LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare"

Transkript

1 LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti

2 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod Resultat Kännedom av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete Kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder Kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor Intresse för vidareutbildning Sammanfattning och slutsatser

3 1 Bakgrund I Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som fastställdes 2011, ger Socialstyrelsen rekommendationer om metoder att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor vid otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Enligt regeringens beslut (I:2, S2011/484/FS) fick Socialstyrelsen även i uppdrag att stödja införandet av dessa riktlinjer och redovisa uppdraget senast i slutet av I uppdraget ingår att tillsammans med företrädare för olika professioner sprida kännedom om riktlinjerna inom landsting och kommuner, kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för det förebyggande arbetet inom vård och omsorg, skapa en interaktiv utbildning för olika yrkesgrupper med hjälp av IT-lösningar och utveckla modeller eller metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet av riktlinjerna. I uppdraget ingår vidare att följa den internationella utvecklingen när det gäller sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna berör alla delar av hälso- och sjukvården, både den som bedrivs av landstingen och kommunerna, och all dess personal, vilket innebär att införandefasen blir betydligt mer omfattande än för behandlingsinriktade riktlinjer. En omfattande omställning i attityder och arbetssätt kommer att krävas. För att riktlinjerna ska få genomslag är det nödvändigt att professionerna är medaktörer i införandet av riktlinjerna i hälso- och sjukvården, enligt Socialstyrelsen. Konsekvent till detta har Socialstyrelsen under 2012 beviljat ekonomist stöd till LSR för verka i införandet av riktlinjerna. Kännedom om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder behöver spridas bland sjukgymnasterna och för att kunna planera relevanta aktiviteter, som stödjer sjukgymnasters implementering av riktlinjerna, bör behovet av kunskapsutveckling kartläggas. 2 Syfte Syftet med denna undersökning är att kartlägga sjukgymnastprofessionens - - kunskaper om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - - aktiviteter i sjukdomsförebyggande åtgärder i nuvarande arbete - - kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder generellt - - kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor särskiljt - - intresse för vidareutbildning om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor. 3

4 3 Metod 3.1 Enkätundersökning En webbenkätundersökning genomfördes bland sjukgymnaster som en del av en större kartläggning bland LSR:s medlemmar. Forskare inkluderades inte i undersökningen. Undersökningstiden var två veckor ( till ). 3.2 Respondenter Totalt 3530 sjukgymnaster svarade till frågor i levnadsvaneprojektet, vilket var 83 % av de svarande i LSR:s medlemsundersökning (n = 4250). Bland respondenterna var 253 chefer, vilket var 87 % av cheferna i LSR:s medlemsundersökning (n =290). Respondenterna speglar i stort sätt fördelningen bland sjukgymnasterna. Av de svarande var 83 % kvinnor och 17 % män. Den största andelen av respondenterna var landstingsanställda, hade utbildat sig till sjukgymnast under och hade utöver sin grundutbildning vidareutbildat sig genom olika kurser. Tabell 1 Antal respondenter enligt examensår Total 1965 eller tidigare eller senare Tabell 2 Antal respondenter enligt utbildningsnivå Total samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Tabell 3 Antal respondenter hos olika arbetsgivare Total Landsting Kommun Privat Stat Tabell 4 Antal anställda respektive företagare bland respondenterna Total Anställd Företagare

5 4. Resultat 4.1 Kännedom om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder I snitt hade en fjärdedel av respondenter läst riktlinjerna. Hälften hade hört talas om dem och knappt en fjärdedel kände inte till dem. Av cheferna (n = 253) hade 42 % läst riktlinjerna och bland de samtliga kliniskt arbetande kollegorna (n = 2970) var andelen 24 %. Andelen sjukgymnaster som hade läst riktlinjerna var dubbelt så stort bland lanstingsanställda (30 %) än bland kommunanställda (13 %). Vidare desto högre utbildningsnivå desto större andel av respondenterna hade läst riktlinjerna. När andelen var 10 % på grundutbildningsnivå var den 33 % på magisters- och 46 % på doktorsnivå. Tabell 5 Kännedom om nationella riktlinjerna bland sjukgymnaster Antal Procent Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem Total Tabell 6 Kännedom om nationella riktlinjerna bland chefer Procent Ja, jag har läst dem 42 Ja, jag har hört talas om dem 43 Nej, jag känner inte till dem 15 Total 100 Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 34% 40% 31% 29% 19% 16% 19% 12% 16% 18% 29% 30% 47% 49% 53% 54% 51% 54% 1965 eller tidigare eller senare Figur 1 Kännedom om nationella riktlinjerna enligt examensår 5

6 Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 26% 33% 46% 53% 49% 31% 40% 21% 18% 23% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 2 Kännedom om nationella riktlinjerna enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 13% 14% 30% 24% 17% 36% 25% 29% 53% 52% 57% Landsting Kommun Privat Stat Figur 3 Kännedom om nationella riktlinjerna hos olika arbetsgivare Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem 26% 24% Ja, jag har hört talas om dem 52% 54% Anställd Företagare Nej, jag känner inte till dem 22% 22% Figur 4 Kännedom om nationella riktlinjerna hos anställda respektive företagare 6

7 4.2 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete Över 80 % av sjukgymnasterna arbetade redan nu med sjukdomsförebyggande åtgärder. Enbart 5 % av dem, till vilka frågan var relevant, svarade att de inte alls arbetade förebyggande. För hela 46 % av landstingsanställda, för 31% av kommunanställda och för 57 % av privata sjukgymnaster var sjukdomsförebyggande åtgärder ett självklart och dagligt inslag. Tabell 7 Erbjuder du sjukdomsförebyggande åtgärder i din verksamhet? Antal Procent Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig Total Följande anledningar angavs varför frågan inte ansågs vara relevant: Arbetar inte inom hälso och sjukvård Arbetar på intensivvårdsavdelningen Arbetar med palliativ vård Arbetar med barn Arbetar inom barn- och ungdomshabilitering Arbetar med äldreäldre Arbetar med hjälpmedelsprovning Arbetar med djur Arbetar administrativt Arbetar med IT Arbetar som projektledare Arbetar som FoU-ledare 7

8 Tabell 8 Erbjuder du sjukdomsförebyggande åtgärder i din verksamhet som chef? Procent Ja, det är ett självklart och dagligt inslag 55 Ja, men inte dagligdags 28 Nej, inte alls 4 Frågan är inte relevant för mig 13 Total 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 1% 4% 3% 4% 8% 7% 8% 9% 9% 6% 8% 53% 61% 58% 36% 40% 36% 27% 31% 37% 44% 0% 100% 1965 eller tidigare eller senare Figur 5 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete enligt examensår Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 25% 49% 46% 53% 38% 35% 23% 12% 5% 4% 8% 7% 12% 23% 0% 100% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 6 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete enligt utbildningsnivå 8

9 Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 31% 32% 46% 57% 41% 49% 30% 18% 5% 4% 4% 7% 11% 9% 46% 0% 100% Landsting Kommun Privat Stat Figur 7 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete hos olika arbetsgivare Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag 45% 64% Ja, men inte dagligdags 41% 29% Anställd Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 6% 3% 9% 5% 0% 100% Företagare Figur 8 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete som anställd respektive företagare 9

10 4.3 Kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder I snitt ansåg en fjärde del (26 %) att ha sig tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande. Andelen av dem bland landstingsanställda var 26 %, bland kommunanställda enbart 17 %, bland privata sjukgymnaster 29 % och bland företagare 37 %. Tabell 9 Har du tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande? Antal Procent Ja, absolut Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning Total Tabell 10 Har du som chef tillräckligt med kunskaper för att arbeta sjukdomsförebyggande? Procent Ja, absolut 36 Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 58 Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 5 Total 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 33% 30% 28% 22% 19% 1965 eller tidigare Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 4% 6% 5% 7% 13% 14% 46% 61% 65% 66% 64% 68% eller senare Figur 9 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande enligt examensår 10

11 Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 11% 27% 34% 60% Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 9% 5% 0% 19% 40% 69% 65% 61% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 10 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 26% 17% 29% 13% Landsting Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 65% 70% 64% 67% Kommun Privat Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 9% 13% 7% 20% Stat 0% 100% Figur 11 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande hos olika arbetsgivare 11

12 Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 24% 37% Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 56% 66% Anställd Företagare Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 7% Figur 12 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande som anställd respektive företagare 12

13 4.4 Kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor I snitt tre fjärde delar (74 %) ansåg sig att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande med fysiskt aktivitet, men behövde mer kunskaper för att arbeta med de tre övriga levnadsvanor enligt riktlinjerna. Behovet var jämnt fördelat mellan olika anställningsformer och arbetsgivare och skilde sig enbart med fyra procentenheter (72-76 %). Dock uttryckte 11 % av landstingsanställda och 18 % av kommunanställda även behovet för ökade kunskaper avseende fysiskt aktivitet i sjukdomsförebyggande arbete. Tabell 11 Har du tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor? Antal Procent Ja, för alla levnadsvanor Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor Total Tabell 12 Har du som chef tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor? Procent Ja, för alla levnadsvanor 23 Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 67 Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 10 Procent 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 28% 20% 17% 16% 11% 1965 eller tidigare Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 7% 11% 14% 13% 65% 70% 73% 72% 75% 77% eller senare 0% 100% Figur 13 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor enligt examensår 13

14 Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 5% 15% 19% 30% Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 22% 11% 8% 0% 73% 74% 74% 70% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor 0% 100% Figur 14 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 13% 18% 7% Landsting Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 76% 72% 73% 73% Kommun Privat Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 11% 18% 9% 20% 0% 100% Stat Figur 15 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor hos olika arbetsgivare 14

15 Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 13% 24% Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 75% 66% Anställd Företagare Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 12% 0% 100% Figur 16 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor som anställd respektive företagare 4.5 Intresse för vidareutbildning Över hälften av respondenterna angav sig att vara intresserade att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor och lämnade sina kontaktuppgifterna i önskan att bli kallade till utbildningen. Intresset vara lika stort oberoende av utbildningsnivå, anställningsform, arbetsgivare eller om personen var chef eller anställd. Tabell 13 Är du intresserad av att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor? Antal Procent Ja Nej Total Tabell 14 Är du som chef intresserad av att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor? Procent Ja 52 Nej 48 Total

16 Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer information) Nej 53% 44% 55% 53% 52% 52% 47% 56% 45% 47% 48% 48% 1965 eller tidigare eller senare Figur 17 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor enligt examensår Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer Nej 53% 51% 59% 47% 49% 41% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 18 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor enligt utbildningsnivå 16

17 Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e- postadress för mer information) Nej 57% 60% 43% 40% 0% 100% Landsting Kommun Privat Stat Figur 19 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor hos olika arbetsgivare Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer information) Nej 51% 59% 49% 41% Anställd Företagare Figur 20 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor som anställd respektive företagare 17

18 5 Sammanfattning och slutsatser En fjärdedel av sjukgymnasterna hade läst Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder och hälften kände till dem. Desto högre utbildningsnivå desto större andel av respondenterna hade läst riktlinjerna. Andelen var dubbelt så stort bland landstingsanställda än bland kommunanställda och som förväntat var andelen chefer som redan hade läst riktlinjerna större än de anställda. Hela 86 % av sjukgymnasterna erbjöd sig sjukdomsförebyggande åtgärder i sin verksamhet. Att erbjuda förebyggande åtgärder som dagligt inslag var vanligare bland landstingsanställda och privata sjukgymnaster än bland kommunanställda. Hela 14 % av sjukgymnasterna ansåg sig att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att redan nu arbeta med riktlinjernas alla fyra levnadsvanor och tre fjärdedelar upplevde sig behovet av vidareutveckling. Behovet var lika stort mellan olika anställningsformer och arbetsgivare. Som förväntat ansåg över tre fjärde delar att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande med fysiskt aktivitet. Intresset för vidareutbildning om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor är stort bland sjukgymnastprofessionen. Över hälften av respondenterna angav sig att vara intresserade att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor och lämnade sina kontaktuppgifterna i önskan att bli kallade till utbildningen. Intresset vara lika stort oberoende av utbildningsnivå, anställningsform, arbetsgivare eller om personen var chef eller anställd. Som slutsatser kan konstateras att - sjukgymnastprofessionen förmedlar en positiv attityd till hälsofrämjande arbete, - sjukgymnaster gör redan idag stora insatser i olika delar av svensk hälso- och sjukvård för att förebygga sjukdomar genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor särskilt vid otillräcklig fysisk aktivitet, - sjukgymnaster vill med allvar ta mot utmaningen att stödja människors förändring av sina levnadsvanor såväl vid otillräcklig fysisk aktivitet som vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor, - intresse för vidareutbildning enligt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder är stort i sjukgymnastprofessionen. 18

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Psykisk ohälsa inom första linjens vård

Psykisk ohälsa inom första linjens vård Psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö 2013-03-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.facebook.com/sjukgymnastforbundet

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Sjukgymnastutbildningarnas mål och innehåll relaterade till sjukdomsförebyggande metoder

Sjukgymnastutbildningarnas mål och innehåll relaterade till sjukdomsförebyggande metoder LEVNADSVANEPROJEKT Sjukgymnastutbildningarnas mål och innehåll relaterade till sjukdomsförebyggande metoder Catharina Broberg Raija Tyni-Lenné Oktober 2012 Innehåll Bakgrund...2 Syfte...3 Material och

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott Uppvaktning Riksdagens Socialutskott 2013-10-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande stefan.jutterdal@lsr.se Maria Enggren Zavisic Socialpolitisk strateg maria.enggren.zavisic@lsr.se www.stefanjutterdal.se

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

Rapport medlemsundersökning 2012

Rapport medlemsundersökning 2012 Rapport medlemsundersökning 2012 Innehåll 1. Syfte och metod 3 2. Respondenterna. 4 3. Reflektion och sammanfattning... 6 4. Vad skapar värde för medlemmarna?... 10 5. Hur värderas den lokala verksamheten?...

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Välkommen till Rådsmöte 2014

Välkommen till Rådsmöte 2014 Välkommen till Rådsmöte 2014 Fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd #fysrad Stefan Jutterdal Förbundsordförande Göran Hägglund Lena Hallengren Göran Hägglund Lena Hallengren

Läs mer

EXAMENSARBETE. En kartläggning av utbildningsnivå och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige. Kristian Larsson Jens Wikberg

EXAMENSARBETE. En kartläggning av utbildningsnivå och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige. Kristian Larsson Jens Wikberg EXAMENSARBETE En kartläggning av utbildningsnivå och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige Kristian Larsson Jens Wikberg Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Mycket hälsa för lite pengar

Mycket hälsa för lite pengar tema: levnadsvanor Text: Helene Götberg Illustration: Helena Halvarsson Att arbeta med levnadsvanor är kostnadseffektivt, ökar hälsan och spar lidande. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Utbildning för utförare av Hälsosamtal Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal

Läs mer

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på Svarsöversikt för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar. TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar. Hej LSRs strategi är att uppnå en uppvärdering av sjukgymnastkåren genom att knyta samman professionalisering, positionering och löneutveckling. Det är lättare att nå målen ju fler som är med. Och ju bättre

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Kerstin Weimer (FP) Marie Holm Sherman Helge Scharf Wramling. Landstingshuset. Kyrkgatan 12, Östersund Sekreterare Paragrafer 13 19

Kerstin Weimer (FP) Marie Holm Sherman Helge Scharf Wramling. Landstingshuset. Kyrkgatan 12, Östersund Sekreterare Paragrafer 13 19 Sammanträdets plats och tid Lernia (gamla socialhögskolan), aulan. Rådhusgatan 72, Östersund., klockan 16.30-17.30 Beslutande Anna Gundersson Börje Lundin (V) Stefan Fax Björn Karlsson Alvi Berglund Margareta

Läs mer

Stödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder

Stödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder Stödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder Delrapport 2013 r ) 6.X. Socialstyrelsen Förord Regeringen beslutade den 13januari 2011 om ett uppdrag till Socialstyrelsen om

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet 1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 September 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Generella rekommendationer... 3 Bakgrund...

Läs mer

Fysioterapi den bästa medicinen!

Fysioterapi den bästa medicinen! Fysioterapi den bästa medicinen! Ortopediveckan 2013-08-29, Uppsala Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.stefanjutterdal.se www.twitter.com/stefanjutterdal

Läs mer

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor. - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes vårdcentraler 2017

Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor. - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes vårdcentraler 2017 Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes vårdcentraler 2017 Förord startades under hösten 2016 och arbetar regionövergripande i frågor som rör levnadsvanorna

Läs mer

2016:26 B. Tillit på jobbet

2016:26 B. Tillit på jobbet 2016:26 B Tillit på jobbet Innehåll Sammanfattande iakttagelser 5 1 En undersökning om tillit på jobbet 9 2 Kartläggning av tillit på jobbet 13 3 Kartläggning av detaljstyrning och kontroll 19 4 Kartläggning

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården

Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringsbeslut III:5 2015-03-05 S2015/1659/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att följa och utvärdera satsningen på att korta väntetiderna i cancervården Regeringens beslut

Läs mer