LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare
|
|
- Rasmus Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti
2 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod Resultat Kännedom av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete Kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder Kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor Intresse för vidareutbildning Sammanfattning och slutsatser
3 1 Bakgrund I Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som fastställdes 2011, ger Socialstyrelsen rekommendationer om metoder att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor vid otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Enligt regeringens beslut (I:2, S2011/484/FS) fick Socialstyrelsen även i uppdrag att stödja införandet av dessa riktlinjer och redovisa uppdraget senast i slutet av I uppdraget ingår att tillsammans med företrädare för olika professioner sprida kännedom om riktlinjerna inom landsting och kommuner, kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för det förebyggande arbetet inom vård och omsorg, skapa en interaktiv utbildning för olika yrkesgrupper med hjälp av IT-lösningar och utveckla modeller eller metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet av riktlinjerna. I uppdraget ingår vidare att följa den internationella utvecklingen när det gäller sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna berör alla delar av hälso- och sjukvården, både den som bedrivs av landstingen och kommunerna, och all dess personal, vilket innebär att införandefasen blir betydligt mer omfattande än för behandlingsinriktade riktlinjer. En omfattande omställning i attityder och arbetssätt kommer att krävas. För att riktlinjerna ska få genomslag är det nödvändigt att professionerna är medaktörer i införandet av riktlinjerna i hälso- och sjukvården, enligt Socialstyrelsen. Konsekvent till detta har Socialstyrelsen under 2012 beviljat ekonomist stöd till LSR för verka i införandet av riktlinjerna. Kännedom om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder behöver spridas bland sjukgymnasterna och för att kunna planera relevanta aktiviteter, som stödjer sjukgymnasters implementering av riktlinjerna, bör behovet av kunskapsutveckling kartläggas. 2 Syfte Syftet med denna undersökning är att kartlägga sjukgymnastprofessionens - - kunskaper om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - - aktiviteter i sjukdomsförebyggande åtgärder i nuvarande arbete - - kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder generellt - - kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor särskiljt - - intresse för vidareutbildning om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor. 3
4 3 Metod 3.1 Enkätundersökning En webbenkätundersökning genomfördes bland sjukgymnaster som en del av en större kartläggning bland LSR:s medlemmar. Forskare inkluderades inte i undersökningen. Undersökningstiden var två veckor ( till ). 3.2 Respondenter Totalt 3530 sjukgymnaster svarade till frågor i levnadsvaneprojektet, vilket var 83 % av de svarande i LSR:s medlemsundersökning (n = 4250). Bland respondenterna var 253 chefer, vilket var 87 % av cheferna i LSR:s medlemsundersökning (n =290). Respondenterna speglar i stort sätt fördelningen bland sjukgymnasterna. Av de svarande var 83 % kvinnor och 17 % män. Den största andelen av respondenterna var landstingsanställda, hade utbildat sig till sjukgymnast under och hade utöver sin grundutbildning vidareutbildat sig genom olika kurser. Tabell 1 Antal respondenter enligt examensår Total 1965 eller tidigare eller senare Tabell 2 Antal respondenter enligt utbildningsnivå Total samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Tabell 3 Antal respondenter hos olika arbetsgivare Total Landsting Kommun Privat Stat Tabell 4 Antal anställda respektive företagare bland respondenterna Total Anställd Företagare
5 4. Resultat 4.1 Kännedom om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder I snitt hade en fjärdedel av respondenter läst riktlinjerna. Hälften hade hört talas om dem och knappt en fjärdedel kände inte till dem. Av cheferna (n = 253) hade 42 % läst riktlinjerna och bland de samtliga kliniskt arbetande kollegorna (n = 2970) var andelen 24 %. Andelen sjukgymnaster som hade läst riktlinjerna var dubbelt så stort bland lanstingsanställda (30 %) än bland kommunanställda (13 %). Vidare desto högre utbildningsnivå desto större andel av respondenterna hade läst riktlinjerna. När andelen var 10 % på grundutbildningsnivå var den 33 % på magisters- och 46 % på doktorsnivå. Tabell 5 Kännedom om nationella riktlinjerna bland sjukgymnaster Antal Procent Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem Total Tabell 6 Kännedom om nationella riktlinjerna bland chefer Procent Ja, jag har läst dem 42 Ja, jag har hört talas om dem 43 Nej, jag känner inte till dem 15 Total 100 Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 34% 40% 31% 29% 19% 16% 19% 12% 16% 18% 29% 30% 47% 49% 53% 54% 51% 54% 1965 eller tidigare eller senare Figur 1 Kännedom om nationella riktlinjerna enligt examensår 5
6 Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 26% 33% 46% 53% 49% 31% 40% 21% 18% 23% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 2 Kännedom om nationella riktlinjerna enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 13% 14% 30% 24% 17% 36% 25% 29% 53% 52% 57% Landsting Kommun Privat Stat Figur 3 Kännedom om nationella riktlinjerna hos olika arbetsgivare Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem 26% 24% Ja, jag har hört talas om dem 52% 54% Anställd Företagare Nej, jag känner inte till dem 22% 22% Figur 4 Kännedom om nationella riktlinjerna hos anställda respektive företagare 6
7 4.2 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete Över 80 % av sjukgymnasterna arbetade redan nu med sjukdomsförebyggande åtgärder. Enbart 5 % av dem, till vilka frågan var relevant, svarade att de inte alls arbetade förebyggande. För hela 46 % av landstingsanställda, för 31% av kommunanställda och för 57 % av privata sjukgymnaster var sjukdomsförebyggande åtgärder ett självklart och dagligt inslag. Tabell 7 Erbjuder du sjukdomsförebyggande åtgärder i din verksamhet? Antal Procent Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig Total Följande anledningar angavs varför frågan inte ansågs vara relevant: Arbetar inte inom hälso och sjukvård Arbetar på intensivvårdsavdelningen Arbetar med palliativ vård Arbetar med barn Arbetar inom barn- och ungdomshabilitering Arbetar med äldreäldre Arbetar med hjälpmedelsprovning Arbetar med djur Arbetar administrativt Arbetar med IT Arbetar som projektledare Arbetar som FoU-ledare 7
8 Tabell 8 Erbjuder du sjukdomsförebyggande åtgärder i din verksamhet som chef? Procent Ja, det är ett självklart och dagligt inslag 55 Ja, men inte dagligdags 28 Nej, inte alls 4 Frågan är inte relevant för mig 13 Total 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 1% 4% 3% 4% 8% 7% 8% 9% 9% 6% 8% 53% 61% 58% 36% 40% 36% 27% 31% 37% 44% 0% 100% 1965 eller tidigare eller senare Figur 5 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete enligt examensår Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 25% 49% 46% 53% 38% 35% 23% 12% 5% 4% 8% 7% 12% 23% 0% 100% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 6 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete enligt utbildningsnivå 8
9 Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 31% 32% 46% 57% 41% 49% 30% 18% 5% 4% 4% 7% 11% 9% 46% 0% 100% Landsting Kommun Privat Stat Figur 7 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete hos olika arbetsgivare Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag 45% 64% Ja, men inte dagligdags 41% 29% Anställd Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 6% 3% 9% 5% 0% 100% Företagare Figur 8 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete som anställd respektive företagare 9
10 4.3 Kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder I snitt ansåg en fjärde del (26 %) att ha sig tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande. Andelen av dem bland landstingsanställda var 26 %, bland kommunanställda enbart 17 %, bland privata sjukgymnaster 29 % och bland företagare 37 %. Tabell 9 Har du tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande? Antal Procent Ja, absolut Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning Total Tabell 10 Har du som chef tillräckligt med kunskaper för att arbeta sjukdomsförebyggande? Procent Ja, absolut 36 Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 58 Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 5 Total 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 33% 30% 28% 22% 19% 1965 eller tidigare Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 4% 6% 5% 7% 13% 14% 46% 61% 65% 66% 64% 68% eller senare Figur 9 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande enligt examensår 10
11 Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 11% 27% 34% 60% Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 9% 5% 0% 19% 40% 69% 65% 61% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 10 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 26% 17% 29% 13% Landsting Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 65% 70% 64% 67% Kommun Privat Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 9% 13% 7% 20% Stat 0% 100% Figur 11 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande hos olika arbetsgivare 11
12 Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 24% 37% Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 56% 66% Anställd Företagare Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 7% Figur 12 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande som anställd respektive företagare 12
13 4.4 Kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor I snitt tre fjärde delar (74 %) ansåg sig att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande med fysiskt aktivitet, men behövde mer kunskaper för att arbeta med de tre övriga levnadsvanor enligt riktlinjerna. Behovet var jämnt fördelat mellan olika anställningsformer och arbetsgivare och skilde sig enbart med fyra procentenheter (72-76 %). Dock uttryckte 11 % av landstingsanställda och 18 % av kommunanställda även behovet för ökade kunskaper avseende fysiskt aktivitet i sjukdomsförebyggande arbete. Tabell 11 Har du tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor? Antal Procent Ja, för alla levnadsvanor Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor Total Tabell 12 Har du som chef tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor? Procent Ja, för alla levnadsvanor 23 Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 67 Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 10 Procent 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 28% 20% 17% 16% 11% 1965 eller tidigare Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 7% 11% 14% 13% 65% 70% 73% 72% 75% 77% eller senare 0% 100% Figur 13 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor enligt examensår 13
14 Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 5% 15% 19% 30% Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 22% 11% 8% 0% 73% 74% 74% 70% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor 0% 100% Figur 14 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 13% 18% 7% Landsting Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 76% 72% 73% 73% Kommun Privat Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 11% 18% 9% 20% 0% 100% Stat Figur 15 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor hos olika arbetsgivare 14
15 Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 13% 24% Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 75% 66% Anställd Företagare Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 12% 0% 100% Figur 16 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor som anställd respektive företagare 4.5 Intresse för vidareutbildning Över hälften av respondenterna angav sig att vara intresserade att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor och lämnade sina kontaktuppgifterna i önskan att bli kallade till utbildningen. Intresset vara lika stort oberoende av utbildningsnivå, anställningsform, arbetsgivare eller om personen var chef eller anställd. Tabell 13 Är du intresserad av att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor? Antal Procent Ja Nej Total Tabell 14 Är du som chef intresserad av att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor? Procent Ja 52 Nej 48 Total
16 Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer information) Nej 53% 44% 55% 53% 52% 52% 47% 56% 45% 47% 48% 48% 1965 eller tidigare eller senare Figur 17 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor enligt examensår Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer Nej 53% 51% 59% 47% 49% 41% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 18 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor enligt utbildningsnivå 16
17 Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e- postadress för mer information) Nej 57% 60% 43% 40% 0% 100% Landsting Kommun Privat Stat Figur 19 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor hos olika arbetsgivare Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer information) Nej 51% 59% 49% 41% Anställd Företagare Figur 20 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor som anställd respektive företagare 17
18 5 Sammanfattning och slutsatser En fjärdedel av sjukgymnasterna hade läst Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder och hälften kände till dem. Desto högre utbildningsnivå desto större andel av respondenterna hade läst riktlinjerna. Andelen var dubbelt så stort bland landstingsanställda än bland kommunanställda och som förväntat var andelen chefer som redan hade läst riktlinjerna större än de anställda. Hela 86 % av sjukgymnasterna erbjöd sig sjukdomsförebyggande åtgärder i sin verksamhet. Att erbjuda förebyggande åtgärder som dagligt inslag var vanligare bland landstingsanställda och privata sjukgymnaster än bland kommunanställda. Hela 14 % av sjukgymnasterna ansåg sig att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att redan nu arbeta med riktlinjernas alla fyra levnadsvanor och tre fjärdedelar upplevde sig behovet av vidareutveckling. Behovet var lika stort mellan olika anställningsformer och arbetsgivare. Som förväntat ansåg över tre fjärde delar att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande med fysiskt aktivitet. Intresset för vidareutbildning om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor är stort bland sjukgymnastprofessionen. Över hälften av respondenterna angav sig att vara intresserade att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor och lämnade sina kontaktuppgifterna i önskan att bli kallade till utbildningen. Intresset vara lika stort oberoende av utbildningsnivå, anställningsform, arbetsgivare eller om personen var chef eller anställd. Som slutsatser kan konstateras att - sjukgymnastprofessionen förmedlar en positiv attityd till hälsofrämjande arbete, - sjukgymnaster gör redan idag stora insatser i olika delar av svensk hälso- och sjukvård för att förebygga sjukdomar genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor särskilt vid otillräcklig fysisk aktivitet, - sjukgymnaster vill med allvar ta mot utmaningen att stödja människors förändring av sina levnadsvanor såväl vid otillräcklig fysisk aktivitet som vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor, - intresse för vidareutbildning enligt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder är stort i sjukgymnastprofessionen. 18
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merArbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merSjukgymnastutbildningarnas mål och innehåll relaterade till sjukdomsförebyggande metoder
LEVNADSVANEPROJEKT Sjukgymnastutbildningarnas mål och innehåll relaterade till sjukdomsförebyggande metoder Catharina Broberg Raija Tyni-Lenné Oktober 2012 Innehåll Bakgrund...2 Syfte...3 Material och
Läs merPsykisk ohälsa inom första linjens vård
Psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö 2013-03-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.facebook.com/sjukgymnastforbundet
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merStark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merUppvaktning Riksdagens Socialutskott
Uppvaktning Riksdagens Socialutskott 2013-10-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande stefan.jutterdal@lsr.se Maria Enggren Zavisic Socialpolitisk strateg maria.enggren.zavisic@lsr.se www.stefanjutterdal.se
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merKortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merÖversyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA
BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merSjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merPROJEKTPLAN
2011-12-31 PROJEKTPLAN Bakgrund Socialstyrelsen har fastställt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Huvudansvaret för implementeringen av de nationella riktlinjerna vilar på huvudmän
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs mer1. Bakgrund. Mål och avgränsningar
Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merÅrsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare
Läs merNationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016
Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-08-05 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merSå här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merPresentation för landstingen norra Sverige Anette Levander
Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merNationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merRAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
Läs merEn kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016
En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016 Sammanfattning Sammanfattning, forts. Mellan 70-80 procent av samtliga tillfrågade har arbetat inom primärvården i längre
Läs merKARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008
KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 Katarina Björklund INTRODUKTION Det finns ett behov inom hälso- och sjukvården att finna nya hälsofrämjande arbetssätt,
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merHälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget
Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merRapport medlemsundersökning 2012
Rapport medlemsundersökning 2012 Innehåll 1. Syfte och metod 3 2. Respondenterna. 4 3. Reflektion och sammanfattning... 6 4. Vad skapar värde för medlemmarna?... 10 5. Hur värderas den lokala verksamheten?...
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merVälkommen till Rådsmöte 2014
Välkommen till Rådsmöte 2014 Fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd #fysrad Stefan Jutterdal Förbundsordförande Göran Hägglund Lena Hallengren Göran Hägglund Lena Hallengren
Läs merEXAMENSARBETE. En kartläggning av utbildningsnivå och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige. Kristian Larsson Jens Wikberg
EXAMENSARBETE En kartläggning av utbildningsnivå och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige Kristian Larsson Jens Wikberg Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merBättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert
Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt
Läs merLevnadsvanor i praktiken
Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande
Läs merPROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08
1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15
Läs merjanuari 2015 Vision om en god introduktion
januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merStark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Ett projekt i tre delar om levnadsvanor -i samband med ett kirurgiskt ingrepp Vad ska vi ta med oss från den här föreläsningen?
Läs merStödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder
Stödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder Delrapport 2013 r ) 6.X. Socialstyrelsen Förord Regeringen beslutade den 13januari 2011 om ett uppdrag till Socialstyrelsen om
Läs merArbetsmarknadsöversikt maj 2008
Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar
Läs merOm chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF
Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt
Läs merMycket hälsa för lite pengar
tema: levnadsvanor Text: Helene Götberg Illustration: Helena Halvarsson Att arbeta med levnadsvanor är kostnadseffektivt, ökar hälsan och spar lidande. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merUtbildning för utförare av Hälsosamtal
Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal
Läs merHälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)
Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet
Läs merKompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges
Läs merNär du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.
TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen
Läs merRiktlinjer för folkhälsoanslaget
HSN 2008-09-16 p 8 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Cecilia Lindvall Riktlinjer för folkhälsoanslaget 2009 2011 Ärendet Inriktningen av landstingets folkhälsoanslag
Läs merOjämställt ledarskap
SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning
Läs merKerstin Weimer (FP) Marie Holm Sherman Helge Scharf Wramling. Landstingshuset. Kyrkgatan 12, Östersund Sekreterare Paragrafer 13 19
Sammanträdets plats och tid Lernia (gamla socialhögskolan), aulan. Rådhusgatan 72, Östersund., klockan 16.30-17.30 Beslutande Anna Gundersson Börje Lundin (V) Stefan Fax Björn Karlsson Alvi Berglund Margareta
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merI den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.
Hej LSRs strategi är att uppnå en uppvärdering av sjukgymnastkåren genom att knyta samman professionalisering, positionering och löneutveckling. Det är lättare att nå målen ju fler som är med. Och ju bättre
Läs merSjäl & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa
Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs mer