Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen"

Transkript

1 Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med hjälp av kognitivt stöd

2 Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling hos barn och ungdomar och intervention för barn i behov av särskilt stöd

3 Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18

4 Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18

5 Målsättning Du som deltagare ska förstå vad kognitiva svårigheter och bristande tidshantering är och vad det innebär för individens vardagsfungerande förstå att det stöd man ska ge behöver anpassas och veta hur gå härifrån med idéer hur man kan förändra/förbättra sitt arbete med denna målgrupp

6 Innehåll 1.Tidsuppfattning och viktiga begrepp 2. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning tex. ADHD eller IF? Konsekvenser i vardagen 3. Vad kan man göra?

7 Del 1 Tidsuppfattning Begrepp, definitioner

8

9

10

11

12

13

14

15 Att kunna klockan är att förstå tid och att kunna använda sig av informationen som den ger Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt utan att egentligen förstå vad det innebär. När kommer nästa viktiga händelse? Hur lång tid är det kvar tills den inträffar? Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter?

16 Många kan läsa av klockan fast de inte kan dra nytta av den information klockan ger han gör inget annat än att titta på klockan?

17 Tid och rum; (Tore Duvner 1994) Tid är ett mycket mer abstrakt begrepp än rum. Rummet kan utforskas och upplevas med syn, känsel och kroppsupplevelse. Tidsupplevelsen är mer en tankeprocess och bl.a. beroende av förmågan till delad uppmärksamhet, dvs. att kunna hålla flera upplevelser i tankarna, växla fokus mellan upplevelser just nu och ta fram minnesbilder av passerade ögonblick.

18 Tidsuppfattning är tätt kopplat till identitet, personlighet. en förutsättning för att förstå vad som händer och när, förankring av verklighetsuppfattningen koordination och integrering av beteende ingår i många andra förmågor tex. timing av social förmåga Att förstå sin dåtid nödvändigt för att kunna se, önska och planera sin framtid

19 Den komplicerade tiden svårt att förstå hur det är att inte kunna hantera tid att förstå hur komplext det är och hur mycket man måste kompensera och nöta för att få grepp om tiden Hur kan vi professionella öka motivation till detta långsiktiga arbete?

20 Tidsuppfattning utvecklas I vardagssituationer Genom samspel och interaktion I en ständigt pågående process

21 Begrepp, definitioner (ICF WHO, 2010) Kognition Tidsuppfattning Tidsupplevelse time perception Orientering till tid time orientation Tidsplanering time management Tidshantering, tidsanpassning Självbestämmande, autonomi

22 Kognition Kognition psykiska funktioner (WHO 2010) Basala kognitiva funktioner, tankefunktion, minne, språk, kommunikation, kalkylering Högre kognitiva funktioner= exekutiva funktioner

23 Högre kognitiva funktioner [b164] (WHO, 2010) Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner Innefattar funktioner att göra abstraktioner och organisera tankar; tidsplanering, insikt och omdöme; begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet

24 Tidsbegrepp [ICF] Kroppslig funktion Upplevelse av tid Orientering till tid Tidsplanering Aktivitet delaktighet Tidshantering Tidsanpassning

25 Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time b1802, ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner av subjektiva upplevelser av tidens längd och gång [ICF]. Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY]

26 Yes No Beslutande nivå Comparator Minnes nivå Reference Memory Pacemaker Accumulator Klock nivå Attention Switch Basic structure of information-processing models of timing, including scalar timing theory (Gibbon et al 1984; Meck 2003)

27 Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Definition: Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum, månad och år inkl. tidsbegrepp [ICF] och tidssekvenser. Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Definition: medvetenhet om att det finns en fysisk tid oberoende av egen handling och kan förstå och avläsa klockan (Eisler, Kylén). Tidsplanering [Time management, ICF]

28 Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, ICF] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela tidsåtgång till händelser och aktiviteter [ICF].

29 - Vad är tidsplanering? Tidsplanering [Time management, ICF,] NÄR? VAD? HUR LÄNGE? 29

30 TIDS- UPPLEVELSE Förskoleåldern Den komplicerade tiden. Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka. Hur lång tid tar det att äta frukost? Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord snart, vänta lite, idag, igår, i morgon TIDS- ORIENTERING Skolåldern TIDS- PLANERING Tonåren Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, skynda sig. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan. Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. Timing, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider. Källa: Lotta Mannerhagen

31 Tidshantering Att hantera sin tid (managing one's time) [d2305] i ICF-CY Att hantera den tid som krävs för att slutföra vanliga eller speciella aktiviteter, såsom att förbereda sig för att lämna hemmet, ta medicin eller använda tekniska hjälpmedel och annat stöd (WHO, 2010)

32 Tidsanpassning Att anpassa sig till tid (adapting to time) [d2306] i ICF-CY Att genomföra handlingar och beteenden på ett lämpligt sätt i den ordning som krävs och inom anvisad tid, t.ex. att springa till stationen när det annars är risk att man missar tåget (WHO, 2010)

33 Miljöfaktorer Tidshantering & tidsanpassning Person faktorer tidsplanering tidsorientering tidsupplevelse tidsuppfattning (TimeProcessingAbility, TPA) (Janeslätt 2009)

34 Autonomi Autonomi är rätten att bestämma över sig själv och att organisera sina egna aktiviteter (Woodford & Jackson, 2003) En autonom person är självständig, har kapacitet och rätt att ta ansvar för beslut i frågor som rör en själv (FSA, 2004; Proot et al., 1998) Autonomi är starkt relaterat till delaktighet (Almqvist & Granlund, 2005; Eriksson, 2006) och livskvalitet (Lachapelle et al 2005) Antal och typ av funktionshinder påverkar möjligheten till självbestämmande (Simeonsson et al 2001)

35 Autonomi Man kan själv välja VAD som skall göras och NÄR det ska göras=...själv bestämmande

36 ? Bikupa

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF

Läs mer

Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Seminarium Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen till professionella 2014-05-06 Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se

Läs mer

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF

Läs mer

Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande

Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande Gunnel Janeslätt och Vad vet vi idag? FKS inspirationsdagar Tisdagen 12 mars 2013 Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap,

Läs mer

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning; Tidsuppfattning Vad är det? Vad vet man idag? Definitioner av begrepp och vad man idag vet om hur tidsuppfattning utvecklas Litteraturstudie om tidsuppfattning; Begrepp, utveckling och intervention. Master

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn? Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn? En pilotstudie FKS 2015-03-11 2 Varför? En RCT-studie med väntelistekontrollgruppsdesign n Barn 10-17 år n=61 med måttlig utvecklingsstörning

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder

Läs mer

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Kognitivt stöd. Kognition - vad är det? Vi behöver alla stöd för vårt tänkande

Kognitivt stöd. Kognition - vad är det? Vi behöver alla stöd för vårt tänkande Kognitivt stöd Vi behöver alla stöd för vårt tänkande Kognition - vad är det? Hjärnans kognitiva processer och förmåga att hantera information. - Ta emot, lagra, bearbeta och återhämta information - Utföra

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

Råd och stöd kring vardagssituationer

Råd och stöd kring vardagssituationer Råd och stöd kring vardagssituationer Vardagsfärdigheter och anpassningar i miljön Anneli Cajander specialpedagog Irene Pierre specialpedagog Serie föreläsningar Vad är Autismspektrumtillstånd? Vardagsfärdigheter

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Lisbeth Nilsson, dr med vet, leg. arbetsterapeut, specialist inom habilitering och handikappomsorg Associerad till Lunds

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. ENHETEN FÖR TANDVÅRDSSTÖD LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar

Läs mer

Framtagande av normeringsvärden för kartläggningsmaterialet KaTid-Barn 5-10 år,

Framtagande av normeringsvärden för kartläggningsmaterialet KaTid-Barn 5-10 år, Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2012 Framtagande av normeringsvärden för kartläggningsmaterialet KaTid-Barn 5-10 år, samt en jämförelse av

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. ENHETEN FÖR TANDVÅRDSSTÖD LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning: Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård bedomningstandlakare@lj.se Grupp F1 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning b 164 Kognitiva funktioner d 2102 d 2301 d 240 Att hantera psykologiska

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen

Läs mer

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund 2015-11-18 2015-11-19 Lydia Springer, Sandra Melander Pernilla Rydberg Hallén och Anna Thalén Program 8.30-9.00 Fika 9.00-10.15 Identifiering

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns

Läs mer

Kognition i aktivitet

Kognition i aktivitet Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.

Läs mer

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer Pågående utveckling av ett kartläggningsinstrument baserat på ICF-CY Margareta Adolfsson Leg sjukgymnast Utvecklingssamordnare Habiliteringen

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering

Läs mer

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Att gå komplicerat men meningsfullt

Att gå komplicerat men meningsfullt Att gå komplicerat men meningsfullt Ylva Cedervall med.dr, leg. sjukgymnast Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset Norrländska demensdagen 2016 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Jag känner mig så levande

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com

Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com Att få vardagen att fungera ulla.utterfors@hotmail.com Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Fysisk aktivitet och demenssjukdom

Fysisk aktivitet och demenssjukdom Fysisk aktivitet och demenssjukdom Jag känner mig så levande när jag går och klarar mig själv Ylva Cedervall med.dr, leg. sjukgymnast Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset Stockholms läns demensdag

Läs mer

På G i Älvkarleby kommun för SUF-familjer

På G i Älvkarleby kommun för SUF-familjer På G i Älvkarleby kommun för SUF-familjer 2017 09 15 Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Lydia.Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Möta och bemöta föräldrar med kognitiva nedsättningar Gotland Fredag den 24 april 2015 Lydia Springer och Sandra Melander Projektet finansieras av: SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

Tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service

Tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2012 Tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Utbildning Huntingtons sjukdom

Utbildning Huntingtons sjukdom Utbildning Huntingtons sjukdom 09.30 Välkommen Ulrika och Amanda 09.35 Om Huntingtons sjukdom Ulrika HöstereyUgander 10.45 Kaffe och smörgås 11.00 Om kommunikation Amanda Nyberg 12.15 13.00 Lunch 13.00

Läs mer

Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå

Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå Rikskonferens Snoezelen 27 september, 2013 Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå Jenny Wilder Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Anhöriga till barn och unga

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Hjälpmedelscentralen. Kognition?

Hjälpmedelscentralen. Kognition? Kognition? Svårigheter? Brister i de redskap individen behöver för att bearbeta sinnesintryck och för att anpassa sitt beteende på ett ändamålsenligt sätt. Lena Nylander, överläkare, Svårigheter? Planera

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel 1 2012-04-24 Handläggare: Hans Kihlström Åke Nilsson Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Metoder för kognitivt stöd

Metoder för kognitivt stöd Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Metoder för kognitivt stöd Gunnel Arvidsson Margret Buchholz Gunilla Forsmark Anneli Hård Christina

Läs mer

2013-04-22. Kognitivt stöd och hjälpmedel gör nytta. Hur får man hjälpmedel? Hur får man hjälpmedel? Endast 10% har tillgång till hjälpmedel

2013-04-22. Kognitivt stöd och hjälpmedel gör nytta. Hur får man hjälpmedel? Hur får man hjälpmedel? Endast 10% har tillgång till hjälpmedel Kognitivt stöd och hjälpmedel gör nytta Endast 10% har tillgång till hjälpmedel camilla Camilla C Hur får man hjälpmedel? Olika lagar beroende på var man befinner sig i systemet. Hur får man hjälpmedel?

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer