Kvalitetsredovisning grundskola. Byleskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning grundskola Byleskolan

2 Innehållsförteckning 1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår Normer och värden Resultat Analys Förbättringar Kunskaper Resultat Analys Förbättringar Elevers ansvar och inflytande Resultat Analys Förbättringar Medarbetarengagemang... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.3 Förbättringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.1 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.2 Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.3 Förbättringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 Resultat förskoleklass... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9 Elevernas kunskapsresultat Fel! Bokmärket är inte definierat. 10 Elevernas kunskapsresultat åk Fel! Bokmärket är inte definierat. 11 Kunskapsresultat åk Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1: KUNSKAPSRESULTAT BYLESKOLAN Bilaga 2: Personalnyckeltal Bilaga 3: Instruktion - se andra skolors rapporter Bilaga 4: Sammanfattning föräldraenkät vt 17 Bilaga 5: Sammanställning elevenkät VT 17 Bilaga 6: personalenkät VT17 sammanf Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 2(13)

3 Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 3(13)

4 1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat Byleskolan har nått mycket goda kunskapsresultat läsåret 2016/17. Detta ser vi som ett resultat av ett systematiskt kvalitetsarbete där alla aktiviteter och arbetsmetoder har utvärderats och analyserats för att identifiera framgångsrika arbetssätt. Under året har mycket stort fokus lagts på arbetssätt för att nå ett tillgängligt lärande för alla elever. Vi har diskuterat förhållningssätt och stöttat varandra i att hitta pedagogiska angreppssätt för att skapa en inkluderande lärmiljö. Ett öppnare klimat kring att be om hjälp har märkts bland pedagogerna genom en ökning av ärenden till elevhälsan i ett tidigare skede än förut där frågeställningen mer har handlat om den egna praktiken än problematisering av eleven. Flera framgångsfaktorer kan identifieras. 1) Fokus på det pedagogiska uppdraget och tydlighet kring uppdragsbeskrivning. Kollegialt lärande kring nya arbetssätt. 2) Ett väl fungerande elevhälsoteam med ett proaktivt och lösningsinriktat förhållningssätt. Tidig upptäkt och prestigelöst arbete kring eleven. Mycket riktad handledning och utbildning till berörd personal. T.ex. i åk 4 och 6 där vi lyckats hitta vägar att få tillbaka 4 av 6 hemmasittare fullt ut efter ett nära samarbete mellan elevhälsan och berörda pedagoger med stöd av specialpedaogiska erbjudandet. 3) Djupdykande utvärderingar och måluppfyllelseanalyser 4 gånger om året där gamla arbetssätt har utvärderats och nya arbetssätt har planerats. Detta har medfört möjlighet att göra snabba justeringar i undervisningsmetoder för att möta den enskilda elevens behov. 4) Stort fokus på att skapa en attraktiv arbetsplats för att behålla pedagoger och därmed vända en nedåtgågende trend vad gäller trivsel och därmed benägenhet att stanna kvar. Dels genom gemensamma aktiviteter utanför skolan. Under året har vår största utmaning varit att möta utökningen av personalstyrkan till följd av den stora rörlighet vi ser på lärarnas arbetsmarknad. Det tillsammans med en stor utökning av elevantalet har medfört att vi istället för att jobba vidare utifrån läget vid läsårslut varit tvungna att börja om från början och lägga stort fokus på att snabbt integrera den nya personalen och utifrån deras kompetenser skapa en helt ny organisation med anpassade rutiner. En stor del i detta arbete har varit vår gemensamma informationsplattform Byleklockan där alla på ett lätt sätt kunnat sätta sig in i gemensam information kring aktiviteter och rutiner samt förhållningssätt i skolan. 2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår 1) Fortsätta utveckla vår pedagogik genom kompetensutveckling inom Tillgängligt lärande. Fokus för året ligger på elevernas känsla av delaktighet och inflytande. Deltagande i IFOUS programmet, Deltagare i Skolverkets utbildning i specialpedagogik för lärande där speciallärarna och förstelärarna kommer att delta. Skolledningen kommer tillsammans med eleverna analysera resultatet i elevenkäterna med eleverna. 2) Göra Byleskolan ännu mer attraktiv som arbetsplats. genom att öka trivsel, minska stressen hos personalen. Vi kommer att utveckla vårt interaktiva kalendarium där alla medarbetare snabbt kan få fram korrekt och relevant information kring aktiviteter och rutiner. Fortsätta med täta Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 4(13)

5 verksamhetsbesök och vara noggrann med feedback. Fortsätta utveckla delaktigheten i skolans beslut genom styrgruppens arbete. 3) Fortsätta jobba med trygghet och trivsel med utgångspunkt i vår likabehandlingsplan. Noggrant följa upp incidentrapporter, för hög frånvaro (även giltitg) och trivselenkäter i elevhälsan och ledningsgruppen. Utökad resurs i form av trygghetspedagog. 3 Normer och värden Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola 97% Enhetens indikatorvärde Utfall minst 97 % 98% 3.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Trygghetspedagog Rastvärdar Under året har vår trygghetspedagog stärkt upp gruppdynamiken i flera klasser. Främst i klasser med konflikter i tjejgrupperna. En ökad mängd elever med psykisk ohälsa med hemmasitteri som följd har uppmärksammats.skolans kurator har därför fått en utökad roll i vårt elevhälsoteam. Tidiga och omfattande insatser i form elevsamtal, handledning av vårdnadshavare och pedagoger, kartläggning av elevens fysiska och psykiska miljö har varit en framgångsfaktor. Att få pedagogerna engagerade och ändra sitt förhållningssätt ur ett tillgänglighetsperspektiv har varit avgörande Till nästa år kommer trygghetspedagogrollen stärkas genom tillsättning av heltidstjänst för tidig upptäckt av negativ psykosocial miljö för elevern och stöd till övriga pedagoger vad gäller konflikthantering och förebyggande åtgärder. Utökningen av rastvärdar har fått resultatet att fler elever känner sig trygga ute på rasterna. Fortfarande har vi problem med att få ut rastvakterna i tid. Flera ändringar har fått göras för att säkerställa tryggheten på rasterna i form av ännu fler rastvakter ute. Vi har även påbörjat arbetet med organiserade rastlekar vilket slagit väl ut och varit populärt. Under nästa läsår kommer rastverksamheten vara ett av våra fokusområden. Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 5(13)

6 Arbetssätt Status Analys Skolgårdskartläggning Årliga planen Utvärderingen av tidigare års kartläggning visade på otydliga resultat. Därför ändrades i år kartläggningen från en undersökning med hjälp av karta och glada eller sura gubbar. Till en samtalsundersökning på fritidsavdelningarna. Resultatet blev en mer djupgående kartläggning då pedagogerna kunde ställa följdfrågor. Resultatet visade tydligt på vilka platser som eleverna känner sig mer otrygga. Det framkom också brister i hur rastvärdarna uppför sig under sitt uppdrag. För många pratar med andra rastvärdar och är inte tillräckligt tillgängliga för eleverna. Positivt är att alla elever vet vilka som är rastvärdar tack vare rastvästarna. Det framkom också att vissa platser är mer obevakade och därmed mer konfliktdrabbade. Störst andel otrygghet uppstår kring konstgräsplanen. Våra rutiner kring incidentrapportering följs mycket väl. Parallell dokumentation i händelseboken genomförs på de flesta avdelningar. Skolledningen följer kontinuerligt upp detta. Vi ser att arbetet med inkluderande lärmiljöer till viss del har skapat en större förståelse och ett bättre bemötande av elever som är utåtagerande. Utvärderingar och analys av incidentrapporter visar att där pedagoger ändrat sitt förhållningssätt så har färre incidenter skett. Synpunkter har lyfts att vår årliga plan inte har en utformning som främjar att man läser och använder sig av den. Under året har den därför reviderats och en ny version kommer att lanseras till ht 17. Skolledningen kommer då gå ut i klasserna och ansvara för informationen av planen till eleverna. Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 6(13)

7 Arbetssätt Status Analys Värdskapet Riskanalyser Kick-off Genomfört med otillräckligt resultat Förhållningssättet Värdskapet diskuterades och förtydligades på kick-offdagarna. Uppföljningssamtal med våra nya medarbetare visar på väl mottagande och välkomnande i kollegiet. Återkommande feedback från vårdnadshavare visar på gott bemötande av personalen. Då skolan har vuxit blir värdskapet allt viktigare för att bibehålla en bra psykosocial arbetsmiljö för både elever och pedagoger. Vi ser att arbetet med inkluderande lärmiljöer till viss del har skapat en större förståelse och bättre bemötande av elever som är utåtagerande. Utvärderingar och analys av incidentrapporter visar att där pedagoger ändrat sitt förhållningssätt så har färre incidenter skett. Riskanalyser görs systematiskt av idrottslärarna men inte av övriga lärare. Förbättringsområde blir att hitta systematik i detta Att kunna samla hela kollegiet i samband med skolstarten är av mycket stor vikt. Att bygga en gemensam värdegrund blir än viktigare då skolan återigen utökar elev- och personalantalet. Genom dessa dagar kan skolledningen på ett snabbt och effektivt sätt få ut viktig information kring centrala och lokala arbetsmål. Gemensamma diskussioner kring vilka arbetssätt vi kommer att använda, gemensam värdegrund osv hålls och skapar djupare förståelse och delaktighet. Dessa dagar påskyndar också våra nya medarbetares inträde i kollegiet (i år 15 stycken). 3.2 Analys Skolan har hittat former för det ständigt utökade elevantalet. Mycket tid och förberedelser läggs ner på att skapa bra elevgrupper. Dels genom klassindelning men också vid skolstart då mycket tid läggs på gruppstärkande övningar. En framgångsfaktor är vår gemensamma kickoff där all personal har getts tid att tillsammans diskutera värdegrundsfrågor och gemensamma förhållningssätt vid regelbrott. Det är av stor vikt att personalen agerar konsekvent och har ett föhållningssätt som inte skuldbelägger och problematiserar eleverna utan hela tiden ser sin roll som pedagoger och ledare som nyckeln till framgång. Vi återkopplar ständigt till värdskapet och uppmärksammar och lyfter det goda värdskapet. Där skolans personal aktivt och medvetet strävat efter att vara goda föredömen har resultatet synts med vänligare bemötande elever emellan. Vi har också sett att en god kommunikation med vårdnadshavarna är av största vikt för att Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 7(13)

8 skapa en trygg miljö för alla. Vi har under året använt en bild som beskriver ansvarsfördelningen mellan skola och hem denna bild har på ett tydligt sätt skapat förståelse för våra olika spelplaner och skapat bra förutsättning för konstruktiva samtal. Detta förhållningssätt har varit framgångsrikt i nästan all kontakt med våra vårdnadshavare. Då vi inte lyckats skapa en god dialog så har miljön runt de berörda eleverna uppfattats som otrygg för dem själva, de övriga eleverna, deras vårdnadshavare samt berörd personal. Våra elevutvärderingar visar att elever och vårdnadshavare trivs på skolan (98% av eleverna och 87% av vårdnadshavarna uppger detta). 87% av vårdnadshavarna känner att deras barn är trygga. 82% av vårdnadshavarna uppger att personalen är engagerade och 93% av eleverna känner att pedagogerna bryr sig om dem och tar hand om dem när något händer. De har dock framfört en önskan om att rastvakterna är mer närvarande och mer fokuserade på eleverna istället för att prata med varandra. Vår skolgårdskartläggning skapar en förståelse för vilka platser som känns mest otrygga för eleverna. Kartläggningen har utförts på fritids under fritidsråden med fördjupade frågor utifrån resultat. Till nästa år behöver vi utöka kartläggningen att innefatta inomhusmiljön också. Vi har fortsatt att lösa konflikter utanför lektionstid. Detta säkerställer undervisningstiden och visar eleverna att det är undervisningen som är prioriterad. Att ha en särskild pedagog som ansvarar för konfilkthantering och gruppstärkande övningar direkt då signaler om otrygghet och konflikter framkommer har varit mycket framgångsrikt. Tendenser till oschysst beteende har kunnat stoppas vid ett tidigt stadie innan negativt beteende har befästs. Skolkurator har funnits som extra samtalsstöd under året. En ny problematik med hemmasittare i åk 4-6 har uppvisat ett utökat behov av en brygga mellan skola/fritids och hemma. Därför kommer vi utöka den pedagogiska funktionen trygghetspedagog med yttterligare en pedagog riktad mot de äldre eleverna som kommer vara ute med eleverna på alla raster som extra trygghet och också vara kontaktpersonen för elever som har svårt att komma till skolan. Denna pedagog kommer att handledas av Elevhälsoteamet. Funktionen ska också fånga upp tendenser till utfrysning, mobbing osv på ett tidigare stadium. 3.3 Förbättringar Enhetsmål Våra förbättringar Eleverna är trygga Extra trygghetspedagog i åk Kunskaper Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö SPSM för området pedagogisk miljö minst 65 Enhetens indikatorvärde Utfall 64 Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 8(13)

9 4.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Startblock Förstelärarna ingår i skolans rådgivande pedagogiska forum där de bidrar med planering, genomförande och uppföljning av lärarkonferenserna. IT som pedagogiskt verktyg. Fortsatt satsning på fortbildning och kollegialt lärande kring I-pads och andra IT verktyg. Genomfört med otillräckligt resultat Startblock eller motsvarande metoder för att tydliggöra målen används i nästan alla klasser med mycket gott resultat. Skolledningen följer upp dessa metoder på sina verksamhetsbesök och medarbetarsamtal. Det önskade resultatet är att eleverna känner sig väl förtrogna med kunskapsmålen - något som mäts i samband med elevenkäterna och kopplas till pedagogernas lönekriterier. Vi ser en koppling mellan elever som uttrycker kännedom kring målen och delaktighet i arbetssätt med klasser som använder sig av startblock eller liknande metoder. De klasser där skolledningen inte har sett bevis på sådana metoder har också elever som i enkäten påtalar att de inte känner till målen - i dessa klasser har också eleverna uppgett sämre delaktighet/inflytande. Det pedagogiska forumet har ansvarat för flera lärarkonferenser kring IKT, Tillgängligt lärande och bedömning. Utvärdering visar att pedagogerna fortfarande önskar en person som kan agera som bron mellan teknik och pedagogik. En funktion som kan stötta pedagogerna med IT administrationen och omvärldsbevakning samt implementering av nya appar/tekniska funktioner. Detta har inte fungerat under läsåret och vi kommer under nästa läsår låta detta ligga under biträdande rektors ansvarsområde. 4.2 Analys Skolan har nått det mycket höga resultatet att 93% av alla elever når kunskapsmålen i alla ämnen utom simning. De elever som ej nått målen har sedan tidigare löpande handlingsplan eller åtgärdsprogram. Skolan ligger i ett socioekonomiskt område, där vårdadshavarna har goda möjligheter att hjälpa sina barn med läxarbetet och värdesätter undervisning högt. Detta medför elever som redan från start har mycket goda förutsättningar att nå goda resultat. En av skolans främsta framgångsfaktorer är tidig upptäckt av elever i riskzonen att inte nå målen. Att analysera måluppfyllelsen inklusive arbetssätt 4 gånger om året med koppling till framåtsyftande undervisningsplanering för att möta varje elevs särskilda behov. Tät Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 9(13)

10 handledning av elevhälsoteamet och intensivinsatser där så behövs har också varit en starkt bidragande faktor. Verksamhetsbesöken med fokus på pedagogiken har inneburit möjlighet till snabb korrigering och insatser i form av handledning och mentorskap av pedagogernas praktik. Årets fokus på lärarkonferenser och kvällskonferenser har varit inkluderande lärmiljö där återkommande dialoger kring arbetssätt och anpassningar snarare än elevernas individuella behov har lett till att fler har provat på nya arbetssätt och att individuella anpassningar har erbjudits fler elever än förut. Detta fokus har även följt med på fritids där anpassningar av verksamheten utifrån de nya målen i läroplanen samt utifrån SPSM webkurs som all personal på skolan har gått. Kompetensen hos pedagogerna har höjts under året tack vare hög kvalitet på våra pedagogiska konferenser. Detta syns i pedagogernas utvärderingar där man ser en högre grad av analys kring arbetssätt och lärmiljö istället för orsakskopplingar till resurser och antal elever med särskilda behov. Under året har ett samarbete med forskningsprogrammet Bättre Skolor pågått. Vi har fokuserat på växande mindset och inre motivation/meningsfullhet. Vi har haft handledning från programmet i olika workshops där vi jobbat med hur vi skapar elever som ser ansträngning som bra och motgångar som lärotillfällen och hur vi kan skapa meningsfullhet i skolan och därmed öka motivationen. Förstelärarna som ingått i skolans rådgivande pedagogiska forum har starkt bidragit till den höga nivå på våra konferenser - där fokus legat på undervisning och bedömning på vetenskaplig grund. Talande är att pedagogerna själva benämner konferenserna som fortbildningstillfällen. Utvecklingen av vår IKT satsning haltade under året då vi förlorade vår IT-pedagog och de två som efter varandra fick uppdraget blev långtidssjukskrivna. Utvärderingar visar att många pedagoger önskar jobba mer med GAFE än de kunnat och därför önskar en övergång till Chromebooks från Ipad. Startblocken och andra metoder att synliggöra lärandet har tillsammans med de elevledda utvecklingssamtalen ökat meningsfullheten och därmed motivationen hos eleverna. Fortfarande är användandet av dessa metoder ojämnt. Vi ser att måluppfyllelsen i de lägre åldrarna F-2 är för odiffrentierad - alla elever har nåt alla mål i t.ex. SO,NO, Teknik osv. Vi ser en ökad spridning då ämneslärare gör bedömningen. Att stärka kompetensen kring bedömningen av elever som når längre än godkänt är ett förbättringsområde. Ett nytt hinder för skolan har blivit uppkomsten av hemmasittare vilket skolan aldrig tidigare har haft. Av de 6 elever som upptäcktes i oktober var 4 tillbaka fullt ut till starten av april men några hade då så stor frånvaro att de inte kunde återhämta frånvaron för att få godkända resultat. Detta är främsta orsaken till att elevernas måluppfyllelse har försämrats. Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 10(13)

11 4.3 Förbättringar Enhetsmål Skolan har en tillgänglig lärmiljö Våra förbättringar Under hela året har huvudfokus legat på tillgängligt lärande. Dels har alla kvällskonferenser med all personal ägnats åt SPSM's webkurs och dels har flertalet yrkesspecifika konferenser ägnats åt detta. Detta arbete fortsätter nästa år med deltagande i IFOUS och Skolverkets utbildning Specialpedaogik för lärande där både speciallärare och förstelärare kommer jobba tillsammans. Då skolan har en hög andel elever som når mer än godtagbara kunskaper behöver vi jobba vidare med hur vi hittar relevant undervisningsnivå för alla elever. Vi ser också att vi måste jobba vidare med bedömning i de lägre årskurserna F-2 då för liten spridning råder vad gäller kunskapsbedömningarna där. 5 Elevers ansvar och inflytande Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker minst 85% Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 75% Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete minst 75% Enhetens indikatorvärde Utfall 89% minst 75 % 75% 80,5% 5.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Elevledda utvecklingssamtal Definiera begrepp Inte genomfört Förberedelserna kring de elevledda samtalen är ett viktigt lärotillfälle där eleverna får kännedom om kunskapsmålen och sin egen måluppfyllelse. Till läsåret beslöts att pedagogerna skulle definiera vissa begrepp kring trygghet och inflytande så att vi talade samma språk. Under kick-offdagarna enades pedagogerna kring vår terminologi men sedan fortsatte inte arbetet i någon större utsträckning i klassrummen och på fritids. Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 11(13)

12 Arbetssätt Status Analys Startblock Startblock eller motsvarande metoder för att tydliggöra målen används i nästan alla klasser med mycket gott resultat. Skolledningen följer upp dessa metoder på sina verksamhetsbesök och medarbetarsamtal. Det önskade resultatet är att eleverna känner sig väl förtrogna med kunskapsmålen - något som mäts i samband med elevenkäterna och kopplas till pedagogernas lönekriterier. Vi ser en koppling mellan elever som uttrycker kännedom kring målen och delaktighet i arbetssätt med klasser som använder sig av startblock eller liknande metoder. De klasser där skolledningen inte har sett bevis på sådana metoder har också elever som i enkäten påtalar att de inte känner till målen - i dessa klasser har också eleverna uppgett sämre delaktighet/inflytande. 5.2 Analys Under året har inget särskilt fokus legat på delaktighet. Skolledningen kan se ett samband mellan att användandet av Startblock eller dylikt, har minskat pga mindre noggrann uppföljning av oss. Vi kan också se ett samband till sämre resultat vad gäller delaktighet och inflytande. Bara 65% av eleverna uppger att de känner till kunskapsmålen - tittar man klassvis ser man att det är över 90% i vissa klasser och runt 50% i andra. 78% av vårdnadshavarna uppger att de har kännedom om våra mål. I våra utvärderingar kan vi se en koppling mellan inflytande, kännedom om målen samt delaktighet i de klasser där Startblock eller liknande metoder används frekvent. 94% av eleverna uppger dock att de känner sig delaktiga i sitt skolarbete men även där varierar resultatet från klass till klass. En medvetenhet kring behovet har kommit till stånd i samband med satsningen på tillgängligt lärande och mindset. I våra utvärderingar kan vi utläsa en förståelse för kopplingen mellan motivation och meningsfullhet. Skolans formella demokratiorganisation kring elevråd, fritidsråd, klassråd, miljöråd, matråd osv fungerar bra men leder inte till en ökad medvetenhet kring inflytande. Detta måste göras i klassrummet/fritidshemmet genom reellt inflytande i undervisningen samt att demokratiskt förhållningssätt råder med pedagogerna som förebilder. Skolledning och pedagoger har använt sig av olika utvärderingsformer och enkäter men inte följt upp resultaten med eleverna vilket skapar en ovilja att göra dem samt en känsla av att inte bli lyssnad på. Till nästa år kommer skolledningen att gå ut i klasserna och gemensamt med eleverna utföra en analys av resultatet. De elevledda samtalen har skapat en djupare förståelse för eleverna om sitt lärande och på skolan har dessa utvecklats till lärotillfällen. Dock klagar flera vårdnadshavare på att de inte får en återgivning från läraren om hur eleven ligger till. Enbart 68% är nöjda med informationen de får. Skolan behöver till nästa år bli bättre på att förklara de omdömen osm läggs ut på skolplattformen. Fritids har under året inte haft elevledda samtal då man önskat ha Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 12(13)

13 fokus på implementeringen av de nya läroplansmålen. Elevledda samtal blir obligatoriska för både skola och fritids nästa läsår. 5.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Våra förbättringar Fokus på hur kunskapsmålen förmedlas i det dagliga arbetet och tät uppföljning av detta ska leda till en större känsla av meningsfullhet och delaktighet för eleven. Utvecklandet av ett demokratiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet snarare än i olika råd kommer också att vara ett fokusområde. Byleskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 13(13)