Preliminärt internt utbildningsprogram september Preliminärt utbildningsprogram september 2014
|
|
- Rolf Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Preliminärt internt utbildningsprogram september 2014 Preliminärt utbildningsprogram september 2014 ICF* DOKUMENTATION UR MEDICINSKT ANSVARIG MAS- OCH MAR`s PERSPEKTIV VÅRD- OCH REHABILITERINGSPLANER ENL. ICF OCH HSL MAS OCH MARS FUNKTION I AVSEENDE PATIENTSÄKERHET OCH KVALITET UPPFÖLJNING/GRANSKNING MED FOKUS PÅ ICF OCH DEN BIOPSYKOSOCIALA ARBETSMODELLEN ENL. PEER-REVIEW MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet Boden-Luleå I uppdrag av Stockholms stad/äldreförvaltningen/ Avdelning för uppföljning och inspektion
2 ICF- DOKUMENTATION DET NÖDVÄNDIGA STEGET INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Bakgrund: WHO: Världshälsoorganisationen godkände i maj 2001 den slutliga versionen av klassifikationen: International Classification of Functioning, Disability and Health med förkortningen, ICF*. Prevention, rehabilitering och vård har med denna version fått ett nytt värdefullt verktyg som har lett till ett paradigmskifte ur nationellt- och internationellt perspektiv. Det är för första gången i vårdens historia som alla omsorgs-, rehabiliterings- och vårdprofessioner kan samlas under en gemensam paraply till fördel för fortsatt utveckling. ICF sätter fokus på komponenterna kroppsfunktion och kroppsstruktur, aktivitet, delaktighet, försvårande- och underlättande omgivningsfaktorer samt personliga faktorer. Den utgör den biopsykosociala förklaringsmodellen, därför den förenar den naturvetenskapligt orienterade medicinska modellen med den psykosociala förklaringsmodellen. Huvudsakliga tillämpningsområden inom ICF med dess modell, klassificering och bedömning finner vi i formulering av genomförandeplaner för SoL resp. LSS, rehabiliterings- och vårdplaner, intyg av olika slag (ex fördjupad bedömning), journaldokumentation, patientrapporter, resultatredovisning, stöd för undervisning, multinationella rapporter och internationellt jämförbara forskningsrapporter. Inom landstings-, kommunal- och privat hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef eller medicinskt ansvarig för vård (MAS) och rehabilitering (MAR) som ansvarar för den löpande verksamheten och som bevakar att kravet på hög patientsäkerhet, dokumentation och god kvalitet tillgodoses. Utgångspunkten för detta arbete är ICF och den biopsykosociala arbetsmodellen som förenar den klassiska medicinska tankemodellen med den psykosociala modellen (Funktion, aktivitet, delaktighet och miljö samt personliga faktorer). Mål: Det gemensamma målet är nu att öka kvaliteten på dokumentation och att underlätta samarbetet mellan de olika enheterna samt verka för ett rationellare arbetssätt (Databaserade vård- och rehabiliteringsplaner). Målgrupp: MAS- Medicinskt ansvariga sjuksköterskas för vård MAR- Medicinskt ansvariga arbetsterapeuter eller fysioterapeuter för rehabilitering Boden - Luleå, Werner Jäger
3 Prel. program: Dag 1. Seminarium nr Måndagen den 1. September Kursort/lokal meddelas Seminarium nr Tisdagen den 9. september Kursort/lokal meddelas Välkommen. Information Paus/Frukt DETTA ÄR ICF ICF - översikt av komponenterna DEN BIOPSYKOSOCIALA MODELLEN - en syntes av två motstridiga teorier ICF- bakgrund, syfte och dess tillämpningar ICF- klassifikation, kodning och bedömning Korta och långa CHECKLISTOR för olika diagnoser, exempel stroke (ICF- Forskning och utveckling genomfört av professor med. Dr. Stucki och sitt forskningsteam vid Ludwig -Maximilians Universitet München) Dagens lunch ICF- litteratur/orientering NANDA (North American Nursing Diagnoses Association- International) Den multisjuke äldre människan- Fysiologiska- och miljömässiga risker och resurser i rehabiliterings- och vårdplanen ICF- SÖKORD/absolut viktiga item inom vård och rehabilitering Med uppehåll för kaffe LAGLIG GRUND FÖR INDIVIDUELLA REHABILITERINGS- OCH VÅRDPLANER Föreskrifter och allmänna råd inom rehabilitering och habilitering (SOSFS). Föreligger förslag till manuell rehabiliterings- och vårdplan från ReArb Institutet PRAKTISKA EXEMPEL: ICF- vårdplan. Diagnos: Hjärtinsufficiens. Skelettmetastaser L1 L5. ICF- rehabiliteringsplan. MS ICF baserade intyg. Överklagan till kammarrätten Från manuella vård- och rehabiliteringsplaner till databaserade vård- och rehabiliteringsplaner. Varför? TEAMARBETE INOM REHABILITERING OCH VÅRD- EN KVALITETSFAKTOR MAS och MAR en stödresurs i teamet! Hur? (Brain-storm) KONKLUSION och information inför morgondagen
4 Prel. program: Dag 2. Seminarium nr Tisdagen den 2 september Kursort/lokal meddelas Seminarium nr Onsdagen den 10. September Kursort/lokal meddelas MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA- OCH MEDICINSKT ANSVARIG ARBETSTERAPEUT- ELLER FYSIOTERAPEUTS ANSVAR, UPPGIFTER OCH BEFOGENHETER: Ur Socialstyrelsen SOFS 1997:10 perspektiv Ur ett ICF perspektiv Med uppehåll för kaffe Dagens lunch A. INFORMATIONSUTBYTE: SWATCHANALYS (+ och -) baserad på MAS OCH MAR`S erfarenheter från sin nuvarande arbetsplats med fokus på: Journalföring Individuella rehabiliterings- och vårdplaner, Kvalitet och säkerhet B. DISKUSSION: UR MAS OCH MAR s perspektiv Kritik mot ICF? Vad kan ICF ge oss för mervärde? Vad kan den biopsykosociala arbetsmodellen ge oss för styrka? DEN LÄRANDE ORGANISATIONEN- Peer- review som metod i samband med MAS och MAR`S granskningsarbete Med uppehåll för kaffe ENHETSCHEFEN, MAS och MAR I SAMVERKAN: ATT SÄKERSTÄLLA ICF SOM METOD I ARBETSPROCESSEN (Litteratur: Socialstyrelsen (2012). Om implementering. OM IMPLEMENTERING OCH DESS FYRA STEG I IMPLEMENTERINGSPROCESSEN Behovsinventering(1). Installation av metoden (2). Metoden börjar användas (3) och vidmakthållande av metoden (4) Efter genomgången diskussion presenteras och diskuteras ett förslag till PROJEKTPLAN utarbetat av ReArb Institutet i avseende tid och insatser baserad på ovanstående fyra steg. Seminarium ICF- Implementering avslutas med: FEM VANLIGA MISSFÖRSTÅND OM FÖRÄNDRINGSPROCESSEN FRAMGÅNGSFAKTORER MODET ATT SKAPA (Rollo May) KONKLUSION/AVSLUTNING UTVÄRDERING och ICF- INTYG Vi hoppas att programmet skall kunna bidra till en ökad kunskap inom området samt ge möjlighet till diskussion av problemställningar utifrån deltagarnas praxis och behov Välkommen
5 OBLIGATORISK LITTERATUR: ICF- litteratur: Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa kan beställas genom Socialstyrelsens kundtjänst eller kostnadsfritt laddas ner från Socialstyrelsens hemsida. Obs! Ny långversion för ICF, november Alla seminariedeltagare är i behov av nämnd litteratur för att kunna delta i utbildningsprogrammet. Power-point kompendium: ICF - DOKUMENTATION. Ur medicinskt ansvarig MAS eller MAR`S perspektiv. Vi skickar undervisnings kompendiet och annan kurslitteratur till Din mailadress innan kursstarten. REKOMMENDERAD LITTERATUR: Socialstyrelsen (2012). OM IMPLEMENTERING. Nanda ( ) OMVÅRDADSDIAGNOSER. Studentlitteratur. Lund FÖR DIG SOM VILL LÄSA MERA: Rollo May (2005). MODET ATT SKAPA* Förlag: Natur och kultur (Ca 212 kr) * INFORMATION: Äldreförvaltningen, Avdelning för uppföljning och inspektion Swedenborgsgatan 20 B, Stockholm Telefon: / E-post: annica.dominius@stockholm.se
6
Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING
Prel. Internt utbildningsprogram 411 ICF-DOKUMENTATION PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING ICF- den biopsykosociala arbetsmodellen, klassifikation, kodning, bedömning och genomförande. Praktisk
Läs merICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Läs merIntroduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning
ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,
Läs merINTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF
NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet
Läs merKVALIFICERAD MOBIL HEMREHABILITERING- LOKALA KVALITETSKRITERIER
Inbjudan till nätverksträff/ Utvecklingsseminarium 388 KVALIFICERAD MOBIL HEMREHABILITERING- LOKALA KVALITETSKRITERIER Ett första steg i en fungerande kvalitetssäkring Kvalificerad mobil rehabilitering
Läs merKVALIFICERAD MOBIL HEMREHABILITERING- LOKALA KVALITETSKRITERIER
Inbjudan till nätverksträff/utvecklingsseminarium 367 i STOCKHOLM KVALIFICERAD MOBIL HEMREHABILITERING- LOKALA KVALITETSKRITERIER Ett första steg i en fungerande kvalitetssäkring Kvalificerad mobil hemrehabilitering
Läs merMOBIL HEMREHABILITERING- KVALITETSKRITERIER OCH MÄTINSTRUMENT
Inbjudan till nätverksträff/ utvecklingsseminarium 369 MOBIL HEMREHABILITERING- KVALITETSKRITERIER OCH MÄTINSTRUMENT Ett första steg i en fungerande kvalitetssäkring Kvalificerad mobil hemrehabilitering
Läs merAKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN
Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merMeddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merVälkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum
Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt
Läs merProjektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors
Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV234 Rehabiliteringsmedicin med fokus personer med neurologiska funktionshinder, 7,5 högskolepoäng Rehabilitation Medicine with a focus on people with neurological
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merProjektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25
Läs merVälkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum
Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar
Läs merICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merICF-CY implementering inom re-/ habilitering
ICF-CY implementering inom re-/ habilitering Mia Pless Utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län. Forskare, associerad till Uppsala universitet, Forskning om funktionshinder
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merSocialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i
Läs merDaglig verksamhet enligt LSS
Uppdrag och kvalitetskrav Daglig verksamhet enligt LSS Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Ärendenr SON 2017/144 Version [1.0] Innehållsförteckning...1
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merRikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merAnsvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård
Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (4) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg/hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS och MAR Fastställare: MAS och MAR Gäller fr.o.m: 2018-02-12 D.nr: KS 16.980 Utgåva/version:
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre
ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEULÅTANDE DNR 105-243/2007 SID 1 (5) 2007-10-19 Handläggare: Börje Ferlander Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 15 november 2007 Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom
Läs merÄldres behov i centrum ÄBIC
RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merBehovs- och riskanalys behörigheter i Procapita HSL
190211 Behovs- och riskanalys behörigheter i Procapita HSL Verksamhetschef hälsooch sjukvård (HoS) Åtkomst vid kvalitetsarbete och klagomålshantering i syfte att säkerställa kvalité och patientsäkerhet
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt
Läs merRiktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merRIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.
ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer
Läs merUppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merFrån funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring
Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet
Läs merICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem
Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merKlassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Läs merUtarbetad av P. Ludvigson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901
Läs merFörändringar av nuvarande riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden och dagverksamheter för äldre
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Förändringar av
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merGun Nilsson (SPF) Birgitta Blomqvist. Kommunkontoret, Ödeshög...
2014-04-29 1 Plats och tid Närvarande Frånvarande Hemsjukvårdens konferensrum, Nygatan 5, Ödeshög Tisdagen 29 april 2014, klockan 10:00-12:10 Weine Bäck (KD) ordförande, socialnämnden Maria Gustafsson
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merPersoncentrerad rehab på äldre dar
Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det
Läs merÖverenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård
Läs merUppdragsbeskrivning för Demensteamet
Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013
Läs merKlassifikation av sociala insatser/interventioner
Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merKommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län
Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete
Läs merSociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2014/124-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2014/124-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Ulf Johansson, proaros Helene Öhrling,
Läs merREHABILITERINGS MEDICIN
REHABILITERINGS MEDICIN 15 hp Avancerad nivå SCHEMA VT 2015 Dag 1 Måndag 26 januari 10.00 10.30 FIKA 10.30 12.00 Introduktion, presentation av kursdeltagare, genomgång av kursens upplägg Kursledning 13.00
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merNationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun
SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merRIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs merVälkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng
Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng Länkar till kursplan, litteraturlista och lektionssalar finns till vänster på denna sida.
Läs merDnr /2016. Marknadskontrollplan. Egentillverkade medicintekniska produkter
Dnr 10.4-41764/2016 Marknadskontrollplan 2017 Egentillverkade medicintekniska produkter Inspektionen för vård och omsorg (IVO) sid 2(8) Sammanfattning IVO har tillsynsansvaret för de egentillverkade medicintekniska
Läs merGUIDE 3.3: Avvikelser
Lagrum SOSFS 2011:9 Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialchef Datum 140508 Nästa revidering senast 161101 Senast reviderad 141125 Diarienr Plats i Q:et Systematiskt förbättringsarbete/avvikelsehantering
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merKurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas
Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete
Läs merProjektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen
PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merAnn-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se
Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merNy klassifikation av socialtjänstens insatser
Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten
Läs merRiktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet
Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum
Läs mer1. Allmän orientering
Förfrågningsunderlag 2015-09-07 Upphandlande organisation Upphandling Växjö kommun Drift av tre bostäder med särskild service samt daglig verksamhet i Ingelstad Christer Öhlin ON 2015-00036 Sista anbudsdag:
Läs mer