Rapport medlemsundersökning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport medlemsundersökning 2012"

Transkript

1 Rapport medlemsundersökning 2012

2 Innehåll 1. Syfte och metod 3 2. Respondenterna Reflektion och sammanfattning Vad skapar värde för medlemmarna? Hur värderas den lokala verksamheten? Hur värderas den centrala verksamheten? Hur värderas sektionsmedlemskapet? Kontakt, service och bemötande Aktivitet och engagemang Information och kommunikation Önskningar för framtiden Politik och påverkan Chefernas syn på medlemsvärdet Nyexades syn på medlemsvärdet och utbildningen. 35 2

3 1. Syfte och metod Den senaste medlemsundersökningen gjordes Syftet är att ta reda på medlemmarnas behov, önskemål, attityder och åsikter för att kunna vidta rätt åtgärder för att utveckla och stärka förbundet. Undersökningen har genomförts som en webbenkät under perioden till Enkäten mejlades ut till LSR medlemmar, varav ca 550 inte kunde levereras på grund av tekniska orsaker (vi vet också att mejl har fastnat i spam-lådor, men vi har ingen statistik över hur många det rör sig om). Undersökningen riktade sig till alla medlemmar i LSR med e-postadress, utom studenter, utlandsboende och pensionärer. Svaren är avidentifierade, det går inte att koppla ihop svaren med en enskild respondent. Enkäten innehåller totalt 52 frågor, men alla frågor är inte ställda till samtliga grupper av respondenter personer har svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på ca 50 %. Detta kan jämföras med en svarsfrekvens på 62 % Enkäten är genomförd samma datum som enkäten Frågorna är i huvudsak ställda med fördefinierade svarsalternativ och i några fall ges också möjlighet till öppna svar. Detta för att underlätta bearbetningen. Samtliga diagram i rapporten är presenterade i procent. Alla frågor i enkäten redovisas inte i denna rapport. De frågor som inte redovisas är sektionernas specifika frågor till sina medlemmar samt frågor rörande levnadsvaneprojektet och hälsoval/vårdval som hanteras och redovisas separat inom sina respektive projektområden. 3

4 2. Respondenterna Av de som svarat är 83 % kvinnor och 17 % män. Fördelningen av respondenterna mellan distrikten är väl överensstämmande med fördelningen av det totala medlemsantalet i distrikten. Detsamma gäller för fördelningen mellan sektionerna. 11 % av respondenterna har inte valt sektion. 87 % uppger som huvudsaklig sysselsättning att de är anställda och 13 % är företagare. Detta kan jämföras med 17 % av våra medlemmar som enligt medlemsregistret är företagare. Skillnaden beror troligen på att man i enkäten bara har kunnat välja en sysselsättningskategori, när man i själva verket kanske är både företagare och anställd. Nedan visas fördelningen mellan arbetsgivare/sektor, olika arbetsområden, utbildningsnivå och examensår. Arbetsgivare Landsting 62% Kommun 20% Privat 15% Stat 3% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Arbetsområde Kliniskt arbete inom hälso- och sjukvård 83% Chef eller ledare 7% Undervisning/forskning 8% Ergonom eller företagshälsovård 6% Friskvård och hälsa 5% Arbete inom annat område än hälso- och sjukvård, specificera gärna 3% Annat arbete inom hälso- och sjukvård, specificera gärna 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 4

5 Utbildningsnivå Grundutbildning 9% Grundutbildning samt kurser 76% Magister, master eller licentiat 12% Doktor 2% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ange examensår för grundutbildningen eller tidigare 2% % % % % 2006 eller senare 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5

6 3. Reflektion och sammanfattning Medlemsnytta Fortfarande värderas professionsverksamheten och tidningen Fysioterapi högst av medlemmarna, liksom att tillhöra en sektion. Men det är mer balans i hur man värderar den här sortens medlemsnytta i relation till löne- och avtalsfrågor och påverkansarbete. Löne- och avtalsfrågor värderas högre nu, liksom förbundets arbete med synliggörande/påverkan. Tidigare bestod medlemsnyttan i huvudsak av två områden; professionsverksamhet och löneavtalsarbete. Nu är det tydligt att påverkan/synliggörande är en integrerad och mycket viktigt del i förbundets palett av medlemsnytta, endast strax efter löne- och avtalsarbetet. Hela 67 % anser att det är viktigt eller mycket viktigt att känna till förbundets ställningstaganden i politiska frågor, en mycket hög siffra! Medlemmarnas betyg till centrala förbundets arbete med att synliggöra kåren har märkbart förbättrats, från 17 % 2007 till 28 % nu. Det lokala arbetet med synliggörande får inte alls lika högt betyg (fast heller inte alls lika låga betyg som 2007). Även träffar i syfte att marknadsföra kåren lockar 26 % av medlemmarna. Med tanke på hur betydelsefullt detta område är för medlemmarna är det viktigt att ytterligare synliggöra förbundets politiska röst, t ex på webb och i andra forum. Det är även fortsättningsvis viktigt att prioritera och stärka påverkansstödet, såväl lokalt som centralt. Kurser och fortbildning en framtidsfråga för förbundet om man vill öka nyttan av medlemsvärdet, även om det är lite mer balans i värderingen av medlemsförmånerna nu är. 69 % värderar fortbildning och kurser högt gällande nytta av sektionsmedlemskapet. Hela 84 % av medlemmarna önskar ett samlat fortbildningsutbud. Och 84 % är intresserade av att gå på träffar om professionsfrågor och utbildning. Engagemang, aktivitet och information Många fler, 18 % idag jämfört med 12 % 2007, har ett förtroendeuppdrag. Detta ser vi också i uppgifterna i medlemsregistret. Många fler, var femte medlem som inte är förtroendevald, är också intresserade av att bli aktiva. 32 % av medlemmarna värderar möjligheten att vara aktiv som något positivt. Här har vi en stor potential! Framförallt nyexade kan tänka sig att bli mer aktiva, hela 42 %. Utmaningen är att göra uppdragen mer flexibla och avgränsade i tid och omfattning. Trenden att man vill vara aktiv men utan att axla de traditionella posterna är något vi delar med flera andra förbund och organisationer. Däremot är det färre medlemmar som kontaktar förbundet idag och färre som deltar i medlemsaktiviteter. Och man är också mindre benägen att ta del av information idag jämfört med Men det är oklart om detta betyder att medlemmarna är mindre nöjda med medlemskapet. T ex är summan av högt eller mycket högt medlemsvärde till de olika medlemsförmånerna högre idag än Dessutom vill ju fler vara aktiva. Det är möjligt att personlig kontakt och deltagande i aktiviteter kommer att minska till förmån för andra sätt att ta del av medlemsnytta och nätverka. T ex önskar sig 30 % att det skulle vara möjligt att kommunicera med andra sjukgymnaster via LSR:s webbplats. Tidningen Fysioterapi, mejl och webb är fortfarande prioriterade områden gällande hur man vill ta del av information från förbundet. 6

7 Sektor Generellt svarar statligt anställda mer positivt inom de flesta områden. Men detta är också en mycket liten och mer heterogen grupp. Om vi hade kunnat göra liknande djupdykningar inom gruppen landstingsanställda hade vi säkert också hittat en sådan gruppering. Det kan också ha betydelse att många inom denna grupp är dubbelanslutna till SULF. Landstingsanställda är mest missnöjda med den lokala verksamheten medan kommunanställda ger den lokala verksamheten något högre värden. Det är stora skillnader mellan sektorerna i hur man kontaktar LSR - centralt respektive lokalt. Landstings- och kommunanställda kontaktar förbundet i mycket högre utsträckning lokalt, medan privat och statligt anställda vänder sig centralt. Detta kan bero på ärendets art, där landstings- och kommunanställda oftare kontaktar förbundet i frågor om löne- och avtalsfrågor, medan framförallt statligt anställda kontaktar förbundet i frågor rörande professionen. Nöjdheten är också störst bland statligt anställda och lägst bland landstingsanställda. Privatanställda är den grupp som minst frekvent deltar i aktiviteter eller kontaktar förbundet och statligt anställda deltar oftast i aktiviteter. Privatanställda är också de som uttrycker sig mest tveksamt/anger alternativet vet ej. Detta är en ganska stor grupp som förbundet behöver rikta sig till särskilt, såväl från lokalt som centralt håll, om man vill öka deras nöjdhet. Flest förtroendevalda, procentuellt, återfinns inom kommunsektorn. Följt efter statlig. Det är dock jämnt fördelat i hur man kan tänka sig att åta sig uppdrag framöver mellan sektorerna. För att öka nöjdheten bland landstingsanställda bör man förbättra den lokala verksamheten, eftersom de i så stor utsträckning vänder sig lokalt för stöd och information. Företagare Företagarna värderar i högre utsträckning idag än 2007 tillhörigheten till LSR Service AB, företagarjouren och webbplatsen för företagare. Den lokala verksamheten värderas dock nästan genomgående lägre än De värderar den centrala verksamheten högre än anställda, med undantag av förbundets arbete med att synliggöra professionen. Företagare värderar också högre än anställda sektionsmedlemskapet. De kontaktar oftare förbundet och då i mycket högre utsträckning centralt. De är något nöjdare med kontakten med förbundet än de anställda och deltar oftare i aktiviteter. De är intresserade av träffar rörande professionen och marknadsföring och tar i något högre utsträckning del av information från förbundet. Här ser vi effekterna av att förbundet har satsat extra resurser på denna medlemsgrupp och att det görs särskilda insatser och särskilda nyhetsbrev riktade till företagarna. Företagarna värderar den lokala verksamheten mycket lägre än anställda. Den är ju heller inte lika utbyggd som verksamheten för anställda. Men ska förbundet ha en lokal verksamhet för företagare bör man göra syftet tydligare. Sektionerna Sektionsmedlemskapet värderas mycket mer positivt idag än Medlemmarna kan nu ta ställning till vad sektionsmedlemskapet ger i större utsträckning. Även om just detta förs fram av många som en negativ kommentar på frågan om vad som är mest positivt med sektionsmedlemskapet - att de inte märker av medlemskapet nämnvärt. En annan vanlig kommentar här är att medlemmen inte hittar någon sektion som passar. Samtliga av sektionernas verksamhetsområden värderas högre, men i synnerhet tillgången till kurser. 7

8 Eftersom sektionsmedlemskapet värderas så positivt bör man satsa på att alla medlemmar ska välja sektion. Idag har ca 11 % inte valt sektion. Dessutom skulle det ge positivt effekt att satsa på att ytterligare utveckla och samordna kursverksamheten, eftersom den är så efterfrågad och högt värderad. Lokal verksamhet i distrikten Medlemmarna är inte nöjdare med den lokala verksamheten i distrikten nu jämfört med Däremot är de inte alls lika missnöjda med den! Den slutsatsen kan man dra av att respondenterna ger den lokala verksamheten färre låga värden. Men här finns mycket att göra och satsa på. Framförallt riktat till den stora gruppen landstingsanställda, som uttrycker ett missnöje här, trots att de gärna vänder sig lokalt. Samt för nyexade som också gärna vänder sig lokalt och behöver mycket stöd i början av karriären. Detta är en medlemsförmån som inte kommer privatanställda till del i särskilt stor utsträckning. De har färre fackklubbar och det kan vara svårt för distrikten att tillgodose de privatanställdas behov. Här behövs särskilda, riktade insatser till de privatanställda med support för att starta klubbar och utse förtroendevalda. Kanske med stöd av liknande nätverk som förtroendevalda i några kommuner har tillgång till. Lite förvånande är att endast 9 % av medlemmarna ger ett gott betyg åt det lokala arbetet med att synliggöra kåren. Trots att det har hänt så mycket här. De ger dock även här mycket färre låga värden till det lokala arbetet med synliggörandet. Det ska också nämnas att det är mycket stora variationer hur medlemmarna i de olika distrikten värderar sin lokala verksamhet. Nyexade Nyexade anser att den lokala verksamheten är något viktigare än övriga grupper, men ger den också samtidigt något lägre värden. De vänder sig oftast lokalt med sina frågor och kontaktar också oftast förbundet i frågor rörande löner och förhållanden på arbetsplatsen. Många, hela 68 %, önskar sig riktat stöd inför löneförhandlingar, gärna via mejl och webb. De vill också ha mentorer och personlig karriärrådgivning. De är dock något nöjdare än övriga grupper i det stöd de får. Väldigt många i denna grupp har aldrig eller mer sällan än en gång per år deltagit i någon facklig aktivitet (77 %). Däremot är de mer intresserade än samtliga andra grupper av alla sorters aktiviteter och är mycket mer benägna än andra grupper att ta förtroendeuppdrag. Denna prioriterade grupp behöver särskilt, riktat stöd. De är mottagliga för såväl att ta förtroendeuppdrag, som intresserade av diverse aktiviteter och kurser. Men de har ännu inte hunnit (?) ta del av förbundets olika utbud av aktiviteter, material och information. De behöver stöd och kontakt från lokalt förtroendevalda, men också från centralt håll. LSR:s nystartade mentorprogram (som endast genomförts i Stockholm) och nätverk för nyexade (som ännu endast finns i Stockholm och Uppsala) är två verksamhetsområden som troligen skulle ge fortsatt positiv effekt för denna medlemsgrupp. 8

9 De som ofta respektive sällan deltar i aktiviteter eller kontaktar förbundet De som ofta kontaktat förbundet eller deltagit i aktiviteter ger högre eller rentav mycket högre värden till förbundets olika verksamhetsområden. Det gäller såväl den lokala som centrala verksamheten. De som sällan kontaktar förbundet ger förvisso lägre värden till lokal och central verksamhet och fler medelvärden, men framförallt uppger de som svar på hur de värderar olika verksamhetsområden Vet ej/ej relevant, vilket tyder på att de inte har tagit del av förmånerna. De ger inte uttryck för ett stort missnöje. T ex på frågan om hur nöjda de är med hur förbundet hanterat deras senaste ärende uttrycker de inte stort missnöje, utan bara lägre nöjdhet (färre 4-5:or, men inte en jättestor andel 1-2:or). Oavsett om man deltar i aktiviteter/kontaktar förbundet ofta eller sällan har man, på ett ungefär, samma önskemål om framtida service och tjänster och är intresserade av att delta i träffar med samma teman. Vi vet sedan tidigare (LSR:s organisationsutredning 2010) att det ökar medlemsvärdet att vara aktiv. Även frekvensen av deltagande i aktiviteter och hur ofta man kontaktar förbundet har betydelse. Det är möjligt att ett samlat och utvecklat fortbildningsutbud och fler eller olika sorters forum för träffar kan bidra till att fler vill ta del av förbundets verksamhet och tjänsteutbud, delta i aktiviteter och komma i kontakt med förbundet (en kontakt som även kan innebära en digital kontakt, t ex diskussionsforum eller möten via webben). 9

10 4. Vad skapar värde för medlemmarna? Respondenterna har fått gradera flera verksamheter inom förbundet utifrån vad de tycker ger högst medlemsvärde. Svaren kan alltså både visa hur viktig de tycker verksamheten är och/eller hur de tycker att LSR uppfyller deras krav på kvalitet inom dessa områden. Tidningen Fysioterapi värderas fortfarande högst. 70 % ger den ett positivt/mycket positivt värde. LSR:s professionsverksamhet och att tillhöra en sektion värderas också högt, liksom tidigare. Förbundets arbete med löne- och avtalsfrågor värderas mycket högre nu än 2007, liksom det lokala stödet från arbetsplatsombuden. Även förbundets arbete med opinionsbildning/röst i samhället och LSR:s webbplats får höga värden. Intressant är också att hela 32 % värderar möjligheten att vara aktiv som något som bildrar till värdefull medlemsnytta. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har värderat verksamheten till 4 eller 5 på en skala där 1= ger inte alls ett positivt värde och 5= ger ett mycket positivt värde. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur värderar du följande medlemsförmåner? Värderar i bemärkelsen att det ger ett betydelsefullt värde till medlemskapet. Förbundets tidning Fysioterapi 70 Förbundets arbete med professionsfrågor 55 Att tillhöra en sektion Förbundets arbete med löne- och avtalsfrågor Förbundets webbplats (www.sjukgymnastforbundet.se) Förbundets röst i samhället, påverkan och opinionsbildning Sjukgymnastdagarna Stöd från lokalt förtroendevalda/ arbetsplatsombud Den sociala gemenskapen med andra sjukgymnaster Möjligheten att vara engagerad / aktiv Medlemsförmåner såsom försäkringar, banklån och el 25 Personligt stöd från ombudsmannajouren år 2007 år

11 Hur värderar företagare LSR:s medlemsförmåner? Nedan är en jämförelse mellan 2007 och 2012 i hur företagare värderar LSR:s medlemsförmåner. Framförallt är det tydligt att medlemmarna i högre utsträckning idag värderar möjligheten att tillhöra LSR Service AB, företagarjouren och företagarwebbplatsen. I jämförelse med anställda (diagram sid 10) värderar företagarna högre arbetet med avtalsoch villkorsfrågor. 47 % värderar också det personliga stödet från företagarjouren, jämfört med 19 % av de anställda. Det kan bero på att den lokala verksamheten för företagare inte alls är lika utbyggd som den för anställda (arbetsplatsombuden och förhandlingsrådsledamöternas roll). Företagarna värderar i lägre utsträckning förbundets professionsarbete, 47 %, i jämförelse med 55 % av de anställda, liksom Sjukgymnastdagarna som värderas högt av 35 % av företagarna i jämförelse med 45 % av de anställda. Förbundets tidning Fysioterapi 61 Förbundets arbete med avtals- och villkorsfrågor (t ex nationella taxan) 56 Att tillhöra en sektion 54 Att tillhöra LSR service AB 52 Förbundets arbete med professionsfrågor 47 Personligt stöd från egenföretagarjouren Medlemsförmåner såsom försäkringar, banklån och el Förbundets röst i samhället, påverkan och opinionsbildning LSR:s webbplats för företagare 37 Sjukgymnastdagarna 35 Den sociala gemenskapen med andra sjukgymnaster 29 Möjligheten att vara engagerad / aktiv

12 Hur värderar nyexade LSR:s medlemsförmåner? Det är inga dramatiska skillnader i vad nyexade värderar i jämförelse med förbundets alla medlemmar. Men de värderar i högre utsträckning personligt stöd från ombudsmannajouren, förbundets webbplats, tidningen Fysioterapi och stöd från lokala arbetsplatsombud. Förbundets tidning Fysioterapi Förbundets arbete med professionsfrågor Att tillhöra en sektion Förbundets arbete med löne- och avtalsfrågor Förbundets webbplats (www.sjukgymnastforbundet.se) Förbundets röst i samhället, påverkan och opinionsbildning Sjukgymnastdagarna Stöd från lokalt förtroendevalda/ arbetsplatsombud Den sociala gemenskapen med andra sjukgymnaster Möjligheten att vara engagerad / aktiv Medlemsförmåner såsom försäkringar, banklån och el Personligt stöd från ombudsmannajouren Alla Nyexade 12

13 5. Hur värderas den lokala verksamheten? 55 % vet vart man ska vända sig med sina fackliga frågor och 41 % tycker att det är lätt att få kontakt med de förtroendevalda. Andelen som anger att de har ett högt förtroende för sina arbetsplatsombud har minskat något jämfört med Men intressant är att 2007 angav 30 % att de hade lågt förtroende för sina lokala förtroendevalda, att jämföra med endast 11 % nu, se diagrammet på nästa sida. Generellt har medlemmarna gett mycket färre låga värden gällande den lokala verksamheten. Det lokala stödet i lönefrågor och arbetet med att synliggöra yrket kunde vara bättre. Särskilt eftersom båda dessa områden ger ett mycket positivt värde till medlemskapet (se diagrammet sid 10). Sektor: De som arbetar inom kommunal sektor är generellt lite mer nöjda med den lokala fackliga verksamheten än de som arbetar inom övriga sektorer. De som arbetar inom privat och statlig sektor har i hög utsträckning angett att påståendena är irrelevanta/vet ej. Det kan bero på att det hos de privata arbetsgivarna inte finns någon fackklubb/förtroendevald. Diagrammet nedan kan jämföras med att 41 % av respondenterna har angett att man tycker att stödet från lokala förtroendevalda ger ett positivt/mycket positivt värde åt medlemskapet, alltså en mycket högre siffra än 2007 (30 %). De som kontaktat LSR ofta/sällan: De som har tagit personlig kontaktat med förbundet sällan eller aldrig ger generellt lägre värden till den lokala verksamheten. De som kontaktat förbundet ofta är mycket nöjdare med den lokala verksamheten och tycker att det är lättare att komma i kontakt med de förtroendevalda och vet vem man ska vända sig till. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= stämmer inte alls och 5= stämmer mycket väl. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur väl tycker du att nedanstående påståenden stämmer med förbundets lokala verksamhet? Jag vet vem jag ska vända mig till lokalt med fackliga frågor 55 Förbundets lokala förtroendevalda är lätta att komma i kontakt med 41 Jag har förtroende för mitt arbetsplatsombud 37 Jag får tillräcklig information från mina lokala förtroendevalda 33 Jag får tillräckligt med stöd i löne- och avtalsfrågor 21 Förbundets lokala förtroendevalda synliggör sjukgymnastprofessionen i den lokala debatten År 2007 År

14 Lokal verksamhet, redovisning av låga värden (1:or och 2:or) Diagrammet nedan är intressant för den visar att respondenterna ger mycket färre låga värden till den lokala verksamheten idag jämfört med (det är alltså bra med så låga värden här som möjligt). I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 1 eller 2 på en skala där 1= stämmer inte alls och 5= stämmer mycket väl. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur väl tycker du att nedanstående påståenden stämmer med förbundets lokala verksamhet? Jag vet vem jag ska vända mig till lokalt med fackliga frågor 17 Förbundets lokala förtroendevalda är lätta att komma i kontakt med 12 Jag har förtroende för mitt arbetsplatsombud 11 Jag får tillräcklig information från mina lokala förtroendevalda 28 Jag får tillräckligt med stöd i löne- och avtalsfrågor 33 Förbundets lokala förtroendevalda synliggör sjukgymnastprofessionen i den lokala debatten År 2007 År

15 Hur värderar företagarna den lokala verksamheten? Diagrammet nedan är en jämförelse mellan 2007 och 2012 gällande den lokala företagarverksamheten. Samtliga värden är lägre nu än 2007, förutom de lokala förtroendevaldas arbete med att föra fram företagarfrågorna till landstings- och kommunledningen. I jämförelse med den lokala verksamheten för anställda (diagrammet på föregående sida) ges generellt mycket lägre värden för den lokala företagarverksamheten. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= stämmer inte alls och 5= stämmer mycket väl. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur väl tycker du att nedanstående påståenden stämmer med förbundets lokala verksamhet? Förbundets företagarrepresentant i distriktet är lätt att komma i kontakt med Jag får tillräcklig information från mina lokala förtroendevalda (dvs företagarrepresentanter och distriktsstyrelse) Jag får tillräcklig information från Samverkansorganet (mellan privata vårdgivare och landstingen/regionerna) Förbundets företagarrepresentant har regelbundna medlemsmöten för att förankra frågor och sprida information De lokalt förtroendevalda för fram företagarfrågor på ett bra sätt till landstingsoch kommunledningen Förbundets lokala förtroendevalda synliggör sjukgymnastprofessionen i den lokala debatten (press, TV, radio...)

16 Skillnader i hur medlemmarna i de olika distrikten värderar den lokala verksamheten Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Jag vet vem jag ska vända mig till lokalt med fackliga frågor Värmland Jag har förtroende för mitt arbetsplatsombud Uppsala Sörmland Förbundets lokala förtroendevalda är lätta att komma i kontakt med Stockholm Skåne Jag får tillräcklig information från mina lokala förtroendevalda Norrbotten Kronoberg Jag får tillräckligt med stöd i löne- och avtalsfrågor Kalmar Jönköping Jämtland/Härjedalen Förbundets lokala förtroendevalda synliggör sjukgymnastprofessionen i den lokala debatten (press, TV, radio...) Halland Gävleborg Gotland Dalarna Blekinge

17 6. Hur värderas den centrala verksamheten? Respondenterna ger flest medelbetyg till den centrala verksamheten. Man har antingen svårt att ta ställning, eller så tycker man helt enkelt att den är medelbra. T ex anger 28 % att förbundet centralt tillhandahåller medelbra service (de har valt 3 på en 5-gradig skala). Detta kan jämföras med 29 % sammanlagt som angett 4 och 5. Många har också valt att kryssa i ej relevant/ vet ej. Förbundets centrala arbete med att synliggöra professionen och att informera medlemmarna har märkbart förbättrats. Även informationen från förbundet centralt. Sektor: Statligt anställda ger märkbart högre värden till den centrala verksamheten än anställda inom övriga sektorer. Företagare: Företagarna ger högre värden åt den centrala verksamheten. Te x anser 37 % av företagarna att de får bra service och 48 % att förbundet är lätt att komma i kontakt med. De är dock något mindre nöjda med förbundets arbete med att synliggöra professionen. De som kontaktat LSR ofta/sällan: En orsak till att respondenterna ger många medelbetyg kan vara att ganska många kontaktar LSR relativt sällan och därför har svårt att ta ställning. Av dem som ofta kontaktar förbundet är man också mer nöjd. T ex anser 49 % av de som kontaktar LSR flera gånger per år att de får den hjälp de behöver för att marknadsföra professionen, i jämförelse med 11 % som av de som aldrig kontaktar förbundet.(fast det är ändå anmärkningsvärt att hela 11 % är så pass nöjda trots att de aldrig kontaktar LSR). Nyexade: Nyexade anger något längre värden genomgående på samtliga områden. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= stämmer inte alls och 5= stämmer mycket väl. (företagarna är inte med i denna statistik). Fråga: Hur väl tycker du att nedanstående påståenden stämmer med förbundets centrala verksamhet? Förbundet är lätt att komma i kontakt med Jag får tillräckligt med information från förbundet centralt Förbundet centralt tillhandahåller bra service Förbundet synliggör sjukgymnastprofessionen i den allmänna debatten Jag får den hjälp jag behöver, såsom argument och material för att marknadsföra 22 Det är möjligt för mig att påverka förbundets verksamhet År 2007 År

18 7. Hur värderas sektionsmedlemskapet? När förra enkäten gjordes hade sektionsmedlemskapet knappt hunnit bidra till ett tydligt ökat medlemsvärde (för alla de nya medlemmar sektionerna fått genom sammanslagningen med LSR). Däremot fanns en stor förväntan. Nu kan man tydligt se både att och hur sektionsmedlemskapet har ökat värdet av att vara medlem i LSR. Hela 69 % anger att kurser bidrar främst till ett ökat medlemsvärde. Detta kan jämföras med frågan på sid 31 där hela 83 % av respondenterna önskar ett samlat fortbildningsutbud. Av respondenterna uppger 11 % att de inte har valt sektion. Detta kan jämföras med 9 % Då var det kostnadsfria sektionsmedlemskapet nytt och LSR hade genomfört kampanjer för sektionsvalet, vilket kan vara en förklaring till att fler var sektionsanslutna då. Diagrammet nedan visar hur många respondenter, angett i procent, som valt att kryssa i respektive alternativ. De har kunnat ange flera svarsalternativ. Fråga: Vad är mest positivt med den eller de sektioner du tillhör? Tillgång till kurser inom mitt område 69 Tillgång till ett kontaktnät 49 Mer information (via t ex webb och utskick) 39 Ökad förståelse för professionens bredd och möjligheter 31 Ytterligare en medlemstidning Att sektionen driver opinionsbildning Annat, specificera gärna År 2007 År 2012 Respondenterna har också kunnat ange fritext (Annat, specificera gärna). Bland de ca 135 svaren märks bl a svar som handlar om att respondenterna inte märkt av sitt sektionsmedlemskap nämnvärt och att de inte riktigt hittat en sektion som fyller deras behov. T ex: - vet inte, har inte märkt av sektionen, - får ingen information, - finns ingen sektion för mig egentligen, - jag arbetar med vuxna i särskilt boende, där saknas en sektion anser jag, - önskar chefssektion. 18

19 8. Kontakt, service och bemötande Överlag är det färre medlemmar som kontaktar förbundet idag än Vid den medlemsundersökning som gjordes 2001 uppgav ca 26 % att man kontaktade förbundet flera gånger per år, jämfört med 14 % idag. Sektor: Anställda inom kommunal sektor kontaktar förbundet oftast, en eller flera gånger per år, 43 % (jämfört med 57 % 2007). Samma siffra för landstingsanställda är 33 % och 29 % inom privat sektor. Företagare: Företagare kontaktar oftare förbundet. 51 % kontaktar förbundet en eller flera gånger per år. Och då kontaktar hela 78 % förbundet centralt. Förtroendevalda: Denna grupp kontaktar förbundet mycket oftare än de utan uppdrag (62 % kontaktar förbundet en eller flera gånger/år jämfört med 28 % av de som inte har uppdrag). Fråga: Hur ofta har du tagit personlig kontakt med förbundet lokalt eller centralt? Flera gånger per år Ungefär en gång per år Mer sällan än en gång per år Aldrig År 2007 År

20 Fråga: Tog du kontakt med förbundet lokalt eller centralt vid senaste tillfället? Lokalt 54 Centralt 46 år 2007 år % vände sig centralt med sin senaste fråga var siffran ungefär detsamma, men kan jämföras med 2001 då 39 % uppgav att de vände sig centralt med sin fråga. Sektor: Det är många fler privat- och statligt anställda (64 % respektive 70 %) som kontaktar förbundet centralt jämfört med landstings- och kommunalanställda (ca 36 %). Tog du kontakt med förbundet lokalt eller centralt vid senaste tillfället? Lokalt 36% 30% 64% 63% Centralt 36% 37% 64% 70% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Landsting Kommun Privat Stat 20

21 Examensår/nyexade: Nyexade är mer benägna att kontakta förbundet lokalt. 59 % uppger att de kontaktat förbundet lokalt vid senaste tillfället jämfört med 41 % centralt. Det kan ha att göra med vad man frågar om, se diagrammet på nästa sida. Diagrammet nedan är uppdelat efter examensår. Tog du kontakt med förbundet lokalt eller centralt vid senaste tillfället? Lokalt Centralt 51% 41% 45% 55% 59% 59% 49% 59% 55% 45% 41% 41% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1965 eller tidigare eller senare 21

22 I vilka ärenden kontaktar man förbundet? När man tar personlig kontakt med förbundet handlar det främst om frågor rörande löner eller förhållanden på arbetsplatsen. Detta kan ställas i relation till att det som värderas högst av respondenterna fortfarande är förbundets arbete med professionsfrågor, se diagrammet på sid 10, men där löne- och avtalsfrågorna också värderas högre nu än Fråga: Vad handlade det senaste ärendet om? Frågor om löner eller förhållanden på arbetsplatsen 49 Annat, specificera gärna 13 Professionsfrågor 13 Företagarfrågor 10 Frågor rörande mitt medlemskap 9 Frågor som rör min roll som förtroendevald År 2007 År 2012 Respondenterna har också kunnat ange fritext (annat, specificera gärna). Bland dessa svar nämns framförallt ärenden som handlar om löner eller förhållanden på arbetsplatsen, följt av företagarfrågor och frågor som handlar om synliggörande/påverkansarbete, t ex Sjukgymnastikens dag. 22

23 Sektor: Särskilt kommunanställda kontaktar förbundet i frågor om löner och förhållanden på arbetsplatsen i större utsträckning än de som arbetar inom andra sektorer. Medan statligt anställda i högre utsträckning än anställda inom andra sektorer kontaktar förbundet angående professionsfrågor. Det kan bero på att de kontaktar SULF om löne- och villkorsfrågor. Diagrammet nedan är uppdelat efter arbetsmarknadssektor. Vad handlade det senaste ärendet om? Frågor om löner eller förhållanden på arbetsplatsen Professionsfrågor Företagarfrågor Frågor rörande mitt medlemskap Frågor som rör min roll som förtroendevald Annat, specificera gärna 13% 7% 14% 2% 1% 7% 4% 9% 7% 13% 13% 7% 12% 4% 8% 12% 10% 11% 13% 28% 33% 56% 61% 50% Landsting Kommun Privat Stat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Examensår/nyexade: Det finns ett samband mellan antal år i yrket och ärendets art. Ju fler år i yrket desto oftare rör frågorna professionen. Detsamma gäller för frågor om löner eller förhållanden på arbetsplatsen och frågor rörande medlemskapet, de nyexade kontaktar förbundet i högre utsträckning i dessa ärenden. Diagrammet nedan är uppdelat efter examensår. Vad handlade det senaste ärendet om? Frågor om löner eller förhållanden på arbetsplatsen Professionsfrågor Företagarfrågor Frågor rörande mitt medlemskap Frågor som rör min roll som förtroendevald Annat, specificera gärna 21% 14% 17% 15% 7% 10% 14% 15% 10% 18% 5% 6% 4% 7% 8% 7% 10% 14% 4% 5% 6% 7% 6% 8% 14% 15% 17% 12% 13% 9% 40% 42% 40% 47% 54% 57% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1965 eller tidigare eller senare 23

24 Hur nöjd är man med kontakten med förbundet? Mer än varannan av de som kontaktat förbundet, 56 %, har angett att de är mycket eller ganska nöjda med förbundets sätt att hantera det senaste ärendet. Det är en rätt bra siffra men den kan jämföras med ca 73 % som var nöjda/mycket nöjda med bemötandet 2001 (frågorna är inte helt jämförbara). Sektor: De som arbetar inom statlig sektor är mest nöjda (66 %). De som är minst nöjda är landstingssektorn (53 %). Företagare: Företagare är något mer nöjda med förbundets sätt att hantera deras ärende (62 % i jämförelse med 56 % av de anställda). Förtroendevalda: Förtroendevalda är nöjdare i större utsträckning, (66 % jämfört med 54 % av dem som inte har förtroendeuppdrag). Nyexade: 57 % av de nyexade ger ett högt värde (4 eller 5). De som kontaktat LSR ofta/sällan: De som ofta kontaktar LSR är lite nöjdare än de som sällan eller aldrig kontaktar förbundet (70 % jämfört med 55 %). Intressant är dock att de som uppger att de aldrig/sällan kontaktar LSR ändå är så pass nöjda. Man kan också notera att blott 15 % är missnöjda med förbundets sätt att hantera deras ärende (har angett 1 eller 2). Det är en ganskal liten andel. 1= helt missnöjd och 5= mycket nöjd Fråga: Hur nöjd är du med förbundets sätt att hantera ditt senaste ärende? År 2007 År

25 9. Aktivitet och engagemang Andelen som uppger att de aldrig deltar i medlemsaktiviteter har ökat, från 14 % 2007 till 22 % Det kan jämföras med 17 % idag som aldrig kontaktar förbundet uppgav dock 35 % att de aldrig deltar i fackliga möten. Det är alltså troligen, trots allt, fler som deltar i medlemsaktiviteter idag än 2001 (eller så har det betydelse hur frågan är ställd). Sektor: De mest frekventa deltagarna, de som deltar i aktiviteter en eller flera gånger per år, finns inom statlig sektor (36 %) följt av kommunal sektor (29 %). De minst frekventa deltagarna är de inom privat sektor. 84 % av dem uppger att de aldrig eller mer sällan än en gång per år deltar i någon aktivitet, följt av landstingssektor, där 75 % uppger detsamma. Företagare: Företagare deltar oftare i aktiviteter. 41 % deltar i aktiviteter en eller flera gånger per år i jämförelse med 25 % av de anställda. Förtroendeuppdrag: Anmärkningsvärt är att av de som har förtroendeuppdrag uppger 44 % att de aldrig eller mer sällan än en gång per år deltar i aktiviteter. Det kan jämföras med 27 % som uppgav detta % av de förtroendevalda deltar dock en eller flera gånger per år i aktiviteter. Fråga: Hur ofta har du deltagit i ett möte, eller annan aktivitet, anordnad av förbundet? Flera gånger per år 7 Ungefär en gång per år 20 Mer sällan än en gång per år 51 Aldrig

26 Vilken sorts aktiviteter vill man delta i? En klar majoritet, 84 %, av respondenterna är intresserade av att delta i aktiviteter som handlar om professionsfrågor. Men även löne- och avtalsfrågor intresserar många, liksom träffar i syfte att marknadsföra professionen. Sektor: Här är det inga större skillnader beroende på arbetsmarknadssektor, med undantag av de som arbetar inom statlig sektor som i än mindre utsträckning är intresserade av aktiviteter inom löne- och villkorsområdet (kanske för att SULF hanterar den typen av frågor). Företagare: Företagarna är mer intresserade av träffar i syfte att marknadsföra yrket (38 % i jämförelse med 24 % av de anställda). De är mindre intresserade av träffar om ersättningsfrågor (39 % i jämförelse med 51 % av de anställda). Förtroendeuppdrag: De med förtroendeuppdrag är något mer intresserade av träffar om löne- och avtalsfrågor än de utan uppdrag (61 % jämfört med 47 %). Men, liksom de utan uppdrag, är de mest intresserade av professionsträffar (84 %). Examensår/nyexade: Det är heller inga större skillnader i önskemål beroende på när man tagit examen. Men de som är nyexade är något mer intresserade både av träffar som rör professionsfrågor och träffar rörande löne- och avtalsfrågor. Fråga: Vilka möten eller träffar intresserar dig och skulle du vilja gå på? (man har kunnat ange flera olika alternativ) Träffar om professionsfrågor/utbildning 84 Träffar om löne-/ersättnings- och avtalsfrågor 50 Träffar i syfte att marknadsföra yrket 26 Sociala träffar 14 Annat, specificera gärna

27 Förtroendeuppdrag: 18 % anger att de har förtroendeuppdrag inom förbundet. Det är en ökning jämfört såväl med 2007 (13 %) som 2001 (14 %). Hela 19 %, nästan var femte medlem, kan tänka sig att ta på sig ett uppdrag, vilket är många fler än Sektor: De flesta med uppdrag återfinns i kommunal och statlig sektor (29 % respektive 20 %). Inom privat sektor har endast 8 % ett uppdrag. Företagare: Av företagarna uppger endast 8 % att de har förtroendeuppdrag. Men nästan lika många som de anställda uppger att de kan tänka sig att bli aktiva, 18 %. Examensår/nyexade: De nyexade är mest intresserade av att ta sig ett uppdrag. Hela 42 % av de som tagit examen 2006 eller senare kan tänka sig det. Här är i övrigt en tydlig korrelation mellan antal år i yrket och benägenheten att ta ett uppdrag, ju färre år i yrket, desto större benägenhet. Fråga: Har du något förtroendeuppdrag inom förbundet? Ja Nej Fråga: Skulle du kunna tänka dig att bli mer aktiv i någon form i förbundets verksamhet? Ja Nej

28 Vad skulle få folk att bli mer aktiva? De som kunde tänka sig att bli mer aktiva fick frågan vad som kunde påverka dem att ta ett uppdrag. Den mest avgörande drivkraften uppgavs vara att uppdraget utförs på arbetstid. Det är också viktigt att få bra utbildningar och att uppdraget är avgränsat såväl i fråga om uppdragets art som i fråga om tidsomfattningen. Hela 31 % uppger också att de skulle kunna bli aktiva bara genom att någon ställer frågan! Sektor: Framförallt anställda inom landstings- och kommunal sektor önskar att uppdraget kunde utföras på arbetstid (71 % respektive 74 %). Statligt anställda önskar helst att de får ägna sig åt en specifik fråga (53 %), liksom att någon ställer frågan (47 %). Företagare: Företagarna är mycket mer intresserade av att få ägna sig åt en specifik fråga, det uppger 60 %. De är inte alls lika viktigt att uppdraget utförs på arbetstid, det uppger endast 24 %. Examensår/nyexade: Det som skulle få fler nyexade att ta uppdrag är också att uppdraget utförs på arbetstid 72 %, samt att det finns bättre tillgång till utbildningar för uppdraget, 51 %. De önskar också i något högre utsträckning än andra ett mer engagerande innehåll i uppdraget, 21 %. Fråga: Vad skulle få dig att bli mer aktiv? Att uppdraget utförs på arbetstid Bättre tillgång till utbildningar för uppdraget Att jag får ägna mig åt en specifik fråga Att uppdraget är begränsat i tid Att någon ställer frågan Mer engagerande innehåll i uppdraget Annat, specificera gärna

29 10. Information och kommunikation Först och främst kan man konstatera att medlemmarna vill ta del av information i mindre utsträckning idag jämfört med Men det är samma informationskanaler medlemmarna prioriterar idag som Den mest markanta minskningen har skett inom området information via lokalt förtroendevald, som har mer än halverats. Den minsta minskningen har skett inom området direkt kontakt med LSR:s kansli samt Fysioterapi, webb och mejl. Examensår och sektor: Det finns inga jättestora skillnader i hur man vill få information beroende på examensår eller sektor. Nyexade är något mer benägna att välja webb och Facebook. Företagare: Företagarna läser nyhetsbreven i högre utsträckning, 68 % i jämförelse med 57 % av de anställda. De tar i större utsträckning del av information via direktkontakt med LSR centralt, 18 % i jämförelse med 8 % av de anställda. Förtroendeuppdrag: De med uppdrag anger överlag högre siffror, att de är mer intresserade av att ta del av information via samtliga kanaler, förutom tidningen. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= i mycket liten utsträckning och 5= i mycket stor utsträckning. Fråga: I vilken utsträckning tar du del av information från förbundet via följande kanaler? (Obs att frågan är lite annorlunda ställd 2007, då frågade vi hur de ville ha information från förbundet. Frågan om information via nyhetsbrevet formulerades 2007 som jag vill ha information via e-post) Via medlemssidorna i tidningen Fysioterapi 67 Jag läser nyhetsbreven jag får via mejl 59 Jag söker själv information på LSR:s webbsida 49 Genom lokalt förtroendevald 22 Via broschyrer eller skrifter 17 Via direktkontakt med LSR centralt, dvs kansliet 9 Genom medlemsmöten Via förbundets Facebooksida

30 Jämförelser mellan hur ofta man deltagit i olika LSR-aktiviteter och hur man vill ta del av information Diagrammet nedan är en jämförelse mellan de som deltagit i aktiviteter flera gånger per år och de som aldrig gör det rörande hur man vill ta del av information. De som inte deltar i aktiviteter vill generellt inte ta del av information lika frekvent. Där det är minst skillnad är tidningen. Störst skillnad gäller de aktiva områdena, såsom medlemsmöten och personlig kontakt med kansliet eller lokalt förtroendevalda. I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= i mycket liten utsträckning och 5= i mycket stor utsträckning. Fråga: I vilken utsträckning tar du del av information från förbundet via följande kanaler? Via medlemssidorna i tidningen Fysioterapi Jag läser nyhetsbreven jag får via mejl Jag söker själv information på LSR:s webbsida Genom lokalt förtroendevald Via broschyrer eller skrifter Via direktkontakt med LSR centralt, dvs kansliet 5 25 Genom medlemsmöten 0 40 Via förbundets Facebooksida Flera gånger/år Aldrig Alla 30

31 11. Önskningar för framtiden Hela 83 % önskar ett samlat kursutbud av fortbildning, näst därefter önskar man personlig karriärrådgivning (33 %). Många önskar också möjlighet till att kommunicera med andra via LSR:s webbplats. Det är inga större skillnader i önskemål beroende på sektor, förtroendeuppdrag, beroende på hur ofta man kontaktat LSR eller om man är företagare. Däremot önskar nyexade i större utsträckning än andra grupper karriärrådgivning (45 %) och möjlighet att kommunicera via webben (41 %), samt är något mer intresserade av frukostseminarium (22 %). Fråga: Vilken service eller tjänst önskar du att förbundet ska erbjuda medlemmarna som vi idag inte tillhandahåller? (Svarsalternativen verktyg för självhjälp, inkomstförsäkring och karriärportfölj fanns inte med bland svarsalternativen 2012). Verktyg för självhjälp Inkomstförsäkring Karriärportfölj Ett samlat fortbildningsutbud för att hålla sig uppdaterad inom professionen 83 Personlig karriärrådgivning Möjlighet att kommunicera med andra sjukgymnaster på LSR:s webbplats Frukostseminarium/lunchseminarium 17 Annat, specificera gärna vad du önskar

32 12. Politik och påverkan Många medlemmar anser att det är mycket eller ganska viktigt att känna till förbundets politiska ställningstaganden (67 %). Endast 7 % anser att det inte är så viktigt! Sektor, förtroendeuppdrag, hur ofta man kontaktat LSR: Framförallt anställda inom statlig sektor tycker detta är mycket viktigt (76 %), liksom chefer (73 %), förtroendevalda (74 %) och de som ofta kontaktar förbundet (82 %). Företagare: Företagarna tycker det är ännu viktigare än anställda att känna till förbundets politiska ställningstaganden, 80 % anser det i jämförelse med 65 % av de anställda. Fråga: Är det viktigt att, som medlem känna till förbundets ställningstaganden i olika frågor i den hälso- och sjukvårdspolitiska debatten? 1= inte alls viktigt och 5= mycket viktigt 1 3% 2 4% 3 26% 4 33% 5 34% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 32

33 Kampanjen remissfritt.se En stor del av medlemmarna, 46 %, känner väl eller mycket väl till LSR:s kampanj remissfritt.se, som pågått under nästan två år. Sektor, förtroendeuppdrag, hur ofta man kontaktat LSR: Kampanjen är mest känd inom landstings- och kommunal sektor. Förtroendevalda känner till kampanjen i högre utsträckning (62 %), liksom de som kontaktat förbundet ofta (74 %). Företagare: Kampanjen är mer känd bland företagarna. 53 % uppger att de känner till den väl eller mycket väl i jämförelse med 46 % av de anställda. Fråga: I hur hög grad känner du till förbundets kampanj remissfritt.se 1= inte alls och 5= mycket väl 1 12% 2 16% 3 25% 4 23% 5 23% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 33

34 13. Chefers syn på medlemsvärdet 290 chefer har svarat på enkäten. De har fått svara på frågan vad de anser skulle öka medlemsvärdet för dem och andra chefer. Cheferna önskar främst ha ett nätverk för chefer, följt av särskilda kurser och stöd i rollen som chef. Fråga: Vad skulle få dig som chef/ledare att uppleva ett större värde av medlemskapet? Nätverk för chefer Särskilda kurser för chefer Stöd i chefsrollen 49 En särskild tidning för chefer Karriärrådgivning Särskild central ombudsman för chefer Att mina erfarenheter och kompetens som chef tas tillvara av förbundet Annat, specificera gärna

35 14. Nyexades syn på medlemsvärdet och utbildningen Av respondenterna återfinns 624 personer i gruppen nyexade, de som tagit examen 2006 eller senare. 36 % av dessa anger att de genom grundutbildningen känner sig väl eller mycket väl förberedda för de krav som ställs inom arbetslivet. Det är inga stora skillnader nu jämfört med hur man svarade 2007, förutom möjligen på frågan om de tycker att de fått tillräckliga kunskaper inom området ledarskap, där mer än dubbelt så många anser sig ha fått det idag, se diagrammet längst ner. Fråga: I vilken grad har grundutbildningen förberett dig för de krav som ställs inom arbetslivet. (1= inte alls och 5= mycket väl) Fråga: I vilken utsträckning har du fått tillräckliga kunskaper genom grundutbildningen inom följande områden? I diagrammet nedan anges antal respondenter som har svarat 4 eller 5 på en skala där 1= inte alls och 5= mycket väl. Teoretisk kunskapsbas 75 Analys- och problemlösningsförmåga 53 Interprofessionell färdighet (arbeta i team) 43 Forskning och utvecklingsarbete Färdighet i kommunikation och undervisning Färdighet i bedömning och sjukgymnastisk intervention 35 Ledarskap 11 Entreprenörskap och marknadsföring av sjukgymnastisk

36 De som tagit examen 2006 eller senare har fått svara på frågan vad de tror skulle öka värdet av medlemskapet för denna grupp. Det man främst efterfrågar är mentorer, riktat lokalt stöd i löneförhandlingar och nätverk eller forum för nyblivna sjukgymnaster. Fråga: Vad skulle få dig som är i början av din karriär att uppleva ett större värde av medlemskapet? Mentorer, stöd från mer erfarna kollegor 74 Riktat lokalt stöd i löneförhandlingar 68 Nätverk/forum för nyblivna sjukgymnaster 54 Karriärrådgivning Riktat stöd till nyexade sjukgymnaster via webb och mejl Annat, specificera gärna

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar. Hej LSRs strategi är att uppnå en uppvärdering av sjukgymnastkåren genom att knyta samman professionalisering, positionering och löneutveckling. Det är lättare att nå målen ju fler som är med. Och ju bättre

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Vårdförbundet i siffror Barnmorskor

Vårdförbundet i siffror Barnmorskor Vårdförbundet i siffror 2010 Barnmorskor Barnmorskor Medlemsstatistik Vårdförbundet har 5 556 barnmorskemedlemmar varav 90 procent är yrkesverksamma. Av de yrkesverksamma barnmorskorna är 42 procent mellan

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar Förbundsstyrelsen december 2015 F.1.1 Utvecklingsområde

Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar Förbundsstyrelsen december 2015 F.1.1 Utvecklingsområde Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar 2016 Förbundsstyrelsen 17-18 december 2015 F.1.1 Utvecklingsområde Nationell handlingsplan för Vårdförbundets chefs- och ledarmedlemmar

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

Var femte akademiker utan jobb. ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNING 2006 Nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Var femte akademiker utan jobb. ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNING 2006 Nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Var femte akademiker utan jobb ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNING 2006 Nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om undersökningen Målgrupp: Juseks undersökning genomförs

Läs mer

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark Riksskatteverket Ingivarenkäten Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen Riksskatteverket har under december 2001 och januari

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 1( 8) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Sveriges Regionala Turismorganisationer

Sveriges Regionala Turismorganisationer Sveriges Regionala Turismorganisationer Nulägesanalys för år 2012 Björn Fransson, Örebrokompaniet AB Slutversion april 2014 Inledning Undersökningen genomfördes under december 2013. En kompletterande enkät

Läs mer

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012 Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen inför lönerevisionen 2012 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät

Läs mer

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget

Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget 2016-04-20 Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas

Läs mer

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1 Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete -02- vers 1 Om undersökningen: Chefer med personalansvar på företag med fler än tio anställda. 1 respondenter. Genomfördes med webbintervjuer. Genomförd

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Vårdförbundet i siffror 2010 Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Medlemsstatistik Det finns 2 912 medlemmar i Vårdförbundet som är röntgensjuksköterskor varav

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi Patienttoppen 2014 En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi April 2014 Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Diskussion... 5 2.1 Högre

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med

Diagrammet visar beviljat* och utbetalat belopp per år från bidragets start till och med Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2015

Nöjdhetsmätningar invånare 2015 Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177 Vårdguidens e-tjänster Landstinget i Uppsala län September 201 Sammanfattning NKI uppmäts till 73 vilket betyder att invånarna är nöjda med 1177 Vårdguidens e- tjänster.

Läs mer

k l - en kartläggning av landets kommuner

k l - en kartläggning av landets kommuner Tillgång till skolpsykolog? k l - en kartläggning av landets kommuner 2011-2011-09-27 Syfte och genomförande Psykologförbundet har kartlagt tillgången till skolpsykologer på grund och gymnasieskolor i

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer