Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer"

Olof Samuelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016 Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer

2 Verksamhet: Ansvarig verksamhetschef: Projektets medarbetare: Vuxenhabiliteringen Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Ingrid Kongslöv Fil dr. Forsknings- och utvecklingsledare Stine Thorsted FoU-enheten, Region Skåne Arbetsterapeut och yrkesutvecklare Caroline Johansson Vuxenhabiliteringen Södra Skåne, Trelleborg Logoped och yrkesutvecklare Emma Bengtsson Vuxenhabiliteringen Södra Skåne, Trelleborg Utvecklingssekreterare Emma Ekberg Vuxenhabiliteringen Specialpedagog och yrkesutvecklare Lina Brag Vuxenhabiliteringen Mellersta Skåne, Lund Psykolog och yrkesutvecklare Marcus Hilding Vuxenhabiliteringen Sydvästra Skåne, Malmö Sjukgymnast och yrkesutvecklare Mette Johansson Vuxenhabiliteringen Mellersta Skåne, Lund Projekttitel: Syfte: Output: Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer. Syftet är att ta fram en struktur och ett arbetsmaterial för att implementera och följa upp EBH-rekommendationer. 1) Strukturen som beskriver processen med att urskilja aktuella EBHrekommendationer som ska implementeras samt att beskriva hur de ska implementeras och följas upp. Utgivning: Maj ) Ett arbetsmaterial som ska användas för att dokumentera hur arbetet med implementering och uppföljning ska gå till. Layout: Ulla Götesson 2

3 Struktur för implementering och uppföljning av EBHrekommendationer Insatser som erbjuds inom hälso- och sjukvården ska bygga på evidens. Nationella rekommendationer tas fram utifrån forskning inom olika områden. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer förestår det nationella arbetet med att ta fram forskning som ska ligga till grund för evidensbaserad habilitering (EBH). Detta görs i de så kallade EBH-rapporter som utförs av professionella inom habiliteringarna i Sverige. EBH-arbetena syftar till att på ett systematiskt sätt sammanställa och tillgängliggöra erfarenheter samt evidens kring olika insatser som ges av habiliteringsverksamheter i Sverige (Föreningen Sveriges habiliteringschefer, 2016). 15 EBHrapporter har getts ut från år 2007 till våren 2016 och ett par rapporter är pågående. EBHrapporterna avslutas med rekommendationer som beskriver vilka arbetssätt det finns evidens för. För att uppfylla kravet på att arbeta evidensbaserad måste EBH-rekommendationerna implementeras inom verksamheter. Sundhedsstyrelsen i Danmark (2014) har tagit fram en modell för att implementera nationella rekommendationer inom hälso- och sjukvård. Modellen beskriver nio steg: 1) Organisering av implementeringsarbetet 2) Fastställa mål 3) Klinisk mätning 4) Utför barriäranalys 5) Välj sätt att implementera 6) Gör en implementeringsplan 7) Genomför planen 8) Följ upp planen 9) Bibehåll Modellen bygger på internationella empiriska studier om hur forskningsresultat om effektiva metoder kan omsättas till praktiken. Det påpekas att ordningen på stegen i modellen kan variera samt att det inte finns ett sätt som kan säkra en framgångsrik implementering (Sundhedstyrelsen, 2014). Om det inom en verksamhet finns goda erfarenheter av ett sätt att implementera kan detta sätt med fördel användas. Det rekommenderas även att modellen endast används som inspiration i arbetet med implementering. I Sundhedsstyrelsens modell inkluderas även en rad verktyg som kan användas i arbetet med de olika stegen. I Vuxenhabiliteringens måldokument för 2016 står: En struktur för implementering ska implementeras. FoU har i samråd med Vuxenhabiliteringen och yrkesutvecklarna tagit fram nedanstående struktur. Strukturen syftar till att systematisera processen med att genomföra och bibehålla evidensbaserade insatser och att upprätta implementerings- och uppföljningsplaner. 3

4 Sortera EBH-rekommendationerna Översyn av rekommendationerna: - vilka rör befintliga arbetssätt/ insatser och handlar om nya? - vilken yrkesgrupp arbetar med arbetssättet/ insatsen? Skriv uppföljningsplan Befintliga arbetssätt/ insatser: - hur följs de upp? Skriv handlings- och uppföljningsplan för impl. Nya arbetssätt/ insatser: - hur ska de implementeras och hur ska implementeringen följas upp? Figur 1. Struktur för implementering Strukturen kompletteras med ett implementeringsstöd som är ett arbetsmaterial bestående av tre formulär (Bilaga 1, 2 och 3). Arbetsmaterialet används för att sortera rekommendationerna och planera och dokumentera processen med implementering och uppföljning. I formulär 1 sorteras rekommendationerna utifrån relevansen för yrkesgruppen och Vuxenhabiliteringens målgrupp. Symboler för trafikljus används för att tydliggöra om arbetssätt eller insatser används eller inte. Rött ljus innebär att Vuxenhabiliteringen inte följer rekommendationen idag. Gult ljus innebär att Vuxenhabiliteringen till viss del följer rekommendationen och grönt ljus innebär att Vuxenhabiliteringen följer rekommendationen. Rekommendationer som kategoriseras med grönt ljus kräver endast en beskrivning av hur uppföljning ska ske (formulär 2). Rekommendationer som kategoriseras med gult eller rött ljus kräver både en beskrivning av hur implementering och uppföljning av implementeringen ska ske (formulär 3). I samband med att formulär 3 fylls i, reflekterar yrkesutvecklaren även över hindrande och stödjande faktorer kring implementeringen. Yrkesutvecklarna på Vux innehar uppdraget att säkra att arbetssätt eller interventioner på Vuxenhabiliteringen bygger på evidens i högsta möjliga grad. I enlighet med detta är de processledare för implementeringen inom respektive yrkesgrupp och ansvarar för att dokumentera arbetet enligt strukturen. Enligt denna organisering sorteras rekommendationerna även utifrån relevansen för de olika professionerna. Det är yrkesutvecklarna som föreslår hur insatser och arbetssätt ska implementeras och följas upp. Arbetsmaterialet kan användas på olika sätt. Det kan både användas av yrkesutvecklaren själv och det kan vara ett underlag för diskussioner på yrkesträffar. Det kan även fyllas ut av kollegor inom yrkesgruppen som är kunniga inom det specifika området. 4

5 Strukturen för implementering överensstämmer i stor utsträckning med de nio stegen i Sundhedsstyrelsens modell (2014). Steg 2,4, 5, 6, 7 och 8 ingår direkt i strukturen. För steg 3 (Klinisk mätning) och 9 (Bibehåll) finns potential för utveckling. För att uppfylla steg 3 behövs reflektion över vilka utfallsmått som kan vara relevanta. Steg 1 har utförts genom att använda befintlig organisation med yrkesutvecklare som nyckelpersoner för kunskapsutveckling. Liljedahl och Thorsted betonar i FoU-rapport 6/2010 betydelsen av både horisontell och vertikal organisering kring implementering. I detta fall uppfyller organiseringen detta och ledning och yrkesutvecklarna arbetar i Utvecklingsrådet ihop kring implementeringen. Yrkesutvecklarna stöds i arbetet med dokumentation, uppföljning och implementering genom diskussioner i Utvecklingsrådet, där ledning, yrkesutvecklare samt Forsknings- och utvecklingsenheten finns representerade. I arbetet med implementering är erfarenhetsutbyte och förmedling av forskning centrala komponenter. Det diskuteras bland annat vilka barriärer som finns för implementering i verksamheten samt vilka insatser som forskningen visar har effekt på implementering. Det gäller t.ex. resultat om att implementering som enbart som bygger på traditionell utbildning, dvs. föreläsningar, sällan fungerar och att mer interaktiva inslag och löpande handledning krävs (Socialstyrelsen, 2012). I Utvecklingsrådet kommer även olika verktyg och strategier för implementering att diskuteras. För att bibehålla implementeringen krävs kontinuerlig uppföljning och reflektion kring frågan om nya åtgärder behövs. Strukturen för implementering av EBH-rekommendationer och arbetsmaterialet testas under 2016 av yrkesutvecklarna på Vuxenhabiliteringen. Referenser FoU-rapport 6/2010. Strategier för implementering - en analys av goda exempel i Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen. Av K. Liljedahl & S. Thorsted. FoU-enheten, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne. Föreningen Sveriges habiliteringschefer Evidensbaserad habilitering. Uppgift hämtad: Socialstyrelsen, Om implementering. Uppgift hämtad: Sundhedstyrelsen Hjælpeværktøjer til implementering af NKR. Uppgift hämtad: Sundhedstyrelsen Model for implementering af NKR. Uppgift hämtad:

6 Bilaga 1. Sortering av EBH-rekommendationer EBH-rapport: Datum: Bedöm och kategorisera varje rekommendation Rekommendation Yrkesgrupp Status = Gör Vuxenhabiliteringen redan. Gå till formulär 2 = Gör Vuxenhabiliteringen till viss del. Gå till formulär 3 = Gör Vuxenhabiliteringen inte. Gå till formulär 3. 6

7 Bilaga 2. Uppföljningsplan för EBH-rekommendationer som följs idag EBH-rapport: Dokumentation utfört av: Datum: Rekommendation (nummer eller beskrivning): Beskriv hur rekommendationen följs: Beskriv vem som ansvarar: Beskriv hur insatsen ska följas upp: Beskriv när insatsen ska följas upp: Beskriv vem som ansvarar för uppföljningen: 7

8 Bilaga 3. Handlings- och uppföljningsplan för EBH-rekommendationer som ska implementeras EBH-rapport: Dokumentation utfört av: Datum: Rekommendation (nummer eller beskrivning): Beskriv hur implementering ska ske: Beskriv vem som ansvarar: Beskriv när arbetet ska pågå (fr.o.m.- t.o.m.): Beskriv hur ska insatsen följas upp: Beskriv när insatsen ska följas upp: Beskriv vem ansvarar för uppföljningen: Reflektionsfrågor 1) Finns det några hinder för att implementera rekommendationerna? 2) Finns det något som kan stödja implementeringen? 8

Relevanta dokument

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-