom olika utvecklingsområden - Projektet förväntas ge bättre kunskap om vilka delmoment i olika behandlingsstrategier som bäst främjar barnets utveckling samt ge nya förutsättningar för att utforma habiliteringens insatser så att det fungerar väl i vardagsmiljön för barn, familj och förskolepersonal - Den ökade kunskapen som resultatet från projektet förhoppningsvis medför ska stimulera medarbetare till ytterligare verksamhetsförbättrande insatser så att målsättningen främjas - Välbefinnande hos både barn och föräldrar har ökat och barnets aktivitet och delaktighet förbättras Projektmål förväntat resultat vid projektavslut - Små barn med autism erbjuds optimala och differentierade behandlingsinsatser utifrån symtom och individuella omgivningsfaktorer - Hanteringen av alla uppgifter rörande barnets funktionsnedsättningar, omgivningsfaktorer och initiala utredningar handhas på ett strukturerat och homogent ätt inom habiliteringen - Kunskap finns om: Hur funktionsnivån är inom de olika utvecklingsområden hos de barn som remitteras till habiliteringen och hur det påverkade val av behandlingsinsats Vilken effekt olika behandlingsinsatser har på barnets vardagsfungerande och på språklig och kommunikativ utveckling och begåvningsnivå efter 1 och 2 år? Vilka kritiska delmoment är i olika behandlingsstrategier Hur föräldrar och förskolepersonal upplevde att arbeta med de olika behandlingsformerna Vilken påverkan olika behandlingsinsatser hade på familjens vardagsliv Resultat Baslinjedokumentet implementerades under första halvan av 2010 på de stora barnenheterna i Göteborg. Därefter skedde också implementering i Kungälv 1 och Frölunda barn har kommit via screeningen och har nu pågående behandling enligt intensivinlärningsmetoden alternativt den eklektiska metoden. Flest barn har intensivinlärning som metod. Psykolog Birgitta Spjut har gjort en sammanställning med resultat på tio patienter som fått behandlingsmetoden intensivinlärning under två år. Aktörerna är förskola, föräldrar och habilitering. Samtliga barn har utvecklats inom områdena språkförmåga, dagligt liv (personlig vård), anpassningsförmåga (social förmåga, lek och copingförmåga) och problembeteende. 3

18 De har inte utvecklats i samma takt men alla har utvecklats. Framgångsfaktorerna är troligen en bra modell och ett gott samarbete med förskola och föräldrar. Viktigt att poängtera är dock, att underlaget är litet och vi vet inte hur det ser ut i en större barngrupp. Birgitta fortsätter detta arbete med en utökad barngrupp under 2012 Ett utvecklingsarbete/metodutveckling har skett ute på enheterna Lundbystrand och Frölunda. Medarbetare som arbetar med intensivinlärning har utökat sitt samarbete och tillsammans ökat sin kompetens vilket gynnar patienterna och deras familjer Diskussion Hinder och svårigheter Inom barn- och ungdomshabiliteringen har vi fått kontinuerlig ekonomisk ersättning för att möta den puckel som vi förväntades få i samband med screening på BVC och utredning på BNK. Detta har inneburit att enheterna Lundbystrand 2 och 3 samt Frölunda 4 fått möjlighet att anställa specialpedagoger och psykologer för att frigöra personal till intensivinlärningen. Vi har nu påbörjat en avvecklingsplan när den ekonomiska ersättningen upphör, för de sista patienterna i mars De ändrade ekonomiska förutsättningarna börjar redan under Vårt normalläge kommer att så småningom att vara detta inflöde av patienter. Projektledaren har vid ett tillfälle under 2011 deltagit i förvaltningens ledningsgrupp för att bland annat diskutera konsekvenser och effekter av implementering av en ny behandlingsmetod i vår verksamhet. Vid detta tillfälle diskuterades bl a kriterier för intensivinlärning. Ska frågor i TUTI-projektet ex kriteriefrågor vägleda i metodval för små barn med autism? Ännu mer kraft måste läggas på implementering av metoden och betona vikten av kontinuerlig uppföljning och utvärdering Betona vikten av att alltid göra baslinjemätning, att göra PEP och Vineland före och efter BVC/PV, BNK och BUH har under 2011 haft ytterligare ett utbildningstillfälle för förskolerektorer om samverkansprojektet. Vid detta utbildningstillfälle framkom också mycket tydligt, förskolans behov av att medverka vid utvärdering samt också vara mer delaktiga vid behandlingsplanering i metoden. Vi har hittills inte haft någon referensgrupp och projektledaren saknar en diskussionspart utifrån kompetens Marie Blomquist, projektledare 4