HABILITERINGEN I DALARNA
|
|
- Ulrika Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för personer med ryggmärgsbråck (RMB)
2 Habiliteringen i Dalarna ger stöd och insatser till personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. bidrar till att personer utvecklas, utifrån sina egna förutsättningar, till att få en god livskvalitet och kunna vara delaktiga i aktiviteter hemma, i skolan och i samhället i övrigt. erbjuder stöd till viktiga personer i närmiljön. Stödet kan bestå av information och vägledning samt kunskap om funktionsnedsättningar. Det kan även vara råd om hur vardagliga situationer kan anpassas för att det ska fungera så bra som möjligt. har personal från olika yrken med särskild kunskap och kompetens om funktionsnedsättningar. Personalen har erfarenhet av hur funktionsnedsättningen kan påverka vardagslivet. Individens/familjens behov kan variera genom åren och därför kan man ha kontakt med olika personal från habiliteringen. verkar för att barn och ungdomar på ett tidigt stadium förbereds för vuxenlivet. Det krävs samverkan mellan personal och föräldrar/anhöriga. Föräldrar känner sina barn bäst och tar aktiv del i planeringen av vad som behöver göras. Barn och ungdomar deltar själva i planeringen så snart det är möjligt. Det är vår gemensamma uppgift att se till att planerade insatser kan genomföras.
3 1 Habiliteringsprogram för personer med ryggmärgsbråck Ett habiliteringsprogram är en beskrivning av de insatser habiliteringen kan erbjuda. Beskrivningen utgår från de behov som kan finnas hos personer med ryggmärgsbråck och dess familj, anhöriga, nätverk. I programmet ges en översikt över insatserna och hur de varierar beroende av ålder och behov. Beskrivning av ryggmärgsbråck Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning som beror på en bristande slutning av ryggmärgskanalen. Ryggmärgsbråck drabbar framför allt ryggmärgen men kan även påverka hjärnan. Cirka 80 % av barnen har hydrocefalus (vattenskalle). Ryggmärgsbråck uppstår tidigt i fostrets utveckling och medför en generell rubbning vid anläggningen av nervsystemet. Ryggmärgsbråck är ett sammansatt funktionshinder som kan medföra problem inom flera livsområden. Vad kan det innebära att leva med ryggmärgsbråck/rmb? Funktionsnedsättningar som är direkt relaterade till bråcket på ryggmärgen: Känselnedsättning - dålig cirkulation: Hur stort känselbortfall barnet får är beroende på var ryggmärgsbråcket sitter. Ju högre upp bråcket sitter desto större känselbortfall. På grund av känselbortfallet är det svårare för personer med ryggmärgsbråck att känna om de gjort sig illa. Det är därför viktigt att de som finns i personens närhet har denna information, för att kunna skydda och hjälpa till med att undvika att skada uppstår. Muskelsvaghet/förlamning i benen: Barn med ryggmärgsbråck får förlamningar och svaga muskler i benen. Hur mycket som blir förlamat beror på var ryggmärgsbråcket sitter, ju högre upp desto större förlamning. De flesta ryggmärgsbråck är lokaliserade till länd- och korsryggen. Barnet får tidigt individuellt utprovade skenor (ortoser) till benen. Ortoserna är utformade så att de stödjer förlamade muskler, så att barnet/ ungdomen kan träna upp styrkan i de muskler som bara är försvagade. Felställningar i benen: Förlamningar av vissa muskler kring en led gör att personen riskerar att utveckla muskelförkortningar och felställningar i leden. Detta kan till viss del motverkas genom töjningar och användning av ortos eller gipsning. Ibland måste muskler/leder opereras. Svårt att hålla urinen och avföringen (inkontinens): Alla med ryggmärgsbråck är inkontinenta med få undantag. För att förebygga njurkomplikationer kissar de flesta i dag med hjälp av RIKmetoden 1. Problemet med avföringsinkontinens är svårare att avhjälpa. Det är viktigt att man tidigt hittar bra och regelbundna toalettvanor. Många använder lavemang. Fjättrad märg: Hos många med ryggmärgsbråck växer vävnaden från operationen fast i bråcket och när personen växer sitter ryggmärgen fast på detta ställe. Detta kan leda till att de får en förändrad funktion i musklerna, att urinblåsans och tarmens funktion förändras. Man kan genom operation lösgöra sammanväxningen. 1 RIK= Ren Intermittent Katetrisering. En kateter förs in i urinblåsan och tömmer blåsan på urin. Detta görs för att undvika urinvägsinfektion och görs var 3-4 timme dagtid.
4 Funktionsnedsättningar som är relaterade till avvikelserna i hjärnan: En anläggningsskada sker redan tidigt under fosterutvecklingen. Brister i funktioner visar sig olika mycket under uppväxten. Det innebär att grunden för kognitiva förmåga utvecklas tidigt i liv. Alla med ryggmärgsbråck har även andra anlag som är individuella och olika. Det lilla barnet utvecklas i samspel med omgivningen. Såväl biologiska som psykosociala faktorer har betydelse för utvecklingen. 1. Kognitiva funktionsnedsättningar De kognitiva 2 funktionsnedsättningarna hos personer med ryggmärgsbråck har tidigare varit förbisedda. De senaste 10 åren har fokus varit riktad mot den avvikande kognitiva utvecklingen. Många olika studier beskriver detta. Förmågan till social och emotionell anpassning beror till stor del på de kognitiva förutsättningarna. Den blir på så sätt utslagsgivande för den enskilde individens utveckling och livskvalitet. Barn med medfödda förändringar i de kognitiva förmågorna kommer att utvecklas annorlunda jämfört med andra barn. Det kan vara svårt att förutsäga hur svårigheterna kommer att visa sig för varje individ senare i livet. Initiativ En del personer med ryggmärgsbråck kan ha svårt att komma igång och riskerar att bli passiva. Det kan bero på svårigheter att skapa inre föreställningar. Andra har lätt att ta initiativ men byter aktivitet planlöst. Uppmärksamhet Personer med RMB kan ha svårighet att fokusera på det relevanta, vara uthålliga och skifta fokus. Den mentala bearbetningen kräver därför mycket tid. Timing Lillhjärnan har betydelse för timing när det gäller den motoriska processen med rytm och flyt i rörelser. Även den perceptuella processen med tolkning av intryck och bearbetning har betydelse för återkoppling mellan olika funktioner. Arbetstempot är därför långsamt hos personer med ryggmärgsbråck. Perception Perceptionsproblem beror inte bara på medfödda förutsättningar utan också på förutsättningen att kunna träna sin perception. Personerna har bristande förutsättningar att tolka helhet och sammanhang. Det är svårt att tolka bilder och olika situationer/sammanhang. Sociala perceptionsproblem har betydelse för förmågan till samspel och sociala regler. Problem med visuospatiala 3 perceptionen påverkar språkliga, sociala och visuella områden där olika delar behöver tolkas i förhållande till varandra. Språk Olika delar av de språkliga förutsättningarna kan vara påverkade för personer med ryggmärgsbråck. Det är en stor variation bland personerna med ryggmärgsbråck. Det är inte bara att kunna uttrycka sig utan även språkförståelse som påverkas i olika omfattning. Vissa begreppsluckor brukar vara vanliga och svårigheter att ge uttryck för tankar strukturerat med innehåll som lätt förstås av omgivningen. Språket uppfattas ofta som en tillgång. Minne Personer med ryggmärgsbråck ansågs tidigare ha minnesproblem. Idag råder en annan uppfattning. Det är förmågan att plocka fram fakta och minnen som inte alltid fungerar störningsfritt. Uppmärksamhetsproblem kan ha betydelse för arbetsminnet. Förmågan att associera är nedsatt är långsam. 2 2 = betydelse för lärandet 3 = förmåga att tolka synintryck och att orientera sig med synens hjälp
5 3 Exekutiva funktioner 4 Exekutiva funktioner utgår ifrån hjärnans utveckling och mognad. Den främre delen av hjärnan har betydelse för kontroll och ändamålsenlig styrning av våra handlingar. Det krävs samarbete mellan flera funktioner för att kunna planera, ta initiativ till målinriktat handlande samt att lösa problem. Den exekutiva funktionen organiserar sinnesintryck, integrerar olika intryck, processar och sorterar två eller flera parallella mentala händelser. Detta behövs för att få till handlingar samt för att utvärdera om handlingen passar i förhållande till situationen. Bristande förmåga att tänka på en konkret nivå, överföra från en situation till en annan, lösa problem är vanligt när det finns svårigheter inom de exekutiva funktionerna. Forskare har funnit att personer med ryggmärgsbråck och hydrocefalus har sammansatta svårigheter på detta område. Svårigheterna förekommer oavsett av den generella kognitiva förmågan och/eller bråcknivån. 2. Handfunktion En bedömning av handfunktionen hos personer med ryggmärgsbråck visar att de har många finmotoriska färdigheter som fungerar bra (som rörelseförmåga, användning av flera grepp osv). Personen får däremot problem med aktiviteter som kräver sammansatta och mer komplexa rörelser. Svårigheter visar sig även när kraven på tempo och smidighet i händerna ökar. Detta medför synbara svårigheter i praktiska aktiviteter. Dessa svårigheter ökar allt eftersom barnet blir äldre och kraven på tempo tilltar. Händerna och handfunktionen är viktiga verktyg för att kunna leka, utföra skolarbete, kunna klä på och av sig och för att äta. För att använda händerna och för att kunna utföra olika dagliga aktiviteter krävs med andra ord att personen tar initiativ, har uppmärksamhet och koncentration, är uthålliga och är flexibla, har struktur och självkritik. Personer med ryggmärgsbråck måste även kunna plocka fram ur minnet hur olika aktiviteter utförs. De måste kunna tolka och känna till ordningen på de olika momenten i aktiviteten. Personerna måste även kunna planera och utföra en handling inom rimlig tid och omfattning. 4 = kontrollerar och styr våra handlingar.
6 4 Mål för habiliteringsinsatser Barn, ungdomar, vuxna, deras familj och övrigt nätverk har kunskap om funktionsnedsättningen och habiliteringen så att de aktivt kan delta i habiliteringsprocessen. Att barn, ungdomar, vuxna, deras familj har stöd för att få en fungerande vardag hemma, i förskolan/skolan, på arbetet och på fritiden. Att barn, ungdomar, vuxna når självständighet och delaktighet anpassad efter den egna förmågan. Habiliteringsplanering Vid habiliteringsplaneringen beslutar familj/ungdom/vuxen och habilitering tillsammans vilka insatser som blir aktuella för varje enskild individ, familj och nätverk. I den skrivna habiliteringsplanen framgår vilka överenskommelser som gjorts. Planen kan omfatta såväl individuella insatser som insatser i grupp. De behov som individen/familjen har styr valet av insatser. Se även bilaga 1 och bilaga 2. Habiliteringsinsatserna planeras fortlöpande tillsammans med barn/ungdom/vuxen och familj. Habiliteringsplaneringen dokumenteras och utvärderas regelbundet med individen/familjen. Barnet/ungdomen själv bör så tidigt som möjligt delta i habiliteringsplaneringen. Individen/familjen skall ha möjlighet att bjuda in viktiga personer i nätverket. Individen/familjen erbjuds en samordnare/kontaktperson på habiliteringen. Insatser Kartläggning och utredning kan omfatta: Aktivitet/delaktighet; vad personen kan och gör. Psykosocialt; hur vardagen fungerar för personen, familj och närstående. Närmiljö; kartläggning och inventering av miljö och nätverk. Funktion; grov- och finmotorik, känsel, tolka sinnesintryck (perception), kognition, språk, social förmåga, beteende. Medicinskt; När det gäller barn och ungdomar genomförs neurologisk bedömning, bedömning av blåsa/tarm, uppfödning, ortopedi, syn/hörsel. När det gäller vuxna personer med ryggmärgsbråck sker den medicinska uppföljningen via vårdcentral och GerRehab. Diagnos; funktionsbortfall och skadenivå.
7 5 Råd, stöd och utbildning kan omfatta: Information om samhällsstöd Information om diagnos och funktionsnedsättning Psykosociala insatser, stöd-/samtalskontakt till barn, ungdomar, vuxna och närstående Individuella habiliteringsinsatser i olika åldrar kan omfatta: Fortlöpande utredning/bedömning av motorisk, neurologisk, ortopedisk, urologisk (gäller barn och ungdomar), kognitiv och språklig utveckling Kroppskännedom/motorisk och sensorisk stimulans Förebygga och behandla felställningar. Utprovning, anpassning, uppföljning i handhavande av hjälpmedel inklusive ortopedtekniska hjälpmedel (ben/handortoser). För barn och ungdomar förskrivs inkontinenshjälpmedel Medverka vid anpassning av den fysiska närmiljön Ge råd kring lämpliga lekar och lekmaterial samt fritidsaktiviteter Fortlöpande utredningar/bedömningar av aktivitetsförmåga, delaktighet, självständighet och identitetsutveckling Planera inför vuxenblivande enligt transitionsmodell (bilaga 1, bilaga 2) Större del av de individuella insatserna utförs av personer i brukarens närmiljö eftersom utvecklingen sker genom daglig stimulans. Insatser i grupp kan omfatta: Utbildning kan erbjudas till föräldrar och andra närstående i personens närmiljö. Samtalsgrupper för föräldrar och närstående. Vid behov kan ungdomsgrupp anordnas. Gruppverksamheten kan ske på respektive habiliteringsenhet eller tillsammans med andra habiliteringsenheter i länet. För aktuell information se hemsidan, eller kurskatalog på respektive habilitering. Utbudet varierar över tid och utifrån lokala förutsättningar och aktuella behov. Samverkan/samarbete Habiliteringspersonal kan vid behov: Medverka till att skapa en tydlig ansvarsfördelning mellan habilitering, familj, nätverk och andra vårdgivare. Medverka i nätverksmöten med förskola, fritids, skola, arbete, arbetsförmedling, försäkringskassan m fl för att hitta gemensamma strategier och mål. Samverka med intresse-/brukarorganisationerna.
8 Bilaga 1 HABILITERINGSPROGRAM FÖR ATT UNDERSTÖDJA ÖVERGÅNGEN FRÅN BARN TILL VUXEN Tidsaxel för bemötande och delaktighet för barn och ungdom 0-18 år Tidsaxeln är tänkt som ett redskap för personal som arbetar på barn- och ungdomshabiliteringen. Materialet kan vara en hjälp för att ha barn- och ungdomsperspektivet i centrum. Målet är att barnet/ungdomen med ökad ålder ska ges ett allt större inflytande över och bli alltmer delaktig i sin egen habiliteringsprocess. För att stödja föräldrarna i barnets/ungdomens vuxenblivande hänvisas till material beskrivet i RBU:s skrift Transition om övergång från tonår till vuxenliv, Tidsaxeln är inspirerad av Can Childs Transition, FNs barnkonvention, habiliteringschefernas riktlinjer för habiliteringsplanering samt Barn- och ungdomshabiliteringen i Skånes Modell för mottagande och löpande stöd till barn och ungdomar. Åldersindelningen i tidsaxeln är utifrån kronologisk ålder. Det är viktigt att ta hänsyn till barnets/ungdomens mognad och utvecklingsnivå. Man kan därför behöva flytta sig mellan de olika åldersgrupperna. Hämtat från Habiliteringsprogram för att understödja övergången från barn till vuxen, Tidsaxel Ålder 0-5 år 6-11 år år år Bemötande och delaktighet Barnets åsikt efterfrågas och barnet får stöd i att tala för sig självt. Barnet ges utrymme att säga vad det tycker. Barnet uppmuntras att göra egna val. Barnet får raka, ärliga svar på sina frågor. Inte mer info än barnet efterfrågar. Barnet ges möjlighet att vara med och fatta beslut. Barnet börjar ges eget ansvar. Barnet stöttas att se sina resurser och att få kunskap och egen förklaring om sitt funktionshinder. Ungdomen stöttas att uttrycka egen åsikt och ta större eget ansvar kring sin habilitering. Ungdomsanpassade möten och anteckningar eftersträvas. Ungdomen ges stöd i vem jag är i förhållande till mitt funktionshinder och min omgivning god självbild och självkänsla. Ungdomen stöttas att driva egna frågor och ta eget ansvar. Ungdomsanpassade möten och anteckningar görs. Ungdomen ges kunskap om rättigheter och skyldigheter i samhället i förhållande till sitt funktionshinder. Mötet med habiliteringen Barnet visas möjligheter att delta i olika vardagssituationer. Barnet får information via föräldrarna. Barnet upplever habiliteringen. Barnet visas möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet och uppmuntras till egna sociala kontakter. Anledningen till besöket/kontakten klargörs för barnet tillsammans med föräldrarna. Genomgång av barnets förmågor tillsammans med föräldrar. Ungdomen visas möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet och uppmuntras till egna sociala kontakter. Ungdomen erbjuds ett eget mottagande enskilt eller tillsammans med föräldrarna. Ungdomen erbjuds diagnosgenomgång i samråd med föräldrar. Ungdomen visas möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet och uppmuntras till egna sociala kontakter. Ungdomen har ett eget mottagande i samråd med föräldrar. Ungdomen erbjuds diagnosgenomgång i samråd med föräldrar.
9 Tidsaxel Ålder 0-5 år 6-11 år år år Kartläggning Barnets vardagssituation gås igenom med föräldrarna. Barnets åsikt tas tillvara. Barnet börjar få frågor om sig självt. Barnets vardagssituation gås igenom tillsammans med barnet. Ungdomens vardagssituation gås igenom tillsammans med ungdomen. Deltagande av barnets nätverk görs i samråd med barn och föräldrar. Deltagande av ungdomens nätverk görs i samråd med ungdom och föräldrar. Ungdomens vardagssituation gås igenom direkt med ungdomen. Deltagande av ungdomens nätverk görs i samråd med ungdom (och föräldrar). Prioriterad situation /område Mål Plan och insats Utvärdering av delaktighet i habiliteringsplanering Utvärdering av mål Barnets åsikt tas tillvara. Föräldrar har ansvar för beslut. Omgivningen är lyhörd för vad barnet tycker. Mål formuleras tillsammans med barnet och dess nätverk. Syftet med insatsen klargörs för barnet. Plan och val av insats görs tillsammans med barnets nätverk. Har barnet blivit lyssnat på? Har barnets åsikt tagits tillvara? Har barnet kunnat påverka sina insatser? Föräldrar/nätverk utvärderar målen tillsammans med habiliteringen. Barnets åsikt/val efterfrågas och tas tillvara. Föräldrar har ansvar för beslut. Barnets vilja kommer till uttryck i egna mål. Mål formuleras tillsammans med barnet och dess nätverk. Syftet med hur insatsen kan leda till målet klargörs för barnet. Plan och val av insats görs i samråd med barnet och dess nätverk. Har barnet blivit lyssnat på? Har barnets åsikt tagits tillvara? Har barnet kunnat påverka sina insatser? Föräldrar och barn/nätverk utvärderar målen tillsammans med habiliteringen. Planering för övergång från ungdom till vuxen påbörjas. Ungdomen, tillsammans med föräldrarna väljer prioriterad situation/område. Ungdomen och föräldrar har tillsammans ansvar för beslut. Ungdomen ges stöd i att formulera egna mål. Mål formuleras tillsammans med ungdomen och dess nätverk. Syftet med hur insatsen kan leda till målet klargörs för ungdomen. Plan och val av insats görs tillsammans med ungdomen och dess nätverk. Har ungdomen kunnat säga avd hon/han tycker? Har ungdomen fått vara med och bestämma? Ungdomen utvärderar sina mål tillsammans med föräldrar/nätverk och habiliteringen. Planering för övergång från ungdom till vuxen förs (framtidsplan). Ungdomen (tillsammans med föräldrar) väljer prioriterad situation/område. Ungdomen (och föräldrarna) ansvarar för beslut. Ungdomen ges stöd i att formulera egna mål. Mål formuleras tillsammans med ungdomen (och dess nätverk). Syftet med hur insatsen kan leda till målet klargörs för ungdomen. Plan och val av insats görs tillsammans med ungdomen (i samråd med föräldrar/nätverk). Har ungdomen kunnat säga vad hon/han tycker? Har ungdomen fått vara med och bestämma? Ungdomen utvärderar sina mål (i samråd med föräldrar/nätverk) tillsammans med habiliteringen.
10 Bilaga 2 Översiktlig beskrivning av transitionsprocessen Komma igång Brukaren tar emot stöd På väg Brukaren deltar mer aktivt Nästan framme Brukaren tar ansvar Föräldrar ger stöd till brukaren Habiliteringen initierar processen Mål: Få en ökad beredskap inför vuxenlivet och en bild av vilka framtidsmöjligheter som finns Lära sig olika strategier i sin vardag för att få den att fungera så bra som möjligt Föräldrar ger ökat ansvar till den brukaren Habiliteringen stödjer brukarens utveckling Mål: Ökat inflytande genom erfarenheter, kunskap om sig själv med sina starka och svaga sidor Acceptera och integrera de strategier man lärt sig Föräldrar konsulter till det professionella nätverket Habiliteringen ger stöd till nätverket. Konsult till brukaren Mål: En bra start i vuxenlivet med ett gott bemötande från omgivningen. Mer trygg i sig själv Kunna använda och utveckla strategier i den nya tillvaron. Etablera nya nätverk (formella och privata). Komma igång Brukaren Nu startar en process som ska leda fram till en förändrad livssituation. Motivation och medvetenhet skiftar. För att starta upp processen är därför information och ökad insikt viktiga delar för brukaren för att kunna ta ställning till hur en önskad vuxentillvaro kan se ut. På väg Den här delen präglas av förändring och utveckling där brukaren och familjen går från ett utvecklingssteg, en roll, till en annan. Målet för den här perioden är att brukarens självständighet ökar genom erfarenheter, kunskap om sig själv med sina starka och svaga sidor. Brukaren Brukaren är nu mer motiverad och aktiv i planeringen inför vuxenlivet och utforskar och provar olika förhållningssätt och aktiviteter. Brukaren upplever att han/hon utvecklas och tar nya steg. Steg framåt men ibland också bakåt för att kanske ta ett ytterligare steg framåt. Nästan framme Det nya livet är nu här och den här fasen handlar mer om att befästa det verksamma och habiliteringen kan ta ett steg tillbaka. Brukaren Brukaren är nu i starten på sitt vuxenliv. Nu skall förvärvad kunskap, förhållningssätt och strategier befästas. Det kan komma bakslag när smekmånaden är över. Hämtat från Nationellt Habiliteringsprogram, övergång till vuxenlivet, 2010.
11 Bilaga 3 Litteraturtips ASBAH (2004) Your child and hydrocephalus, a practical guide for families. ISBN: Astra Tech AB. (1996) Våga, Vilja, Veta. Typografia Olsén Förlag AB. Göteborg. Berg M, Butler A, Dahl M, Eklund P, Norrlin S, Rönnblom Hållén E, Stagling E, Strinnholm M. (2008) Självständighet och hälsa hos ungdomar och unga vuxna med ryggmärgsbråck behov och åtgärder. Uppsala, Folke Bernadottehemmet, Rapport, Bille, B & Olow, I. (1999). Barnhabilitering vid rörelsehinder. 2 uppl. Falköping :Almqvist och Wiksell Förlag AB. Cerny H, Johansson S. (2008) Att leva med ryggmärgsbråck. Högskolan i Borås, Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid institutionen för vårdvetenskap, 2008:19 Att vara oberoende viktigt för den enskilde och samhället. Slutrapport 2005/181, RBU, Allmänna arvsfonden. Jarkman, Kristina. Ett liv att leva. Carlssons bokförlag. Rehn A, Molin P, Älskade barn, särskilda barn. Strinnholm M, Butler Nordkvist A. (2009) Elever med ryggmärgsbråck. Neuropsykologiska och pedagogiska aspekter. Folke Bernadottehemmet, Uppsala. Ågrenska nyhetsbrev Hemsida Infoteket, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar SpinOff - för vuxna med ryggmärgsbråck, Reviderad 2013
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med CP-skada Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merHabiliteringsprogram Transition BUH NLL
Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom
Läs merHABILITERINGEN I DALARNA
HABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för personer med intellektuell funktionsnedsättning/ utvecklingsstörning www.ltdalarna.se/hab Habiliteringen i Dalarna.. ger stöd och insatser till personer
Läs merHABILITERINGEN I DALARNA
HABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för personer med utvecklingsstörning www.ltdalarna.se/hab Habiliteringen i Dalarna.. ger stöd och insatser till personer med medfödda eller tidigt förvärvade
Läs merHabiliteringsprogram Cerebral pares
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(5) Habiliteringsprogram cerebral pares Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merHabiliteringsprogram Ryggmärgsbråck
VÅRDPROGRAM Sida: 1(8) Godkänt: Ver.nr: 2.0 Giltigt t.o.m: 2022-03-25 Dnr: Habiliteringsprogram Ryggmärgsbråck Vad är Ryggmärgsbråck? Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning i ryggmärgen som ofta leder
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merHabiliteringsprogram Intellektuell funktionsnedsättning
VÅRDPROGRAM Sida: 1(12) Godkänt: Ver.nr: 2.0 Giltigt t.o.m: 2021-03-25 Dnr: Habiliteringsprogram Intellektuell funktionsnedsättning Vad är intellektuell funktionsnedsättning? Intellektuell funktionsnedsättning
Läs merÖverenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Läs merHabiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL
Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL. Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och
Läs merHabiliteringen i Dalarna. Lättläst information
Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar
Läs merKOGNITIVA SVÅRIGHETER
KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merManual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merRBU:s ideologiska grund; kortversionen
RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden
Läs merNär barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merHjälpredan. Utvecklingsstörning
Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Annelie Westlund och Johanna Benfatto, rådgivare SPSM Stockholm 19 november 2018 https://www.spsm.se/om-oss/ Förfrågan om rådgivning Npf och/eller Tal & språk,
Läs merHabiliteringen i Dalarna
,.. Habiliteringen i Dalarna "Övergripande mål för habiliterande insatser är att brukare med funktionsnedsättning och deras närstående ska kunna delta i samhället utifrån egna val. Varken funktionsnedsättning,
Läs merHjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0
Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett
Läs merRBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet
RBU:S MÅL Alla har rätt att maxa livet RBU accepterar inga orättvisor Barn med funktionsnedsättning har precis samma rätt till ett bra liv och möjlighet att utvecklas som alla andra, för att så småningom
Läs merSamverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)
090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken
Läs merBarbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se
Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merSkolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merVerksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
Läs merManual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad april 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merSpecialförskolan Galaxens verksamhetsidé
Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merKognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med
Läs merHabiliteringsprogram för att understödja övergången från ungdom till vuxen
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Barn- och ungdomshabiliteringen 2011-08-29 Habiliteringsprogram för att understödja övergången från ungdom till vuxen Område Ålder Insats Hur Ansvarig Hälsa/ Välbefinnande
Läs merAnnelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM https://www.spsm.se/om-oss/ Förfrågan om rådgivning Npf och/eller Tal & språk, kommunikation Dövblindhet
Läs merÖverenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1
Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17
Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs merÅrlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Junibackens förskola och fritidshem 2018-2019 ALLA MÄNNISKOR HAR LIKA VÄRDE 1. Vår vision På vår förskola ska inget
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merArbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2014/15
Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merMalmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020
Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merHär följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Läs merNationellt Habiliteringsprogram för att understödja övergången från barn till vuxen
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Nationellt Habiliteringsprogram för att understödja övergången från barn till vuxen Carina Brolin
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merVerksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merKarlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merUtsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merFörskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Läs merHabilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs merUtbildning om tidsuppfattning och tidshantering
Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merLOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Läs mer