Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år
|
|
- Malin Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014
2 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka alla befinner sig mellan år. För att fördjupa sig har temagruppen valt att denna gång fokusera på personer med förvärvad hjärnskada under 65 år. Under lång tid har det signalerats om de brister som råder i vårdkedjearbetet för målgruppen. Olika kartläggningar, rapporter och granskningar har gjorts, vilka också tagits tillvara i det pågående arbetet. Denna rapport avser att ge en samlad bild av vad som gjorts och vad som nu är på gång. Målgrupp Inom gruppen personer med förvärvad hjärnskada ingår stroke, trauma, MS, Huntington, ALS, Parkinson m.fl. Utvecklingen av det akuta omhändertagandet och den neurokirurgiska vården har lett till att fler personer överlever vilket medför ett ökat behov av välfungerande rehabiliteringsinsatser över längre tid. Pågående arbete avser att förbättra insatserna för de personer som har komplicerade svårigheter med ett stort beroende och inskränkt delaktighet i samhällslivet. Dessa personer riskerar idag att falla mellan stolarna. Konsekvenser av förvärvad hjärnskada Oavsett ålder innebär en förvärvad hjärnskada stora konsekvenser för den enskilde som drabbas och dess närstående. Motoriska, kognitiva, kommunikativa och emotionella svårigheter är vanliga vilket påverkar socialt samspel och förmågan till självständighet i vardagslivet. Dessa personer är i behov av insatser från både hälso- och sjukvård samt kommun under många år. Patienter med förvärvad hjärnskada är en målgrupp som riskerar att falla mellan stolarna. Socialstyrelsens granskning 2012 av rehabiliteringsinsatser för personer med traumatisk hjärnskada har presenterats som att många patienter efter sjukhusvistelsen riskerar att inte hitta rätt bland kommunens och sjukvårdens insatser. (bilaga R. Ehrenfors, Tidskriften Arbetsterapeuten 05/2013). Lagar och regelverk Nya bestämmelser infördes 2010 i HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen) vilket innebär utökade skyldigheter för samverkan mellan region och kommuner. Bestämmelserna syftar till att säkerställa samarbete kring personer med behov av insatser från båda huvudmännen. Historik Redan 2007 gavs en arbetsgrupp bestående av representanter från sjukvård och kommun i uppdrag att identifiera brister vad gällde samverkan mellan huvudmän, samordnad vårdplanering, kompetens, boende mm ( Rapport 2009, Vårdkedjegrupp Göteborgs Stad/ VGR). Rapporten föreslår ett gemensamt kansli (med gemensamt processansvar) vars uppdrag skulle vara att underlätta samverkan runt patienten och som skulle arbeta konsultativt med rådgivning, handledning, utbildning och praktiskt stöd. I Samverkan i re/habilitering en vägledning, 2008 skriver Socialstyrelsen att övergripande mål för en rehabiliterings- eller habiliteringsinsats är att förbättra brukarens livskvalitet. Olika berörda aktörer och yrkesföreträdare måste se brukaren, och inte huvudmännen eller verksamheterna, som navet i processen. I rapporten Rehabilitering för personer med traumatiska hjärnskador, december 2012 framhåller de avsaknaden av riktlinjer och vårdprogram som täcker hela vårdkedjan.
3 Under 2012 tillsatte LGS temagrupp Mitt i livet en arbetsgrupp för att identifiera aktuella hinder och lämna förslag till åtgärder kring vårdkedjearbetet för personer med förvärvad hjärnskada under 65 år. Arbetet utgick ifrån kartläggning, tillsynsrapport av Länsstyrelsen, nationella styrdokument, inrapporterade avvikelser i samverkan, synpunkter från NOSAM samt brukarorganisationer (HSO VG = Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Västra Götaland och Föreningen Hjärnkraft). Identifierade brister Otydligheter gällande kostnader och ansvar för utförande av intyg och funktionsbedömningar. Avsaknad av konsultationsmöjligheter mellan vårdnivåerna. När insatser av specialistsjukvården är avslutade förs ansvaret för fortsatta insatser över till primärvård respektive kommun. Målgruppens antal gör att den inte är tillräckligt stor för att skaffa sig och bibehålla det särskilda kunnande som krävs generellt inom primärvård och kommun. Råder brist på hemmaplan av korttidsboende (även andra boendeformer) med gemensamt ansvar för rehabiliteringsinsatser m.m. Med kortare vårdtider upplever kommun och primärvård att utskrivna patienter har kvarstående stora rehabiliteringsbehov. Ett mer avancerat omhändertagande och rehabilitering förväntas utföras av kommunens och primärvårdens personal. Brister i vårdkedjans processer. Utifrån genomförd processkartläggning har särskilt kritiska punkter identifierats, speciellt i vårdkedjans olika övergångar. Det handlar framförallt om tillgång till rehabiliterings- och stödinsatser, konsultationsmöjligheter mellan vårdnivåerna, samordnade insatser och kompetensutvecklingsbehov inom verksamheterna. Råder otydlighet gällande ansvarsfördelning rehab-/habiliteringsinsatser. Det handlar om ansvarsfördelning vad gäller rehabilitering- och habiliteringsfrågor mellan bas- (kommunens ansvar) respektive specialistnivå (regionens ansvar). Avsaknad av gemensam arbetsmodell för att säkra samordnade insatser. Flera patienter med förvärvad hjärnskada under 65 år har behov av en samordnad och tidigt påbörjad planering för att mobilisera de insatser som kommer att krävas av båda huvudmännen. Råder brist på kompetens i samverkan. Saknas tillräcklig kompetens kring organisationernas uppdrag och lagstiftning men även brister gällande konsekvenser av olika diagnoser och funktionsnedsättning.
4 Exempel på konsekvenser När samverkan i vårdkedjan brister, riskerar patienten ibland att bli kvar på sjukhuset. Kommunen betalar 3828 kr/dygn och vårdplats under 2014 för utskrivningsklara patienter där betalningsansvaret har inträtt. Grundkostnaden per sängplats och dygn var 2012 på Rehabiliteringsmedicin, Neurosjukvården (SU) kr. Grundkostnaden omfattar kost, logi och basala läkemedel. Allt därutöver utgör tillkommande kostnader vilka belastas sjukvården. Vanligt för målgruppen efter utskrivning från sjukhuset är vistelse på korttidsboende. Göteborgs Stad köpte för målgruppen externa korttidsplatser till en kostnad av kr under 2013, med varierande tillgång till rehabilitering. Många personer inom målgruppen har barn vilket ställer krav på att föräldra- och barnperspektivet beaktas. Om vistelsen sker utanför Göteborg bryts närheten till familj och vänner samt fortsatta, ofta livslånga vårdkontakter på hemmaplan. Förutom detta minskar möjligheterna till tidig samordning och samverkan i vårdkedjan samt verksamheternas möjlighet att utveckla gemensam kompetens i samverkan. Den enskilde patienten/brukaren och närstående riskerar att fara illa när vårdkedjans processer brister. Särskilt tydligt framträder detta i de kritiska övergångarna mellan olika verksamheter och huvudmän vilket förhindrar god rehabilitering och istället riskerar att öka behovet av olika insatser. Definierade åtgärdsförslag Ökad användning av SIP (Samordnad Individuell Plan) vilket är lag reglerat från 2010 och ska erbjudas den patient/brukare som är i behov av samordning av behandling och insatser från olika huvudmän. En anpassning av Vård- och stödsamordning, gemensam arbetsmodell som implementeras inom psykiatriområdet. Ett första steg tas genom ett pilotprojekt på Björkbacken korttidsboende och Neurosjukvården (SU) Rehabiliteringsmedicin vid Högsbo sjukhus. Kompetensutveckling i samverkan som ett strategiskt verktyg för att sprida och utveckla kunskap inom området. Detta kan ske genom lärande över huvudmannagräns t ex i form av seminarier, workshops och andra utbildningsinsatser. Föreningen Hjärnkraft och HSO har lyft behovet av inrättande av en hjärnskadekoordinator inom regionen. Beslut avvaktas. Ökad möjlighet till konsultationer mellan vårdnivåerna (specialistsjukvård primärvård och kommunal hälso- och sjukvård). Detta skulle tillsammans med andra åtgärder kunna utvecklas inom ramen för nedanstående verksamhetsidé.
5 En verksamhetsidé i samverkan Utifrån vad som ovan presenterats i denna rapport har det i Temagrupp Mitt i Livet vuxit fram en idé om ett Kompetens-/rehab center i samverkan inom Göteborgsområdet, vilket en arbetsgrupp 2013/2014 arbetat vidare på. Syftet är att åstadkomma något som reellt kan förbättra situationen för personer med förvärvad hjärnskada, deras närstående samt för medarbetare inom olika verksamheter. Detta skulle kunna skapa förutsättningar för: Att patientens/brukarens väg i den så kallade vårdkedjan underlättas; genom de olika insatser som specialistsjukvård, primärvård och kommuner har ansvar för. Initialt skulle grunden kunna utgöras av koordinatorer med bakgrund från specialistsjukvård, primärvård och kommun. Utifrån sin specialistkompetens skulle de vara rådgivande i enskilda ärenden och aktivera berörda professioner och verksamheter. Att specialiserade konsultations- och bedömningsmöjligheter skulle erbjudas i senare skede efter sjukdom/skada med råd och stöd som förbättrar för den enskildes rehabilitering och fortsatta liv. Webbaserade konsultationer och rådgivning, eventuellt onlineskattningar och checklistor vore utvecklingsområden. (Förutsättningar för en gränsöverskridande sjukvård med vården centrerad runt patienten där varje enhet medverkar med sin specialistkompetens.) Att rehabiliteringsprogram och uppföljning, utredning, träningsråd och ev. träningsperiod kan tas fram av specialister inom området. Med rätt stöd hemma skulle patienten/brukaren kunna träna på de funktioner hen har nytta av i sin hemmiljö. Att rådgivning och stöd skulle ges till verksamheter inom hälso- och sjukvård och kommunerna, till kommunernas anhörigstödjare och till intresse/patient/brukar föreningar. Stöd skulle även erbjudas kommunernas biståndshandläggare i syfte att bibehålla den särskilda kompetens som krävs. Att gemensam kompetensutveckling fortsatt kunde utvecklas i samarbete med Utvecklingsenheten, Neurosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ett tvärprofessionellt samverkans- och kunskapsområde skulle också kunna utgöra grund för studier och eventuell forskning. Parallell process Under gruppens arbete framkom information om ett uppdrag som HSA/VGR november 2013 lämnat till Habilitering och Hälsa. Det är ett uppdrag vilket syftar till framtagandet av ny medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med funktionsnedsättning. I fler delar sammanfaller identifierade brister med det som arbetsgrupper lyft fram. Även om det är en medicinsk riktlinje för hälso- och sjukvården inom VGR, så får den stor betydelse för kommunens verksamheter. Riktlinjen beräknas presenteras under våren Riktlinjen omfattar inte kommunens hälso- och sjukvård. Personer i ordinärt boende har vanligtvis inte tillgång till kommunal hälso- och sjukvård utan ska tas om hand av Primärvården. Kommunens sjuksköterska är till för personer i bostad med särskild service, här finns otydlighet kring koppling till läkare.
6 Vad sker nu och under 2015? Denna rapport har försökt ge en samlad bild av en process som pågått under senare år och av de olika arbetsgruppers redovisningar. Aktuella aktiviteter: Temagrupp Mitt i Livet har beslutat att lämna in en ansökan till VINNOVA om projektmedel i början av mars En arbetsgrupp startar under hösten 2014 arbetet med ansökan. Till grund för denna ligger den tidigare redovisade verksamhetsidén. Pilotprojekt startar hösten 2014 för att utveckla en anpassning av Vård- och stödsamordning för målgruppen på Björkbacken (SDF Askim/Frölunda/Högsbo, Göteborgs Stad), Neurosjukvården (SU) Rehabiliteringsmedicin vid Högsbo sjukhus och Närhälsan. Ett systematiskt arbete i samverkan utifrån inrapporterade brister, avvikelser i samverkan under Enligt uppdrag från LGS tas en rutin fram som gäller för medföljande personal vid sjukhusvistelse. Vid inläggning på sjukhus efterfrågas ibland kommunens personal som stöd. Otydlighet råder kring ansvarsfördelning och ekonomi. Planeras vara klar i december Kompetensutbildningsinsatser i samverkan erbjuds. Exempelvis kring SIP (samordnad individuell plan), Vad kan vi lära av avvikelser, Vård- och stödsamordning, Jämlik strokevård m.m. För ytterligare information kontakta; Yvonne Andersson, processledare Temagrupp Mitt i Livet Telefon: Källhänvisning: Processkartläggning, arbetsgrupp Göteborgs Stad och V. Götalandsregionen. (Vårdkedja för personer under 65 år med förvärvad hjärnskada, där det krävs samverkan mellan organisationerna) Rapport från arbetsgrupp utsedd av Temagrupp Mitt i Livet Rapporter, minnesanteckningar från temagruppsmöten Mitt i Livet Publicerade på under Temagrupp Mitt i Livet. Socialstyrelsen. (2012). Rehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada. \\vgregion.se\hem\got-y\yvoan20\mina dokument\evidensprogrammet\examination VT- 14\Socialstyrelsens kartläggning pdf Synpunkter inlämnade från NOSAM samt inrapporterade avvikelser i samverkan. Tidskriften Arbetsterapeuten. Nr 5, Artikel Traumatiska hjärnskador.
7 Västra Götaland. Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer inom Västra Götaland - vägledning. dnr RS VGR, Hälso- och sjukvårdsavdelningen. (HSD-A) Västra Götaland. Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för rehabilitering och habilitering i Västra Götaland. Gäller VästKom och VGR. 20styrdokument/Rutiner%20i%20V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20SOSFS% %2020,% pdf Vårdkedjegrupp för vuxna med förvärvad hjärnskada Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Rapport
LGS temagrupp Mitt i Livet 2013-09-06. Jörgen Thorn, ordförande Yvonne Andersson, processledare 50%
LGS temagrupp Mitt i Livet 2013-09-06 Jörgen Thorn, ordförande Yvonne Andersson, processledare 50% Bemanning Temagrupp Mitt i Livet 2013 Kommun VGPV Specialistsjukvård HSNK Intresseorg. Göteborg 2 Offentlig
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merIFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merRapport Workshop Avvikelser vid brister i samverkan
2017-08-31 Rapport Workshop Avvikelser vid brister i samverkan Utvecklingsgrupp SAMSA Maj 2017 Lena Arvidsson, processledare Temagrupp Mitt i livet Lena Rudholm, processledare temagrupp Äldre Bakgrund
Läs merÖverenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att
Läs merSamverkan i Göteborgsområdet LGS Temagrupper NOSAM
Samverkan i Göteborgsområdet LGS Temagrupper NOSAM 2018-2019 www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Samverkan mellan kommun och sjukvård för den enskildes bästa Samverkan En skyldighet Krav på samverkan
Läs merRapportera mera. www.samverkanstorget.se
2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs merGR IFO-nätverket. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förslag till överenskommelse och riktlinje mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård GR 2017-10-10 IFO-nätverket Överenskommelsen....ska
Läs merTemagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016
Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2016 Datum: 2016-12-28 Sammanfattning och analys Temagrupp Psykiatri med representanter från Göteborgs stad, SU/Psykiatri, Närhälsan, Öckerö kommun, Mölndals stad, Partille
Läs merIdag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag
Idag Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet LGS Temagrupper NOSAM Samverkan
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Läs merÅrsrapport
Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Årsrapport 2015 www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Mölndal stad, Partille kommun
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merSamverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM
Samverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM 2015-09-21 www.samverkanstorget.se 10 år - Samverkansorganisationen i backspegeln 2005 2006 2007 2011 2014 2015 Ett utvecklingsarbete under parollen Linjen
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merAvtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merProjekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merTrygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Trygg och säker utskrivning i Skaraborg Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Rapport till styrgrupp Vårdsamverkan Skaraborg 13 september 2017 Malin Swärd, medicinskt
Läs merTemagrupp Barn och unga
Temagrupp Barn och unga Lena Ekeroth Barn och unga ska lyckas i skolan Samverkansplattform Temagrupp Barn och Unga Temagrupp Barn och unga Utmaningar 2018 Förankring och mandat Familjecentrerat arbetssätt
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merSamverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné
Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné Cecilia Axelsson cecilia.axelsson@oh.goteborg.se www.samverkanstorget.se Samverkan mellan kommun och sjukvård för den enskildes bästa Illustration:
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merVårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk
Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merBeskrivning av uppdrag och mandat
Beskrivning av uppdrag och mandat Antaget av Ledningsgruppen för samverkan 2014-03-27 Reviderad: 2014-12-19/2016-02-25/2017-05-17 Bakgrund Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet är till för
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merStrokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus
Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering
Läs merNämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87
PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring
Läs merHandlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018
Handlingsplan för Östra Göteborg 2018 Uppdrag :s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under -info i LGS:s samverkansplan.
Läs merReko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP
Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merGR FH-nätverket. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förslag till överenskommelse och riktlinje mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård GR 2017-09-08 FH-nätverket Överenskommelsen....ska
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merSamverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM
Samverkanstorget Live LGS Temagrupper - NOSAM 2016-09-22 www.samverkanstorget.se Dagens program: 08:30 09:00 Samling, kaffe/te och fralla serveras 09:00 09:10 Välkommen Maria Lejerstedt och Carl Peter
Läs merUtbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet
Handlingsplan 2013-2015 för Utbildning, handledning och implementering av vårdoch i Göteborgsområdet Antagen av Temagrupp Psykiatri 2013-01-31/revidering 2014-09-04 antagen av temagrupp 2014-10-16 Syfte
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merÖverenskommelse avseende habilitering
RJL 2015/1843 Överenskommelse avseende habilitering 2(7) Parter Parter i överenskommelsen är Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län. Överenskommelsen är ett komplement till Avtal mellan
Läs merMalin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR
Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merSOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merPresentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Presentation av Västra Götalands Överenskommelse och riktlinje Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Lena Arvidsson och Maria Grip 2018-04-24 Bakgrund Lagen om samverkan vid
Läs merSuperkontaktombudsträff. 10 oktober 2017
Superkontaktombudsträff 10 oktober 2017 Agenda Förmiddag Aktuell SAMSA information Informationsvägar Trygg och säker utskrivning från slutenvården Patientfall Lunch Kl. 11.30 12.30 Eftermiddag Fortsättning
Läs merLokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse
Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse 2012-09-12 En modell för samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig
Läs merÖverenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merÖverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merTemagrupp Psykiatri Ordförande: Hugo Wallén Processledare: Edita Paljevic
Temagrupp Psykiatri Ordförande: Hugo Wallén Processledare: Edita Paljevic Samverkan mellan kommun och region ska utjämna skillnader i hälsa. Den enskilde ska få god, säker vård, stöd och omsorg med effektiva
Läs merÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och
Läs merLägesrapport
Lägesrapport 2016-05-26 KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet Hälso-och sjukvårdsavtalet är det huvudavtalsom reglerar ansvar och gränssnitt mellan regionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Avtalet
Läs merGemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs merKorttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende
Utlåtande 2017:130 RVIII (Dnr 106-1449/2016) Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Motion (2016:102) av Per Ossmer och Lotta Nordfeldt (båda SD) Kommunstyrelsen föreslår att
Läs merGiltig från Riktlinje Samordnad va rdplanering vid utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd
Riktlinje Samordnad va rdplanering vid utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd Innehållsförteckning Inledning... 1 Målgrupp... 1 Lagen, överenskommelsen och processen ska främja... 1 Sammanfattning
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Socialstyrelsens enkät till kommuner, 2018 Bilaga 2 NATIONELLA RIKTLINJER UTVÄRDERING VÅRD VID STROKE SOCIALSTYRELSEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merÖverenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)
Överenskommelse och riktlinje för Västra Götaland Utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Datum: 2018-01-29 Skapat av: Lena Arvidsson Bakgrund Lagen om samverkan
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merTillämpning av Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Författare: Anette Forsberg Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Datum: 20181128 Dokumentet gäller för: Alla vårdgivare inom Vårdsamverkan Fyrbodal 1 Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten sjukvård
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merHur ska den framtida politiska plattformen i samverkan se ut? Dialogmöte
Hur ska den framtida politiska plattformen i samverkan se ut? Dialogmöte 2016-01-20 www.samverkanstorget.se Program 13.35-13.45 Välkommen! Presentationsrunda Maria Lejerstedt och Nicklas Attefjord 13.45-14.00
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merAvtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län
Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merTemagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att Barn och unga ska lyckas i skolan Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi www.samverkanstorget.se Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet
Läs merRMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07
RMR Vuxna med funktionsnedsättningar 2014-10-07 Bakgrund Vuxna med funktionsnedsättningar behöver ofta olika vårdinsatser från olika vårdgivare och vårdnivåer. Det finns oklarheter om ansvarsfördelning
Läs merSIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
SIP OCH LUSEN SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Både i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen står att läsa att en samordnad individuell plan ska tas fram när någon är i behov av insatser från både
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merPrioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam
Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt
Läs merFörberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Den gemensamma checklistan är övergripande och vänder sig till alla parters chefer. Syftet är
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs mer