Innehållsförteckning
|
|
- Ludvig Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk utredning 6 Social utredning 6 Aktivitetsutredning 7 Medicinsk utredning 7 Sammanfattning av utredning och teamträff efter utredning 7 INSATSER EFTER UTREDNING 7 Utbildning om hjärnskador 7 Kognitiv beteendeterapi 8 Psykosocialt behandlingsarbete 8 Åtgärder av arbetsterapeut 8 Läkarinsatser 9 Insatser vid arbetsåtergång/studier 9 AVSLUTNING AV PATIENTKONTAKT 9 UTVÄRDERING 10
3 3 INLEDNING Hjärnskada En hjärnskada kan uppkomma på många sätt. Orsaker kan vara olycksfall, stroke, blödning, syrebrist, inflammation, tumör eller förgiftning. Vanliga konsekvenser vid hjärnskada Konsekvenser av hjärnskada är ofta svåra att förutsäga. Både sinnesorgan som syn, hörsel, känsel, lukt och smak samt rörelseförmåga kan påverkas. Vanliga kognitiva besvär är svårigheter att ta emot och bearbeta information, att lära in och minnas, att i tanken organisera information, att använda språk och kommunicera samt att hålla och styra uppmärksamhet. Beteendeförändringar som ökad uttröttbarhet, ökad irritation och nedsatt initiativförmåga är också vanliga. Vanliga emotionella förändringar är t ex nedstämdhet och ångestproblematik. Konsekvenserna av en hjärnskada medför ofta stora förändringar och besvär i vardagslivet för den drabbade och dess närstående, t ex förlust av vänner, osäkerhet om sin förmåga i olika situationer, minskad arbetsförmåga, sänkt aktivitetsnivå, förändrad rollfördelning i hemmet och oro för den drabbades hälsotillstånd samt försämrad ekonomi. Erfarenhet och forskning visar att hjärnskadade och deras närstående behöver långvarig kontakt med vårdgivare med specialkunskaper om hjärnskador. Hjärnrehabteamet Hjärnrehabteamet är en del av öppenvården vid rehabiliteringsmedicin, belägen vid Närsjukhuset i Sandviken. Hjärnrehabteamet bildades 1992 och består av arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och läkare. Teamet erbjuder insatser i öppenvård med huvudsakligt upptagningsområdet Gävleborgs län. Sedan årsskiftet 2014/2015 har patienter möjlighet att välja utförare av öppen specialiserad vård i hela landet.(se vidare nya patientlagen). SYFTET MED HJÄRNREHABTEAMETS VERKSAMHET Ge patient och närstående tillräcklig kunskap för att självständigt kunna analysera och hantera hjärnskaderelaterade besvär och dess konsekvenser. Verka för att patient och närstående får ett fungerande professionellt nätverk (andra vårdgivare, kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling etc) med kunskap om hjärnskaderelaterade besvär. MÅLGRUPP Hjärnrehabteamet vänder sig till vuxna i yrkesför ålder med en förvärvad hjärnskada, med besvär gällande: kognitiv förmåga, beteende, psykiskt
4 4 mående inom något eller några av följande områden: familjeliv, vardagsliv och sysselsättning utanför hemmet Utredning görs även av patienter med oklara symtom vid misstänkt hjärnskada. Teamet arbetar vanligtvis ej med patienter med pågående alkoholoch/eller drogmissbruk. Teamet arbetare ej heller med personer som har betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder (dvs personkrets 2 enligt Lagen om Särskilt Stöd för personer med vissa funktionshinder, LSS). ARBETSSÄTT Hjärnrehabteamet arbetar i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Varje patient har tillgång till ett team bestående av arbetsterapeut, kurator, läkare och psykolog. Teamet arbetar framförallt i patientens närmiljö, i hemmet, på arbetet, hos samarbetspartners till exempel försäkringskassa, arbetsförmedling och kommun. Hjärnrehabteamet arbetar utifrån en individuell rehabiliteringsplan som gjorts tillsammans med patient och närstående. Syftet med rehabiliteringen är att ge patienten och närstående ökad förmåga att hantera konsekvenser av hjärnskadan. Koordinatorer på rehabmottagningen hjälper dig i kontakten med Hjärnrehabteamet. Vid varje träff skrivs viktig information (i form av en rapport/journalanteckning) ned till patienten. Vid behov, med patientens godkännande, skickas kopia av informationen även till andra intressenter. Teamet erbjuder insatser vardagar mellan med undantag för jul och sommarledigheter. Hjärnrehabteamet har bred kompetens och har oftast kontakt med patienten och närstående i flera år. Medelrehabiliteringstiden 2014 var två år.
5 5 Arbetsmodell Interna remisser Rehabmedicin Avdelning 70 Rehabläkarmottagningen Smärtrehabteamet Externa remisser Primärvård Slutenvård Egen vårdbegäran Företagshälsovård Remissgenomgång Avvakta Första träff Åter remitterande läkare Utredning Neuropsykologisk utredning Social utredning Aktivitetsutredning Medicinsk utredning SAMMANFATTNING EFTER UTREDNING REHABILITERINGSPLAN Exempel på insatser efter utredning Utbildning/information om hjärnskada Kognitiv beteendeterapi Psykosocialt behandlingsarbete Åtgärder av arbetsterapeut Läkarinsatser Insatser för arbetsåtergång/sysselsättning Avslutning
6 6 Remisser Remisserna kommer dels från andra enheter inom rehabiliteringsmedicin (interna remisser), dels från primärvården, slutenvården, företagshälsovård i länet samt via egen vårdbegäran (externa remisser). Remisser till hjärnrehabteamet behandlas fortlöpande. Första träff Syftet med första träffen är att informera om hjärnrehabteamets verksamhet. Under träffen kartläggs konsekvenser av skadan och viktiga frågor/områden för patientens rehabilitering. Utifrån detta avgör vi tillsammans med patient och närstående om det är aktuellt med fortsatt kontakt och en preliminär planering görs. Träffen sker i första hand i patientens bostad. Närstående inbjuds alltid att medverka. Vid träffen deltar minst två terapeuter från teamet. I samband med första träffen får patienten en informationspärm/patientpärm innehållande bland annat praktisk information (telefonnummer, sjukresor m.m.), allmän information om förvärvade hjärnskador samt möjlighet för patienten att samla kopior av dokumentation från teamet, sjukintyg med mera. UTREDNING Utredningen syftar till att kartlägga resurser, begränsningar och dess konsekvenser i vardagen samt andra påverkande faktorer som är viktiga för rekommendationer gällande fortsatt rehabilitering. Utredningen kan bestå av följande: Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk utredning utförs av psykolog, dels för att få information om eventuell hjärnskada, dels för att få information om personens resurser och begränsningar, kognitivt, beteendemässigt och emotionellt. Tester som används mäter bl a följande förmågor/funktioner: förmåga till uppmärksamhet, visuospatial funktion, verbal förmåga, minne/inlärning, simultankapacitet, reaktionsförmåga. Säkerhetsrisker identifieras. Utredningen utförs oftast i hjärnrehabteamets lokaler. Social utredning Kurator gör en fördjupad utredning/kartläggning avseende den sociala situationen för patient och med patientens godkännande även närstående. Utredningen omfattar följande områden: familj, vänner, bostad, arbete/utbildning, ekonomi, alkohol/narkotika/tobak. I anknytning till dessa områden ställs frågor om livstillfredsställelse. En beteendeinventering görs med närstående avseende vanligt förekommande besvär vid hjärnskada. Säkerhetsrisker identifieras.
7 Den sociala utredningen görs ofta vid hembesök med intervju med patient och närstående var för sig. Aktivitetsutredning Aktivitetsutredningen syftar till att kartlägga patientens aktivitet och delaktighet inom områdena; förflyttningar, kommunikation, personlig vård, hemliv, arbete/studier och fritid. Även omgivningsfaktorer som boendemiljö och hjälpmedelsbehov kartläggs. Säkerhetsrisker identifieras. Medicinsk utredning Läkare gör en kartläggning och utredning av patientens samtliga hälsoproblem, både tidigare och nuvarande. Vanliga hälsoproblem är neurologiska symtom av olika slag, sömnproblem, epilepsi, depression, ångest, endokrina rubbningar, smärta, ortopedkirurgiska och ortopedmedicinska problem. Vid behov förmedlas kontakter med andra specialister. Säkerhetsrisker identifieras. Sammanfattning efter utredning och rehabiliteringsplanering. Hjärnrehabteamets utredning sammanfattas i ett dokument där resurser, besvär, konsekvenser i vardagen samt övriga påverkande faktorer identifieras. Sammanfattningen presenteras och diskuteras med patient och närstående och eventuella ändringar görs. Med sammanfattningen som grund diskuterar teamet, tillsammans med patient och närstående, fortsatta rehabiliteringsinsatser. Insatserna sammanfattas i en rehabiliteringsplan med tydliga, mätbara mål och preliminär rehabiliteringstid uppskattas. I de fall hjärnrehabteamet gör insatser efter utredningen uppdateras och utvärderas rehabiliteringsplanen regelbundet under den fortsatta kontakten med patienten. 7 VANLIGA INSATSER EFTER UTREDNING Utbildning/information om hjärnskador Patient, närstående och övriga i patientens nätverk har ofta ett stort behov av information om hjärnskadan och dess konsekvenser. Hjärnrehabteamet tillgodoser detta genom att erbjuda utbildning/information. Utbildningen hålls i informell samtalsform och utgår från utredningen.
8 8 Psykologisk behandling Stora livsförändringar och nedsättningar orsakar stress som påverkar patientens och närståendes psykiska mående och beteende. Vanliga psykologiska effekter efter hjärnskada är nedstämdhet, ökad stresskänslighet och ångesttillstånd. Psykolog kan erbjuda behandling för att motverka eller hantera effekterna. Psykolog deltar utöver det specifika behandlingsarbetet i teamets övriga behandlingsarbete med patient och närstående. Psykosocialt behandlingsarbete Det psykosociala behandlingsarbetet inriktar sig på att stödja patient och med patientens godkännande närstående i den förändrade sociala situationen som uppstått i samband med hjärnskadan. Syftet är att tillsammans med patient och närstående diskutera lösningar och möjligheter i den nya livssituationen. Det psykosociala behandlingsarbetet består av samtal med patient och närstående, enskilt eller i grupp. I behandlingen ingår motivationsarbete, krisbearbetning, stödsamtal och bearbetande samtal. Arbetet består även av att ge information och service i sociala och juridiska frågor samt att vara behjälplig i försäkringsfrågor. Kurator har en samordnande och stödjande roll till patienter och närstående i kontakter med myndigheter och andra externa aktörer samt till andra personer som är inblandade i rehabiliteringen. Kurator deltar även i teamets övriga behandlingsarbete med patient och närstående. Åtgärder av arbetsterapeut Konsekvenser av en hjärnskada kan negativt påverka patientens aktivitetsförmåga och delaktighet inom flera aktivitetsområden. Arbetsterapeuten erbjuder åtgärder i syfte att minimera negativa effekter i vardagsaktiviteter. Detta genom insatser riktade till patienten och/eller via anpassning av patientens närmiljö. När hjälpmedel blir aktuellt kan teamets arbetsterapeut samarbete med arbetsterapeut från primärvård eller kommun. Utredningen och utprovning av datorbaserade kommunikationshjälpmedel sker i regel i samarbete med KOM-X. Om bostadsanpassning blir aktuellt samarbetar teamets arbetsterapeut med arbetsterapeut och handläggare i patientens hemkommun.
9 9 Arbetsterapeut deltar även i teamets övriga behandlingsarbete med patient och närstående. Läkarinsatser Läkaren ansvarar för medicinska insatser såsom behandling med mediciner och komplettering av utredning vid behov. Läkare samordnar också olika medicinska specialiteters insatser kring patienten. Läkaren ansvarar för dokumentation av och intyg angående patientens hälsotillstånd efter skadan, t ex invaliditetsintyg, sjukskrivningsintyg och utlåtande om hälsotillstånd till försäkringskassan. Läkaren har ansvar för bedömning av fortsatt körkorts- och vapeninnehav. Läkare informerar om behov av ändrad livsföring till följd av hjärnskada och förmedlar vid behov kontakt med till exempel dietist och sjukgymnast. Läkaren deltar även i teamets övriga behandlingsarbete med patient och närstående. Insatser vid arbetsåtergång/studier Med patientens godkännande erbjuder teamet arbetsgivaren/utbildningsanordnaren, handläggaren vid arbetsförmedling och försäkringskassa med flera, information om patientens resurser, besvär och konsekvenser av hjärnskadan. Teamet kan medverka i planering av arbetsprövning/arbetsträning genom att ge råd inför val av lämpliga arbetsuppgifter, arbetstid. Teamet kan också medverka vid utvärdering av arbetsprövning Samtliga teammedlemmar är delaktiga i frågor rörande arbetsåtergång/studier. AVSLUT AV PATIENTKONTAKT När målen i rehabiliteringsplanen är uppfyllda eller att vi tillsammans med patient och närstående bedömer att målen ej kan uppfyllas ytterligare avslutas kontakten med hjärnrehabteamet. Avslut av patientkontakt kan även ske t ex vid aktivt missbruk eller om patienten inte medverkar i rehabiliteringen. Om detta blir aktuellt meddelas patienten om möjligt både muntligt och skriftligt. Vid avslut får patienten en sammanfattning av de rehabiliteringsinsatser (slutanteckning) han/hon genomgått samt rekommendationer för framtiden. Med patientens godkännande får primärvården eller andra aktuella vårdgivare ett ex. av sammanfattningen.
10 UTVÄRDERING 10 Teamet utvärderar patienternas och närståendes upplevelse av bemötande, information, kunskap mm när det gäller kontakterna med hjärnrehabteamet. Utvärderingen görs regelbundet i form av en patientoch närståendeenkät. Ett utvärderingsinstrument, BICRO (Brain Injury Community Rehabilitation Outcome), används i syfte att utvärdera rehabiliteringsinsatser i öppenvård. BICRO delas ut i samband med första träff och vid avslutande kontakt. Skattningsformulär (Lisat 11) rörande livstillfredsställelse fylls i av patient vid utredning och avslut. Skattningsformuläret Upplevelse av måluppfyllelse delas ut vid avslutande kontakt.
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-251484 Fastställandedatum: 2017-12-20 Giltigt t.o.m.: 2018-12-20 Upprättare: Anna-Lena K Hagström Fastställare: Lena Vretling Hjärnrehabprogrammet,
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra
Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merGenomförandeplan. Min vilja
Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa
Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,
Läs merSpecialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent
Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merKartläggning av hjärnskaderehabilitering
Kartläggning av hjärnskaderehabilitering Tre kartläggningar under 2011, med fokus på hur hjärnskaderehabiliteringen fungerar i Sverige. 1. Socialstyrelsen kartlägger hur landstingen uppfyller sitt rehabiliteringsuppdrag
Läs merAktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne
Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merSamordnad Individuell Plan
Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merEnkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,
Läs merTILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering
TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merTidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009 1. VERKSAMHETENS UPPDRAG
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merPensionärsrådet. Plats: Rehabiliteringskliniken, JF Liedholmsväg 14, Sigfridsområdet. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 13:30-15:30
Pensionärsrådet Datum: 2018-02-12 Tid: 13:30-15:30 Plats: Rehabiliteringskliniken, JF Liedholmsväg 14, Sigfridsområdet Ledamöter Anna Fransson (S) (ordförande) Åke Wenrup, SPF Seniorerna Elsa Jönsson,
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, februari 2012 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se
Läs merInformation till patienter
Information till patienter om rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax:
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merCancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd
Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merRehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merRutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det
Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Rutin Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merRiktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merHabiliteringen i Dalarna. Lättläst information
Habiliteringen i Dalarna Lättläst information Det här är Habiliteringen Så här kontaktar du Habiliteringen Habiliteringen i Landstinget Dalarna erbjuder stöd, utbildning, råd och behandling. Vi arbetar
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merVälkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!
Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merLSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade
Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merUtfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.
RUTIN FÖR Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård. Antaget av Medicinskt ansvariga Diarienummer VON 18 nr 662 Gäller för Legitimerad personal Giltighetstid 2023-05-31 Dokumentansvarig Medicinskt
Läs merRehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka
Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merRutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merInformation om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS
Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-05-27 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merAtt leva med ett dolt funktionshinder
Att leva med ett dolt funktionshinder Gunnel Carlsson Med Dr/Leg.arbetsterapeut Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Sahlgrenska Akademin
Läs merDagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merSamhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning
Samhällets stöd Information till dig med funktionsnedsättning INNEHÅLL Aktivitetsersättning 2 Aktivitetsstöd 2 Arbete 2 Avlösarservice 2 Bilanpassning 2 Bilstöd 2 Boendestöd 2 Bostad med särskild service
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merRollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari
Rollen som fast vårdkontakt och dirigent Nära vård och hälsa Seminarium 29 och 30 januari Inledning Torun Hall, Förvaltningsdirektör, Nära vård och hälsa Var är vi och vart ska vi? Nationellt lyfts vikten
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merLAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merRiktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merFör dokumentation i social journal för utförare
För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG
Läs merUtskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter
Utskottet för funktionshinder och samverkan Funktionshinder Nationella minoriteter Funktionsnedsättning Tillgänglighet Delaktighet Funktionshinder Brukare https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=f3_v9udl1km
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs mer