Kompetensutveckling i försäkringsmedicin VÄGLEDNINGAR FÖR PLANERING, LEDNING OCH STYRNING. Kompetensutveckling i försäkringsmedicin 1

Transkript

1 Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin VÄGLEDNINGAR FÖR PLANERING, LEDNING OCH STYRNING Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 1

2 Förrd Patienter sm söker häls- ch sjukvård kan, förutm vård ch behandling, vara i behv av en försäkringsmedicinsk bedömning i samband med att de ansöker m en försäkringsförmån. Persnal sm är invlverade i sådana bedömningar ch sm utfärdar medicinska utlåtanden behöver särskild kmpetens för att säkerställa kvalitet ch patientsäkerhet. Tillräcklig kmpetens ger läkaren ch övriga inblandade ökade förutsättningar att hantera kmplicerade ch kmplexa frågeställningar kpplade till regelverk ch handläggning av försäkringsärenden. Detta gagnar såväl patienten sm den enskilde vårdgivarens arbetssituatin. Denna rapprt presenterar sju vägledningar för kmpetensutveckling inm försäkringsmedicin, riktade till lika persnalgrupper inm häls- ch sjukvården. Vägledningarna rekmmenderas sm ett stöd för häls- ch sjukvårdens planering, ledning, styrning ch kvalitetssäkring av utbildnings- ch andra kmpetensutvecklingsinsatser. Målgrupper för vägledningarna är förutm verksamhetscheferna även andra sm ansvarar för att persnal inm häls- ch sjukvården uppnår tillräcklig kmpetens för det försäkringsmedicinska uppdraget. Kursansvariga, utbildare ch handledare kan ckså ha stöd av vägledningarna. Tidigare framtagna vägledningar har utvecklats inm ramen för prjektet Etablering av kmpetensstöd inm försäkringsmedicin sm pågått vid Sveriges Kmmuner ch Landsting under Prjektet har utgjrt en del av överenskmmelsen m en kvalitetssäker ch effektiv sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcess. Britt Arrelöv, prjektledare ch medicinskt sakkunnig läkare i försäkringsmedicin, är innehållsansvarig för vägledningarna. Arbetet har genmförts i samverkan med sakkunniga ch andra nyckelpersner från landsting/reginer samt från de universitet sm har grundutbildning för läkare. Stckhlm, Helén Lundkvist Nymanssn Avdelningen för vård ch msrg Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 2

3 Innehåll Inledning... 4 Läkares grundutbildning... 6 Förväntade lärandemål (learning utcmes) i Försäkringsmedicin... 6 Läkares allmäntjänstgöring... 8 Allmäntjänstgöringens utbildningsinnehåll... 9 Läkares specialiseringstjänstgöring Kmpetensmål Specialistutbildningens innehåll Bilaga 1. Andra relevanta delmål Generella delmål (a ch b) i Scialstyrelsens målbeskrivning av relevans för kmpetens ch lärande inm det Försäkringsmedicinska mrådet Specialistkmpetenta läkares frtbildning Kmpetensmål Frtbildningens innehåll Medicinskt sakkunnig läkares vidareutbildning Kmpetensmål Frtbildningens innehåll Vidareutbildning inm funktin för krdinering Kmpetensmål Kmpetensutvecklingens innehåll Individuell kmpetensutveckling uppnås genm Övrig häls- ch sjukvårdspersnals frtbildning Kmpetensmål Individuell kmpetensutveckling uppnås genm Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 3

4 Inledning Vägledningar för ledning ch styrning av kmpetensutveckling inm det försäkringsmedicinska kunskapsmrådet har sm syfte att bidra till kvalitet ch patientsäkerhet i häls- ch sjukvårdens arbete med försäkringsmedicinska frågeställningar. Det försäkringsmedicinska uppdraget innebär att häls- ch sjukvården förutm att utreda ch behandla medicinska förhållanden även ska bedöma i vilken utsträckning en medfödd eller förvärvad funktinsnedsättning påverkar patientens dagliga liv, möjlighet att studera ch/eller arbeta. Bedömningen ska muntligt eller skriftligt kmmuniceras till patienten ch andra aktörer utanför häls- ch sjukvården. I de flesta fall kan den sm utfärdar ett intyg, vanligen en läkare, själv göra bedömningen. I mer kmplexa fall behövs bedömningar ch samverkan mellan flera persner med lika kmpetens. Utbildningsaktiviteter sm syftar till att ge läkare, funktinen för krdinering ch annan berörd sjukvårdspersnal tillräcklig kmpetens att hantera försäkringsmedicinska aspekter kräver en bred ansats ch behöver möta ett antal kmpetenskrav 1. Natinellt försäkringsmedicinskt frum 2 har definierat det försäkringsmedicinska kunskapsmrådet enligt följande: Det försäkringsmedicinska kunskapsmrådet innefattar medicinsk undersökning ch utredning, bedömning av funktinstillstånd ch aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande ch rehabiliterande insatser kpplat till försäkringsmässiga ställningstaganden ch hur dessa påverkar individen. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig kunskap ch beprövad erfarenhet samt det ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin ch försäkringssystem. Fem vägledningar för prgressin 3 i läkares kmpetensutveckling, en för funktinen för krdinering ch en för annan berörd sjukvårdspersnal har tagits fram för att stödja planering ch innehåll i utbildnings- ch kmpetensutvecklingsinsatser. Verksamhetschefen ansvarar för den egna intygsutfärdande persnalens kmpetens, vilket tydliggörs i Scialstyrelsens intygsföreskrift 4. Målgrupper för vägledningarna är förutm verksamhetschefer de sm ansvarar för att persnal inm häls- ch sjukvården uppnår tillräcklig kmpetens för det försäkringsmedicinska uppdraget. Även kursansvariga, utbildare ch handledare kan ha stöd av vägledningarna. 1 Kiessling and Arrelöv. Sickness certificatin as a cmplex prfessinal and cllabrative activity - a qualitative study. BMC Public Health 2012, 12: Samarbetsrgan på natinell nivå för aktörer inm scialförsäkringsmrådet 3 I detta fall menas kmpetensutveckling över tid från grundutbildning till specialistkmpetens ch frtbildning. 4 Scialstyrelsens intygsföreskrift. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 4

5 Vägledningarna innehåller lärandemål för läkares grundutbildning respektive kmpetensmål för läkares övriga kmpetensnivåer, krdineringsfunktinen ch övrig invlverad sjukvårdspersnal. De innehåller även rekmmendatiner hur målen kan uppnås ch förslag på innehåll i lika utbildningsmment. Målen är inriktningsmål för att uppnå en kmpetensnivå ch mfattar utbildnings- ch frtbildningsinsatser under flera år. Innehåll ch djup i lika utbildningsmment anpassas utifrån verksamhetens ch individens behv. Bas för kmpetensutveckling inm häls- ch sjukvården är handledning under praktik ch klinisk tjänstgöring samt kllegial samverkan med stöd av andra utbildningsmment i frm av enskilda kurser ch seminarier. De kunskapsmråden sm behöver belysas för att uppnå kmpetensnivåerna för läkare, för funktin för krdinering ch övrig invlverad persnal är i strt sett desamma. Vilken kunskap sm behöver förmedlas varierar dck mellan grupperna utifrån behv ch med utgångspunkt från individens bakgrundskunskaper, funktin ch verksamhetens uppdrag. Inm läkares grundutbildning ska man huvudsakligen uppnå kännedm m eller förståelse för lika frågeställningar. Under allmäntjänstgöring, AT, handlar det m att fördjupa sitt kunnande ch att tillämpa kunskaper under handledning ch under specialiseringstjänstgöring, ST, ska läkaren successivt allt mer lära sig att självständigt tillämpa sina kunskaper i mötet med patienten. Frtbildning efter specialistkmpetens krävs för att läkaren ska bibehålla kmpetens ch för anpassning av det praktiska arbetet med försäkringsmedicinska frågr till förändringar i regelsystem ch handläggning av lika sjukdmstillstånd. Läkare sm har uppdrag sm handledare ch medicinskt sakkunniga i försäkringsmedicin behöver ytterligare kmpetens med fkus på systemkunskap ch pedaggisk kmpetens. För krdineringsfunktinen ch annan berörd vårdpersnal finns inga frmella utbildningskrav. Dessa grupper behöver precis sm läkare grundläggande basutbildning ch därefter kntinuerlig frtbildning kpplat till utbildningsbakgrund, arbetsuppgifter ch verksamhetens uppdrag. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 5

6 Vägledning för försäkringsmedicinsk kmpetensutveckling Läkares grundutbildning Under grundutbildningen är det viktigt att läkarstudenten får baskunskaper inför praktik ch klinisk tjänstgöring. Dit hör att tillägna sig kunskaper inm det försäkringsmedicinska mrådet kpplat till häls- ch sjukvårdens uppdrag ch läkarens rll, interprfessinellt samarbete inm vården ch grundläggande kunskaper m det svenska välfärdssystemet. I inledningen presenteras generellt bakgrund, syfte, mål ch uppbyggnad av vägledningarna. I den här vägledningen presenteras lärandemål ch förslag på utbildningsinnehåll i läkares grundutbildning. Lärandemålen är frmulerade med utgångspunkt från krav för läkarexamen ch prgressin i grundutbildningens lika delar. Med prgressin i grundutbildningen menas att det i lika lärandemment ingår försäkringsmedicinska frågeställningar ch att det successivt ställs ökande krav. En enskild kurs i försäkringsmedicin kan inte tillgdse alla lärandemål, utan är en bas ch kmplement för lärande inm andra utbildningsmment sm belyser relevanta frågeställningar för prfessinell utveckling i enlighet med dessa. Underrubriker är medtagna för att förtydliga innebörden av lärandemålen för studenter ch för mment- ch kursansvariga lärare. Förväntade lärandemål (learning utcmes) i Försäkringsmedicin Kunskap ch förståelse Studenten ska vid läkarexamen kunna: beskriva scialförsäkringens betydelse ur ett samhälls- ch individperspektiv redgöra för vad en försäkringsmedicinsk bedömning ch dkumentatin av samband mellan funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning rsakad av sjukdm innebär förklara centrala begrepp inm scialförsäkringen redgöra för de lika invlverade aktörernas uppdrag, rller ch ansvar med fkus på sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen beskriva betydelsen av samverkan mellan lika aktörer redgöra för användandet av intyg ch utlåtanden inm lika medicinska specialiteter redgöra för hur arbete ch arbetsmiljö påverkar hälsa ch sjukfrånvar redgöra för hur man kan få tillgång till kunskapsbaserade riktlinjer ch evidens sm stöd vid sjukskrivning ch rehabilitering. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 6

7 Färdighet ch förmåga Studenten ska vid läkarexamen med stöd av handledning kunna: tillämpa relevant lagstiftning, regelverk ch riktlinjer vid handläggning av patientärenden sm rör sjukskrivning göra en hälsmässig riskbedömning för enskild patient i förhållande till försäkringsmedicinska aspekter samt risken för medikalisering ch väga detta mt fördelar med sjukskrivning bedöma grad ch varaktighet av en patients funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning kpplat till bakmliggande sjukdm eller skada samt krav i patientens situatin i förhållande till arbete eller studier utfärda medicinska utlåtanden ch intyg grundat på Scialstyrelsens intygsföreskrift med stöd av diagnsspecifika rekmmendatiner i det försäkringsmedicinska beslutsstödet använda de övergripande principerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd sm vägledning vid arbetet med sjukskrivningar samt beakta ch värdera Scialstyrelsens rekmmendatiner för sjukskrivning utifrån sjukdmar ch tillstånd i förhållande till den enskilda patienten utfärda medicinska utlåtanden ch intyg utfrmat på ett språk sm är förståeligt för patienter ch andra persner utan medicinsk kmpetens samverka med patienten ch andra relevanta aktörer i sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen. Värderingsförmåga ch förhållningssätt Studenten ska vid läkarexamen kunna: tillämpa ett prfessinellt förhållningssätt ch medvetenhet m läkarens lika rller såväl i relatin till patienten sm medicinskt sakkunnig ch intygsutfärdare avseende scialförsäkringen förstå betydelsen av att identifiera ch invlvera lika yrkesgrupper inm häls- ch sjukvården i bedömning ch behandling av patientens prblem kpplat till sjukskrivning ch rehabilitering agera med ett prfessinellt förhållningssätt med hänsyn taget till mångfald, integritet, partiskhet ch sekretess uppmärksamma etiska frågeställningar sm kan uppkmma i samband med sjukskrivning ch rehabilitering beakta hur aspekter relaterade till arbete, familjesituatin, sci-eknmiska förhållanden, kultur, attityder ch värderingar kan påverka en persn ch dennes hälsa kpplat till sjukfrånvar, sjukskrivning ch rehabilitering beakta aspekter runt jämlikhet, jämställdhet ch våld i nära relatiner kpplat till hälsa ch sjukskrivning. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 7

8 Vägledning för försäkringsmedicinsk kmpetensutveckling Läkares allmäntjänstgöring Allmäntjänstgöringen syftar till att läkaren ska utveckla sina kunskaper, färdigheter ch förhållningssätt med utgångspunkt i det patientinriktade arbetet. Fkus för utbildning på denna nivå är försäkringsmedicinska frågeställningar i det kliniska arbetet kpplat till hälsa, sjukfrånvar ch sjukskrivning. I inledningen presenteras generell bakgrund, syfte, mål ch uppbyggnad av vägledningarna. I den här vägledningen presenteras inriktningsmål för kmpetensutveckling under allmäntjänstgöring. Vägledningen ch dess förslag på utbildningens innehåll kan även användas sm stöd för planering av enskilda kurser ch andra utbildningsmment. Den här vägledningen bygger vidare på Vägledningen med lärandemål för läkares grundutbildning ch utgör en bas för nästa nivå i kmpetensutvecklingen, dvs. specialistkmpetens. Utgångspunkt är gällande lagstiftning m läkares yrkesutövning, Scialstyrelsens föreskrift m Allmäntjänstgöring för läkare, Scialstyrelsens målbeskrivningar m läkares specialiseringstjänstgöring, Scialstyrelsens föreskrift m utfärdande av intyg inm häls- ch sjukvården ch de övergripande principerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd. En särskild kurs i klinisk försäkringsmedicin under allmäntjänstgöringen kan inte tillgdse alla kmpetenskrav, men ger viktiga förutsättningar för den kliniska handledningen ch andra utbildningsmment. Kmpetensmål Under allmäntjänstgöringen är målet att läkaren, med stöd av handledning, successivt utvecklar sin förmåga att hantera försäkringsmedicinska frågeställningar kpplat till sjukskrivning ch rehabilitering av patienter. Detta med utgångspunkt från: patientens behv av medicinska insatser i samband med försäkringsmedicinska ställningstaganden lagar, förrdningar ch andra författningar sm reglerar sjukvårdens ansvar ch läkarens yrkesutövning för häls- ch sjukvården gällande etiska värderingar ch förhållningssätt vetenskap ch beprövad erfarenhet kvalitet ch patientsäkerhet inklusive aspekter runt jämlikhet ch jämställdhet. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 8

9 Ett övergripande mål är att läkaren efter genmgången utbildning ska kunna tillämpa ett prfessinellt förhållningssätt ch hantera den dubbla rllen i samband med sjukskrivning. Dels en förtrendefull relatin med patienten sm behandlande läkare ch dels sm medicinskt sakkunnig ch intygsutfärdare avseende scialförsäkringen ch andra relevanta försäkringar. Inriktningen är att läkaren efter fullgjrd allmäntjänstgöring kan 1. Bedöma ch beskriva patientens funktinsnedsättning, aktivitetsbegränsning ch arbetsförmåga till följd av sjukdm samt dess varaktighet. 2. Hantera häls- ch sjukvårdens ansvar ch försäkringsmedicinska uppdrag kpplat till patienter i behv av sjukskrivning. 3. Upprätthålla ett etiskt förhållningssätt ch en gd patient-läkarrelatin i samband med sjukskrivning ch rehabilitering till arbete. 4. Utfärda medicinska intyg enligt Scialstyrelsens föreskrifter ch rekmmendatiner på ett språk förståeligt för patienter ch andra aktörer. 5. Bedöma när andra yrkesgrupper eller aktörer inm eller utanför egna vårdteamet behöver invlveras i utredning av patientens funktinsnedsättning ch aktivitetsnivå i förhållande till arbete. 6. Muntligt ch skriftligt för patienten, dennes arbetsgivare ch/eller myndigheter kmmunicera bedömningar ch utlåtanden. 7. Tillämpa Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd 5 vid bedömning av arbetsförmåga ch utfärdande av läkarintyg vid sjukskrivning. 8. I jurnal dkumentera underlag ch bedömning. 9. Vara medveten m ch hantera risker för medikalisering ch långvarig sjukskrivning. 10. Hantera frågr runt jämlikhet, jämställdhet ch våld i nära relatiner kpplat till sjukfrånvar ch sjukskrivning. Allmäntjänstgöringens utbildningsinnehåll Kmpetensmålen uppnås huvudsakligen genm kliniskt arbete under handledning. Förutm detta kan särskilda kurser inm försäkringsmedicin ch andra ämnesmråden sm belyser målmrådena, auskultatin ch medsittning bidra till att läkaren uppnår målen. Hur lika utbildningsinsatser ska bidra till uppsatta mål ch vilket innehåll de ska ha är upp till handledare ch kursledare att bedöma. Områden sm bedöms lämpliga för särskilda kurser inm kunskapsmrådet försäkringsmedicin, sm kmplement till handledning under klinisk tjänstgöring markeras med * ch övriga rekmmendatiner anges i parentes. 5 Läkaren ska lära sig att förhålla sig till det försäkringsmedicinska beslutsstödet ch hur det ska användas i bedömningar av arbetsförmåga ch i dialg med patienten, dennes arbetsgivare ch invlverade myndigheter. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 9

10 Aktuella regelsystem ch nrmativa rekmmendatiner Lagar, förrdningar ch föreskrifter * Hur krav på patienten, läkaren ch häls- ch sjukvården regleras ch hur detta påverkar läkarens ch sjukvårdens arbete. Skillnader mellan allmänna ch privata försäkringar försäkringar reglerade av riksdag, regering ch myndigheter kllektivavtalade försäkringar persn- ch gruppförsäkringar. Innehåll i lagar ch föreskrifter sm berör häls- ch sjukvårdens arbete med sjukskrivningar. Lagar sm reglerar läkares yrkesutövning. Häls- ch sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientskadelagen, ffentlighets- ch sekretesslagen, GDPR, patientdatalagen. Lagstiftning sm reglerar patienternas behv av medicinska bedömningar ch utlåtanden vid sjukskrivning. Scialförsäkringsbalken, sjuklönelagen patientens rätt till förmåner sm sjuklön, sjukpenning ch rehabiliteringsersättning, sjuk- ch aktivitetsersättning handläggning ch bedömningsgrunder t.ex. rehabiliteringskedjan alternativ till sjukpenning. Andra lagar ch förmåner av betydelse för sjukfrånvar, sjukskrivning ch rehabilitering. Arbetsmiljölagstiftning, lagen m anställningsskydd, arbetslöshetsförsäkring, försörjningsstöd ch scialtjänstlagen. Vad Scialstyrelsens intygsföreskrift ch föreskrift m ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innebär för läkarens ch vårdenhetens arbete med sjukskrivning ch rehabilitering. Etiska riktlinjer ch hur dessa kan ge stöd vid hantering av dilemman ch runt förhållningssätt i arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Vem sm fattar beslut m förmåner ch vilka underlag sm behövs från häls- ch sjukvården. Sjuklön, sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring, försörjningsstöd. Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd * Vad de övergripande principerna ch diagnsspecifika rekmmendatinerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd innebär ch hur de kan användas i det praktiska arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Värdering av innehåll ch utgångspunkt för rekmmendatinerna. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 10

11 Användning sm stöd i läkarens/sjukvårdens arbete. Nrmativt status inm scialförsäkringen ch dess administratin. Grundläggande begrepp i scialförsäkringen kpplat till sjukskrivning ch rehabilitering * Sjuklön, sjukpenning, förebyggande sjukpenning, högkstnadsskydd, karensavdrag, förstadagsintyg, sjukpenninggrundande inkmst, avstämningsmöte, rehabiliteringskedja, sjuk- ch aktivitetsersättning. Medicinska utlåtanden ch intyg * Hur man skriver medicinska utlåtanden ch intyg enligt gällande lagstiftning sm sekretessregler ch GDPR samt utifrån Scialstyrelsens föreskrifter ch rekmmendatiner på ett språk ch med en terminlgi sm är förståelig för patienter ch andra aktörer. Hur man i jurnal dkumenterar underlag ch försäkringsmedicinska ställningstaganden (medsittning). Var man hittar infrmatin m aktuella frågeställningar kpplat till gällande regler ch beslutsstöd samt infrmatin m lika intyg ch utlåtanden. Hur Scialstyrelsens intygsföreskrift ch försäkringsmedicinska beslutsstöd, andra vägledningar ch kunskapsstöd kan bidra till kvalitet ch patientsäkerhet vid utfärdande av medicinska utlåtanden. Läkaren ch häls- ch sjukvårdens skyldighet att utfärda medicinska utlåtanden ch intyg. Sjukvårdens uppdrag, rll, ansvar Hur man i kliniskt arbete tillämpar försäkringsmedicinska aspekter i behandling av enskild patient utifrån dennes behv ch förutsättningar (medsittning). Häls- ch sjukvårdens ch läkarens uppdrag, rll ch ansvar utifrån de lagar, förrdningar ch föreskrifter sm reglerar sjukvården ch läkares yrkesutövning. * Övriga aktörers uppdrag, rll, ansvar De övriga aktörernas uppdrag, ansvar ch resurser i sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen ch hur de relaterar till varandra * (auskultatin). Krav ch förväntningar på individen/den sjuke den enskildes rättigheter ch skyldigheter. Arbetsgivarens ansvar ch möjligheter företagshälsvårdens rll ch möjligheter. Försäkringskassans uppdrag ch ansvar vad Försäkringskassans samrdningsansvar innebär. Arbetsförmedlingens uppdrag, möjligheter ch ansvar. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 11

12 Scialtjänstens uppdrag, möjligheter ch ansvar. Privata försäkringsblag. Övriga aktörers behv av medicinsk infrmatin från häls- ch sjukvården. Samrdning ch samverkan * Hur lika uppdrag, rller ch ansvar påverkar samverkan ch samrdning mellan lika aktörer med utgångspunkt från patientens situatin. Hur man kan hantera försäkringsmedicinska frågeställningar i kntakter med patienter, myndigheter ch andra rganisatiner (auskultatin, medsittning). När ett försäkringsmedicinskt ställningstagande behöver kmpletteras med underlag från annan kmpetens inm häls- ch sjukvården. Häls- ch sjukvårdens förutsättningar för ch behv av samverkan med lika aktörer. Hur man initierar ch medverkar i samverkan med andra aktörer (medsittning). Krdinatrfunktinens rll runt samrdning ch samverkan. Sjukdm, funktinshinder ch arbete Hur man förhindrar uppkmst av arbetsförmåga vid sjukdm ch funktinsnedsättning. * Sambandet mellan medicinskt (medfödd eller förvärvad sjukdm ch skada) betingad funktinsnedsättning ch lika försäkringsmedicinska frågeställningar (medsittning). Hur man avgränsar medicinska rsaker till patientens funktinsnedsättning, aktivitetsbegränsning ch arbetsförmåga (medsittning). Medikalisering ch hälsa. Hur man bedömer ch beskriver en patients funktinsnedsättning, aktivitetsbegränsning ch arbetsförmåga samt dess varaktighet. * Hur en patients funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning i relatin till sjukdm eller skada beskrivs utifrån DFA-kedjan. Hur Internatinal Classificatin f Functining, ICF, är uppbyggt ch hur det kan användas. Hur hinder ch möjligheter på en arbetsplats påverkar individens möjlighet att arbeta vid funktinsnedsättning på grund av sjukdm eller skada. Resurser ch verktyg för möjlighet att arbeta trts sjukdm ch funktinsnedsättning. * Anpassning av arbetsplats, arbetsuppgifter ch arbetstider, arbetshjälpmedel, mplacering, utbildning ch kmpetensutveckling, arbetsträning ch arbetsprövning. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 12

13 Etik, värderingar ch förhållningssätt * Etiska riktlinjer sm reglerar läkares yrkesutövning. De risker för jämlikhet avseende kön, etnicitet m.m. sm uppstår vid försäkringsmedicinska frågeställningar. Frågr runt jämställdhet ch våld i nära relatiner kpplat till sjukskrivning. Användning av de övergripande principerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd ch andra vägledningar m förhållningssätt i det praktiska arbetet med sjukskrivningar. Värdering av nytta ch risker vid sjukfrånvar ch sjukskrivning. Medikalisering ch förebyggande av hälsrisker vid långvarig sjukskrivning. Hanteraring av lika uppfattning m behvet av sjukskrivning mellan patienten ch läkaren mellan patienten, läkaren ch arbetsgivaren mellan lika persner i vårdteamet mellan patienten, läkaren ch handläggaren på Försäkringskassan mellan aktörer utanför sjukvården. Den kliniska handledningen innehåller träning för bedömning av patientens funktinstillstånd, aktivitetsbegränsning, prgns för arbetsåtergång ch rehabiliteringsbehv samt utfärdande av läkarutlåtanden ch läkarintyg vid sjukskrivning. Dessutm tränas läkaren i att hantera etiska knflikter ch får stöd att utveckla ett prfessinellt ch salutgent förhållningssätt kpplat till sjukskrivning av patienter. Sm stöd kan lika beslutsstöd ch vägledningar användas t.ex. det försäkringsmedicinska beslutsstödets specifika rekmmendatiner samt förhållningssätt ch etiska frågeställningar utifrån de övergripande principerna, läkaretiska principer ch Scialstyrelsens intygsföreskrift. Vid auskultatin på försäkringskassa ch/eller arbetsförmedling diskuteras hand-läggning av sjukskrivningsärenden. Medsittning vid patientmöten innehåller bedömning ch utfärdande av läkarintyg vid sjukskrivning kmbinerat med uppföljande diskussin runt vägval ch förhållningssätt. Särskilda kurser i kliniskt inriktad försäkringsmedicin för läkare under allmäntjänstgöring ger teretiska baskunskaper sm underlag för handledning ch auskultatin hs aktörer utanför häls- ch sjukvården. Utgångspunkt för kurser bör vara kliniska frågeställningar utifrån patientens behv av medicinska bedömningar ch utlåtanden kpplade till sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 13

14 Vägledning för försäkringsmedicinsk kmpetensutveckling Läkares specialiseringstjänstgöring Specialiseringstjänstgöring syftar till att läkaren successivt utvecklar sina kunskaper, färdigheter ch förhållningssätt, för att självständigt hantera försäkringsmedicinska frågeställningar, kpplat till patienternas behv av försäkringsmedicinska bedömningar inm aktuell klinisk specialitet. I inledningen presenteras generellt bakgrund, syfte, mål ch uppbyggnad av vägledningarna. I den här vägledningen presenteras inriktningsmål för kmpetensutveckling under specialiseringstjänstgöring. Vägledningen ger även underlag för planering av kurser ch andra utbildningsmment. Kmpetenskrav för specialistkmpetens regleras i Scialstyrelsens målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring 6. Förutm delmål b4 Försäkringsmedicin är en del andra delmål aktuella för det försäkringsmedicinska kunskapsmrådet, nämligen: a1 Medarbetarskap, ledarskap ch pedaggik, a2 Etik, mångfald ch jämlikhet, a4 Systematiskt kvalitets- ch patientsäkerhetsarbete, a5 Medicinsk vetenskap, a6 Lagar ch andra föreskrifter samt häls- ch sjukvårdens rganisatin, b1 Kmmunikatin med patienter ch närstående, b2 Sjukdmsförebyggande arbete. (se bilaga 1). Förutm vanstående bygger vägledningen vidare på Vägledning med lärandemål för läkares grundutbildning ch Vägledning med kmpetensmål för läkare under allmäntjänstgöring. Utgångspunkt är gällande lagstiftning m läkares yrkesutövning (patientsäkerhetslagen 2010:659), Scialstyrelsens föreskrift m utfärdande av intyg inm häls- ch sjukvården ch de övergripande principerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd. En enskild kurs i försäkringsmedicin kan inte tillgdse alla kmpetenskrav, men ger kunskaper av betydelse sm underlag för andra utbildningsmment. 6 Scialstyrelsens föreskrifter ch allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Målbeskrivningar Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 14

15 Kmpetensmål Inriktningen är att läkaren efter genmgången specialistutbildning i sitt kliniska arbete kan 1. Integrera försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling ch rehabilitering. 2. Tillämpa lagar ch andra föreskrifter sm berör häls- ch sjukvården inm det försäkringsmedicinska mrådet. 3. Utfärda lika intyg ch utlåtanden enligt gällande regelverk. 4. Vid försäkringsmedicinska frågeställningar bemöta patienten med respekt berende av kön, etnisk tillhörighet, trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 5. Kmmunicera sina försäkringsmedicinska bedömningar på ett för mttagaren förståeligt ch respektfullt sätt, inklusive besked m att intyg inte kmmer att skrivas. 6. Hantera etiska prblem samt värde- ch rllknflikter kpplat till försäkringsmedicinska frågeställningar. 7. Bedöma samband mellan sjukdm ch skada med funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning. 8. Redgöra för lika aktörers uppdrag, ansvar ch resurser samt hur dessa relaterar till varandra, i sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen. 9. Samverka i försäkringsmedicinska frågr sm rör den enskilda patienten med aktörer inm ch utanför häls- ch sjukvården. 10. Tillsammans med patienten värdera knsekvenserna av sjukskrivning ch förstärka individens resurser för att främja hälsa ch återgång i arbete. 11. Tillsammans med patienten utfrma en ändamålsenlig ch realistisk rehabiliteringsplan. 12. Tillämpa Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd vid bedömning av arbetsförmåga. Kmpetensmålen uppnås huvudsakligen genm kliniskt arbete under handledning. Förutm detta kan särskilda kurser inm försäkringsmedicin ch andra ämnesmråden sm belyser målmrådena, auskultatin ch medsittning, kvalitets-, utvecklings- samt vetenskapligt arbete bidra till att läkaren uppnår kmpetensmålen. Grundutbildning ch utbildning under allmäntjänstgöring ger baskmpetens att bygga vidare på. Läkare sm uppnått baskmpetens i enlighet med målbeskrivning för allmäntjänstgörings behöver inte göra m dessa utbildningsmment under sin specialiseringstjänstgöring. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 15

16 Specialistutbildningens innehåll Innehåll ch behv av fördjupning inm lika avsnitt anpassas berende på blivande specialitet ch baskunskaper. Klinisk tjänstgöring under handledning är huvudfrmen för kmpetensutveckling. Behv av särskilda kurser, seminarier, extern handledning m.m. varierar berende på läkarens ch huvudhandledarens kmpetens inm mrådet, utbildningsutbud ch möjligheter till auskultatin eller medsittning. Områden sm bedöms lämpliga för särskilda kurser inm kunskapsmrådet försäkringsmedicin sm kmplement till handledning under klinisk tjänstgöring markeras med * ch övriga rekmmendatiner anges i parentes. Aktuella regelsystem ch fastställda rekmmendatiner Hur man hanterar lagar, förrdningar ch föreskrifter av betydelse för försäkringsmedicinska ställningstaganden i det kliniska arbetet ch hur de påverkar patienten. * Lagar ch föreskrifter sm reglerar Häls- ch sjukvårdens arbete: sekretesslagstiftning ch GDPR, Scialstyrelsens intygsföreskrift, Scialstyrelsens föreskrift m ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Lagar sm reglerar Försäkringskassans arbete: scialförsäkringar; sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, mvårdnadsbidrag, handikappersättning, sjuk- ch aktivitetsersättning, assistansersättning. Lagar sm reglerar Arbetsförmedlingens arbete: arbetslöshetsförsäkring, sjukskrivning vid deltagande i arbetsmarknadsplitiska åtgärder, nyanlända. Lagar sm reglerar scialtjänstens arbete: försörjningsstöd. Lagar sm reglerar arbetsgivarens ansvar: sjuklönelagen, arbetsmiljölagstiftning. Privata ch kllektivavtalade försäkringar. Etiska riktlinjer för häls- ch sjukvården med kppling till försäkringsmedicinska frågeställningar (kurser inm etik). Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 16

17 Medicinska underlag Hur man skriver medicinska underlag ch utlåtanden enligt lagstiftning, Scialstyrelsens föreskrifter ch rekmmendatiner på ett språk ch med en terminlgi sm är förståelig för patienter ch andra aktörer. * Hur man i jurnal dkumenterar underlag ch försäkringsmedicinska bedömningar. Sjukvårdens uppdrag, rll, ansvar Hur man i kliniskt arbete tillämpar försäkringsmedicinska aspekter vid undersökning ch behandling av enskild patient utifrån dennes behv ch förutsättningar. Häls- ch sjukvårdens ch läkarens uppdrag, rll ch ansvar utifrån de lagar, förrdningar ch föreskrifter sm reglerar sjukvården ch läkares yrkesutövning. * Övriga aktörers uppdrag, rll, ansvar * (auskultatin) Övriga aktörers uppdrag, ansvar ch resurser i sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen ch hur de relaterar till varandra. Individen själv, dennes arbetsgivare, företagshälsvård, försäkringskassa, arbetsförmedling, scialtjänst, skla ch försäkringsblag. Vilken infrmatin de lika aktörerna behöver för att kunna ta sitt lagstiftade ansvar. Samrdning ch samverkan * (auskultatin) Hur man kan hantera försäkringsmedicinska frågeställningar i kntakten med patienten, myndigheter ch andra aktörer. När ett försäkringsmedicinskt ställningstagande behöver kmpletteras med underlag från annan kmpetens inm eller utanför häls- ch sjukvården. Hur man initierar ch medverkar i samverkan med aktörer inm ch utanför häls- ch sjukvården. Sjukdm, funktinshinder ch arbete Sambandet mellan medicinskt (medfödd, sjukdm, skada) betingad funktinsnedsättning med lika försäkringsmedicinska frågeställningar. * Hur man avgränsar medicinska rsaker till patientens funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning. Hur man bedömer ch beskriver en patients funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning samt dess varaktighet. * Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 17

18 Resurser ch verktyg för möjlighet att arbeta trts sjukdm ch funktinsnedsättning. * Anpassning av arbetsplats, arbetsuppgifter ch arbetstider, arbetshjälpmedel, mplacering, utbildning ch kmpetensutveckling, arbetsträning ch arbetsprövning, lönebidrag. Etik, värderingar ch förhållningssätt Hur man hanterar ch förhåller sig till risker gällande jämlikhet ch etiska dilemman sm kan uppstå vid försäkringsmedicinska frågeställningar. * Hur man hanterar frågr runt jämlikhet, jämställdhet ch våld i nära relatiner kpplat till hälsa, sjukfrånvar ch sjukskrivning * (andra kurser sm diskuterar genusfrågr, diskriminering ch våld i nära relatiner). Hur man använder de övergripande principerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd ch andra vägledningar sm stöd i det praktiska arbetet med sjukskrivningar. Hur man tillsammans med patienten värderar nytta ch risker vid sjukfrånvar ch sjukskrivning i relatin till medicinska behv samt upprättar en rehabiliteringsplan. Hur man tillsammans med patienten undviker medikalisering ch förebygger hälsrisker vid långvarig sjukskrivning. Hur man hanterar lika uppfattning m behvet av sjukskrivning mellan patienten ch läkaren mellan patienten, läkaren ch arbetsgivaren mellan lika persner i vårdteamet mellan patienten, läkaren ch handläggaren på Försäkringskassan mellan aktörer utanför sjukvården. Hur man övertar sjukskrivning av en patient sm initierats av annan läkare. Klinisk tjänstgöring under handledning innebär yrkesutövning under eget ansvar med stöd av handledare. Den kliniska handledningen ska rikta in sig på för specialiteten aktuella försäkringsmedicinska frågeställningar ch befintliga regelsystem, beslutsstöd ch vägledningar. Denna kan kmpletteras med auskultatin på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, scialtjänsten ch andra aktuella myndigheter eller aktörer. Kurser ch seminarier inm ämnesmrådet försäkringsmedicin ger värdefulla kunskaper sm kmplement till ch underlag för handledning ch diskussin med kllegr samt för dialg ch samverkan med aktörer utanför häls- ch sjukvården. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 18

19 Bilaga 1. Andra relevanta delmål Målbeskrivningarna för läkares specialiseringstjänstgöring är uppdelade i krav sm gäller för alla specialiteter (a), för många specialiteter (b) ch sådana sm är specifika för varje specialitet (c). I målbeskrivningarna används begreppet behärska för att uttrycka det mest mfattande kmpetenskravet. Med behärska avses att läkaren uppvisar de kunskaper, färdigheter ch förhållningssätt sm krävs för att fullständigt ch självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter sm förekmmer inm den aktuella specialiteten. Det kan till exempel vara att läkaren kan bedöma, utreda, diagnstisera, behandla ch följa upp en patient samt använda relevanta tekniker ch metder. Begreppet ha kunskap används för att uttrycka ett kmpetenskrav sm är mindre mfattande ch handlar då fta m teretiska kunskaper ch ha kännedm används för att uttrycka det minst mfattande kmpetenskravet. I målbeskrivningarna anges även när genmförandet av utbildningsaktiviteter ska styrkas genm intyg. Generella delmål (a ch b) i Scialstyrelsens målbeskrivning av relevans för kmpetens ch lärande inm det Försäkringsmedicinska mrådet Delmål a1. Medarbetarskap, ledarskap ch pedaggik Den specialistkmpetenta läkaren ska kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprfessinella samarbetet kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter ch närstående kunna samarbeta i nätverk kring patienten kunna samverka med aktörer utanför häls- ch sjukvården, till exempel scialnämnder, verksamheter inm scialtjänsten, skla ch Försäkringskassan kunna presentera ch förklara medicinsk infrmatin på ett sätt sm är förståeligt för mttagaren, såväl muntligt sm skriftligt. Delmål a2. Etik, mångfald ch jämlikhet Den specialistkmpetenta läkaren ska uppvisa kunskap m innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska prblem ch analysera dessa på ett strukturerat sätt kunna hantera värdeknflikter i det dagliga arbetet kunna bemöta människr sm individer ch med respekt berende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 19

20 Delmål a4. Systematiskt kvalitets- ch patientsäkerhetsarbete Den specialistkmpetenta läkaren ska kunna ta ett ansvar för att förbättrande åtgärder, prcesser ch rutiner för patientnytta genmförs systematiskt kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker ch metder i det dagliga häls- ch sjukvårdsarbetet. Delmål a5. Medicinsk vetenskap Den specialistkmpetenta läkaren ska uppvisa fördjupade kunskaper m medicinskt vetenskapliga metder ch etiska principer kunna kritiskt granska ch värdera medicinsk vetenskaplig infrmatin uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutiner ch arbetssätt i det dagliga arbetet. Delmål a6. Lagar ch andra föreskrifter samt häls- ch sjukvårdens rganisatin Den specialistkmpetenta läkaren ska uppvisa kunskap m lagar ch andra föreskrifter sm gäller inm häls- ch sjukvården ch för dess persnal uppvisa kunskap m häls- ch sjukvårdens rganisatin ch administratin. Delmål b1. Kmmunikatin med patienter ch närstående Den specialistkmpetenta läkaren ska kunna anpassa sättet att kmmunicera utifrån patienters ch närståendes individuella behv ch kmmunikativa förmåga kunna ge patienter ch närstående svåra besked med respekt, empati ch lyhördhet kunna stärka patientens förmåga att hantera en förändrad livssituatin till följd av sjukdm eller funktinsnedsättning kunna samråda med patienter ch närstående m patientens egenvård. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 20

21 Delmål b2. Sjukdmsförebyggande arbete Den specialistkmpetenta läkaren ska kunna vägleda patienter i frågr m levnadsvanr i syfte att förebygga uppkmsten av sjukdmar sm grundar sig i en eller flera levnadsvanr förbättra prgnsen hs patienter med sjukdm sm grundar sig i en eller flera levnadsvanr. Delmål b4. Försäkringsmedicin Den specialistkmpetenta läkaren ska kunna tillämpa metder inm försäkringsmedicin sm en del av behandlingen av den enskilda patienten kunna samverka i försäkringsmedicinska frågr sm rör den enskilda patienten med aktörer inm ch utanför häls- ch sjukvården. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 21

22 Vägledning för försäkringsmedicinsk kmpetensutveckling Specialistkmpetenta läkares frtbildning Specialistkmpetenta läkare behöver kntinuerlig frtbildning för att upprätthålla kmpetens inm sitt kliniska verksamhetsmråde. Detta gäller även det försäkringsmedicinska kunskapsmrådet eftersm det regelbundet sker förändringar i frm av ändrad lagstiftning, ändrad handläggning hs myndigheter ch ändrade intygsfrmulär. I inledningen presenteras generellt bakgrund, syfte, mål ch uppbyggnad av vägledningarna. I den här vägledningen presenteras kmpetensmål för specialistkmpetenta läkares frtbildning samt underlag för planering av lika frtbildningsmment med syfte att uppnå dessa kmpetensmål. Utgångspunkt för vägledningens kmpetensmål är att läkaren genmgått utbildning i försäkringsmedicin under sin specialiseringstjänstgöring ch då uppnått fastställda kmpetensmål för specialiteten. Dessutm utgår väg-ledningen från gällande lagstiftning m läkares yrkesutövning (Patient-säkerhetslagen 2010: 659), Scialstyrelsens målbeskrivningar m läkares specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8), Scialstyrelsens föreskrift m utfärdande av intyg inm hälsch sjukvården ch de övergripande principerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd. Kmpetensmål Mål 1-4 är generella för alla kliniska specialiteter, medan mål 5-6 berör specialiteter sm gör bedömningar ch utfärdar intyg inm Scialförsäkringsmrådet. Inriktningsmål för frtbildningen är att läkaren kan: 1. Hantera förändringar av lagar ch föreskrifter gällande det försäkringsmedicinska mrådet i det kliniska arbetet. 2. Utfärda lika intyg ch utlåtanden med gd kvalitet enligt gällande regelverk. 3. Integrera nya rön från frskning ch utveckling i sin egen ch verksamhetens försäkringsmedicinska praxis. 4. Kunna handleda läkare under utbildning vad gäller försäkringsmedicinska frågeställningar inm specialiteten. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 22

23 5. Utifrån gällande regelsystem tillsammans med patienten värdera knsekvenserna av sjukfrånvar ch sjukskrivning samt förstärka individens resurser för att främja hälsa ch återgång i arbete. 6. Utifrån gällande regelsystem tillsammans med patienten ch övriga vårdteamet utfrma en ändamålsenlig ch realistisk rehabiliteringsplan. Frtbildningens innehåll Innehåll ch behv av fördjupning inm lika avsnitt anpassas berende på specialitet ch grundkunskaper. Områden sm bedöms lämpliga för särskilda kurser inm kunskapsmrådet försäkringsmedicin sm kmplement till kllegiala möten, seminarier, arbetsplatsträffar ch möten med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan ch scialtjänsten markeras med *. Innehåll ch förändringar inm aktuella regelverk; lagar, förrdningar ch föreskrifter ch dess handläggning. * Scialförsäkring (sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, assistansersättning, mvårdnadsbidrag), arbetslöshetsförsäkring, försörjningsstöd, privata ch kllektivavtalade försäkringar. Förändringar i frmulär för medicinska utlåtanden. Sambandet mellan medicinskt (medfödd eller förvärvad sjukdm ch, skada) betingade funktinshinder med lika försäkringsmedicinska frågeställningar. * Tillämpning av försäkringsmedicinska aspekter i behandling av enskild patient utifrån dennes behv ch förutsättningar. Uppdatering av befintliga ch nya vägledningar ch kunskapsstöd. Hantering av försäkringsmedicinska frågeställningar i kntakter med patienter, myndigheter ch andra rganisatiner. Utfrmande av medicinska underlag ch utlåtanden enligt lagstiftning, Scialstyrelsens föreskrifter ch rekmmendatiner på ett språk ch med en terminlgi sm är förståelig för patienter ch andra aktörer. Frågr runt jämlikhet, jämställdhet ch våld i nära relatiner kpplat till sjukskrivning. * Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 23

24 Vägledning för försäkringsmedicinsk kmpetensutveckling Medicinskt sakkunnig läkares vidareutbildning En försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare behöver fördjupad kmpetens inm det försäkringsmedicinska kunskapsmrådet. Uppgiften är att ge stöd på övergripande landstingsnivå ch till kllegr ch medarbetare i det praktiska försäkringsmedicinska arbetet. För detta är förutm expertkunskap även legitimitet ch förankring inm sjukvårdsrganisatinen av betydelse. I inledningen presenteras generellt bakgrund, syfte, mål ch uppbyggnad av vägledningarna. I den här vägledningen presenteras kmpetensmål ch förslag på innehåll för medicinskt sakkunniga läkares vidareutbildning i försäkringsmedicin. Lämplig bakgrund för den medicinskt sakkunnige läkaren är specialist-kmpetens inm en klinisk specialitet med egen erfarenhet av att göra försäkringsmedicinska bedömningar ch att utfärda medicinska utlåtanden. Dessutm är handledarkmpetens, erfarenhet inm kvalitets- ch patientsäkerhetsarbete samt kunskapsstyrning tillsammans med erfarenheter sm verksamhetschef eller chefläkare lämpliga bakgrunder berende på uppdragets karaktär. Kmpetensmål Kmpetensutvecklingsinsatser med utgångspunkt i kmpetensmålen enligt nedan syftar till att den medicinskt sakkunnige ska kunna hantera frågeställningar sm berör häls- ch sjukvårdens försäkringsmedicinska arbete. Kmpetensmålen förutsätter grundläggande kmpetens mtsvarande Vägledning för specialistkmpetens. Kunna förstå, bedöma ch förklara Hur förändringar av lagar ch föreskrifter gällande det försäkringsmedicinska mrådet påverkar det kliniska arbetet. Vad sm behövs för att vården ska kunna utfärda lika intyg ch utlåtanden med gd kvalitet enligt gällande regelverk. Hur ledning ch styrning av häls- ch sjukvården kan säkerställa kvalitet ch patientsäkerhet i det försäkringsmedicinska arbetet. Vad det innebär att integrera försäkringsmedicinska bedömningar sm en del av vård- ch behandling. Hur sjukskrivning ch andra försäkringsmedicinska frågeställningar ska hanteras utifrån jämlika ch jämställda förutsättningar. Hur sjukvården kan hantera det försäkringsmedicinska uppdraget ur såväl medicinsk sm försäkringsmedicinsk ch kmmunikativ synvinkel. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 24

25 Hur kunskapsstyrning ch kunskapsstöd kan bistå vården med underlag för bedömning ch utfärdande av medicinska utlåtanden. Hur nya rön från frskning ch utveckling kan integreras i ledning ch styrning av häls- ch sjukvårdens försäkringsmedicinska arbete. Kunna stödja utveckling av kvalitet ch patientsäkerhet Genm rådgivning, utbildningsinsatser ch handledning bidra till kmpetensutveckling av läkare ch annan sjukvårdspersnal runt försäkringsmedicinska frågeställningar. Genm infrmatin ch rådgivning bistå plitiker ch tjänstemän inm häls- ch sjukvården med sakkunskap inm det försäkringsmedicinska kunskapsmrådet. Genm rådgivning ch handledning ge stöd till verksamhetsansvariga runt ledning ch rganisering av det försäkringsmedicinska arbetet. Genm att bistå i utbildnings- ch infrmatinsinsatser riktade till andra aktörer sm patientföreningar, arbetsgivare ch myndigheter m frågr sm berör häls- ch sjukvårdens försäkringsmedicinska uppdrag ch dess avgränsning. Frtbildningens innehåll Innehåll ch behv av fördjupning inm lika avsnitt anpassas berende på grundkunskaper ch tidigare erfarenheter samt uppdragets karaktär ch var i rganisatinen man befinner sig. Huvudsaklig kmpetensutveckling bedöms ske genm praktisk handläggning av lika frågeställningar ch ärenden, genm kllegiala möten, seminarier ch möten med andra aktörer. Förändringar inm aktuella regelverk; lagar, förrdningar ch föreskrifter. Hur myndigheternas ch försäkringsblagens handläggning påverkar hälsch sjukvården. Kvalitet ch patientsäkerhetsaspekter i relatin till försäkringsmedicinska frågeställningar. Det försäkringsmedicinska uppdraget med utgångspunkt från kraven i föreskriften m ledningssystem ch kriterierna i Gd Vård. Tillämpning av försäkringsmedicinska aspekter i ledning, styrning ch rganisering av häls- ch sjukvården utifrån patienternas behv ch förutsättningar. Hantering av försäkringsmedicinska frågeställningar i kntakter med patienter, myndigheter ch andra rganisatiner. Frågr runt jämlikhet, jämställdhet ch våld i nära relatiner kpplat till sjukskrivning ch andra försäkringsmedicinska frågeställningar. Vetenskap ch beprövad erfarenhet sm grund för utveckling av häls- ch sjukvårdens arbete med försäkringsmedicinska frågeställningar. Kunskapsstöd ch evidensbaserad medicin i arbetet med försäkringsmedicinska frågeställningar. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 25

26 Vägledning för försäkringsmedicinsk kmpetensutveckling Vidareutbildning inm funktin för krdinering Huvuduppgiften är att ge individuellt stöd till sjukskrivna patienter alternativt patienter sm riskerar att bli sjukskrivna, vilka har ett behv av särskilt stöd för att kunna arbeta. Krdineringsfunktinen kan även ha en uppgift att samrdna vårdenhetens arbete med att stödja individers återgång i arbete eller inträde på arbetsmarknaden samt att vid behv samverka med aktörer utanför häls- ch sjukvården. I inledningen presenteras generellt bakgrund, syfte, mål ch uppbyggnad av vägledningarna. I den här vägledningen presenteras kmpetensmål ch förslag på innehåll för vidareutbildning av persner sm arbetar inm funktin för krdinering. En lämplig bakgrund för arbete inm funktinen är legitimerad häls- ch sjukvårdspersnal, scinm eller rehabiliteringsvetare. Utbildningsinsatser ch utbildningsinnehåll samt annan kmpetensutveckling bör möta individuella behv utifrån aktuellt uppdrag för funktinen ch verksamheten samt individens grundutbildning ch tidigare yrkeserfarenheter. Om krdinatrn inte har en vårdbakgrund krävs grundläggande utbildning kpplat till kunskap m hälsch sjukvård. Kmpetensmål Kmpetensutvecklingsinsatser med utgångspunkt i kmpetensmålen enligt nedan syftar till att frågeställningar sm berör häls- ch sjukvårdens försäkringsmedicinska arbete inm sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen ska hanteras inm funktinen. Eftersm krdinatrfunktinen är en ny funktin ch under utveckling behövs även kunskaper sm hjälper krdinatrn att tydliggöra ch avgränsa det egna uppdraget i relatin till andra kmpetenser inm verksamheten samt verksamhetens ansvar i relatin till andra aktörer. Kmpetensmålen förutsätter en genmförd högskleutbildning enligt van samt grundläggande kunskap m häls- ch sjukvård ch det svenska välfärdssystemet. Kunskap ch förståelse Ha kännedm m lagar ch andra föreskrifter sm berör häls- ch sjukvårdens arbete inm det försäkringsmedicinska mrådet. Ha kännedm m hur lika hälsprfessiners kmpetens kan bidra till vårdens arbete med fkus på sjukskrivning ch arbetsåtergång. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 26

27 Ha kännedm m vanligt förekmmande riskfaktrer för medikalisering ch långvarig sjukskrivning. Ha kännedm hur scidemgrafiska, arbetsmarknadsmässiga ch eknmiska faktrer samvarierar med hälsa ch sjukfrånvar. Kunna redgöra för lika aktörers uppdrag, ansvar ch resurser samt hur dessa relaterar till varandra i sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen. Ha kännedm m det Försäkringsmedicinska beslutsstödet ch hur det kan användas av vårdteamet i arbetet med sjukskrivning ch återgång i arbete. Färdighet ch förmåga Kunna hantera försäkringsmedicinska frågeställningar kpplat till sjukförsäkring vid vård, behandling ch rehabilitering. Tillsammans med patienten kunna belysa hur prblem på arbetsplatsen ch i familjesituatinen påverkar hälsa ch arbetsförmåga. Kunna samverka i försäkringsmedicinska frågr sm rör den enskilda patienten inm vårdenheten ch med andra aktörer inm ch utanför hälsch sjukvården. Tillsammans med patienten ch övriga inm vårdenheten kunna utfrma en ändamålsenlig ch realistisk rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Bedömningsförmåga ch förhållningssätt Kunna bedöma behv av krdinerande insatser inm häls- ch sjukvården. Kunna uppmärksamma tidiga signaler ch riskfaktrer, i syfte att undvika eller förkrta sjukskrivning. Kunna hantera frågr kpplat till sjukförsäkringen med utgångspunkt från jämlik ch jämställd vård ch ta hänsyn till patientens kön, etnisk tillhörighet, trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Kunna hantera hur frågr kring jämlik sjukskrivning kan påverkas av scidemgrafiska, arbetsmarknadsmässiga ch eknmiska faktrer. Tillsammans med patienten ch övriga i vårdteamet kunna värdera knsekvenserna av patientens sjukskrivning ch möjligheten att förstärka patientens resurser för att främja hälsa ch återgång i arbete. Kunna hantera etiska prblem samt värde- ch rllknflikter kpplat till sjukförsäkringen. Kunna reflektera utifrån ett prblemlösande förhållningssätt ch med förmåga att se patientens resurser ch mtivera till egenansvar. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 27

28 Kmpetensutvecklingens innehåll Nedanstående avsnitt ger ett underlag för planering av innehåll i kurser eller andra utbildningsinsatser på gruppnivå, men även för diskussin ch planering för en enskild individs kmpetensutveckling. Planeringen av vilka mråden sm ska belysas ch deras mfång, anpassas till utbildningsinsatsens syfte, målgrupp ch m den är på bas- eller fördjupningsnivå. Vid kmpetensutvecklings-planering för enskild individ behövs även en anpassning till den enskildes bakgrundskunskaper ch funktinens uppdrag t.ex.m funktinen är rent perativ eller även strategisk. Dessutm behövs anpassning till vårdenhetens uppdrag, vårdteamets sammansättning ch patientunderlaget. Förslag på innehåll presenteras utifrån sex teman. Aktuella regelsystem ch fastställda rekmmendatiner Hur lagar, förrdningar ch föreskrifter reglerar ch påverkar patienten ch vårdenhetens arbete med sjukskrivning ch rehabilitering. Lagstiftning sm direkt berör häls- ch sjukvården (häls- ch sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientskadelagen, ffentlighets- ch sekretesslagen, GDPR, patientdatalagen). Vad Scialstyrelsens intygsföreskrift innebär för vårdens arbete med försäkringsmedicinska intyg. Lagstiftning sm reglerar patienternas behv av medicinska bedömningar ch utlåtanden vid sjukskrivning. Patientens rätt till förmåner (sjuklön, sjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjuk- ch aktivitetsersättning). Handläggning ch bedömningsgrunder (rehabiliteringskedjan). Alternativ till sjukpenning. Andra lagar ch förmåner av betydelse vid sjukskrivning ch rehabilitering (arbetsmiljölagstiftning, lagen m anställningsskydd, arbetslöshetsförsäkring, försörjningsstöd ch scialtjänstlagen). Etiska riktlinjer ch hur dessa kan ge stöd vid hantering av dilemman ch runt förhållningssätt i arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Vad de övergripande principerna ch diagnsspecifika rekmmendatinerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd innebär ch hur de kan användas i det praktiska arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Medicinska intyg ch utlåtanden Hur häls- ch sjukvården ska dkumentera underlag för bedömningar ch försäkringsmedicinska ställningstaganden i patientjurnalen. Hur medicinsk infrmatin ska förmedlas, t.ex. via särskilda blanketter, utifrån mttagarens behv för handläggning ch sekretessregler. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 28

29 Hur häls- ch sjukvården kan beskriva en patients funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning i relatin till sjukdm eller skada, t.ex. genm DFA-kedjan. Hur Internatinal Classificatin f Functining, ICF, är uppbyggd ch hur den kan användas. Hur Scialstyrelsens intygsföreskrift ch försäkringsmedicinska beslutsstöd kan bidra till kvalitet ch patientsäkerhet vid utfärdande av medicinska utlåtanden. Aktörernas uppdrag, rller, ansvar Häls- ch sjukvårdens uppdrag, rll ch ansvar utifrån de lagar, förrdningar ch föreskrifter sm reglerar häls- ch sjukvården ch sjukvårdspersnalens yrkesutövning. Övriga aktörers uppdrag ch ansvar i sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen ch hur de relaterar till varandra (patienten, dennes arbetsgivare, företagshälsvård, försäkringskassa, arbetsförmedling, scialtjänst). Vilken infrmatin de lika aktörerna behöver från häls- ch sjukvården för att kunna ta sitt lagstiftade ansvar. Vilken infrmatin häls- ch sjukvården behöver från de lika aktörerna för en kvalitetssäker ch effektiv sjukskrivningsprcess. Sjukdm, funktinshinder ch arbete Sambandet mellan medicinskt (medfödd eller förvärvad genm sjukdm eller skada) betingade funktinshinder ch aktivitetsbegränsningar med frågeställningar runt sjukskrivning. Hur häls- ch sjukvården kan bedöma en patients funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning. Hur häls- ch sjukvården kan stödja patienten genm en persncentrerad sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcess. Hur häls- ch sjukvården kan avgränsa medicinska rsaker till patientens funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning ch därigenm undvika medikalisering ch långvarig sjukskrivning. Risker för jämlikhet avseende kön, etnicitet m.m. sm uppstår vid försäkringsmedicinska frågeställningar vid sjukskrivning. Risk- ch friskfaktrer på arbetet ch i familjesituatinen för att undvika eller förebygga långvarig sjukskrivning. Frågr runt genus, jämställdhet ch våld kpplat till sjukskrivning ch rehabilitering. Förvärvsarbete sm ett hälsfrämjande värde, där patientens förmåga ch möjligheter kpplat till arbete står i centrum. Hinder ch möjligheter med förvärvsarbete; sett både från individ- ch strukturell nivå. Resurser ch verktyg för möjlighet att arbeta trts sjukdm ch funktinshinder. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 29

30 Arbetsgivarens ansvar möjligheter till anpassning av arbetsplats, arbetsuppgifter ch arbetstider genm arbetshjälpmedel, mplacering, utbildning ch kmpetensutveckling. Hur arbetsträning ch rehabiliteringsersättning kan användas sm medel sm stöd för arbetsåtergång. Arbetsförmedlingens ch scialtjänstens möjligheter att stödja en individs förmåga att arbeta trts funktinshinder kpplat till arbete. Kmmunikatin Skapa förutsättningar för persncentrering ch delaktighet genm att utgå från patientens behv ch förutsättningar. Prfessinellt ch prblemlösande förhållningssätt av relevans för arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Genmförande av strukturerat kartläggningssamtal sm underlag för medicinsk behandling ch rehabilitering. Förutsättningar för infrmatinsspridning ch kmmunikatin i team, vårdenhet ch med andra aktörer. Hur häls- ch sjukvården kan hantera försäkringsmedicinska frågeställningar i kntakter med patienter, arbetsgivare, myndigheter ch andra rganisatiner. Hur man initierar ch medverkar i samverkan med aktörer utanför hälsch sjukvården. Hur sekretessregler ch GDPR påverkar hur ch vilken infrmatin sm kan kmmuniceras mellan aktörer ch hur reglerna kan hanteras. Ledning ch styrning (strategisk funktin) Hur funktinen för krdinering kan bistå verksamhetschefen med underlag för ledning ch styrning. Vad Scialstyrelsens föreskrift m ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innebär för vårdenhetens arbete med sjukskrivning ch rehabilitering. Hur statistik runt sjukfrånvar ch vårdenhetens sjukskrivningar kan användas för uppföljning ch utveckling av arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Krav på verksamheten utifrån föreskrifter ch ledarskapets betydelse för kvalitet i det försäkringsmedicinska arbetet på vårdenheten ch arbetsmiljön för invlverad persnal. Hur lkala ledningssystem ch rutiner för det praktiska arbetet på vårdenheten kan utfrmas ch hur de kan användas sm stöd för kvalitet ch patientsäkerhet. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 30

31 Individuell kmpetensutveckling uppnås genm En planering för när ch hur kmpetensutvecklingsinsatser ska genmföras diskuteras lämpligen vid anställning ch under intrduktin av den eller de persner sm arbetar inm krdinatrfunktinen samt i samband med årliga medarbetarsamtal. Kmpetensutveckling kan bestå av Auskultatin/medsittning innehållande patientmöte med försäkringsmedicinsk bedömning ch utfärdande av läkarintyg vid sjukskrivning uppföljande diskussin runt vägval ch förhållningssätt. Kurser ch utbildning basutbildning innehållande teretiska mment, gruppdiskussiner ch fallbeskrivningar utifrån mål ch beskrivning av innehåll i vägledningen påbyggnadsutbildning innehållande fördjupning utifrån kmpetens ch funktin. Nätverksträffar ch arbetsplatsträffar. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 31

32 Vägledning för försäkringsmedicinsk kmpetensutveckling Övrig häls- ch sjukvårdspersnals frtbildning Häls- ch sjukvårdspersnal sm möter patienter sm är sjukskrivna eller i behv av en försäkringsmedicinsk bedömning behöver förutm sin grundläggande prfessinella vårdkmpetens även försäkringsmedicinsk kmpetens. Detta så att rättssäkerhet ch kvalitet i häls- ch sjukvårdens arbete med försäkringsmedicinska frågeställningar ur patientens perspektiv kan uppnås. I inledningen presenteras generellt bakgrund, syfte, mål ch uppbyggnad av vägledningarna. I den här vägledningen presenteras kmpetensmål ch förslag på innehåll i frtbildning för vårdpersnal sm är invlverade i verksamhetens arbete med försäkringsmedicinska frågeställningar. Inm de flesta vårdutbildningar ingår i liten utsträckning utbildningsinsatser sm berör det svenska välfärdssystemet ch dess uppbyggnad samt häls- ch sjukvårdens uppdrag. Det innebär att berörd persnal kan ha behv av att få kunskap m detta samt grundkunskaper inm det försäkringsmedicinska kunskapsmrådet. Samtidigt behövs kntinuerlig frtbildning för att persnalen ska upprätthålla kmpetens. Detta eftersm det regelbundet sker förändringar i förutsättningarna för arbetet berende på ändrad lagstiftning, ändrad handläggning hs myndigheter ch ändrade intygsfrmulär. Kmpetensmål Kmpetensutvecklingsinsatser med utgångspunkt i kmpetensmålen enligt nedan syftar till att all persnal sm berörs ska kunna bidra till vårdteamets ch vårdenhetens försäkringsmedicinska arbete. Kmpetensmålen förutsätter grundläggande kunskap m häls- ch sjukvård ch det svenska välfärdssystemet. Mål 1-5 är generella för alla kliniska verksamheter, medan mål 6-10 berör verksamheter sm gör bedömningar ch utfärdar intyg inm sjukförsäkringsmrådet. Efter genmgången kmpetensutveckling ska aktuell vårdpersnal: 1. Ha kunskap m lagar ch andra föreskrifter sm berör häls- ch sjukvården inm det försäkringsmedicinska mrådet. 2. Kunna bistå med bedömning av funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning. 3. Kunna samarbeta med övriga i vårdteamet vid utfärdandet av medicinska intyg ch utlåtanden. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 32

33 4. Bemöta patienter i behv av bedömningar med respekt berende av kön, etnisk tillhörighet, trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 5. Hantera etiska prblem samt värde- ch rllknflikter kpplat till försäkringsmedicinska bedömningar. 6. Hantera försäkringsmedicinska aspekter vid vård, behandling ch rehabilitering av sjukskrivna patienter. 7. Uppmärksamma tidiga signaler ch riskfaktrer vid sjukskrivning. 8. Agera så att medikalisering ch långvarig sjukskrivning undviks. 9. Tillsammans med patienten ch övriga vårdteamet värdera knsekvenserna av patientens sjukskrivning ch möjligheten att förstärka individens resurser för att främja hälsa ch återgång i arbete. 10. Tillsammans med patienten ch övriga vårdteamet utfrma en ändamålsenlig ch realistisk rehabiliteringsplan. Kmpetensutvecklingens innehåll Innehåll ch behv av fördjupning inm lika avsnitt anpassas till den enskildes bakgrundskunskap ch funktin. Dessutm behövs anpassning till vårdenhetens uppdrag ch dess patientunderlag. Aktuella regelsystem ch fastställda rekmmendatiner Övergripande innehåll i lagar, förrdningar ch föreskrifter ch hur dessa påverkar patienten ch vårdarbetet Lagstiftning sm direkt berör häls- ch sjukvården (häls- ch sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientskadelagen, ffentlighets- ch sekretesslagen, GDPR, patientdatalagen). Lagstiftning sm reglerar patienternas behv av medicinska bedömningar ch utlåtanden vid sjukskrivning (scialförsäkringsbalken, sjuklönelagen). Patientens rätt till förmåner inm sjukförsäkring ch funktinshindermrådet. Handläggning ch bedömningsgrunder (rehabiliteringskedjan, förebyggande sjukpenning, assistansersättning). Andra lagar ch förmåner av betydelse vid sjukskrivning ch rehabilitering (arbetsmiljölagstiftning, lagen m anställningsskydd, arbetslöshetsförsäkring, försörjningsstöd ch scialtjänstlagen). Vad Scialstyrelsens intygsföreskrift innebär för arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Etiska riktlinjer ch hur dessa kan ge stöd vid hantering av dilemman ch runt förhållningssätt i arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Vad de övergripande principerna ch diagnsspecifika rekmmendatinerna i Scialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd innebär ch hur de kan användas i det praktiska arbetet med sjukskrivning ch rehabilitering. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 33

34 Medicinska utlåtanden ch intyg Vem sm har rätt att utfärda medicinska utlåtanden ch intyg. Vilket ansvar har den sm utfärdar ett medicinskt utlåtande. Vilken infrmatin ett medicinsk utlåtande ska ch får innehålla. Hur sjukvården ska dkumentera underlag ch försäkringsmedicinska ställningstaganden i patientjurnalen. Hur häls- ch sjukvården kan beskriva en patients funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning i relatin till sjukdm eller skada, t.ex. genm DFA-kedjan. Hur Internatinal Classificatin f Functining, ICF, är uppbyggt ch hur det kan användas. Aktörernas uppdrag, rller, ansvar Häls- ch sjukvårdens uppdrag, rll ch ansvar utifrån de lagar, förrdningar ch föreskrifter sm reglerar sjukvården ch sjukvårdspersnalens yrkesutövning. Övriga aktörers uppdrag, ansvar ch resurser i sjukskrivnings- ch rehabiliteringsprcessen ch hur de relaterar till varandra (individen själv, dennes arbetsgivare, företagshälsvård, försäkringskassa, arbetsförmedling, scialtjänst). Vilken infrmatin de lika aktörerna behöver från sjukvården för att kunna ta sitt lagstiftade ansvar. Hur sjukvården kan hantera försäkringsmedicinska frågeställningar i kntakter med patienter, myndigheter ch andra rganisatiner. Rehabiliteringskrdinatrns rll ch Försäkringskassans samrdningsansvar. Sjukdm, funktinshinder ch arbete Sambandet mellan medicinskt (medfödd eller förvärvad genm sjukdm eller skada) betingade funktinshinder med försäkringsmedicinska frågeställningar. Hur sjukvården kan avgränsa medicinska rsaker till patientens funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning. Hur sjukvården kan bedöma en patients funktinsnedsättning ch aktivitetsbegränsning samt dess varaktighet. Hur vårdteamet kan samarbeta runt bedömning av patientens funktins- ch aktivitetsbegränsning. Risk ch friskfaktrer för förebyggande av långvarig sjukskrivning ch medikalisering. Hur hantera frågr runt jämställdhet ch våld i nära relatiner kpplat till sjukskrivning. Risker för jämlikhet avseende kön, etnicitet m.m. sm uppstår vid försäkringsmedicinska frågeställningar. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 34

35 Resurser ch verktyg för möjligheten att arbeta trts sjukdm ch funktinshinder (anpassning av arbetsplats, arbetsuppgifter ch arbetstider, arbetshjälpmedel, mplacering, utbildning ch kmpetensutveckling, arbetsträning ch arbetsprövning). Individuell kmpetensutveckling uppnås genm En planering för när ch hur kmpetensutvecklingsinsatser ska genmföras diskuteras lämpligen vid intrduktinen av en nyanställd ch i samband med årliga medarbetarsamtal samt vid arbetsplatsträffar. Kmpetensutveckling kan bestå av Auskultatin/medsittning innehållande patientmöte med försäkringsmedicinsk bedömning ch utfärdande av medicinska utlåtanden samt uppföljande diskussin runt vägval ch förhållningssätt. Kurser ch utbildning i frm av seminarier, webbutbildning, handledning. Arbetsplatsträffar inm vårdenheten. Nätverksmöten inm egna prfessinen. Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin 35

36 Kmpetensutveckling i försäkringsmedicin Vägledningar för planering, ledning ch styrning Denna rapprt presenterar sju vägledningar för kmpetensutveckling inm försäkringsmedicin, riktade till lika persnalgrupper inm häls- ch sjukvården. Vägledningarna rekmmenderas sm ett stöd för häls- ch sjukvårdens planering, ledning, styrning ch kvalitetssäkring av utbildnings- ch andra kmpetensutvecklingsinsatser. Målgrupper för vägledningarna är förutm verksamhetschefer andra sm ansvarar för att persnal inm häls- ch sjukvården uppnår tillräcklig kmpetens för det försäkringsmedicinska uppdraget. Även kursansvariga, utbildare ch handledare kan ha stöd av vägledningarna. Upplysningar m innehållet Cecilia Alfvén, cecilia.alfven@skl.se Sveriges Kmmuner ch Landsting, 2018 ISBN: Text: Britt Arrelöv ISBN Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Pst: Kmpetensutveckling Stckhlm i Besök: försäkringsmedicin Hrnsgatan Telefn: