HABILITERINGEN I DALARNA
|
|
- Lars-Göran Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för personer med utvecklingsstörning
2 Habiliteringen i Dalarna.. ger stöd och insatser till personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. bidrar till att individen utvecklas, utifrån sina egna förutsättningar, till att få en god livskvalitet och kunna vara delaktiga i aktiviteter hemma, i skolan/arbetet och i samhället i övrigt. Erbjuder stöd till föräldrar och andra viktiga personer i närmiljön. Stödet kan bestå av information och vägledning samt kunskap om funktionsnedsättningar. Det kan även vara råd om hur vardagliga situationer kan anpassas för att det ska fungera så bra som möjligt. har personal från olika yrken med särskild kunskap och kompetens om funktionsnedsättningar. Personalen har erfarenhet av hur funktionsnedsättningen kan påverka vardagslivet. Behoven varierar genom livet och därför kan man ha kontakt med olika yrkesgrupper på habiliteringen under olika perioder. Verkar för att barn och ungdomar på ett tidigt stadium förbereds för vuxenlivet. För en god habilitering krävs samverkan mellan individ, nätverk och personal, därför planeras habiliteringens insatser gemensamt. Barn och ungdomar deltar själva i planeringen så snart det är möjligt. Det är vår gemensamma uppgift att se till att planerade insatser kan genomföras.
3 Habiliteringsprogram för personer med utvecklingsstörning Ett habiliteringsprogram är en beskrivning av de insatser habiliteringen kan erbjuda personen och dess nätverk. Habiliteringsprogrammet utgår från de behov som kan finnas på grund av funktionsnedsättningen. I programmet ges en översikt över insatserna och hur de varierar beroende av ålder och behov. Beskrivning av utvecklingsstörning Utvecklingsstörning är en livslång funktionsnedsättning. Utvecklingsstörning innebär att man har begränsningar i sin tankeförmåga. Förmågan till abstrakt (teoretiskt) tänkande är nedsatt. Det kan vara svårt att lära sig nya saker och det tar oftast längre tid. Individen tar in mindre mängd information på en gång, vilket leder till en långsammare utvecklingstakt. Detta är viktigt för omgivningen att förstå, så att kraven kan läggas på rätt nivå. Individen är mer beroende av det konkreta, det som finns här och nu. Det är oftast svårt att förstå begrepp som tid och pengar. Extra stöd och stimulans och tillrättalagd inlärning behövs för personens optimala utveckling. Funktionsnedsättningen behöver inte synas utanpå men kan märkas i beteendet, i sättet att prata, i sättet att närma sig andra människor, och/eller i sättet att ta sig an ett problem. Vardagslivet kan underlättas och stödjas genom välkända och tydliga rutiner. Oavsett funktionsnedsättning utvecklas grundläggande behov och känslor lika hos alla människor. Graden av utvecklingsstörning varierar från lindrig till grav utvecklingsstörning. Personer med utvecklingsstörning kan ha ytterligare funktionsnedsättningar i form av till exempel rörelsehinder, kommunikationsstörning, epilepsi, och/eller syn- och hörselskador. Mål med habiliteringsinsatser Att individen och dess nätverk har kunskap om funktionsnedsättningen och habiliteringen så att de kan vara delaktiga i insatserna. Att individen och familjen/nätverket har stöd för att få en fungerande vardag hemma, i förskolan/skolan/arbetet och på fritiden. Att individen är så självständig och delaktig som möjligt utifrån den egna förmågan och de förutsättningar som finns.
4 Habiliteringsplanering Vid habiliteringsplaneringen beslutar person, familj/nätverk och habilitering tillsammans vilka insatser som blir aktuella. I den skrivna habiliteringsplanen framgår vilka överenskommelser som gjorts. Planen kan omfatta såväl individuella insatser som insatser i grupp. Habiliteringsinsatserna planeras fortlöpande. Habiliteringsplaneringen dokumenteras och utvärderas regelbundet. Barnet/ungdomen själv bör så tidigt som möjligt delta i habiliteringsplaneringen. Personen/familjen skall ha möjlighet att bjuda in för dem viktiga personer till planeringen. Insatser Habiliteringen kan erbjuda utredningar, behandling, råd, stöd och utbildning. För personer upp till 18 år finns även medicinsk utredning/uppföljning/behandling. För personer över 18 år ansvarar primärvården för den medicinska utredningen/ uppföljningen/behandlingen. Tyngdpunkten för insatser kan variera och vara olika över tid. En utredning kan omfatta Aktivitet/delaktighet; vad personen kan, gör och vill. Psykosocialt; hur samspelet med omgivningen fungerar. Närmiljö; hem, familj/ nätverk, fritid och förskola/skola/arbete. Funktion; utvecklingsnivå, kommunikation/språk, social förmåga, motorik och beteende. Det är viktigt att belysa såväl starka som svaga sidor. Medicinskt; syn/hörsel, neurologi, nutrition, sömn, tarm- och blåsfunktion. För personer med Downs syndrom finns ett nationellt medicinskt vårdprogram vilket revideras fortlöpande. Diagnos Råd, stöd och utbildning kan omfatta Information om diagnos och funktionsnedsättning till personen för att skapa förståelse, identitet och stimulera till utveckling och självständighet. Information/utbildning om diagnos och funktionsnedsättning till familj och nätverk. Information om samhällsstöd till personen och dess familj/nätverk. T ex vart jag vänder mig för att söka assistans, om insatser från LSS (Lagen om särskilt stöd) eller god man. Psykosociala insatser: stöd/samtalskontakt.
5 Individuella insatser i olika åldrar kan omfatta: Stöd för att: individen får stimulans för sin utveckling genom lek och tillrättalagd träning/bemötande på rätt nivå. utveckla språk och kommunikation. Om man inte har talat språk kan man få hjälp med alternativ kommunikation, t ex tecken och bilder. utveckla och bibehålla rörelseförmågan. få en bättre förståelse och uppfattning av tid t ex klocka, veckodagar, årstider. förstå hur man använder pengar och sköter sin ekonomi. planera och genomföra aktiviteter i vardagen, t ex rutiner vid matlagning och måltider, hygien, av o påklädning, att handla, att åka buss. förstå sin utvecklingsstörning och prata om sina känslor. förstå och hantera sociala situationer. förstå sexualitet och samlevnad. Insatser i grupp kan omfatta Utbildning och information. Samtal för att dela erfarenheter med andra. Aktiviteter/träning. Utbudet varierar över tid, utifrån lokala förutsättningar och aktuella behov. För aktuell information se hemsida eller kurskatalog på respektive habilitering. Samverkan/samarbete Habiliteringspersonal kan vid behov Medverka till att skapa en tydlig ansvarsfördelning mellan habilitering, familj, nätverk och andra vårdgivare Medverka i nätverksmöten med förskola/skola/arbetsplats m fl för att hitta gemensamma strategier och mål. Samverka med andra verksamheter i samhället t ex Försäkringskassan, kommunen och arbetsförmedlingen Samverka med intresse-/ brukarorganisationerna Alla människor utvecklas mest genom dagligen återkommande stimulans i sin närmiljö. De dagliga aktiviteterna hemma, på fritiden och i förskola/skola/arbetsliv ger bäst förutsättningar för utveckling. Habiliteringens insatser syftar till att individen blir så självständig och delaktig i samhället som möjligt.
6 INFORMATIONSMATERIAL Litteratur, tidskrifter och film Förslag på litteratur se bilaga 3 eller hör med personalen på Habiliteringen. Hemsidor Landstinget Dalarnas informationssida Infoteket i Uppsala Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Nationell databas med patientinformation Intresseorganisationer FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna). Broschyr finns på habiliteringen. Info finns även på Reviderad 2014
7 BILAGA 1 LÄSTIPS OM UTVECKLINGSSTÖRNING ( Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. Ann Bakk och Karl Grunewald, Liber, 2004 En bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. Omsorgsboken är den ledande läroboken sedan 30 år och riktar sig till anhöriga och alla som arbetar med människor med utvecklingsstörning. Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. Karl Grunewald, Gothia, 2009 Historiken kring barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning från antiken till nutid. Boken speglar betydelsen av sociala, ekonomiska och politiska attityder i samhället - en del av vårt lands kulturarv som ytterst visar hur vi ser på människovärdet. Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland, Martin Molin och Lennart Sauer, Gleerups, 2009 Denna bok diskuterar förhållandet mellan utvecklingsstörning och välfärdssamhället, mellan det sociala arbetets praktik och dess framtida utmaningar. Får jag lov? om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Lotta Löfgren-Mårtenson, Studentlitteratur, 2005 Hur ser egentligen möjligheterna till självbestämmande och normalisering ut när det gäller de mer privata delarna av livet? Vad säger de unga med utvecklingsstörning själva om sina möjligheter till kärlek och sexualitet? Vilken betydelse har omgivningens inställning? Det blev ett barn: nio berättelser om att bli förälder till ett barn med Downs syndrom. Katarina Moen Lindberger, Svenska Downföreningen, 2008 En bok med nio berättelser om hur det är att bli förälder till ett barn med Downs syndrom. Annorlunda barnbarn. Monica Klasén McGrath, Studentlitteratur, 2008 En bok om mor- och farföräldrar som fått ett barnbarn med funktionshinder. Författaren tar upp det svåra man ställs inför, men även den stora kärleken till ett barn med svårigheter och hon belyser också kommunikationen mellan generationerna. Prins annorlunda. Sören Olsson och Yvonne Brynggård-Olsson, Norstedts, 2009 En biografisk berättelse om hur det är att ha ett barn som inte är som alla andra - en pojke med Downs syndrom.
8 Märtas saga. Gunilla Linn Persson, Sahara Widoff, FUB, 2008 En rolig bilderbok om Märtas liv och lek. Att förstå och bli förstådd är en resa för oss alla med olika förutsättningar. Märta hittar sitt språk och växer ikapp med konsten att kommunicera. Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. Anneli Tisell, Hatten förlag, 2009 Lilla boken om tecken är en lättsam och inspirerande bok, med tillhörande cd, för dig för dig som vill veta mer om hur och varför man använder TAKK, Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Ninjakoll: ett läromedel om utvecklingsstörning. Dvd. ALA i samarbete med FUB, 2007 Ett läromedel om vad det innebär att ha en utvecklingsstörning. Det riktar sig i första hand till ungdomar (från 13 år och uppåt) med lindrig utvecklingsstörning. Till filmen finns en lärarhandledning. Ninjakoll 2: livet efter skolan. Dvd. ALA i samarbete med FUB, 2009 Om arbete, utbildning, bostad och fritid för ungdomar med lindrig utvecklingsstörning eller andra intellektuella funktionsnedsättningar som vill förbereda sig för livet efter gymnasie-/särskolan. Till filmen finns en lärarhandledning. Listan uppdaterades hösten 2010 av Infoteket om funktionshinder.
9 BILAGA 2 Tidsaxel för bemötande och delaktighet för barn och ungdom 0-18 år Åldersindelningen i tidsaxeln är utifrån kronologisk ålder. Det är viktigt att ta hänsyn till barnets/ungdomens mognad och utvecklingsnivå. Man kan därför behöva flytta sig mellan de olika åldersgrupperna. Hämtat från Habiliteringsprogram för att understödja övergången från barn till vuxen, Tidsaxel Ålder 0-5 år 6-11 år år år Bemötande och delaktighet Barnets åsikt efterfrågas och barnet får stöd i att tala för sig självt. Barnet ges utrymme att säga vad det tycker. Barnet uppmuntras att göra egna val. Barnet får raka, ärliga svar på sina frågor. Inte mer info än barnet efterfrågar. Barnet ges möjlighet att vara med och fatta beslut. Barnet börjar ges eget ansvar. Barnet stöttas att se sina resurser och att få kunskap och egen förklaring om sitt funktionshinder. Ungdomen stöttas att uttrycka egen åsikt och ta större eget ansvar kring sin habilitering. Ungdomsanpassade möten och anteckningar eftersträvas. Ungdomen ges stöd i vem jag är i förhållande till mitt funktionshinder och min omgivning god självbild och självkänsla. Ungdomen stöttas att driva egna frågor och ta eget ansvar. Ungdomsanpassade möten och anteckningar görs. Ungdomen ges kunskap om rättigheter och skyldigheter i samhället i förhållande till sitt funktionshinder. Barnet visas möjligheter att delta i olika vardagssituationer. Barnet visas möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet och uppmuntras till egna sociala kontakter. Ungdomen visas möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet och uppmuntras till egna sociala kontakter. Ungdomen visas möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet och uppmuntras till egna sociala kontakter. Mötet med habiliteringen Barnet får information via föräldrarna. Barnet upplever habiliteringen. Anledningen till besöket/kontakten klargörs för barnet tillsammans med föräldrarna. Genomgång av barnets förmågor tillsammans med föräldrar. Ungdomen erbjuds ett eget mottagande enskilt eller tillsammans med föräldrarna. Ungdomen erbjuds diagnosgenomgång i samråd med föräldrar. Ungdomen har ett eget mottagande i samråd med föräldrar. Ungdomen erbjuds diagnosgenomgång i samråd med föräldrar.
10 Tidsaxel Ålder 0-5 år 6-11 år år år Kartläggning Barnets vardagssituation gås igenom med föräldrarna. Barnets åsikt tas tillvara. Barnet börjar få frågor om sig självt. Barnets vardagssituation gås igenom tillsammans med barnet. Ungdomens vardagssituation gås igenom tillsammans med ungdomen. Deltagande av barnets nätverk görs i samråd med barn och föräldrar. Deltagande av ungdomens nätverk görs i samråd med ungdom och föräldrar. Ungdomens vardagssituation gås igenom direkt med ungdomen. Deltagande av ungdomens nätverk görs i samråd med ungdom (och föräldrar). Prioriterad situation /område Mål Plan och insats Utvärdering av delaktighet i habiliteringsplanering Utvärdering av mål Barnets åsikt tas tillvara. Föräldrar har ansvar för beslut. Omgivningen är lyhörd för vad barnet tycker. Mål formuleras tillsammans med barnet och dess nätverk. Syftet med insatsen klargörs för barnet. Plan och val av insats görs tillsammans med barnets nätverk. Har barnet blivit lyssnat på? Har barnets åsikt tagits tillvara? Har barnet kunnat påverka sina insatser? Föräldrar/nätverk utvärderar målen tillsammans med habiliteringen. Barnets åsikt/val efterfrågas och tas tillvara. Föräldrar har ansvar för beslut. Barnets vilja kommer till uttryck i egna mål. Mål formuleras tillsammans med barnet och dess nätverk. Syftet med hur insatsen kan leda till målet klargörs för barnet. Plan och val av insats görs i samråd med barnet och dess nätverk. Har barnet blivit lyssnat på? Har barnets åsikt tagits tillvara? Har barnet kunnat påverka sina insatser? Föräldrar och barn/nätverk utvärderar målen tillsammans med habiliteringen. Planering för övergång från ungdom till vuxen påbörjas. Ungdomen, tillsammans med föräldrarna väljer prioriterad situation/område. Ungdomen och föräldrar har tillsammans ansvar för beslut. Ungdomen ges stöd i att formulera egna mål. Mål formuleras tillsammans med ungdomen och dess nätverk. Syftet med hur insatsen kan leda till målet klargörs för ungdomen. Plan och val av insats görs tillsammans med ungdomen och dess nätverk. Har ungdomen kunnat säga avd hon/han tycker? Har ungdomen fått vara med och bestämma? Ungdomen utvärderar sina mål tillsammans med föräldrar/nätverk och habiliteringen. Planering för övergång från ungdom till vuxen förs (framtidsplan). Ungdomen (tillsammans med föräldrar) väljer prioriterad situation/område. Ungdomen (och föräldrarna) ansvarar för beslut. Ungdomen ges stöd i att formulera egna mål. Mål formuleras tillsammans med ungdomen (och dess nätverk). Syftet med hur insatsen kan leda till målet klargörs för ungdomen. Plan och val av insats görs tillsammans med ungdomen (i samråd med föräldrar/nätverk). Har ungdomen kunnat säga vad hon/han tycker? Har ungdomen fått vara med och bestämma? Ungdomen utvärderar sina mål (i samråd med föräldrar/nätverk) tillsammans med habiliteringen.
11 BILAGA VAD ÄR UTVECKLINGSSTÖRNING? - LÄTTLÄST ( Utvecklingsstörning kallas ibland för begåvningshandikapp, förståndshandikapp eller kognitiv funktionsnedsättning. Ibland delar man in utvecklingsstörning i lindrig, måttlig och svår. Den som har en utvecklingsstörning behöver längre tid och mer hjälp än andra för att lära sig saker. En del ganska vanliga saker kan vara för svåra för att lära sig, även när man är vuxen, till exempel att förstå sig på pengar, att hitta i sin omgivning och att passa tider. Utvecklingsstörningen går inte att träna bort, men alla kan lära sig mera genom att öva. Alla som har en utvecklingsstörning är inte lika varandra! En del kan lära sig att både skriva och läsa, medan andra bara kan det som ganska små barn kan. En del kan prata vanligt, medan andra bara lär sig att säga några ord och behöver använda tecken eller bilder för att tala om vad de vill. En del ser alldeles "vanliga" ut, medan andra har ett lite mer ovanligt utseende. Hur tar man reda på om någon har utvecklingsstörning? Det börjar ofta med att vuxna ser att barnet har svårt att lära sig många olika saker som andra jämngamla barn klarar. Ibland upptäcker de vuxna det när barnet är litet och ibland så märks det mer tydligt när barnet börjar i skolan. När föräldrarna börjar fundera på om deras barn har en utvecklingsstörning kan de prata med psykolog, läkare och andra som är duktiga på att veta mycket om barns utveckling. Då pratar man om hur det har varit, ända sedan barnet föddes. Det är viktigt att ta reda på om barnet alltid behövt lång tid för att lära sig saker. Barnet får göra olika testuppgifter tillsammans med psykolog och träffa läkare. På så sätt tar man reda på vad barnet är bra på och hur mycket som är svårt för honom eller henne. När psykologen och läkaren går igenom testresultaten tittar de på: Om barnet har svårt att lära sig och förstå många olika saker som andra lika gamla barn klarar. Om barnet behöver mycket tid för att lära sig det mesta. Om det är många vanliga saker som barnet har svårt att klara hemma och när det leker med jämngamla barn.
12 Om det alltid brukar vara så, då får barnet diagnosen utvecklingsstörning. Ibland kan det vara så att man har svårt för något speciellt som till exempel att läsa och skriva eller att räkna mattetal, men klarar annat lika bra som andra jämngamla. Då har man inte en utvecklingsstörning. Varför har en del personer utvecklingsstörning? I många fall kan man aldrig hitta någon förklaring, men ibland vet man vad det beror på. När man vet vad det beror på, så finns det ofta ett fel på någon kromosom eller så har barnet fått någon skada innan det föddes, eller när det var riktigt litet. Varför går man i särskola? Alla barn i Sverige måste gå i skola. Det står i lagen. Barn som har en utvecklingsstörning kan få gå i särskola, där lärarna är extra duktiga på att göra så att undervisningen passar för varje elev. De som till exempel kan lära sig läsa får göra det och de som behöver träna sig på vanliga vardagssaker får göra det. I särskolan har man inte lika bråttom som i grundskolan, för man vet att eleverna behöver mer tid för varje sak de ska lära sig. Vad händer när man blir vuxen om man har utvecklingsstörning? Utvecklingsstörningen eller begåvningshandikappet har man hela livet. Det gör att vissa behöver jättemycket hjälp också när de är vuxna medan andra kanske klarar det mesta själva. Nästan alla flyttar hemifrån när de blir vuxna. De som behöver mycket hjälp flyttar till hus eller lägenheter där det finns personal som tar hand om dem som bor där. De som inte behöver så mycket hjälp kan bo själva, precis som vanligt. Ibland behöver de kanske extra hjälp t ex med att läsa krångliga papper, fylla i svåra blanketter och hålla ordning på sin ekonomi. Lättläst faktablad av Kerstin Andersson Eva-Lena Söderlund Sidan uppdaterad 9 maj 2012
13 LÄTTLÄST BILAGA till dig som har en utvecklingsstörning. Vad är utvecklingsstörning? Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som handlar om hur hjärnan fungerar. Alla som har en utvecklingsstörning lär sig långsammare än andra. Det gör att du behöver mer tid för att lära dig saker. En utvecklingsstörning har man hela livet. Man kan inte hjälpa att man har det. Alla människor med utvecklingsstörning är olika. Du kan vara bra på vissa saker och har svårt för annat. Du kan ha svårt att förstå tiden. Du kan ha svårt att förstå värdet av pengar, hur mycket det kostar och hur mycket du ska få tillbaka. Du kan ha svårt att läsa och förstå information. Det finns andra ord för utvecklingsstörning. Till exempel kan man säga begåvningsnedsättning, kognitiv funktionsnedsättning eller förståndshandikapp. Nästan alla flyttar hemifrån när de blir vuxna. Om du behöver hjälp i din vardag kan du få stöd av personal. Vilket stöd kan du få från Vuxenhabiliteringen? När du fyller 18 år blir du myndig. Då får du själv bestämma över det stöd du får på habiliteringen. Först träffar du personal från habiliteringen vid ett möte. Då får du berätta om hur du har det och vad du behöver hjälp med. Du får gärna ta med dig någon person som stöd. Vi kommer överens om vad habiliteringen kan hjälpa dig med och vem som ska göra det. Exempel på stöd som habiliteringen kan ge: Du kan få stöd för att kunna laga mat, städa, tvätta och handla. Du kan få prata om dina känslor och hjälp att förstå din funktionsnedsättning Du kan få råd om träning för att din kropp ska må så bra som möjligt. Du kan få information om vilket stöd du kan få från andra i samhället. Du kan få råd och hjälp för att bli bättre på att prata med och förstå andra människor. Du kan få tips om vad du kan göra på fritiden.
14 Du kan få stöd både ensam och i grupp. Habiliteringen kan också ge stöd till din familj och till andra som hjälper dig. God man Tycker du att det verkar svårt att: - ha hand om pengar? - läsa brev från myndigheter? - fylla i blanketter? Då kan du ansöka om att få en God man. En God man är en man eller kvinna som kan hjälpa dig med din ekonomi och kan ge dig stöd när du ska bestämma något. Habiliteringen Dalarna 2013
15 BILAGA Lindrig utvecklingsstörning kortfattad information En person med lindrig utvecklingsstörning har begränsningar i sin tankeförmåga. Alla är olika, vissa har stora svårigheter och andra har små. 1. Är mera beroende av det konkreta som syns och upplevs här och nu, för att bättre förstå. 2. Är hjälpt av att ha egen erfarenhet, att själv ha upplevt något för att bättre förstå en företeelse. 3. Behöver mer ordning och struktur på information. 4. Tar in mindre mängd information på en gång. 5. Behöver ofta längre tid på sig för att utföra saker, dvs har svårt att skynda sig. 6. Behöver ofta längre förberedelsetid inför det som ska hända. 7. Behöver öva mycket för att lära sig nya saker. 8. Kan ha svårt för abstrakta symboler för tex tid, pengar, text, ordspråk. 9. Kan ha svårt för att läsa och förstå information. Stöd av bilder är bra. Vid praktik/sysselsättning: 1. Kan behöva ha en person som finns i närheten som personen kan vända sig till för att få stöd och hjälp av. 2. Behöver, (som vi alla behöver) respekteras samt få stöd och bekräftelse av omgivningen. Habiliteringen Dalarna 2013
HABILITERINGEN I DALARNA
HABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för personer med intellektuell funktionsnedsättning/ utvecklingsstörning www.ltdalarna.se/hab Habiliteringen i Dalarna.. ger stöd och insatser till personer
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merHabiliteringsprogram Intellektuell funktionsnedsättning
VÅRDPROGRAM Sida: 1(12) Godkänt: Ver.nr: 2.0 Giltigt t.o.m: 2021-03-25 Dnr: Habiliteringsprogram Intellektuell funktionsnedsättning Vad är intellektuell funktionsnedsättning? Intellektuell funktionsnedsättning
Läs merHabiliteringsprogram Transition BUH NLL
Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med CP-skada Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merHabiliteringen i Dalarna. Lättläst information
Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merCecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,
Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra
Läs merStöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder
Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merVälkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merLÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merHär kan du läsa om LSS
Här kan du läsa om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Det handlar om människor som behöver allt det som alla andra behöver, fast på sitt eget särskilda sätt Vad är LSS? LSS är en
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11
ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på
Läs merVälkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson
Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är
Läs merLSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.
LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som
Läs merInformationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Läs merLeva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning
Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merStöd till dig som har en funktionsnedsättning
Stöd till dig som har en funktionsnedsättning norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Stöd för ett självständigt liv Att ha en funktionsnedsättning kan innebära att vissa delar av livet är svåra
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merSpråkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och
Läs merUppdaterad 2012-03-06
Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:
Läs merJag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering Vad är habilitering? Handikapp och Habilitering ger dig med funktionshinder stöd för att du ska kunna leva
Läs merHabilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning
Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning Alla blir äldre. Detta häfte hjälper dig att tänka på vad som händer
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merLÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merLagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Läs merDelkurs 1: Utvecklingsstörning
Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean
Läs merInformationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.
Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som
Läs merLättläst LSS för vuxna
Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd
Läs merIndividuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Länsgemensamma Gruppverksamheter och Informationstillfällen för personer med funktionsnedsättning samt för närstående, personal och nätverk 2019 Se även Habiliteringens hemsida
Läs merGrisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merStöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:
Stöd i Sollentuna Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2016-09-08 Innehåll Vem kan få hjälp och stöd enligt LSS Så här gör du för att ansöka Ledsagarservice
Läs merÖverenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merLinköpings Handikapp-politiska handlings-program
Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och
Läs merAtt leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen
Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merIndividuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill
Läs merHabiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper
Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet
Läs merLSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.
LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet
Läs merLag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada
Läs merLSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merTill dig som är ung med funktionshinder
Till dig som är ung med funktionshinder Nya vänner Träna Samtala Träffas i grupp U.N.G. Ung Nätverk Grupp På U.N.G. kan du träffa nya vänner. U.N.G. är till för dig i åldern 13 25 år med lindrig till måttlig
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs merHjälp för dig med funktionsnedsättning Lättläst broschyr om LSS
Hjälp för dig med funktionsnedsättning Lättläst broschyr om LSS Välfärdsförvaltningen Den här broschyren är riktad till dig som har en funktionsnedsättning. Du kan nämligen ha rätt till hjälp enligt en
Läs merArbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merSocial sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag
Läs merVi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger
Läs merAtt möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merFrågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet
Ort. datum Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet Er familj har sedan 1-2 år haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merStöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:
Stöd i Sollentuna Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2017-01-10 Träffa din handläggare Om du eller dina föräldrar vill ansöka om stöd får ni
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Gruppverksamheterna
Läs merInformation om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS
Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa
Läs merLeva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se
Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merServicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Läs merLSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun
S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och
Läs merokal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008
l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med
Läs merEn skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande
Läs merCecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,
Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra
Läs merManual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merVägledning vid samtal
Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan
Läs merHabiliteringsprogram Cerebral pares
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(5) Habiliteringsprogram cerebral pares Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet
Läs merFöräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Läs merTorsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
Torsås kommun Lättläst LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Läs merHabiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland
Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt
Läs mer