Verksamhetsutvecklingsprojekt
|
|
- Bengt Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Kompetensteam för vuxna personer med förvärvade hjärnskador inom Vuxenhabiliteringen Göteborg /rev Projektledare Barbro af Sillén-Wernberger
2 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar/Bakgrund Bakgrund Habilitering/Rehabilitering Uppdrag till arbetsgruppen Arbetsgruppens slutsats Verksamhetsmål effekter (1 till 2 år efter avslutat projekt) Omfattning och avgränsning Genomförande med tidsplan Projektorganisation Uppdragsgivare och styrgrupp Projektledare Projektdeltagare Referensgrupp Projektkalkyl Arbetsmetoder Riskhantering Kvalitetssäkring Ändringshantering Dokumentstyrning Information Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut Referenser Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 2
3 1. Förutsättningar/Bakgrund 1.1 Bakgrund Varje år insjuknar/skadas ca personer i Sverige med någon form av skada eller sjukdom som drabbar hjärnan och nervsystemet. De utgör alltså en stor grupp, vars behov av hjälp och stöd är starkt varierande då skadan eller sjukdomen medför en rad olika konsekvenser såväl för patienten som för de närstående. Förutom eventuella fysiska skador förekommer ofta kognitiva, emotionella och exekutiva svårigheter. Dessa problem är mycket vanliga, men är många gånger undervärderade och inte kända i tillräcklig utsträckning, varför patientens behov i dessa avseenden inte alltid tillgodoses. I arbetsgruppen Vårdkedjegrupp för Vuxna med förvärvade hjärnskador har representanter från olika berörda myndigheter inom Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs kommun deltagit. Bland dem som i vuxen ålder drabbats av en förvärvad hjärnskada är vanligaste diagnoserna stroke samt traumatisk hjärnskada (Rapport; Vårdkedjegrupp för vuxna med förvärvad hjärnskada ). I patientgruppen förekommer det ibland tidigare problematik, t ex en neuropsykiatrisk diagnos eller missbruk, vilket har betydelse för sjukvårdens, habiliteringens och kommunens samlade insatser. Mindre, mer ovanliga, grupper utgörs av patienter med anoxisk skada (syrebristskada) i hjärnan efter t. ex hjärtstopp eller drunkningstillbud, resttillstånd efter infektioner (t ex encephalit) förgiftning eller hjärntumörer. I sin rapport från beskriver Vårdkedjegrupp för Vuxna med förvärvade hjärnskador att det fodras en förbättring av samordning och samverkan mellan kommun, sjukvård och Habilitering & Hälsas Vuxenhabilitering när det gäller insatser till personer med förvärvade hjärnskador. En betydande del av dessa personer/patienter riskerar att hamna mellan stolarna mellan de olika aktörerna. Det finns, konstaterade Vårdkedjegruppen, ett stort behov av fortsatt arbete med vårdprocessen i samtliga instanser. Även anhörigstödet behöver fortsätta utvecklas. Vårdkedjegruppen lämnade i slutrapporten följande förslag till uppdragsgivaren, Ledningsgrupp för Samverkan, (LGS): att genomföra en permanentning av samarbetsgruppen, vars uppdrag skall motsvara övriga samverkansgrupper inom LGS. ett gemensamt kansli för målgruppen i syfte att stödja och stärka personal och att ges i form av konsultation som rådgivning, handledning, utbildning och praktiskt stöd. att säkerställa rutiner för avvikelserapportering att utreda om behov av ett gemensamt processansvar föreligger Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 3
4 I Sverige har det etablerats några s.k. Hjärnskadeteam eller Hjärnskadecentra, bl. a inom Habilitering & Hälsas Vuxenhabilitering Skaraborg (VGR), i Kalmar läns landsting samt inom Handikapp och Habilitering i Stockholm (Stockholms läns landsting). Barn- och Ungdomshabiliteringen, Göteborg- och S:a Bohuslän startade i projektform ett ABI-kompetensteam (Acquired Brain Injury). Det finns förslag på att skapa ett kompetensteam inom Vuxenhabiliteringen Göteborg för att förbättra utredande och behandlande åtgärder för personer med förvärvad hjärnskada. Ett sådant team ska vända sig till vuxna som ådragit sig sin skada under uppväxten och har pågående insatser, samt till personer som har insjuknat/skadats i vuxen ålder med betydande och bestående skador som följd och som har behov av insatser. Detta team bör även vara kopplat till Barn- och ungdomshabiliteringens ABI-kompetensteam. Innan ett kompetensteam kunde bildas behövdes vissa förtydliganden göras om vilken kompetens som ska finnas och vad Vuxenhabiliteringens roll är som komplement till primärvården, kommunen och övrig hälso- sjukvård. Som ett första steg bildades en arbetsgrupp Habilitering/Rehabilitering Om man har en medfödd skada eller har drabbats mycket tidigt i livet betecknas de insatser som ges som "habilitering". Har man däremot skadats senare i livet, efter att ha haft en normal utveckling, brukar insatserna benämnas "rehabilitering". För personer med en förvärvad hjärnskada sker träning i syfte såväl för att bibehålla som att återvinna funktion. Det har visat sig att förbättring kan ske under många år efter att en hjärnskada uppstått (Sörbo, 2009). 1.2 Uppdrag till arbetsgruppen En arbetsgrupp bildades av sex olika professioner: Caisa Hofgren, psykolog, Lena Kullberg, sjukgymnast, Elisabeth Nordquist-Brandt, läkare, Barbro af Sillén Wernberger, kurator, Christina Svensson, logoped, Frida Sverrung, arbetsterapeut. De har enligt uppdrag: beskrivit vilka utredande och behandlande åtgärder som Vuxenhabiliteringen skall erbjuda gett förslag på hur Vuxenhabiliteringen skall vara aktiv i den gemensamma resurs som beskrivs i slutrapporten från arbetsgruppen Vårdkedjegrupp för vuxna med förvärvad hjärnskada. lämnat förslag på organisation, rutiner/processer för Vuxenhabiliteringens arbete. beskrivit vilken kompetens som behövs för att möta målgruppens behov. Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 4
5 1.3 Arbetsgruppens slutsats Kompetensteamet ska vara ett specialistteam som har samlad tvärprofessionell kompetens som grund för helhetssyn på patienten och patientens situation. Detta finns inte i samma bemärkelse inom kommunens verksamheter eller inom primärvården. Helhetsyn innebär att det inom teamet också ska finnas kunskap om den process patienten genomgår från skadetillfället och över tid tills vardagslivet är etablerat. Kontakten med kompetensteamet utgör en fas för patienten där olika bedömningar görs och insatser startas upp för att sedan kunna överföras till kommun och/eller primärvård. 2. Verksamhetsmål effekter (1 till 2 år efter avslutat projekt) Det är tydligt vilket uppdrag Vuxenhabiliteringen har för personer med förvärvade hjärnskador. Kompetensteamet har bidragit till en bättre fungerande vårdprocess för dessa patienter. 3. Omfattning och avgränsning 1) Ungdomar > 18 år som har fått en förvärvad hjärnskada under barn- eller ungdomsåren (2-18 år) och som har haft kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen. 2) Vuxna som mellan års ålder har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av en hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Motsvarande personkrets 2, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hösten 2009 fanns ca 50 patienter med förvärvad hjärnskada registrerade inom Vuxenhabiliteringen Göteborg, i Journal III systemet. Kompetensteamet tar emot alla nya remisser på patienter inom målgruppen och ett övertagande av patienter från geografiskt team till kompetensteamet påbörjades vid årsskiftet Genomförande med tidsplan Projektet beräknas pågå från Kompetensteamet bildas Checklistor tas fram av berörda professioner Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 5
6 Ta fram kriterier för att kunna samla in underlag till utvärdering Inventering av vilka insatser som patienter med förvärvade hjärnskador får i de geografiska teamen Arbetssätt och rutiner prövas och utvärderas för ett mindre antal patienter fram till oktober Dessutom görs en översyn av resurserna Efter inledningsperioden görs en avstämning av hur arbetssätt och rutiner har fungerat. Förbättringsområden identifieras och förbättringar genomförs. Informationsträffar under september- november med nedanstående enheter inom Hälso- och sjukvården anordnas i samband med att kompetensteamet startar - Barnhabiliteringens ABI-team - Strokeforum (ansvarig Läkare Elisabet Nordquist-Brandt) Samverkansformer mellan kompetensteamet och Kommuner, SDN, Primärvård och enheter och specialistteam inom Hälso- och sjukvården (Neuromuskulärt Centrum, EP-teamet, Neuropsykiatri) belyses och diskuteras. Studiebesök på boenden och daglig verksamhet Delta i Samverkansgruppen för förvärvade hjärnskador, LGS Utveckla samarbetet med Kompetensteam för barn med förvärvad hjärnskada (eventuellt gemensamt studiebesök eller utbildning) Stämma av om pågående ärenden i geografiska team kan tas över Planering av nästa etapp i projektet Referensgrupp bildad våren 2011 Utbildningspaket att använda i samverkan med handledning till personal är färdigställt. Hösten Studiebesök vid Neurorehab (ansvarig Läkare Thomas Lindén).Jan.2012 Samverkansmöte med Regionhabiliteringen våren 2012 Överföring av patienter från geografiska team till kompetensteamet har påbörjades våren 2011 och beräknas vara klart våren Regelbunden uppföljning av arbetssätt och rutiner fortsätter. Samverkansformer utvecklas kontinuerligt mellan kompetensteamet och Kommuner, SDN, Primärvård och enheter, Neuromuskulärt Centrum, EPteamet, Utvärdering av projektmål och rapport Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 6
7 - Utvärdering sker i form av avidentifierad sammanställning av journal beträffande till exempel inskrivningstid, diagnos, ålder mm samt utifrån vårdplaner ( BUVE) och EQ-5D. - Utvärdering av samverkan med andra verksamheter görs utifrån dokument och noteringar i form av dagbok och fallstudier. 5. Projektorganisation 5.1. Uppdragsgivare och styrgrupp Uppdragsgivare är verksamhetschef Annika Sundqvist I styrgruppen ingår habiliteringschef Solveig Berglund, habiliteringschef Marie Nordén och projektledare Barbro af Sillén Wernberger. Styrgruppens uppgift är: Att kontinuerligt (1 gång varannan månad under projektår 1 träffa projektledaren och följa genomförandet av projektet.) Informationsutbyte sker mellan projektledare och referensgrupp. Frågor och synpunkter angående projektet lyfts till styrgruppen av projektledaren Projektledare Projektledare är kurator Barbro af Sillén Wernberger, som även har funktionen som teamsamordnare. Tjänstgöringsgrad 0,8 Uppdraget som projektledare gäller under projekttiden. Uppdraget omfattar: Genomföra projektet utifrån beslut Kontinuerligt dokumentera och följa upp process, innehåll och resultat Löpande lämna skriftlig information till webbredaktören till webbplatsen Ansvara för dagordning och anteckningar vid styrgrupps- och referensgruppsmöten Utvärdera projektmålen Redovisa projektet i en rapport som underlag för beslut om kompetensteamet ska permanentas och utvecklas vidare. Delrapporten ska vara klar En avstämning gällande teamets arbete och resurser skall göras under hösten med habiliteringschef och styrgrupp. Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 7
8 5.3 Projektdeltagare Profession Läkare, specialist i neurologi och/eller rehabiliteringsmedicin Sjukgymnast, med inriktning neurologi Arbetsterapeut, med inriktning neurologi och kognitiva funktionsnedsättningar Kurator, med erfarenhet av patientgruppen Psykolog, med inriktning neuropsykologi Logoped, med inriktning neurologopedi RGRM-terapi Elisabeth Nordquist Brandt Elisabet Nilsson Titti Kihl Tjänstgöringsgrad 0, ,4 Tim/ve Frida Sverrung Barbro af Sillén Wernberger Caisa Hofgren Irvina Ristic Peter Novak Vid behov av insatser från sjuksköterska, specialpedagog, fritidskonsulent och/eller dietist används resurs från enheterna. De namngivna projektdeltagarna börjar vid projektstart i möjligaste mån enligt beslutad tjänstgöringsgrad. I samband med översynen av resurserna kan tjänstgöringsgrad komma att förändras. Habiliteringschef Solveig Berglund har chefsansvar för kompetensteamets verksamhet. Varje projektdeltagare har sin ordinarie habiliteringschef. Samtliga projektdeltagare är medlemmar i kompetensteamet och har i uppdrag att genomföra projektet samt att aktivt delta i löpande dokumentation. 5.4 Referensgrupp Referensgrupp bildades våren 2011 där följande personer ingår: Katarina Nilsson Hjärnskadeteamet i Skövde, Åsa Lundgen Nilsson Sahlgrenska Akademin/neurovetenskap. Eventuellt skall gruppen kompletteras med ytterligare någon person. 6. Projektkalkyl Projektet genomförs inom verksamhetens budget. Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 8
9 7. Arbetsmetoder Arbetssätt, rutiner samt hur man skall få en väl fungerande samverkan diskuteras och utvecklas på projektdagarna (1 dag/månad). Förslag tas fram och stäms av med Habiliteringschef. Information om kompetensteamet och dess arbetssätt ges till verksamheten genom information på APT på respektive Vuxenhabiliteringsenhet, skriftligt via samt på Webbplatsen. Samverkansmöten och studiebesök görs för att kompetensteamet skall få kunskap om andra verksamheter och samverkanspartners samt för att kunna informera andra om vår egen verksamhet. Behov av fortbildning för kompetensteamet skall identifieras och en plan för hur behovet skall kunna tillgodoses skall tas fram (eventuellt tillsammans med BUH s kompetensteam). En inventering har gjorts av hur många personer med förvärvad hjärnskada det finns som får insatser inom Vuxenhabiliteringen. En överlämning till kompetensteamet har påbörjats. Utvärderingsinstrument för patient har tagits fram. Utvärderingsinstrument för projektet är under utarbetande. Kartlägga behov av bedömningsinstrument. De olika yrkesgrupperna använder olika bedömningsinstrument. Teamets arbete dokumenteras löpande. En avstämning gällande teamets arbete och resurser har gjorts under hösten 2010 med habiliteringschef och styrgrupp. Man kom fram till att en utökning av resurser var nödvändig. En utökning har därefter ägt rum årsskiftet Riskhantering Antalet projektdeltagare är få och deras tjänstgöringsgrad är låg, vilket vid sjukdom, om någon slutar eller annan frånvaro kan innebära att genomförandet av projektet försvåras. För att minska risken att projektet inte kan genomföras ska en plan tas fram för hur kompetensteamets arbete ska säkras och att patienten inte ska drabbas. Detta har varit svårt att genomföra under rådande ekonomiska förhållanden och bedöms vara en lednings- och resursfråga Kvalitetssäkring Styrgruppen och projektledaren träffas med syfte att: Stämma av processen Ta upp synpunkter Vara stöd i kontakter med samverkansparter Styrgruppen och projektledaren träffas varannan månad Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 9
10 Kort rapport lämnas varje år i slutet av november till verksamhetsberättelsen Regelbunden information om projektet lämnas till webbredaktören, som lägger det på webbplatsen 7.3. Ändringshantering Projektledaren lyfter frågor om behov av förändringar i projektet till styrgruppen och tar vid behov fram ett skriftligt underlag. Styrgruppen tar beslut. Ändringsbeslutet läggs sedan på webbplatsen 7.4. Dokumentstyrning Versionshantering görs genom att alla dokument har datum. Om samma dokument omarbetas skrivs versionsnummer. Projektledaren sparar alla versioner i projektledarens H-katalog. Regelbunden rapport på interna och externa Webbplatsen 7.5. Information Uppdragsgivaren/Verksamhetschefen kommunicerar med styrgruppen och projektledaren om projektet. Styrgruppen kommunicerar med verksamhetsutvecklaren, med projektledaren och med habiliteringsledningen. Projektledaren kommunicerar med styrgruppen, referensgrupp och vid behov med Verksamhetsutvecklaren 8. Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut Patienten upplever minskade konsekvenser av funktionsnedsättningen Anhöriga har kunskap/strategier att bemöta och stödja patienten för en välfungerande vardag Samverkan med berörda verksamheter fungerar bra Samtliga i kompetensteamet har ökat sin kompetens gällande förvärvade hjärnskador och dess konsekvenser samt har goda kunskaper om vilka insatser som krävs Arbetsprocess och rutiner är väl förankrade och fungerar bra inom teamet Utrednings- och utvärderingsinstrument är förankrade och fungerar i teamet , rev Annika Sundqvist, Verksamhetschef Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 10
11 Referenser Uppdrag till arbetsgrupp inför bildandet av ett kompetensteam för personer med förvärvade hjärnskador år. Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän, Rapport; Vårdkedjegruppen för Förvärvad hjärnskada, 2009, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Sörbo AK, Blomqvist M et al; Psychosocial adjustment and life satisfaction until 5 years after severe brain damage. Int Jr of Rehabilitation Research, 2009, Vol 32, No 2. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Socialstyrelsen, Svensk version av International Classification of Functioning, disability and Health (ICF) WHO, Kompetensteam förvärvad hjärnskada, reviderad , BSW 11
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Organisering av gruppverksamheten Delprojekt i projektet Utveckling av Vuxenhabiliteringen Projektledare Malin Arby
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Digital bild och video Projektledare Ellinor Eklund 2011-03-23 -y",västra GÖTALANDSREGIONEN y HABILITERING & HÄLSA
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan GUT Grupp, Utbildning och Tema i Barn- och ungdomshabiliteringen 2012-09-12 Projektledare Lina Häglund Projekt Grupp,
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektrapport för Kompetensteam för vuxna personer med förvärvade hjärnskador inom Vuxenhabiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Organisering av gruppverksamhet Vuxenhabiliteringen Göteborg 2011-08-30 Projektledare: Kjersti Bruun Börjesson Innehållsförteckning
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merJonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten
DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering
Läs merRMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07
RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07 Bakgrund Vuxna med funktionsnedsättningar behöver ofta olika vårdinsatser från olika vårdgivare och vårdnivåer. Det finns oklarheter om ansvarsfördelning
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merLGS temagrupp Mitt i Livet 2013-09-06. Jörgen Thorn, ordförande Yvonne Andersson, processledare 50%
LGS temagrupp Mitt i Livet 2013-09-06 Jörgen Thorn, ordförande Yvonne Andersson, processledare 50% Bemanning Temagrupp Mitt i Livet 2013 Kommun VGPV Specialistsjukvård HSNK Intresseorg. Göteborg 2 Offentlig
Läs merHabilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merRapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år
Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka
Läs merVuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting
20-05-0 (6) Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting Uppdrags- och ansvarsfördelning mellan vårdcentralerna och Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder Vägledningsdokument Luleå 20-04-28 Anneli
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merProjektplan för Anhörigstöd i T-län
Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per
Läs merPreliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014. Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014
Preliminärt internt utbildningsprogram 416 1-2 september 2014 Preliminärt utbildningsprogram 417 9-10 september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Slutrapport Erfarenheter av BUVE som utvärderingsinstrument inom Vuxenhabiliteringen i Habilitering & Hälsa 2007-09-26 Marie Nordén Habiliteringschef Sammanfattning BUVE (Brukarens
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merRikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merTriangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.
Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merPROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ
DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merHabiliteringen i Dalarna. Lättläst information
Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sida Vad är LSS?... 3 Insatser enligt LSS... 4 De tio insatserna... 6 Övrigt... 8 Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merSamverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013
Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merREHABILITERINGS MEDICIN
REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUtsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merSJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND
SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND Rehabilitering och habilitering handlar mer om synsätt, vilja och samarbete än
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merDagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs merBedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder
Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen
Läs merMagda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Läs merSlutrapport. Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg 2013-02-28 Projektledare Lina Häglund SAMMANFATTNING...
Läs merVet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.
Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer
Läs merBoendestöd och case manager, slutrapport
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merPROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering
PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Susanne Renard Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 39 78 Susanne.Renard@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-02-02 Dnr 1604541 1 (6) Beredningen för primärvård,
Läs merVåld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merStöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till
Läs merICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merSvar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merArbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige.
Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige. VILKA ÄR VI? Veronica Wingstedt de Flon, Verksamhetschef NFSD Nationella Funktionen Sällsynta
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merNEPSAM. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget:
NEPSAM Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Västerbottens läns landsting: Tegs hälsocentral Processledningen för sjukskrivningsprocessen Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun:
Läs merInnehållsförteckning
2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merHandikapp och habilitering
8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merRehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merInformationsträff NPÖ
Hur påverkar Program Framtidens vårdinformationsmiljö arbetat med att producera information? Informationsträff NPÖ 2019-01-17 Ann-Charlotte Klarén ehälsosamordare Skaraborgs kommunalförbund VISIONEN MED
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs merForsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer
Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016 Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Verksamhet: Ansvarig verksamhetschef: Projektets medarbetare:
Läs merProjektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen
PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merVv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun
2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på
Läs merFunca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende
Funca ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende Uppdraget att bygga stödverktyget Funca kommer från Socialdepartementet. Det finns ett liknande kvalitetsregister inom kognitiva sjukdomar
Läs merRIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun
Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt
Läs mer