Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Transkript

1 Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida 1 av 8

2 Innehållsförteckning 1. Uppdrag Rehabiliteringens syfte och mål Grund och ideologi... 3 a. Ideologi... 3 b. Biopsykosocial grund Rehabiliteringens plats i vårdkedjan Miljö Program... 5 c. Slutenvårdsprogram... 6 d. Öppenvårdsprogram... 6 e. Smärthanteringsprogram Rehabiliteringsprocessen... 7 a. Remiss och kallelse... 7 b. Utrednings- och rehabiliteringsfas... 7 c. Uppföljningsfas Resultat, utvärdering och kvalitetssäkring... 8 Programbeskrivningar har tagits fram i syfte att ge patienter, närstående och andra intresserade information om hur rehabiliteringen bedrivs i de olika programmen. I Guide för rehabiliterings-kliniken, Växjö ges en övergripande bild av klinikens verksamhet; vad specialiserad rehabilitering är, klinikens plats i vårdkedjan, ideologi och värdegrund, organisation m.m. Programbeskrivningar och guider som finns tillgängliga (finns även på engelska); Guide för rehabiliteringskliniken Växjö, Smärthanteringsprogrammet, Slutenvårdsprogrammet, Öppenvårdsprogrammet Ovanstående kan hämtas på klinikens hemsida: Region Kronoberg Rehabiliteringskliniken. Kontakta klinikens reception: om önskemål finns att få beskrivningar skickade. Utarbetad av: Ledningsgruppen Datum: 2013 Reviderad av: Ledningsgruppen Datum: Granskad av: Klinikråd Datum: Fastställd av: Gunilla Lindstedt Verksamhetschef Datum: Sida 2 av 8

3 1. Uppdrag Region Kronoberg ansvarar för hälso- och sjukvården i Kronobergs län. Regionen har en driftsorganisation som består av nio centrum: Akutcentrum, Barn- och kvinnocentrum, Kirurgicentrum, Medicincentrum, Medicinskt servicecentrum, Primärvårds- och rehabcentrum, Psykiatricentrum, Servicecentrum och Tandvårdscentrum. Rehabiliteringskliniken är en del i Primärvårds- och rehabcentrum. Klinikens uppdrag är att tillhandahålla specialiserad rehabilitering efter somatisk sjukdom eller skada, för vuxna främst från Kronobergs Län. Specialiserad rehabilitering innebär att varje profession har lång erfarenhet av respektive patientgrupp och fördjupade teoretiska kunskaper. Region Kronoberg har rehabriktlinjer för olika diagnoser, för att utifrån god och säker vård, säkerställa vårdkedjan. Dessa riktlinjer avgör om specifika diagnoser eller tillstånd behandlas på rehabiliteringskliniken och i så fall i vilken del av vårdkedjan. 2. Rehabiliteringens syfte och mål Det övergripande målet med rehabiliteringen är att skapa bästa möjliga välbefinnande för patienten och att främja ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Rehabiliteringsinsatserna ska stödja patienten i att uppfylla sina mål inom familjeliv, arbete och fritid. Det är viktigt att integritet och delaktighet bevaras även vid stora hjälpbehov. Rehabiliteringsklinikens långsiktiga mål: nöjda invånare med fortsatt stort förtroende för vår verksamhet patienterna är nöjda med given rehabilitering kronobergarna väljer i första hand vård i Kronoberg patienter och närstående mer delaktiga i vården hög patientsäkerhet god tillgänglighet i vården effektiv verksamhet med hög kvalitet attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens hållbar ekonomi i balans medarbetarnas kompetens används optimalt i förhållande till patienternas behov 3. Grund och ideologi a. Ideologi Vi arbetar med en individcentrerad filosofi med värdegrunden Respekt för människan : - alla människor har rätt att bli behandlade med värdighet och respekt - alla människor ska ha tillgång till den rehabilitering som behövs för att uppnå bästa möjliga resultat - alla människor ska ha rätt och möjlighet till välgrundade val Detta innebär t ex: - att patienten är en del i teamet och de mål som sätts upp och åtgärder som görs, bygger på patientens önskan och behov. Vi ser gärna att patientens närstående är delaktiga i rehabiliteringen om patienten så önskar - att stor vikt läggs vid att ge patient och närstående så mycket information och utbildning som behövs för att optimera möjligheterna för välgrundade val och ett gott rehabiliteringsresultat Sida 3 av 8

4 - att vi verkar för att bedriva bästa möjliga rehabilitering för den enskilde patienten genom bland annat fortlöpande utbildning, utvärdering av resultat och anslutning till kvalitetsregister - att vi verkar för att den enskilde patienten/patientgrupper ska få en god vårdkedja i landstinget och vid behov; en bra överföring till annan vårdgivare - att vi bedriver kontinuerlig utbildning för personalen kring till exempel bemötande och mångkultur samt anpassar klinikens rutiner och policys utifrån ett mångfaldsperspektiv b. Biopsykosocial grund Rehabiliteringen vilar på en biopsykosocial grund och tar sin utgångspunkt från WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder (WHO International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF). En persons funktionstillstånd och funktionshinder ses som en dynamisk interaktion mellan hälsobetingelser (sjukdomar, störningar, skador, trauma etc.) och kontextuella faktorer. Rehabiliteringen innefattar därmed såväl medicinska, som sociala, psykologiska och arbetslivsinriktade insatser. 4. Rehabiliteringens plats i vårdkedjan Akutsjukvård i Växjö/ Ljungby eller regionvård Kommunens hemsjukvård och rehabilitering Egenvård Hem Rehabiliteringskliniken: spec. rehabilitering Primärvårdsrehabilitering Fortsatt stöd De flesta patienter som tas emot på rehabiliteringskliniken kommer efter lasarettsvård, primärvård eller regionvård. I vissa fall kan det vara aktuellt med förnyad rehabiliteringsperiod. Efter en rehabiliteringsperiod på kliniken är det ofta behov av fortsatt rehabilitering genom egenvård, självträning eller med hjälp av kommunen eller primärvården. Det fortsatta stödet kan bestå av uppföljningar som görs av kliniken och/eller annan vårdgivare eller kommunen. Sida 4 av 8

5 5. Miljö Rehabiliteringskliniken är belägen på Sigfridsområdet i Växjö. Kliniken finns i två plan. Tillgängligheten och miljön är anpassad för funktionshindrade. På kliniken finns vilrum, gemensamma dagrum med pentry samt matsal och samvarorum för patient och närstående. Det finns tillgång till WiFi trådlöst nätverk. Träningslokalerna är välutrustade, liksom grupprum och rum för individuella behandlingar. Det finns bassäng, träningsträdgård, träningskök, datarum, snickeri m.m. Utrustning finns för att bedriva idrottsverksamhet i träningshall samt utomhus. Omgivningen runt kliniken med parkliknande grönytor erbjuder rika möjligheter till promenader och friluftsliv. Det finns även en asfalterad slinga med start intill kliniken. Tennis, boule, minigolfbana och fiskemöjligheter finns på området. 6. Program Ledningsgrupp (Verksamhetschef, avdelningschefer, medicinskt ledningsansvarig läkare / Medical Director ) Specialiserad rehabilitering för patienter med förvärvad hjärnskada inkl. stroke Hjärnskaderehab Specialiserad rehabilitering för patienter med neurologiska sjukdomar och skador, benamputationer samt multitrauma Neurorehab Specialiserad rehabilitering för patienter med långvarig smärta Smärtrehab Slutenvårds-program Öppenvårds-program Smärthanterings-program Rehabilitering bedrivs i 3 olika program inom enheterna neurorehab, hjärnskaderehab och smärtrehab. Neurorehab: Patienter med neurologiska sjukdomar och skador som MS, ryggmärgsskada, Post polio och Parkinson. Inom neurorehab behandlas även patienter som genomgått benamputation samt patienter med multitrauma d.v.s. flera allvarliga skador som uppkommit samtidigt i olika delar av kroppen. Hjärnskaderehab: Patienter med förvärvad hjärnskada som stroke, traumatisk hjärnskada eller hjärnskada orsakad av infektion eller tumör. Smärtrehab: Smärthanteringsprogram i kursform inom öppenvården för patienter med långvarig ickemalign smärta företrädesvis från rörelseapparaten. Kliniken tar emot patienter - som är 18 år eller äldre. Efter överenskommelse kan patient från 16 år tas emot - där tillståndet/diagnosen ryms inom klinikens uppdrag inkl. Regionens rehabriktlinjer - där specialiserad rehabilitering behövs för att nå rehabiliteringens mål - som är cirkulatoriskt och respiratoriskt stabil - där inte t.ex. pågående medicinsk behandling och/eller utredning, allvarlig psykisk sjukdom eller missbruk (tabletter, narkotika eller alkohol) finns som äventyrar patientens egen eller övriga patienters rehabilitering Sida 5 av 8

6 c. Slutenvårdsprogram Slutenvårdsprogram är aktuellt för patienter med nedsatt funktionsnivå som medför svårigheter att klara sina vardagliga aktiviteter. Det kan till exempel vara svårigheter vid förflyttningar eller gång, att tvätta sig och klä sig eller att kommunicera. Drygt 100 patienter tas emot i programmet under ett år. Största diagnosgruppen är stroke som utgör 65 % av patienterna. Innehåll och längd på rehabiliteringsperioden är individuell. Det vanligaste är en period kring 30 dagar men det kan variera betydligt. Behandling/träning med hjälp av paramedicinare (sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, psykolog och kurator) är förlagd till vardagar mellan cirka kl. 09 och kl. 16. Träning på helger och kvällar kan ske med hjälp av undersköterska eller som självträning. Intensiteten är individuellt anpassad och varierar över tid. Det vanligaste är ca 3 timmar per dag för behandling av paramedicinare, individuellt eller i grupp. Dessutom tillkommer behandlingar av läkare och sjuksköterska samt självträning. d. Öppenvårdsprogram Öppenvårdsprogram är aktuellt för patienter som har nedsatt funktionsnivå som påverkar aktivitet och delaktighet till exempel inom förflyttningar, boende, fritid och arbete/skola. De kan vanligtvis klara sig själva eller med stöd i eget boende. Det ska finnas behov av två eller fler professioner i den specialiserade rehabiliteringen. Cirka 130 patienter tas emot i programmet under ett år. Största diagnosgruppen är stroke som utgör cirka 30 % av patienterna. Innehåll och längd på rehabiliteringsperioden är individuell. Det vanligaste är en period kring 7 veckor och 2-3 dagar per vecka, men det kan variera betydligt. Behandling/träning med hjälp av paramedicinare (sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, psykolog och kurator) är förlagd till vardagar mellan cirka kl. 09 och kl. 16. Intensiteten är individuellt anpassad och varierar över tid. Det vanligaste är ca 3 timmar per dag för behandling av paramedicinare, individuellt eller i grupp. Eventuell självträning, tillämpning i hemmiljö, behandling av läkare/sjuksköterska tillkommer. e. Smärthanteringsprogram Smärthanteringsprogrammet är aktuellt för patienter med långvarig icke-malign smärta som utvecklat eller riskerar att utveckla ett tillstånd som innebär att smärtan till stor del styr patientens livsföring. Cirka 40 patienter tas emot i programmet under ett år och det hålls grundkurser för upp till 12 patienter ca var tredje vecka. Ungefär 20% har smärta i nedre delen av ryggen och cirka hälften av patienterna tycker att det värsta smärtområdet varier. Programmet bedrivs mestadels i kursform, enligt riktlinjer för multimodal rehabilitering och i interdisciplinära team. Arbetssättet är kognitivt-beteendemedicinskt inriktat med fokus på hur deltagaren fungerar i vardagssituationer. Utredningsfas: Grundkurs: 4 dagar (måndag till torsdag), 5-6 timmar/dag. Individuell utredning: Inleds med läkar-utredning vid ett tillfälle och om rehabiliteringsprogram bedöms aktuellt går patienten vidare till fortsatt utredning av arbetsterapeut, psykolog, sjukgymnast under en dag (6 timmar inklusive pauser). Rehabfas: Rehabkurs: 8 veckor: måndag till fredag 3-4 timmar/dag; 24 dagar förläggs på kliniken och 16 dagar är i tillämpningsdagar hemmet. Tillämpning: 12 veckor. Daglig tillämpning i vardagsmiljö. Individuellt anpassad behandling eller andra åtgärder sker huvudsakligen på kliniken. Avslut: 1 dag ca 3 månader efter rehabkurs Sida 6 av 8

7 7. Rehabiliteringsprocessen Remiss och kallelse Väntelista Utrednings- och Rehabiliterings-fas Uppföljnings-fas Remiss Behovsutredning Behandling Uppföljning Avslag Utredning Tillämpning a. Remiss och kallelse Remiss kan skrivas av legitimerad vårdpersonal. Patienten har möjlighet att skriva så kallad egenremiss. Den finns att hämta från rehabiliterings-klinikens hemsida eller kan fås via receptionen Remissen bedöms utifrån klinikens (programmens) kriterier. b. Utrednings- och rehabiliteringsfas Rehabiliteringen i programmen sker med hjälp av team där patient, och om lämpligt närstående ingår. Teamet arbetar interdisciplinärt och ger samordnade, målinriktade och tidsbestämda insatser. Sammansättningen avgörs av patientens behov, program samt vårdnivå och kan förändras över tid. En av teammedlemmarna är samordnare/coach och koordinerar patientens rehabilitering och underlättar för patienten och eventuella närstående att vara delaktiga i rehabiliteringen. Rehabiliteringen inleds med en utredningsfas, i syfte att få ett bra underlag för planeringen av den fortsatta rehabiliteringen. Under denna period gör teamet inklusive patient, bedömning bland annat av av funktionsnedsättningar, begränsningar inom aktivitet och delaktighet samt hinder och resurser. En skriftlig rehabplan upprättas tillsammans med patienten där hans/hennes möjligheter till inflytande säkras. Planen bygger på patientens och övriga teamets bedömning av resurser, hinder och förväntningar, funktionsnedsättningar, strukturavvikelser, begränsningar inom aktivitet och delaktighet och påverkande omgivningsfaktorer. Mål, periodens längd och intensitet, delmål och åtgärder dokumenteras i rehabplanen. Under rehabiliteringsperioden utvärderas och vid behov revideras planen regelbundet. I god tid påbörjas planeringen för utskrivningen och för perioden efter utskrivningen. Resurser: Läkare: vardagar För slutenvård gäller dessutom beredskap A; 30 minuters inställelsetid Sjuksköterskor, undersköterskor: dygnet runt alla veckans dagar Sjukgymnaster, rehabassistenter: vardagar Arbetsterapeuter, arbetsterapibiträden: vardagar Logopeder: vardagar Kurator: vardagar Psykologer: måndag till torsdag , fredag Uroterapeut: måndagar Dietist: tisdagar varannan vecka: Läkarsekreterare: vardagar Sida 7 av 8

8 c. Uppföljningsfas Efter sluten- och öppenvårdsprogrammet sker uppföljning genom återbesök eller via telefon ungefär tre månader efter utskrivning men detta anpassas individuellt. Efter smärthanteringsprogrammet sker uppföljning ett år efter avslutat program. 8. Resultat, utvärdering och kvalitetssäkring Rehabiliteringskliniken har en organisation i syfte att kontinuerligt förbättra kvalitén och resultat i hela verksamheten. Det finns arbetsgrupper som täcker alla verksamhetsområden till exempel rehabiliteringen, tillgänglighet, patientsäkerhet inklusive vårdhygien, brand och säkerhet, medicintekniska produkter, personal och arbetsmiljö, teknologi och vårddokumentation. Arbetsgrupperna gör internkontroller och granskningar och använder handlingsplan med mål och åtgärder i syfte att förbättra kvalitet och resultat. Rapporter lämnas varje tertial till ledningsgruppen. Grupperna ansvarar även för utbildning och information till personal, patienter och andra intresserade. Kliniken uppmuntrar och främjar vidareutbildningar och medverkan i forskning och utveckling. Programmen utarbetar vårdprogram för patientgrupperna och medverkar bland annat i nätverk och länsövergripande utvecklings- och kvalitetsarbeten. Tid för utvecklingsarbete och kompetenshöjning är avsatt för alla professioner och för teamen i programmet. Kliniken är ansluten till kvalitetsregister för rehabilitering; WebRehab Sweden (WRS), Nationellt Register över Smärtrehabilitering (NRS) och Senior Alert. Detta ger kliniken möjlighet att följa kvalitet och resultat och även att jämföra detta med riket. Kliniken använder CARF International - en internationell, oberoende och icke vinstdrivande ackreditör av service och tjänster inom hälso- och sjukvård. Klinikens resultat kan fås via klinikens reception tel: samt på klinikens hemsida. För mer programspecifik information, var god se programbeskrivning för Slutenvårdsprogram, Öppenvårdsprogram eller Smärthanteringsprogram. Dessa finns att ladda ner på klinikens hemsida eller kontakta klinikens reception; Sida 8 av 8