Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

Transkript

1 Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom systematisk uppföljning kvalitetssäkrar vi att insatserna bygger på forskning och beprövad erfarenhet. I programmen tillvaratar vi ny kunskap och fasar ut metoder som har mindre effekt. Sammanfattningsvis ska programmen öka tydligheten, stärka professionaliteten och skapa underlag för utvärdering. Habiliteringsprogram Transition, vuxenblivande som process inom Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och Ungdomshabiliteringen, NLLs Habiliteringsprogram Transition utgår från det nationella habiliteringsprogrammet Habiliteringsprogram för att understödja övergången från barn till vuxen som Föreningen Sveriges Habiliteringschefer har utarbetat (Föreningen Sveriges Habiliteringschefers rapport, ). Habiliteringsprogrammet beskriver vad som är viktigt för att underlätta vuxenblivandet och innehåller även förslag på hur man kan gå tillväga. Programmet är ett stöd för fortsatt kvalitetsarbete som sker lokalt i varje landsting utifrån lokala resurser och förutsättningar. Sammanfattning av habiliteringsprogrammet: Habiliteringsprogrammet beskriver vad barn- och ungdomshabiliteringen ska erbjuda för att understödja barn och ungdomars vuxenblivande och underlätta övergången från barn till vuxen. Programmet avser i första hand åldersgrupper t o m 18 år. Syftet är att bidra till att barn och ungdomar med funktionsnedsättning som vuxna blir delaktiga i samhället utifrån egna val. Målet med habiliteringsprogrammet är att barn/ungdomar och deras föräldrar är väl förberedda inför övergången till vuxenlivet. Frågeställningar som är viktiga att beakta för att nå målen: Diagnos och funktioner. Barnet/ungdomen bör känna till sin diagnos och funktionsnedsättning för ökad förståelse för begränsningar i aktiviteter. Habiliteringen ska sträva efter att Habilitering Per Fahlesson Vanja Söderberg 1 av 5

2 barnet/ungdomen så långt som möjligt är delaktig i alla insatser som berör den egna personen och hälsan. Föräldrarna behöver realistisk och upprepad information om barnets diagnos och funktioner samt stöd i föräldrarollen för att stödja sitt barn att successivt ta ökat ansvar. Aktiviteter och delaktighet. Planering bör inriktas på barnets/ungdomens genomförande av vardagsaktiviteter t ex ta egna beslut i vardagssituationer, få erfarenhet att klara sociala relationer, få nödvändigt stöd för att vara delaktig i kamratrelationer och fritidsaktiviteter, träna förmågan att ta hand om sig själv, få vara med och ta ansvar för att sköta sina hjälpmedel. Undervisningen bör utformas så att starka sidor utvecklas och ger god grund för arbete, sysselsättning, vidare studier, förberedelse för arbete genom praktik. Psykologiskt stöd för att utveckla en god självkänsla, frågor kring samlevnad och sexualitet. En konkret framtidsplanering bör innefatta hemliv, boende, arbete/sysselsättning, delaktighet i ekonomiska frågor och kunskap om samhällsservice. Omgivningsfaktorer. I samband med kritiska omställningsperioder under barn- och ungdomsåren behöver föräldrar och barn/ungdom få extra stöd t ex vid - Diagnos/besked om funktionshinder; information och stöd till föräldrar för att omvärdera och omorientera sitt föräldraskap och hitta ett fungerande vardagsliv för hela familjen. - Övergång från hemmet till förskolan; samarbete familj, kommun, habilitering för att underlätta barnets delaktighet i förskolans aktiviteter - Övergång från förskolan till skolan; samarbete familj, förskola, skola för att underlätta delaktighet i undervisning och i lek och umgänge med andra barn. Kunskapsstöd, utredningar och ev hjälpmedel från habiliteringen. - Övergång från mellanstadiet till högstadiet; från barn till tonåring, kamrater och fritidsintressen ökar i betydelse. Samverkan familj, kommun, föreningar och habilitering för att underlätta delaktighet i fritidsintressen och möjligheter till aktiviteter på egen hand. - Övergång från högstadiet till att välja linje på gymnasiet; stöd från föräldrar och skolpersonal i valet inför gymnasiet för att stärka ungdomens personlighetsutveckling och delaktighet i samhället. - Övergång från ungdom till vuxen; innefattar avslutning av gymnasiestudier och förberedelse av val av sysselsättning, arbete eller fortsatta studier. Ev. förberedelse för att flytta hemifrån, klara sin ekonomi. Planering och samarbete ungdom, fa- Habilitering Per Fahlesson Vanja Söderberg 2 av 5

3 milj, vårdgivare och ansvariga för olika samhällsstöd. Förberedelse inför övergång till vuxenhabilitering eller LSS råd och stöd. Habiliteringsprogrammet från barn till vuxen består av två delar. Den första delen startar när barnet och familjen möter Barn- och ungdomshabiliteringen. Fokus ligger på hur barnet/ungdomen successivt blir allt mer delaktig i sin habiliteringsplanering som ett led i att främja självständighet och personlig utveckling. Habiliteringsplaneringen bör göras i samverkan med barnets nätverk och det är upp till varje habilitering att komma överens med föräldrar, barn/ungdomar om vilka som ska delta på habiliteringsplaneringen. Ett barn/ungdomsperspektiv i habiliteringsplaneringen innebär att man fokuserar på barnet/ungdomen i dess olika utvecklingsfaser och strävar efter att barnet ska vara delaktig. Den andra delen av programmet startar efter att barnet fyllt 12 år, när övergång från mellanstadiet till högstadiet eller från barn till tonåring sker. Från 16 års ålder påbörjas den egentliga planeringen inför övergången till vuxenlivet. Syftet är att ge stöd i de frågor som ungdomen behöver hantera själv eller med assistans för att bli vuxen, samt att ge familj och syskon information och stöd för att de ska underlätta övergången för ungdomen med funktionsnedsättning. Som stöd i personlighetsutvecklingen ska programmet innehålla kontakt med ungdomar och unga vuxna med liknande funktionsnedsättningar samt kontakt med handikapporganisationer för att ge möjligheter till förebilder och stärka självkänslan inför vuxenblivandet. På sikt ev. mentorsprogram. Det personliga stödet till ungdomen bör ges av annan person än den som ger det föräldrainriktade stödet. Varje ungdom från 16 år bör erbjudas en framtidsplan för övergång till vuxenlivet, med t ex ungdomens egna mål inför övergången, delmål och vad som behöver göras för att nå delmålen. Framtidsplanen styr vilka insatser som ska erbjudas enskilt och i grupp. Framtidsplanen kan vara en habiliteringsplan i samverkan med nätverket kring ungdomen eller en LSS-plan. Viktiga punkter under tidsaxeln år. Temaföreläsning Mitt barn blir tonåring ; ta upp habiliteringens ändrade fokus mot ungdomars delaktighet i all planering och nätverksarbete, funktionsnedsättningens påverkan på den Habilitering Per Fahlesson Vanja Söderberg 3 av 5

4 normala pubertets- och frigörelseprocessen, frågor kring sexualitet, om fritid och livskvalitet. Temaföreläsning Hur vuxenlivet kan se ut för min ungdom ; riktat till föräldrar vars barn behöver mycket stöd och hjälp för att få ett eget vuxenliv samt äldre syskon. Gruppverksamhet för ungdomar med syftet att träffa andra ungdomar eller vuxna med funktionsnedsättningar som förebilder. Teman kan vara att träna vardagsfärdigheter, personlig social utveckling och fritid, sexualitet och samlevnad, färdigheter som krävs för eget boende, samhällsorientering (var vänder jag mig för olika frågor t ex hjälpmedel) Kontinuerligt erbjuda enskilda samtal kring diagnos, självkänsla, vuxenblivande Kontinuerligt erbjuda egen medicinsk information Samhällsinformation till ungdomar och föräldrar t ex via träffar och/eller med brev Uppmärksamma syskonen roll i ungdomens frigörelse och vuxenblivande och erbjuda syskonen information och stöd t ex vid informationstillfällen som riktas till föräldrar eller vid syskonträffar. Fritidsaktiviteter; habiliteringen bör påverka kommun och föreningar att anordna fritidsaktiviteter. Korttidsvistelser och/eller läger kan vara inslag i frigörelseprocessen och självständighet. Habiliteringen kan arrangera på egen hand alternativt informera om sådant som finns. Erbjuda kontakt med vuxenhabilitering eller LSS vid behov. Medverka till medicinsk överföring till annan vårdgivare. Skriftlig information till ungdomen och föräldrarna när kontakten med Barn- och ungdomshabiliteringen har upphört. Källa: Habiliteringsprogram för att understödja övergången från barn till vuxen Föreningen Sveriges Habiliteringschefer (Föreningen Sveriges Habiliteringschefers rapport, ). Tips på material för vuxenblivande och transition: Tidsaxel 0-18 år, se bilaga 1 i Föreningen Sveriges Habiliteringschefers rapport Habiliteringsprogram för att understödja övergången från barn till vuxen. Tidsaxel, se bilaga 2 i Föreningen Sveriges Habiliteringschefers rapport Habiliteringsprogram för att understödja övergången från barn till vuxen. För verktyg att stödja föräldrarna i barnets/ungdomens vuxenblivande hänvisas till RBU:s skrift Transition - om över- Habilitering Per Fahlesson Vanja Söderberg 4 av 5

5 gången från tonår till vuxenliv (2005) där en tidslinje utarbetad för föräldrar finns. RBU:s material Transition från tonår till vuxenliv Ninja-koll 1 med tillhörande lärarhandledning. Kan användas för gruppverksamhet för ungdomar inför vuxenlivet. Finns hos Kerstin Isaksson i Piteå Stockholms läns program Bemötande och delaktighet Habilitering Per Fahlesson Vanja Söderberg 5 av 5