Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Transkript

1 Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman

2 Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen för psykologer. I vårt arbete på Rehabiliteringskliniken SÄS Borås träffar vi dagligen personer med förvärvade hjärnskador. Neuropsykologiska utredningar som underlag för ansökan om LSS (1992:387) lag om stöd och service för vissa funktionshindrade. Inga riktlinjer eller rekommendationer finns

3 Syfte så hur görs dessa utredningar? Beskriva gruppen psykologer som gör LSS-2 utredningar med avseende på demografiska variabler som ålder, kön och eventuell specialistkompetens. Inventera bakgrundsfakta inför utredning så som inom vilka verksamheter dessa görs, möjliga remissvägar och aktuella diagnoser. Undersöka psykologers utredningsförfarande i LSS-2 utredningar med avseende på informationskällor, funktioner som vanligen bedöms, vanligt förekommande utredningsinstrument samt övriga faktorer som eventuellt har betydelse för bedömningen. Undersöka faktorer som påverkar psykologens säkerhet i bedömningen.

4 Förvärvade hjärnskador och dess bakomliggande faktorer. Traumatisk hjärnskada Stroke Infektion, neurologiska sjukdomar, cerebrovaskulär sjukdom.

5 Lag (1992:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade Personkrets 2: Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom

6 Definitioner Betydande - När är skadans konsekvenser så omfattande att de är betydande? Bestående varaktighet och frågan om prognos Funktionshinder begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen

7 Synen på begåvning och intelligens. I västvärlden är begåvning ofta definierat som det som man kan mäta med intelligenstest -Intelligenskvot IK (Wechslerskalorna, WAIS-IV)

8 Bedömning av skadans omfattning- betydande Nedsättning i förhållande till normalgrupp. Nedsättning i förhållande till premorbid förmåga.

9 Bedömning av prognos bestående Initial skada sekundära skadeeffekter Ålder vid skadetillfället Posttraumatisk amnesi Neuropsykologiska testresultat

10 Metod Deltagare - Medlemmar i SNPF Instrument - Enkät Analys - SPSS Design Deskriptiv kvantitativ

11 Resultat LSS-2 utredningar; bakgrundsfakta 90% svarar att utredningarna görs inom landstinget 10% svarar att de gör utredningar i privat verksamhet

12 Verksamhetsområde 32% rehabilitering 24% psykiatri 16% habilitering Neurologi, strokeenhet, privat mottagning

13 Diagnoser Skalltrauma Stroke Hjärnskada pga infektion Anoxisk skada CNS-tumör

14 Informationskällor vid LSS-2 utredning Neuropsykologiska testdata Patientintervju Medicinsk information Beteendeobservation

15 Bedömning specifika funktioner Bedöms alltid av över 90%: Arbetsminne Uppmärksamhetsfunktion Visuospatial funktion Varierande: Intelligenskvot - drygt 60% bedömde alltid detta och 11% aldrig

16 Faktorer som påverkade bedömning av omfattning/ betydande Funktion i vardagen/behov av stöd i vardagen Neuropsykologiska utredningsresultat Medicinsk utredning/objektiva fynd Tillgång till eget nätverk

17 Faktorer som påverkade bedömningen av prognos/ bestående Tid efter skadan Neuropsykologiska utredningsresultat Medicinsk utredning/objektiva fynd

18 Säkerhet i bedömningen Större säkerhet i bedömningen av om funktionshindret var betydande (25% helt säkra) än om den var bestående (6% helt säkra). Hur säker man kände sig korrelerade med hur lämpliga man ansåg att testinstrumenten var för utredningens frågeställning.

19 Diskussion Intelligenskvot relevant mått? Neuropsykologiska testers begränsning Det egna nätverkets betydelse