Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring"

Transkript

1 Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson

2 Deltagare Ett stort antal personer/funktioner från olika myndigheter och organisationer har på olika sätt och med varierande engagemang och insatser bidragit till att denna rekommendation nu kan presenteras och föras ut för tillämpning enligt lokala förutsättningar och ambitioner. Personkretsen kommer från olika landsting som Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Östergötlands läns landsting, Landstingen i Sörmland respektive Kronoberg och Uppsala, Socialstyrelsen, Läkarförbundet, Svenska Läkaresällskapet samt Försäkringskassan. Samt dessutom diskuterad med landstingens kontaktpersoner sjukförsäkring. En mer fullständig förteckning över de personer som på olika sätt varit engagerad framgår av den pm ( ) som finns och som sammanfattar vägledningen.

3 Försäkringsmedicin i läkares utbildning fram till specialistkompetens 1. Vägledning med lärandemål för grundutbildningen (GU) 2. Vägledning med lärandemål för AT 3. Vägledning med lärandemål för ST Basen är tidigare lärandemålen (GU + AT) Basen är också ST målbeskrivningar (enligt SOSFS 2008:17 kap 2) Progression ska uppvisas

4 Arbetsgång (1) Utarbeta en (eller flera) vägledningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) på motsvarande nivå som tidigare genomförts för grundutbildning och allmäntjänstgöring (AT) Ett första samråd genomfördes 11 februari med SLL, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, nytt samråd maj Första underlag Reviderat underlag Konkretiserat arbetsunderlag med ett andra samråd med reviderat underlag Remissrunda under december 2011 januari 2012

5 Arbetsgång (2) En övergripande vägledning för samtliga sjukskrivande specialistområden Kompletteras med specificerade mål för sjukskrivningsintensiva specialiteter som ansluter till befintlig målbeskrivning Inleda med några specialistområden som exempel Allmänmedicin Ortopedi (Representerar Rörelseorganens sjd samt Kirurgiska specialiteter ) Reumatologi (Representerar Rörelseorganens sjd samt Enskilda basspecialiteter och Invärtesmedicinska specialiteter ) Psykiatri Ev senare tillägg: Onkologi, AMM/FHV

6 Ansvar och roller för ST Sjukvårdshuvudmän Staten ST Professionen 3 kap. Kvalitetsaspekter på specialiseringstjänstgöringen 1 Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. Utdrag ur Socialstyrelsen (SOSFS 2008:17)

7 Nationell vägledning för målformulering och innehåll försäkringsmedicin inom ramen för läkares specialiseringstjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från Universitet med läkarutbildning (Lund) Landsting/region (Skåne, Västra Götaland, Stockholm) Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Försäkringskassan Sveriges Läkarförbund Svenska Läkaresällskapet Återstår: vidare remiss- och avstämningsrunda med bl. a. studierektorer, landstingens kontaktpersoner, försäkringsmedicinska koordinatorer (FK) samt Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (Socialstyrelsen, Läkarförbundet, Sv. Läkaresällskapet, SBU, Sveriges Kommuner och Landsting samt Försäkringskassan) samt också representanter för privata försäkringsbolag Innehåll och utformning av utbildningar och kurser ska ansluta till ordinarie ST-utbildningsverksamhet (ex. IPULS, METIS osv)

8 Förutsättningar för specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring Med stöd av författningssamlingsförordningen (1976:725) kungörs de bestämmelser om vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för varje specialistkompetens (målbeskrivningar) på annat sätt i särskild publikation. De delar av målbeskrivningarna som har rubriken Utbildningsstruktur utgör allmänna råd liksom de lärandemetoder under rubriken Delmål där uppföljningsmetod inte är angiven. (SOSFS 2008:17)

9 Vald Definition för begreppet Försäkringsmedicin Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum: Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner

10 Det försäkringsmedicinska inslaget inom STutbildningarna ska baseras på Lagen om yrkesverksamhet Hälso- och sjukvården (1998:531), ersatt av Patientsäkerhetslagen (2010:659) från 1 januari 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17 kapitel 2) om läkarnas specialiseringstjänstgöring Aktuella målbeskrivningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring

11 Föreslagna mål i klinisk försäkringsmedicin för ST läkare (att bedömas av specialitetsföreningarna för inkludering i målbeskrivningar) 1. Kunna bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom eller skada hos kvinnor och män (inkluderande barn och ungdomar) 2. Integrera försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling och rehabilitering 3. Kunna hantera sjukdoms- och skadebegreppet i förhållande till funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning hos kvinnor och män (inkluderande barn och ungdomar) 4. Ha förståelse för och stödja varje individs resurser trots sjukdom eller skada 5. Förstå och kunna förklara lagar och förordningar som reglerar försäkringsmedicinska frågeställningar 6. Kunskap om att arbetet med kvinnors och mäns ohälsa (inkluderande barn och ungdomar) är en del av det ordinarie arbetet och ingår som en del i vård och behandling

12 Läkaren bör efter genomgången ST-utbildning : Ha kunskap om sambandet mellan sjukdom, medicinskt betingade funktionshinder och olika försäkringsmedicinska frågeställningar Hantera försäkringsmedicinska frågeställningar i kontakter med patienter, myndigheter och andra organisationer Inom sjukförsäkringen Inom andra försäkringar Arbetsskadeförsäkring Trafikförsäkring Privata sjukvårds- och rehabiliteringsförsäkringar

13 Läkaren uppnår detta efter genomgången ST utbildning genom att: Ha kunskap om olika aktörers uppdrag, ansvar och resurser i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen och hur de relaterar till varandra Aktörer: individen själv, dennes arbetsgivare, sjukvården, företagshälsovården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten, skolan och försäkringsbolag Resurser och verktyg: anpassning av arbetsplats, arbetshjälpmedel, byte av arbetsuppgifter, utbildning, arbetsträning, arbetsprövning, rehabiliteringsersättning Utfärda olika intyg och utlåtanden enligt gällande regelverk Kunna tillämpa de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar läkares yrkesutövning Kunna använda Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Ha kunskap om konsekvenserna av sjukskrivning Ha kunskap om riskerna för ojämlikhet avseende kön, etnicitet osv. vid försäkringsmedicinska frågeställningar

14 Läkaren bör efter genomgången ST-utbildning självständigt kunna bedöma och beskriva en patients funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning till följd av sjukdom eller skada samt dess varaktighet avgöra när ett ställningstagande enligt ovan behöver kompletteras med underlag från kompetenser inom det samlade vårdteamet utfärda medicinska underlag och utlåtanden enligt Socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer på ett språk och med en terminologi förståelig för patienter och andra aktörer i journal dokumentera underlag och bedömning

15 Handledning Under kliniska placeringar rekommenderas att systematisk handledning ges avseende bedömning av patientens funktionstillstånd, aktivitetsbegränsning och rehabiliteringsbehov olika beslutsstöd och vägledningar användas t ex Försäkringsmedicinska beslutsstödet beaktas vid bedömning av olika sjukdomars och skadors påverkan på individens funktion och förmåga enligt övergripande principerna specifika rekommendationerna

16 Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav samt till delmål i respektive målbeskrivning Uppnås genom Klinisk tjänstgöring under handledning Kurser/Utbildning SK-kurser Interaktiva utbildningsverktyg Seminarier Medsittning Teoretiska studier

17 Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav Kompetenskrav Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten Mångfalds- och genusaspekter Interprofessionella relationer Pedagogisk förmåga Professionellt förhållningssätt och etik Egen kompetensutveckling

18 Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav Kompetenskrav Ledarskapskompetens Medarbetarskap Handledarskap Ledarskap Systemkunskap

19 Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav Kompetenskrav Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Förbättrings- och kvalitetsarbete Patientsäkerhet Patientnytta Folkhälsa och prevention

20 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Allmänmedicin (1) Att behärska att utifrån ett professionellt och etiskt förhållningssätt bedöma och handlägga i landet förekommande hälsoproblem Att behärska att avgöra medicinsk angelägenhetsgrad och på ett etiskt tillfredställande sätt prioritera mellan vårdsökande Att behärska de myndighetsuppdrag som ingår i tjänsten, inkluderande smittskydd Specialitetsföreningens anvisningar: Här ingår intygsskrivande av alla slag. Att ha förmåga till självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen samt att ha förmåga till ledarskap Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande Kurs i detta ämnesområde kan samordnas med annan kurs och med fördel anordnas tillsammans med andra specialiteter. Källa: Målbeskrivning Allmänmedicin Läkarnas specialiseringstjänstgöring

21 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Allmänmedicin (2) Att behärska att följa en patient över längre tid med hänsyn tagen till patientens hela livssituation och att i mötet med patienten ha förmåga att ta hänsyn till och utgå ifrån patientens föreställningar, förväntningar och farhågor Att behärska att diagnostisera, behandla och följa patienter i alla åldrar med hälsoproblem och vanliga folksjukdomar Att behärska att initialt bedöma, remittera samt följa personer med sjukdomstillstånd som behöver vård utöver den egna enhetens resurser Att behärska initiering av, och medverkan i, medicinsk rehabilitering och arbetsrehabilitering i samarbete med samhällets övriga resurser Att ha förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående samt att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare, företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser Källa: Målbeskrivning Allmänmedicin Läkarnas specialiseringstjänstgöring

22 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Ortopedi Källa: Målbeskrivning Ortopedi Läkarnas specialiseringstjänstgöring

23 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Reumatologi Källa: Målbeskrivning Reumatologi Läkarnas specialiseringstjänstgöring

24 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Psykiatri (1) Att behärska tillämpning av lagar och förordningar som reglerar myndighetsutövning inom kompetensområdet samt att ha kunskap om annan för psykiatrin relevant lagstiftning samt att ha kännedom om rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgifter (Medicinsk kompetens) Att ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt (Kommunikativ kompetens) Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog med medarbetarna och i vårdteam samt att ha kunskap om den egna rollen i organisationen (Ledarskapskompetens) Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och regelverk (Ledarskapskompetens) Källa: Målbeskrivning Psykiatri Läkarnas specialiseringstjänstgöring

25 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Psykiatri (2) Du hittar vilka METIS-kurser, eller motsvarande, du ska gå för att uppfylla delmålen i Socialstyrelsens målbeskrivning för Psykiatri respektive Barn- och ungdomspsykiatri.

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Bakgrund och initiativ

Bakgrund och initiativ 1 Bakgrund och initiativ Bakgrunden till denna vägledning är ett upplevt och identifierat behov av ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan företrädare för de försäkringsmedicinska avsnitten i aktuella

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

Invärtesmedicinska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Medicinska njursjukdomar

Medicinska njursjukdomar Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ortopedi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Endokrinologi och diabetologi

Endokrinologi och diabetologi Endokrinologi och diabetologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Anestesi och intensivvård

Anestesi och intensivvård Anestesi och intensivvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun 1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning

Läs mer

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Allmänmedicin. Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Allmänmedicin. Läkarnas specialiseringstjänstgöring Allmänmedicin Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) Kompletterande rekommendationer från Svensk Förening för allmänmedicin (SFAM) utarbetade

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Hud- och könssjukdomar

Hud- och könssjukdomar Hud- och könssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Barn- och ungdomsallergologi

Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsallergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,

Läs mer

Hörsel- och balansrubbningar

Hörsel- och balansrubbningar Hörsel- och balansrubbningar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen

Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Barnonkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnonkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnonkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer

Klinisk bakteriologi och virologi

Klinisk bakteriologi och virologi Klinisk bakteriologi och virologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer