Verksamhetsutvecklingsprojekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsutvecklingsprojekt"

Transkript

1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Kompetensteam för vuxna personer med förvärvade hjärnskador inom Vuxenhabiliteringen Göteborg /rev Projektledare Barbro af Sillén-Wernberger

2 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar/Bakgrund Bakgrund Habilitering/Rehabilitering Uppdrag till arbetsgruppen Arbetsgruppens slutsats Verksamhetsmål effekter (1 till 2 år efter avslutat projekt) Omfattning och avgränsning Genomförande med tidsplan Projektorganisation Uppdragsgivare och styrgrupp Projektledare Projektdeltagare Referensgrupp Projektkalkyl Arbetsmetoder Riskhantering Kvalitetssäkring Ändringshantering Dokumentstyrning Information Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut Referenser Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 2

3 1. Förutsättningar/Bakgrund 1.1 Bakgrund Varje år insjuknar/skadas ca personer i Sverige med någon form av skada eller sjukdom som drabbar hjärnan och nervsystemet. De utgör alltså en stor grupp, vars behov av hjälp och stöd är starkt varierande då skadan eller sjukdomen medför en rad olika konsekvenser såväl för patienten som för de närstående. Förutom eventuella fysiska skador förekommer ofta kognitiva, emotionella och exekutiva svårigheter. Dessa problem är mycket vanliga, men är många gånger undervärderade och inte kända i tillräcklig utsträckning, varför patientens behov i dessa avseenden inte alltid tillgodoses. I arbetsgruppen Vårdkedjegrupp för Vuxna med förvärvade hjärnskador har representanter från olika berörda myndigheter inom Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs kommun deltagit. Bland dem som i vuxen ålder drabbats av en förvärvad hjärnskada är vanligaste diagnoserna stroke samt traumatisk hjärnskada (Rapport; Vårdkedjegrupp för vuxna med förvärvad hjärnskada ). I patientgruppen förekommer det ibland tidigare problematik, t ex en neuropsykiatrisk diagnos eller missbruk, vilket har betydelse för sjukvårdens, habiliteringens och kommunens samlade insatser. Mindre, mer ovanliga, grupper utgörs av patienter med anoxisk skada (syrebristskada) i hjärnan efter t. ex hjärtstopp eller drunkningstillbud, resttillstånd efter infektioner (t ex encephalit) förgiftning eller hjärntumörer. I sin rapport från beskriver Vårdkedjegrupp för Vuxna med förvärvade hjärnskador att det fodras en förbättring av samordning och samverkan mellan kommun, sjukvård och Habilitering & Hälsas Vuxenhabilitering när det gäller insatser till personer med förvärvade hjärnskador. En betydande del av dessa personer/patienter riskerar att hamna mellan stolarna mellan de olika aktörerna. Det finns, konstaterade Vårdkedjegruppen, ett stort behov av fortsatt arbete med vårdprocessen i samtliga instanser. Även anhörigstödet behöver fortsätta utvecklas. Vårdkedjegruppen lämnade i slutrapporten följande förslag till uppdragsgivaren, Ledningsgrupp för Samverkan, (LGS): att genomföra en permanentning av samarbetsgruppen, vars uppdrag skall motsvara övriga samverkansgrupper inom LGS. ett gemensamt kansli för målgruppen i syfte att stödja och stärka personal och att ges i form av konsultation som rådgivning, handledning, utbildning och praktiskt stöd. att säkerställa rutiner för avvikelserapportering att utreda om behov av ett gemensamt processansvar föreligger Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 3

4 I Sverige har det etablerats några s.k. Hjärnskadeteam eller Hjärnskadecentra, bl. a inom Habilitering & Hälsas Vuxenhabilitering Skaraborg (VGR), i Kalmar läns landsting samt inom Handikapp och Habilitering i Stockholm (Stockholms läns landsting). Barn- och Ungdomshabiliteringen, Göteborg- och S:a Bohuslän startade i projektform ett ABI-kompetensteam (Acquired Brain Injury). Det finns förslag på att skapa ett kompetensteam inom Vuxenhabiliteringen Göteborg för att förbättra utredande och behandlande åtgärder för personer med förvärvad hjärnskada. Ett sådant team ska vända sig till vuxna som ådragit sig sin skada under uppväxten och har pågående insatser, samt till personer som har insjuknat/skadats i vuxen ålder med betydande och bestående skador som följd och som har behov av insatser. Detta team bör även vara kopplat till Barn- och ungdomshabiliteringens ABI-kompetensteam. Innan ett kompetensteam kunde bildas behövdes vissa förtydliganden göras om vilken kompetens som ska finnas och vad Vuxenhabiliteringens roll är som komplement till primärvården, kommunen och övrig hälso- sjukvård. Som ett första steg bildades en arbetsgrupp Habilitering/Rehabilitering Om man har en medfödd skada eller har drabbats mycket tidigt i livet betecknas de insatser som ges som "habilitering". Har man däremot skadats senare i livet, efter att ha haft en normal utveckling, brukar insatserna benämnas "rehabilitering". För personer med en förvärvad hjärnskada sker träning i syfte såväl för att bibehålla som att återvinna funktion. Det har visat sig att förbättring kan ske under många år efter att en hjärnskada uppstått (Sörbo, 2009). 1.2 Uppdrag till arbetsgruppen En arbetsgrupp bildades av sex olika professioner: Caisa Hofgren, psykolog, Lena Kullberg, sjukgymnast, Elisabeth Nordquist-Brandt, läkare, Barbro af Sillén Wernberger, kurator, Christina Svensson, logoped, Frida Sverrung, arbetsterapeut. De har enligt uppdrag: beskrivit vilka utredande och behandlande åtgärder som Vuxenhabiliteringen skall erbjuda gett förslag på hur Vuxenhabiliteringen skall vara aktiv i den gemensamma resurs som beskrivs i slutrapporten från arbetsgruppen Vårdkedjegrupp för vuxna med förvärvad hjärnskada. lämnat förslag på organisation, rutiner/processer för Vuxenhabiliteringens arbete. beskrivit vilken kompetens som behövs för att möta målgruppens behov. Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 4

5 1.3 Arbetsgruppens slutsats Kompetensteamet ska vara ett specialistteam som har samlad tvärprofessionell kompetens som grund för helhetssyn på patienten och patientens situation. Detta finns inte i samma bemärkelse inom kommunens verksamheter eller inom primärvården. Helhetsyn innebär att det inom teamet också ska finnas kunskap om den process patienten genomgår från skadetillfället och över tid tills vardagslivet är etablerat. Kontakten med kompetensteamet utgör en fas för patienten där olika bedömningar görs och insatser startas upp för att sedan kunna överföras till kommun och/eller primärvård. 2. Verksamhetsmål effekter (1 till 2 år efter avslutat projekt) Det är tydligt vilket uppdrag Vuxenhabiliteringen har för personer med förvärvade hjärnskador. Kompetensteamet har bidragit till en bättre fungerande vårdprocess för dessa patienter. 3. Omfattning och avgränsning 1) Ungdomar > 18 år som har fått en förvärvad hjärnskada under barn- eller ungdomsåren (2-18 år) och som har haft kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen. 2) Vuxna som mellan års ålder har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av en hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Motsvarande personkrets 2, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hösten 2009 fanns ca 50 patienter med förvärvad hjärnskada registrerade inom Vuxenhabiliteringen Göteborg, i Journal III systemet. Kompetensteamet tar emot alla nya remisser på patienter inom målgruppen och ett övertagande av patienter från geografiskt team till kompetensteamet påbörjades vid årsskiftet Genomförande med tidsplan Projektet beräknas pågå från Kompetensteamet bildas Checklistor tas fram av berörda professioner Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 5

6 Ta fram kriterier för att kunna samla in underlag till utvärdering Inventering av vilka insatser som patienter med förvärvade hjärnskador får i de geografiska teamen Arbetssätt och rutiner prövas och utvärderas för ett mindre antal patienter fram till oktober Dessutom görs en översyn av resurserna Efter inledningsperioden görs en avstämning av hur arbetssätt och rutiner har fungerat. Förbättringsområden identifieras och förbättringar genomförs. Informationsträffar under september- november med nedanstående enheter inom Hälso- och sjukvården anordnas i samband med att kompetensteamet startar - Barnhabiliteringens ABI-team - Strokeforum (ansvarig Läkare Elisabet Nordquist-Brandt) Samverkansformer mellan kompetensteamet och Kommuner, SDN, Primärvård och enheter och specialistteam inom Hälso- och sjukvården (Neuromuskulärt Centrum, EP-teamet, Neuropsykiatri) belyses och diskuteras. Studiebesök på boenden och daglig verksamhet Delta i Samverkansgruppen för förvärvade hjärnskador, LGS Utveckla samarbetet med Kompetensteam för barn med förvärvad hjärnskada (eventuellt gemensamt studiebesök eller utbildning) Stämma av om pågående ärenden i geografiska team kan tas över Planering av nästa etapp i projektet Referensgrupp bildad våren 2011 Utbildningspaket att använda i samverkan med handledning till personal är färdigställt. Hösten Studiebesök vid Neurorehab (ansvarig Läkare Thomas Lindén).Jan.2012 Samverkansmöte med Regionhabiliteringen våren 2012 Överföring av patienter från geografiska team till kompetensteamet har påbörjades våren 2011 och beräknas vara klart våren Regelbunden uppföljning av arbetssätt och rutiner fortsätter. Samverkansformer utvecklas kontinuerligt mellan kompetensteamet och Kommuner, SDN, Primärvård och enheter, Neuromuskulärt Centrum, EPteamet, Utvärdering av projektmål och rapport Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 6

7 - Utvärdering sker i form av avidentifierad sammanställning av journal beträffande till exempel inskrivningstid, diagnos, ålder mm samt utifrån vårdplaner ( BUVE) och EQ-5D. - Utvärdering av samverkan med andra verksamheter görs utifrån dokument och noteringar i form av dagbok och fallstudier. 5. Projektorganisation 5.1. Uppdragsgivare och styrgrupp Uppdragsgivare är verksamhetschef Annika Sundqvist I styrgruppen ingår habiliteringschef Solveig Berglund, habiliteringschef Marie Nordén och projektledare Barbro af Sillén Wernberger. Styrgruppens uppgift är: Att kontinuerligt (1 gång varannan månad under projektår 1 träffa projektledaren och följa genomförandet av projektet.) Informationsutbyte sker mellan projektledare och referensgrupp. Frågor och synpunkter angående projektet lyfts till styrgruppen av projektledaren Projektledare Projektledare är kurator Barbro af Sillén Wernberger, som även har funktionen som teamsamordnare. Tjänstgöringsgrad 0,8 Uppdraget som projektledare gäller under projekttiden. Uppdraget omfattar: Genomföra projektet utifrån beslut Kontinuerligt dokumentera och följa upp process, innehåll och resultat Löpande lämna skriftlig information till webbredaktören till webbplatsen Ansvara för dagordning och anteckningar vid styrgrupps- och referensgruppsmöten Utvärdera projektmålen Redovisa projektet i en rapport som underlag för beslut om kompetensteamet ska permanentas och utvecklas vidare. Delrapporten ska vara klar En avstämning gällande teamets arbete och resurser skall göras under hösten med habiliteringschef och styrgrupp. Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 7

8 5.3 Projektdeltagare Profession Läkare, specialist i neurologi och/eller rehabiliteringsmedicin Sjukgymnast, med inriktning neurologi Arbetsterapeut, med inriktning neurologi och kognitiva funktionsnedsättningar Kurator, med erfarenhet av patientgruppen Psykolog, med inriktning neuropsykologi Logoped, med inriktning neurologopedi RGRM-terapi Elisabeth Nordquist Brandt Elisabet Nilsson Titti Kihl Tjänstgöringsgrad 0, ,4 Tim/ve Frida Sverrung Barbro af Sillén Wernberger Caisa Hofgren Irvina Ristic Peter Novak Vid behov av insatser från sjuksköterska, specialpedagog, fritidskonsulent och/eller dietist används resurs från enheterna. De namngivna projektdeltagarna börjar vid projektstart i möjligaste mån enligt beslutad tjänstgöringsgrad. I samband med översynen av resurserna kan tjänstgöringsgrad komma att förändras. Habiliteringschef Solveig Berglund har chefsansvar för kompetensteamets verksamhet. Varje projektdeltagare har sin ordinarie habiliteringschef. Samtliga projektdeltagare är medlemmar i kompetensteamet och har i uppdrag att genomföra projektet samt att aktivt delta i löpande dokumentation. 5.4 Referensgrupp Referensgrupp bildades våren 2011 där följande personer ingår: Katarina Nilsson Hjärnskadeteamet i Skövde, Åsa Lundgen Nilsson Sahlgrenska Akademin/neurovetenskap. Eventuellt skall gruppen kompletteras med ytterligare någon person. 6. Projektkalkyl Projektet genomförs inom verksamhetens budget. Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 8

9 7. Arbetsmetoder Arbetssätt, rutiner samt hur man skall få en väl fungerande samverkan diskuteras och utvecklas på projektdagarna (1 dag/månad). Förslag tas fram och stäms av med Habiliteringschef. Information om kompetensteamet och dess arbetssätt ges till verksamheten genom information på APT på respektive Vuxenhabiliteringsenhet, skriftligt via samt på Webbplatsen. Samverkansmöten och studiebesök görs för att kompetensteamet skall få kunskap om andra verksamheter och samverkanspartners samt för att kunna informera andra om vår egen verksamhet. Behov av fortbildning för kompetensteamet skall identifieras och en plan för hur behovet skall kunna tillgodoses skall tas fram (eventuellt tillsammans med BUH s kompetensteam). En inventering har gjorts av hur många personer med förvärvad hjärnskada det finns som får insatser inom Vuxenhabiliteringen. En överlämning till kompetensteamet har påbörjats. Utvärderingsinstrument för patient har tagits fram. Utvärderingsinstrument för projektet är under utarbetande. Kartlägga behov av bedömningsinstrument. De olika yrkesgrupperna använder olika bedömningsinstrument. Teamets arbete dokumenteras löpande. En avstämning gällande teamets arbete och resurser har gjorts under hösten 2010 med habiliteringschef och styrgrupp. Man kom fram till att en utökning av resurser var nödvändig. En utökning har därefter ägt rum årsskiftet Riskhantering Antalet projektdeltagare är få och deras tjänstgöringsgrad är låg, vilket vid sjukdom, om någon slutar eller annan frånvaro kan innebära att genomförandet av projektet försvåras. För att minska risken att projektet inte kan genomföras ska en plan tas fram för hur kompetensteamets arbete ska säkras och att patienten inte ska drabbas. Detta har varit svårt att genomföra under rådande ekonomiska förhållanden och bedöms vara en lednings- och resursfråga Kvalitetssäkring Styrgruppen och projektledaren träffas med syfte att: Stämma av processen Ta upp synpunkter Vara stöd i kontakter med samverkansparter Styrgruppen och projektledaren träffas varannan månad Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 9

10 Kort rapport lämnas varje år i slutet av november till verksamhetsberättelsen Regelbunden information om projektet lämnas till webbredaktören, som lägger det på webbplatsen 7.3. Ändringshantering Projektledaren lyfter frågor om behov av förändringar i projektet till styrgruppen och tar vid behov fram ett skriftligt underlag. Styrgruppen tar beslut. Ändringsbeslutet läggs sedan på webbplatsen 7.4. Dokumentstyrning Versionshantering görs genom att alla dokument har datum. Om samma dokument omarbetas skrivs versionsnummer. Projektledaren sparar alla versioner i projektledarens H-katalog. Regelbunden rapport på interna och externa Webbplatsen 7.5. Information Uppdragsgivaren/Verksamhetschefen kommunicerar med styrgruppen och projektledaren om projektet. Styrgruppen kommunicerar med verksamhetsutvecklaren, med projektledaren och med habiliteringsledningen. Projektledaren kommunicerar med styrgruppen, referensgrupp och vid behov med Verksamhetsutvecklaren 8. Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut Patienten upplever minskade konsekvenser av funktionsnedsättningen Anhöriga har kunskap/strategier att bemöta och stödja patienten för en välfungerande vardag Samverkan med berörda verksamheter fungerar bra Samtliga i kompetensteamet har ökat sin kompetens gällande förvärvade hjärnskador och dess konsekvenser samt har goda kunskaper om vilka insatser som krävs Arbetsprocess och rutiner är väl förankrade och fungerar bra inom teamet Utrednings- och utvärderingsinstrument är förankrade och fungerar i teamet , rev Annika Sundqvist, Verksamhetschef Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 10

11 Referenser Uppdrag till arbetsgrupp inför bildandet av ett kompetensteam för personer med förvärvade hjärnskador år. Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän, Rapport; Vårdkedjegruppen för Förvärvad hjärnskada, 2009, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Sörbo AK, Blomqvist M et al; Psychosocial adjustment and life satisfaction until 5 years after severe brain damage. Int Jr of Rehabilitation Research, 2009, Vol 32, No 2. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Socialstyrelsen, Svensk version av International Classification of Functioning, disability and Health (ICF) WHO, Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 11

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Organisering av gruppverksamheten Delprojekt i projektet Utveckling av Vuxenhabiliteringen Projektledare Malin Arby

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Digital bild och video Projektledare Ellinor Eklund 2011-03-23 -y",västra GÖTALANDSREGIONEN y HABILITERING & HÄLSA

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan GUT Grupp, Utbildning och Tema i Barn- och ungdomshabiliteringen 2012-09-12 Projektledare Lina Häglund Projekt Grupp,

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektrapport för Kompetensteam för vuxna personer med förvärvade hjärnskador inom Vuxenhabiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Organisering av gruppverksamhet Vuxenhabiliteringen Göteborg 2011-08-30 Projektledare: Kjersti Bruun Börjesson Innehållsförteckning

Läs mer

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på

Läs mer

Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten

Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering

Läs mer

RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07

RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07 RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07 Bakgrund Vuxna med funktionsnedsättningar behöver ofta olika vårdinsatser från olika vårdgivare och vårdnivåer. Det finns oklarheter om ansvarsfördelning

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

LGS temagrupp Mitt i Livet 2013-09-06. Jörgen Thorn, ordförande Yvonne Andersson, processledare 50%

LGS temagrupp Mitt i Livet 2013-09-06. Jörgen Thorn, ordförande Yvonne Andersson, processledare 50% LGS temagrupp Mitt i Livet 2013-09-06 Jörgen Thorn, ordförande Yvonne Andersson, processledare 50% Bemanning Temagrupp Mitt i Livet 2013 Kommun VGPV Specialistsjukvård HSNK Intresseorg. Göteborg 2 Offentlig

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting 20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Projektplan för Anhörigstöd i T-län

Projektplan för Anhörigstöd i T-län Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per

Läs mer

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014

Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER

Läs mer

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt

Verksamhetsutvecklingsprojekt Verksamhetsutvecklingsprojekt Slutrapport Erfarenheter av BUVE som utvärderingsinstrument inom Vuxenhabiliteringen i Habilitering & Hälsa 2007-09-26 Marie Nordén Habiliteringschef Sammanfattning BUVE (Brukarens

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar

Läs mer

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna. Lättläst information

Habiliteringen i Dalarna. Lättläst information Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sida Vad är LSS?... 3 Insatser enligt LSS... 4 De tio insatserna... 6 Övrigt... 8 Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

REHABILITERINGS MEDICIN

REHABILITERINGS MEDICIN REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00

Läs mer

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND

SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND Rehabilitering och habilitering handlar mer om synsätt, vilja och samarbete än

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda

Läs mer

Slutrapport. Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg

Slutrapport. Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg 2013-02-28 Projektledare Lina Häglund SAMMANFATTNING...

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Boendestöd och case manager, slutrapport

Boendestöd och case manager, slutrapport HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Din rätt till rehabilitering

Din rätt till rehabilitering Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Susanne Renard Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 39 78 Susanne.Renard@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-02-02 Dnr 1604541 1 (6) Beredningen för primärvård,

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Läs mer

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet

Läs mer

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:

Läs mer

Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige.

Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige. Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige. VILKA ÄR VI? Veronica Wingstedt de Flon, Verksamhetschef NFSD Nationella Funktionen Sällsynta

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

NEPSAM. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget:

NEPSAM. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: NEPSAM Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Västerbottens läns landsting: Tegs hälsocentral Processledningen för sjukskrivningsprocessen Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun:

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013 Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Informationsträff NPÖ

Informationsträff NPÖ Hur påverkar Program Framtidens vårdinformationsmiljö arbetat med att producera information? Informationsträff NPÖ 2019-01-17 Ann-Charlotte Klarén ehälsosamordare Skaraborgs kommunalförbund VISIONEN MED

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016 Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Verksamhet: Ansvarig verksamhetschef: Projektets medarbetare:

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Funca ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Uppdraget att bygga stödverktyget Funca kommer från Socialdepartementet. Det finns ett liknande kvalitetsregister inom kognitiva sjukdomar

Läs mer

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt

Läs mer