Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen

Transkript

1 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna Wennerth, utredare Projektdirektiven godkända av vård- och omsorgsnämnden , 140 Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen ICF.doc VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Handikappomsorgen Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer vard.omsorg@katrineholm.se

2 PROJEKTDIREKTIV 2 (8) 1. Projektdirektiv Uppdragsgivare Omfattning Syfte Bakgrund ICF vad är det? ICF i relation till andra pågående utvecklingsområden Målbeskrivning Avgränsningar Utvärdering Överlämning och godkännande av projektet Projektorganisation Projektorganisation Roller och preliminär ansvarsfördelning Intressenter Tilldelade ramar Tidsaxel för införandet av ICF Personella resurser Budget och finansiering Grindar Rapporteringsrutiner, omfattning och innehåll...8 2

3 PROJEKTDIREKTIV 3 (8) 1. Projektdirektiv 1.1 Uppdragsgivare Uppdragsgivare till projektet är handikappomsorgschefen. 1.2 Omfattning Projektet omfattar införandet av hälsoklassifikationen ICF, klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (International Classifikation of Functioning, Disability and Helth) under inom handikappomsorgen. Under initialfasen kommer projektet att inrikta sig på projektplanering och utbildning av nyckelpersoner. Därpå inriktar sig projektet till att utbilda medarbetare i delprojektgrupperna. Dessa grupper kommer att ta fram dels ett grundläggande utbildningsmaterial för all personal dels ett kartläggningsmaterial som fokuserar på brukarnas delaktighet. Övriga grupper kommer sedan att utbildas och genomförandet av metoden påbörjas i verksamheterna. Utvärdering sker genom process- och effektutvärdering i samverkan med FoU Sörmland. Inom projektet ska även en långsiktig plan tas fram gällande införandet av ICF för hela vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun. 1.3 Syfte Syftet med införandet av ICF är att vinna ny kunskap och tillföra en ny metod för utveckling av verksamheterna inom handikappomsorgen i första hand och förvaltningen som helhet i andra hand. 2. Bakgrund Intresset för ICF har ökat och i ett flertal kommuner och landsting har användandet av ICF påbörjats inom olika verksamhetsområden. När utbildningsgruppen inom handikappomsorgen har analyserat framtida behov av utveckling i verksamheten så har behovet av ett gemensamt språk vid dokumentation lyfts fram. Det finns även ett behov av att hitta strukturer och språk som ger enhetliga ramar vid exempelvis upprättande av individuella och genomförandeplaner. ICF berör alla verksamheter, sätter de etiska frågorna och tänkandet på sin spets, ger ökat medvetande hos personalen och delaktighet, inflytande och makt till brukarna. Utifrån detta ser utbildningsgruppen ICF som ett möjligt utvecklingsstöd inom handikappomsorgen. 2.1 ICF vad är det? Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat ett klassifikationssystem, ICF, för att på ett mångsidigt sätt kunna beskriva människors fungerande och hälsa. ICF kan användas som struktur och/eller som språk. Som struktur utgör den en tankemodell och ett stöd för att se individen och dess omgivning och även interaktionen med omgivningen. Strukturen kan vara en hjälp att inte utelämna viktiga faktorer. ICF som språk innebär att definitioner och beskrivningar blir enhetliga och lättare att förstå och därmed underlättas kommunikationen över professionsgränserna. 3

4 PROJEKTDIREKTIV 4 (8) Modellen kan användas på verksamhets- och individnivå. På verksamhetsnivå kan ICF ge struktur för utveckling av system och rutiner, exempelvis kan journalsystem innehålla sökord under vilka personalen dokumenterar. ICF och dess språk och struktur kan även ge enhetliga ramar för t.ex. individuella- och genomförandeplaner för att på så vis belysa brukarens vilja och behov. På individuell nivå kan ICF användas för att allsidigt beskriva hur individer ur olika aspekter fungerar vid samspel med sin omgivning. I individens hälsa inkluderar personens möjligheter att genomföra och vara delaktig i sitt dagliga liv och i olika miljöer. ICF ger strukturer för olika steg i den vardagliga problemlösningsprocessen, exempelvis kan det ge stöd till en personalgrupp att arbeta för ett mål som brukaren uttryckt. ICF utgår från ett hälsofrämjande förhållningssätt. Handikappomsorgen arbetar redan idag med delaktighet och brukarinflytande. Genom ICF kommer detta in i en ny dimension där brukaren ses, ur ett hälsofrämjande perspektiv, som resurs för sig själv, andra och samhället på ett strukturerat sätt. ICF beskriver människors fungerande med hjälp av de positivt laddade funktionstillstånden i begreppen kroppsfunktion, kroppsstruktur, aktivitet och delaktighet, omgivning och personliga faktorer. I tidigare klassificering beskrivs fungerande i de negativt laddade begreppen skada, funktionsnedsättning och handikapp. Modellen kan användas för att förstärka det hälsofrämjande perspektivet genom att stimulera resurser hos personen som främjar funktionen. 2.2 ICF i relation till andra pågående utvecklingsområden I maj 2007 beslutade regeringen att Sverige skulle gå med i den internationella organisationen för förvaltning av begreppssystemet Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine, Clinical Terms ). Socialstyrelsen fick i samband med det regeringens uppdrag att utarbeta, förvalta och tillhandahålla ett nationellt fackspråk inom vård och omsorg som ska utgå från en nationell version av begreppssystemet Snomed CT. Bakgrunden till strategin är att regeringen ser stora möjligheter att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik förbättra vård och omsorg. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) deltar aktivt i arbetet genom att driva ett delprojekt som har till syfte att stödja kommuner och landsting i införandet av det nationella språket. SKL ser att Snomed CT kommer att utgöra en stor del av det nationella fackspråket, men även ICFs struktur och terminologi kommer att finnas med som en viktig del. Socialstyrelsen arbetar med att utveckla klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) även inom det sociala området. 3. Målbeskrivning Införandet av ICF är ett medel för handikappomsorgen och i fortsättningen för hela vård- och omsorgsförvaltningen att ge brukarna större delaktighet och ett ökat inflytande för sin egen livssituation. Det skapar ett fack språk som underlättar kommunikationen för alla aktörer inom organisationen och andra huvudmän för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Det ger en säkrare handläggning och högre kvalité i verksamheterna. 4

5 PROJEKTDIREKTIV 5 (8) 4. Avgränsningar I projektet kommer alla yrkeskategorier inom handikappomsorgen beröras. Utbildningen som medarbetarna får är anpassad till funktionen som man har inom handikappomsorgen. Övriga befattningar inom vård- och omsorgsförvaltningen berörs inte i denna fas. 5. Utvärdering FoU Sörmland har ett stort nationellt och regionalt intresse för metodutveckling inom ICF. Utvärderingen kommer att bestå av två delar; utvärdering av processen samt effekterna för brukaren. En ansökan gällande finansiering av extern utvärderare för effektutvärdering kommer att skrivas fram till FoU-Sörmland. Processutvärderingen kommer att göras av en utvärderingsgrupp som leds av FoU-Sörmland där även projektledaren ingår. 6. Överlämning och godkännande av projektet Projektresultatet ska presenteras och diskuteras vid avslutningsträff med huvudprojektgruppen. Utifrån det mötet sammanställs en slutrapport som ska avläggas till styrgruppen. I slutrapporten ska ett förslag till fortsatt arbete ingå. Efter godkännande i styrgruppen återrapporteras resultatet till vård- och omsorgsnämnden. Projektledaren kommer sedan att stämma av och återrapportera till huvudprojektgruppen. 7. Projektorganisation 7.1 Projektorganisation Nedan presenteras projektets struktur. Vård- och omsorgsnämnden Styrgrupp Huvudprojektgrupp Projektledare FoU Sörmland Utvärderinggrupp Delprojektgrupp Handläggare Delprojektgrupp Manual Checklistor Delprojektgrupp IT Dokument Delprojektgrupp Ekonomi, statistik Uppföljning 5

6 PROJEKTDIREKTIV 6 (8) 7.2 Roller och preliminär ansvarsfördelning Roll Ansvar Styrgrupp Förvaltar beställarens intressen i projektet Forum för beslut om ändringar i projektets omfattning, innehåll och budget m.m. Övervakar att projektarbetet fortlöper enligt direktiv och plan Ge råd och stöd till projektledaren Godkänner projektplaner och beslutspunkter Består av tjänstemän från vård- och omsorgsförvaltningen Huvudprojektgrupp Tillsätts av styrgrupp och är en arbetande grupp Vara projektledaren behjälplig i upprättandet av projektdokument Vara ett stöd till projektledaren i ledning, samordning och genomförandet Förankrar och informerar om projektet till berörda och intressenter Kommunicera med intressenter och bevaka övrig omvärld Projektledare Leda, samordna och genomföra projektet så att uppsatta mål infrias Upprätta och hantera förekommande projektdokument och förankra dessa hos uppdragsgivaren Ta fram rutiner, planer och verktyg som hjälp för projektets genomförande Regelbunden statusrapportering till styrgruppen, brukarorganisationer, facklig samverkansgrupp samt nämnden Processutvärdering under handledning av FoU Sörmland Överlämna resultat Delprojektledare Sammankallar delprojektgruppen Representanter från verksamheterna Planera, genomföra, följa upp och rapportera tilldelade arbetsuppgifter. Rapporterar till projektledaren Identifiera och, i samråd med projektledaren, inhämta nödvändig kompetens för att genomföra tilldelade arbetsuppgifter 6

7 PROJEKTDIREKTIV 7 (8) Ingår i huvudprojektgruppen Delprojektgrupper Är en arbetsgrupp och inte beslutande Representanter från verksamheterna Delprojektgrupperna arbetar med; -Dokumentation -Manual checklistor -Utbildningsmoduler fortbildningsplan FoU Sörmland Ansvarar för process- och effektutvärdering Står för sakkunskap inom ICF 8. Intressenter Projektet kommer att ha externa och interna intressenter. De externa intressenterna är FoU Sörmland, andra kommuner, brukar- och anhörigorganisationer, eventuella nyckelpersoner från övriga förvaltningar, eventuell privat verksamhet som kommunen samarbetar med och från andra samverkanspartners. Interna intressenter är politiker inom vård- och omsorgsnämnden, ledningsgruppen inom vård- och omsorgsförvaltningen, chefer, medarbetare och brukare inom handikappomsorgen. 9. Tilldelade ramar 9.1 Tidsaxel för införandet av ICF Projektdirektivet överlämnas till vård- och omsorgsnämnden 10 december 2009 för beslut. Perioderna kan komma att förskjutas och/eller överlappa varandra A B C D A Projektplan antas i styrgruppen, utbildning genomförs för nyckelpersoner och politiker. B Utbildning för delprojektgrupperna och arbetet med att ta fram utbildnings- och kartläggningsmaterial påbörjas. C Utbilda övriga grupper, börja arbeta med breddinförande i verksamheten samt lägga upp en plan för fortsatt arbete efter de tre åren D kontinuerlig utvärdering 7

8 PROJEKTDIREKTIV 8 (8) 9.2 Personella resurser Huvudprojektledaren kommer att arbeta 50 % med projektet. Deltagarna i huvudprojektgruppen, delprojektledarna och delprojektgrupperna kommer att arbeta inom ramen för eget arbete under hela projektet. För viss utbildningstid kan vikarie behöva tillsättas. 9.3 Budget och finansiering Kostnad för basutbildning för personalen ryms inom ordinarie drift- och utbildningsbudget. Finansiering av huvudprojektledaren finns med i 2010 års budget, 2011 och 2012 läggs in i flerårsbudgeten. Även externa möjligheter till finansiering av vissa insatser som exempelvis utvärdering kommer att utredas. 10. Grindar Grind Beskrivning G 1 Nämnden antar projektdirektivet G 2 Årlig skriftlig delrapport till styrgrupp G 3 Årlig skriftlig delrapport till styrgrupp G 4 Slutrapport och projektavslut till nämnden En mer detaljerad beskrivning av övriga milstolpar kommer att tas fram i projektplanen dessa godkänns av styrgruppen. 11. Rapporteringsrutiner, omfattning och innehåll Under projektets gång kommer huvudprojektledaren att göra en skriftlig statusrapport till styrgruppen en gång i månaden. Huvudprojektgruppen kommer att ha åtta till tio möten per år. Samråd med brukarorganisationerna kommer att göras en gång i halvåret. Huvudprojektledaren lämnar en årlig skriftlig delrapport till vård- och omsorgsnämnden. Syftet med projektet ska i ett tidigt skede förankras ute i verksamheterna. Alla projektmöten kommer skriftligt att dokumenteras. 8