Gustav Adolfsskolans Arbetsplan

Transkript

1 Gustav Adolfsskolans Arbetsplan Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. 1

2 Gustav Adolfsskolan vision Skolan där alla blir sedda Verksamheten genomsyras av ett systemiskt förhållningssätt där vi fokuserar på våra styrkor och är lösningsinriktade. Ett systemiskt förhållningssätt kan förklaras så här : Systemteori Styrkebaserat Språkliga metoder Förhållningssätt Systemteori Vi har hela enhetens bästa för ögonen Det vi gör hänger ihop i en helhet Alla ingår i systemet ett demokratisk förhållningssätt. Vi är genuint nyfikna Styrkebaserat förhållningssätt. Alla gör alltid sitt bästa och vill lyckas. Vi fokusera på det som fungerar för att ge eleverna självförtroende, att våga lyckas och att kunna hantera svårigheter. Språkliga metoder Vi arbetar med de goda berättelsernas kraft Alla ska få komma till tals. Vi värnar om det goda språket. I språket skapar vi varandra och vår vardag. 2

3 Gustav Adolfsskolan arbetar så här för att eleverna ska nå sina mål Normer och värden Vi arbetar för att klimatet på skolan ska präglas av en öppenhet och ömsesidig respekt. För att vi ska uppnå detta arbetar vi medvetet med våra relationen till alla elever. Det märks genom att Lärarna ofta stannar upp utanför klassrumssituationen och frågar hur eleven mår och har det. Vi stävar efter att all personal kan namnen på de flesta av våra eleverna. Lärarnas förväntningar är att alla elever ska lyckas utifrån sina högst individuella förutsättningar. Vi ger stort utrymme för dialog mellan lärare och elev med utgångspunkter från elevernas egna upplevelser och erfarenheter. Vi vill att eleverna blir vana att samtala och diskutera med vuxna för att bli sedda, bekräftade och lyssnade på. Eleverna är organiserade i elevråd, idrottsråd, hälsoråd, kulturråd och trygghetsråd. Skolan har utvärderingsverktyg för att se att det råder samsyn kring vision, riktlinjer, höga förväntningar och positiv återkoppling till eleverna för goda prestationer. Vi använder luncherna som en möjlighet att arbeta med relationen mellan elev och vuxen. Skolan har utvecklingsgrupper/lärgrupper som arbetar med att utveckla trygghetsfrågorna. I dessa grupper ingår elevhälsan. Vi har Livskunskap för att öka elevernas insikt i moraliska och etiska frågor. Elevskyddsombuden deltar i utbildningar och vid skyddsronder. 3

4 Konkreta åtgärder och handlingsplaner Tid Effektmål, Aktivitet Indikator Augusti/ september I läsårsstarten tittar vi igenom utvärderingar mm för att fastställa de mål vi vill fokusera på under läsåret. I diskussionen bestämde vi att förtydliga begreppet arbetsro, ev i ett arbete med ledstjärnor. - arbeta med begreppet arbetsro Augusti Oktober V 44 Vi analyserade GR-enkäten, trygghetsenkäten och lägesanalysen. Utifrån diskussionen plockade vi fram nedanstående utvecklings-områden. Vi samtalade om värdegrunds- arbetet i Partille och beslutade att börja arbeta med ledstjärnor. En ledstjärna per månad med start i januari. Vi börjar med samarbeta Oktober November/ December Januari Februari Mars April Maj Juni Planen och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ses över. - kamratstödjarorganisationen - arbeta med begreppet arbetsro - arbete med ledstjärnor - påbörja ett kunskapande om genus och rasism Rektor träffar personal för att hitta former för kamratstödjare och utbildning för dessa. Handlingsplanen vid kränkningar uppdateras och lämnas ut på remiss all personal Tillsammans med arbetslagsledarna läggs tillfällen in i kalendern om genus och rasism. Personal deltar på skolverkets konferensen Vad krävs för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete i skolan? Arbetet med ledstjärnor påbörjas. Arbetet planeras på kompetensutvecklingsdagen. Arbetsgruppen för kamratstödjare träffas. Vi beslutar att vi inte har kamratstödjare utan alla elever kommer att kallas till samtal enskilt eller i grupp enligt modell i handlingsplanen. Skolan har en utarbetad plan för arbetet med kamratstödjare och ledstjärnor Skolan har påbörjat kunskapandet om genus och rasism Ledstjärna samarbete Ledstjärna självdiciplin Ledstjärna glädje Ledstjärna reflektion Ledstjärna empati Ledstjärna lojalitet 4

5 Så här kvalitetssäkrar vi processen Elevhälsan träffas varje vecka. Mentorerna har ett nära samarbete med elevens vårdnadshavare. Mentorerna kontaktar elevhälsan vid behov Trygghetsgruppen träffas regelbundet. Elevhälsan besöker arbetslagen. Varje vecka genomför rektor klassrumsbesök alternativt Rundan. I arbetet med Rundan har vi olika fokusområden. Årligen görs en lägesanalys utifrån de effektmål som är satta i planen mot diskriminering och kränkande behandling. GR- enkäten Utvecklingssamtal, mentorssamtal och hälsosamtal Elevskyddsombud Elevråd, idrottsråd, hälsoråd och trygghetsråd Enkäter SSFP- ett samarbete mellan Skolan-Socialtjänsten-Kultur och Fritid-Polis Upprättande av ny plan mot diskriminering och kränkande behandling upprättas i samband med v 44. Analyser av varje ämne utifrån delaktighet, genus, lika behandling mm genomförs årligen i januari. 5

6 Kunskaper, utveckling och lärande Så här arbetar vi Lärarnas förväntningar är att alla elever ska lyckas utifrån sina högst individuella förutsättningar. Vi arbetar för att alla lektioner har en flerstämmighet och en hög ambition att använda elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningssituationen. Alla lektioner anpassas efter varje elev genom att vi använder olika metoder och material. Undervisning planeras efter dem som är i svårigheter, för att det ska fungera för alla. Lektionerna har en tydlig start och ett avslut. Under lektionerna ges stort utrymme för dialog mellan lärare och elev med utgångspunkter från elevernas egna upplevelser och erfarenheter. Elevernas kännedom om målen är utgångspunkten i skolans arbete. För att öka förståelse för våra mål arbetar vi med matriser där de olika kunskapsnivåerna beskrivs. Eleverna tränas i att bedöma sina egna men också sina kamraters prestationer för att få ökad kunskap. Formativ bedömning är grunden för elevernas utveckling. Christian Lundahls forskning ligger till grund för vårt arbete. Vi har utvecklingsområden som syftar till att stärka elevernas kunskapsutveckling. Detta läsår fokuserar vi extra på mattelyftet och språkutvecklande arbetssätt. Vi har utvärderingsverktyg för att se att det råder samsyn kring vision, riktlinjer, höga förväntningar, positiv återkoppling till eleverna för goda prestationer. Lärarna gör gemensam återkoppling mot målen för att avgöra hur långt de kommit. Rektor genomför lektionsbesök med fokus på undervisningen och elevernas kunskapsresultat Vi arbetar aktivt med Unikum som är vår lärplattform. Där finns bland annat elevernas arbeten, matriser och lärarnas planeringar. Titta gärna in på John Hatties forskning visar på vikten av att tänka på hela elevens dag för att nå resultat. Vi schemalägger lunchen för att öka eleven lust att lära. Lunchen är vårt guldägg OPEN-APP Representanter från näringslivet och högstadieskolorna i Alingsås har arbetet fram ett nytt koncept dels för att ge eleverna en bättre kunskap om arbetslivet......men också för att stärka samverkan mellan skolorna och det lokala arbetslivet. OPEN APP står för Offentlig Privat Entreprenöriellt Näringsliv Alingsås Praktik Platser 6

7 Utvecklingsorganisation McKinsey - rapporten (OECD) visar att vuxna professionella utvecklas mest i samtal och i gemensamt arbete med andra professionella. För att hitta mer gemensam tid för att utveckla kvaliteten i verksamheten bildar vi lärgrupper. Läsåret 1415 fokuserar vi på matematiklyftet och språkutvecklande arbetssätt. Grunden för organisationen är matematiklyftet. Övrig personal organiseras i varierande grupperingar, vertikala arbetslag, ämneslag eller årskursvisa arbetslag. Gemensamt för gruppernas arbete är att öka elevernas lust att lära. Utvecklingsgrupperna träffas varje tisdag och ansvarar för att delge sitt arbete till övrig personal på skolan på gemensamma konferenser eller kompetensutvecklingsdagar. Tid Effektmål, Aktivitet Indikatorer Augusti/ september I samband med terminsstarten diskuterade vi de olika Big Five. Alla ämnesgrupper arbetar med att färglägga kunskapskraven. v.44 Effektmål delmål 1 Skapa en gemensam förståelse inom ämnena för kunskapskraven och hur de kan tolkas enligt Big Five. Oktober November Januari Januari/ februari Alla ämnesgrupper arbetar med att färglägga kunskapskraven. Rektor sammanställer alla ämnesgruppers arbeten med Big Five. Sammanställningen skickas ut på remiss till ämneslagen Effektmål delmål2 Skapa en gemensam förståelse mellan olika ämnen för kunskapskraven och hur de kan tolkas enligt Big Five. Mars/april Maj/juni Juni Effektmål Samla kunskapskraven i samtliga ämnen under Big Five. Lägga in de färglagda kunskapskraven på Unikum för att göra det tydligt för elever och lärare vilken sorts övergripande förmåga vi arbetar med. 7

8 Så här kvalitetssäkrar vi processen När den officiella betygsstatistiken publiceras på skolverkets hemsida genomförs analyser i respektive ämnesgrupp. Dessa analyser jämförs mellan ämnesgrupperna och mellan de olika 6-9 skolorna. Detta för att se hur vi ska arbeta för att ytterligare höja måluppfyllelsen för våra elever. Specialpedagogen har ett övergripande ansvar för alla elever som riskerar att inte nå målen Elevhälsan träffas varje vecka för att säkerställa att eleverna trivs och lyckas i skolarbetet. Betyg åk 9 vt14 - per ämne Grundskolan - slutbetyg per ämne i årskurs 9 Läsåret 2013/14 Vald organisation: Alingsås Gustav Adolfsskolan Vald huvudman: Samtliga huvudmän Genomsnittlig betygspoäng och andel (%) med betyg A-E per ämne, för elever i årskurs 9 med betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet Antal elever Totalt Flickor Pojkar Ämne Total Flickor Pojkar Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) Betygs- Andel (%) poäng med A-E poäng med A-E poäng med A-E Bild ,7 97,4 16, ,3 95 Engelska ,6 98,7 15, ,1 97,5 Hem och konsu ,4 98,7 17, ,3 97,5 Idrott och hälsa ,5 96,1 14,1 94,4 14,9 97,5 Matematik ,5 98, ,1 97,5 Moderna språk, , , ,8 100 Modersmål Musik ,7 98,7 15, ,5 Biologi ,3 97,4 14, ,4 95 Fysik ,9 96,1 13, ,2 92,5 Kemi ,4 97,4 13, ,3 95 Geografi ,6 98, ,3 97,5 Historia ,3 98,7 14, ,5 Religionskunsk , , ,9 100 Samhällskunska ,3 98,7 14, ,5 Slöjd , , ,1 100 Svenska ,7 15, ,7 97,5 Teknik ,5 97,4 14, ,8 95 8

9 Betygsresultat över tid slutbetyg åk 9 Grundskolan - jämförelse av betygsresultat över tid - årskurs 9 Vald organisation: Alingsås Gustav Adolfsskolan Vald huvudman: Samtliga huvudmän Antal elever års Totalt antal andel (%) flickor 47,4 48,2 50,5 47,9 58,1 54,8 56,3 39,4 52,5 37,4 andel (%) pojkar 52,6 51,8 49,5 52,1 41,9 45,2 43,7 60,6 47,5 62,6 andel (%) eleve andel (%) elever 65,8 63,9 61,4 54,7 51,4 53,8 53,4 53,8 51,5 52,5 Andel (%) eleve Bild 97,4 98, ,1 98,1 95, Biologi 97,4 98, ,5 98, Engelska 98,7 96, ,1 98,6 98, Fysik 96,1 96, ,1 97, ,1 96, Geografi 98,7 98, ,1 98, ,1 98,9 98,9 98,9 Hem och konsu 98,7 97, , , , Historia 98,7 98, ,1 98, ,1 98,9 98,9 97,9 Idrott och hälsa 96,1 97, ,1 97,3 94, , ,9 Kemi 97,4 97, ,5 95, ,1 97, Matematik 98,7 96, ,3 98, ,1 98, Moderna språk, Moderna språk, , , ,1 98,6 98,6 Modersmål Musik 98,7 97, ,1 97,3 97,1 98,1 92, NO Religionskunsk , ,3 98, ,9 98,9 Samhällskunska 98,7 98, , ,9 100 Slöjd , , ,1 98,1 94, SO Svenska 98,7 98, , , Svenska som an Teckenspråk Teknik 97,4 96, ,1 98,6 97,1 98,1 96, Genomsnittligt m 225,1 226,2 231,6 225,9 223,2 228,7 223,5 217,9 242,6 225,4 Andel (%) behöri ,3 98,1 97,1 97, Andel (%) behöri 98,7 95, , Andel (%) som u 90,8 89, ,5 91,3 94,2 81,7 94,1 88,9 Andel (%) som e Andel (%) som ej ,

10 Resultat nationella prov åk 9 i svenska engelska och matematik vt 14 Grundskolan - Resultat på ämnesprov i svenska, matematik och engelska, årskurs 9 Läsåret 2013/14 Vald organisation: Alingsås Gustav Adolfsskolan Vald huvudman: Samtliga huvudmän Andel (%) elever som deltagit Antal elever med provbetyg A-F Andel (%) med provbetyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Prov/delprov Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Sammanvägt pro 93,4 97, ~100 ~100 ~100 13,4 14,7 12,2 Tala (delprov A) 98,7 97, ~ ~100 15,5 16,9 14,3 Läsa (delprov B) 97,4 97,2 97, ,5 ~100 84,6 12,7 14,4 11,2 Skriva (delprov 93,4 97, ,9 ~100 77, ,7 10,4 Matematik Provbetyg 81,6 86,1 77, ,3 83,9 80, ,1 Engelska Sammanvägt pro 84,2 88, ,1 16,1 16,1 Tala (delprov A) 92,1 94, ,6 15,7 15,5 Läsa och lyssna 89,5 91,7 87, ~100 ~100 ~100 16,5 16,5 16,5 Skriva (delprov 85,5 91, ~100 ~ ,8 14,6 15,1 Resultat nationella prov åk 9 i No fysik och So- historia vt 14 Grundskolan - Resultat på ämnesprov i natur- och samhällsorienterande ämnen, årskurs 9 Läsåret 2013/14 Vald organisation: Alingsås Gustav Adolfsskolan Vald huvudman: Samtliga huvudmän Antal elever med betyg A-F Andel (%) med betyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Fysik ,4 ~100 81,3 11,1 11,3 10,9 Historia ,8 ~100 65,7 9,8 11,5 8,4 Jämförelse mellan resultaten på nationella proven och satta betyg, svenska och matematik vt 14 Svenska Matematik Antal elever Andel (%) elever med lägre, lika Antal elever Andel (%) elever med lägre, lika med provbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget med provbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget Ämne och slutbetyg Lägre Lika Högre och slutbetyg Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,2 65,8 22, , ,8 Riket, Kommuna , ,9 Riket, Friståend , , ,6 67,3 30,1 Kommun, Samtli 367 8,7 62,9 28, ,1 61,7 37,2 Kommun, Komm 281 8,2 65, ,3 38,7 Kommun, Fristå 86 10,5 53, ,2 66,7 32,1 Kommunala skol Gustav Adolfss 71 16,9 46,5 36,6 62 1,6 41,9 56,5 10

11 Jämförelse mellan resultaten på nationella proven och satta betyg i engelska och svenska som andra språk vt 14 Engelska Svenska som andraspråk Antal elever Andel (%) elever med lägre, lika Antal elever Andel (%) elever med lägre, lika med provbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget med provbetyg eller högre slutbetyg än provbetyget och slutbetyg Lägre Lika Högre och slutbetyg Lägre Lika Högre ,6 73,5 8, ,3 65,6 27, ,6 73,6 8, ,2 65, ,6 72,7 9, ,2 63,9 27, ,4 69, ,8 41, ,3 72,6 12, ,5 37, ,7 59,8 11, ,8 56, Betyg åk 6 vt 14 -per ämne Antal elever Andel (%) med A-E 1) Genomsnittlig betygspoäng Ämne Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Bild ,8.. 14,1 Engelska ,4.. 13,8 Hem- och konsu ,2.. 16,6 Idrott och hälsa ,2 Matematik ,2.. 13,4 Modersmål Musik ,1.. 17,1 Naturorienteran , Biologi Fysik Kemi Samhällsoriente Geografi ,4.. 12,7 Historia , Religionskunsk ,8.. 13,6 Samhällskunska ,9.. 12,1 Slöjd ,8.. 13,9 Svenska ,7.. 11,3 Svenska som an Teckenspråk Teknik ,

12 Resultat nationella prov åk 6 i svenska engelska och matematik vt 14 Andel (%) elever som Antal elever med provbetyg A-F Andel (%) elever med provbetyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Ämne Delprov deltagit av samtliga Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Provbetyg ~ ,2 Svenska Muntlig förmåg ~ ,1.. 13,8 Svenska Läsförståelse ~ ,8.. 15,4 Svenska Skriftlig förmåga ~100.. ~100 11,9.. 11,3 Matematik Provbetyg 85,7.. 85, , ,9.. 10,4 Engelska Provbetyg 71,4.. 71, ,8 Engelska Muntlig förmåg ,4.. 13,9 Engelska Receptiv förmåg 76,2.. 78, ,3.. 14,8 Engelska Skriftlig förmåga 76,2.. 71, ,3 Resultat nationella prov åk 6 i So- samhällskunskap och No- kemi vt 14 Antal elever med provbetryg A-F Andel (%) med provbetyg A-E Genomsnittlig provbetygspoäng Ämne Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Kemi ~100.. ~100 9,6.. 9,6 Samhällskunska ~ ,4.. 12,3 Jämförelse mellan resultaten på nationella proven och satta betyg i svenska, matematik och engelska åk 6 vt14 Svenska Matematik Engelska Antal elever me Andel (%) elever med lägre, lika Antal elever me Andel (%) elever med lägre, lika Antal elever me Andel (%) elever med lägre, lika och terminsbetyeller högre terminsbetyg än provbetyget och terminsbetyeller högre terminsbetyg än provbetyget och terminsbetyeller högre terminsbetyg än provbetyget Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Samtliga ,7 72,6 14, ,9 73,5 17, ,8 74,1 7,2 Riket, Kommuna ,1 73,4 14, , , ,8 7,2 Riket, Friståend ,9 68,8 15, ,2 71,1 18, ,6 70,3 7,1 Län, Samtliga ,2 72,9 13, ,1 74,1 16, ,9 74,8 7,3 Län, Kommunal ,4 73, ,2 16, ,9 75,8 7,3 Län, Fristående ,1 68, ,6 73,2 17, ,9 68,5 7,5 Kommun, Samtli ,2 74,4 9, ,3 16, ,8 78,2 4,1 Kommun, Komm ,3 80,1 9, , ,3 4,7 Kommun, Fristå 92 35,9 55,4 8,7 97 2,1 91,8 6, ,1 55,8 2,1 Kommunala skol Gustav Adolfss 21 66,7 23,8 9, ,3 66, ,3 53,3 13,3 12

13 Barns och elevers ansvar och inflytande Så här arbetar vi Vi arbetar medvetet för att ge eleverna stort utrymme för dialog och att deras upplevelser och erfarenheter är utgångspunkten i planering och undervisning. Att elevernas kännedom om målen är utgångspunkten i skolans arbete. Eleven skall uppmuntras att ta större ansvar och ha mer inflytande över sin lärandeprocess och sin individuella utvecklingsplan. Vi arbetar med elevledda utvecklingssamtal. Se bilaga Skolan arbetar med formativ bedömning där elevernas kamrat- och egenvärdering är en naturlig del av lärandet. Vi arbetar för att målen i undervisningen ska bli tydligare för eleverna. Mentorsgrupperna är skapade för att stödja elevernas utveckling. Inom varje ämne förs en dialog mellan läraren och eleven om målen. Skolan har en organisation för elevinflytande genom elevrådet samt flera andra råd såsom hälsoråd och idrottsråd Följa upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Fortsatt arbete med ämnesövergripande projekt UF Ungdomsfullmäktige. I samverkan mellan skola och Fritid och kommunen byggt upp ett ungdomsfullmäktige med representanter från åk 7-9 och gymnasiet. Arbete med barn i behov av särskilt stöd Så här arbetar vi Inför övergången år 6 till 7 besöker specialpedagogen de överlämnande skolorna i området och kommunen för att starta samarbetet med elever, lärare och specialpedagog. Den information som framkommer då överlämnas vidare till mentorer, undervisande lärare och elevvårdsteam. Överlämningen är behovs- och sekretessanpassad. För elever som kommer från andra skolor tar specialpedagogen kontakt med läraren och specialpedagogen från den avlämnande skolan och startar upp samarbetet med dem. För elever i behov av särskilt stöd börjar inskolningen och samarbetet med lärare, föräldrar och elev redan under vårterminen i sexan. De föräldrar som så önskar får ett möte med alla 13

14 undervisande lärare veckan innan eleverna börjar på Gustav Adolfsskolan. Vid behov inbjuds även andra viktiga personer från till exempel habiliteringen. Vid terminens start har vi en överlämnande konferens som sedan följs upp av ytterligare en. Elevernas kunskapsprofil och skriftliga omdömen från år 6 följer alltid med eleverna och lämnas till mentorerna som ser till att undervisande lärare får ta del av dem. Vid övergång till gymnasieskolan tar specialpedagogen, efter medgivande från föräldrarna, kontakt med mottagande specialpedagog och informerar om elever med särskilda behov. För vissa elever fortsätter samarbetet så länge det är viktigt för elevens gymnasietid. Det huvudsakliga elevvårdsarbetet sker i arbetslagen som träffas varje vecka. En prioriterad punkt på dagordningen är elevvård för att bland annat upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Vid behov kontaktar mentorn eller arbetslaget elevvårdsteamet för handledning eller rådgivning. Detta för att stötta pedagogerna i deras arbete med inkludering och ett gemensamt förhållningssätt. Antingen får man stöd för sitt arbete i arbetslagen eller också kommer man överens om andra åtgärder. Dessa åtgärder utarbetas alltid i samarbete med eleven och föräldrarna. Vi anpassar miljö och metoder efter elevens behov. Eleven får antingen stöd av den undervisande läraren eller en resurslärare. Stödet kan ges under lektioner i den stora undervisningsgruppen eller om vi bedömer att det är bättre för eleven så sker undervisningen i mindre grupp eller enskilt. Vissa elever och föräldrar önskar att eleven ska få en stor del eller all undervisning i liten grupp. När elevhälsoteamet bedömer att det är en bra åtgärd upprättas ett individuellt schema anpassat för den elevens behov. För vissa elever har vi täta uppföljningar med elev, föräldrar och berörd personal. Vid dessa möten utvärderas elevens och skolans arbete, vid behov skrivs åtgärdsprogrammet om och mål och insatser ändras. Specialpedagog, speciallärare och övrig resurspersonal träffas regelbundet för att följa upp arbetet och insatserna för elever i behov av särskilt stöd. Vid utvecklingssamtalen utarbetas en individuell utvecklingsplan i samråd mellan elev, föräldrar och mentor. Vid behov deltar även specialpedagogen. För elever som riskerar att inte uppnå målen för godkänt i ett eller flera ämnen eller behöver annat stöd i sin skolsituation upprättas åtgärdsprogram. Vid upprättande av åtgärdsprogram deltar alltid elev, föräldrar, specialpedagog och ansvarig lärare. Åtgärdsprogrammen utvärderas och revideras kontinuerligt. De elever i åk 8 och 9 som i början av vårterminen riskerar att inte nå målen för godkänt i något eller några ämnen erbjuds möjligheten att koncentrera stor del av sitt skolarbete för dessa ämnen. Skolan avsätter tid till två pedagoger för detta arbete. Arbetsplanen läggs upp av undervisande lärare i samarbete med elev och förälder. Specialpedagogen gör individuella scheman för dessa elever. Utvecklingsenheten stöttar elevvårdsteamet och elevassistenterna i deras arbete på skolan med elever i behov av stöd, exempelvis med kompetensutveckling, spetskompetens och handledning. 14

15 Så här kvalitetssäkrar vi processen Enkäter Lägesanalysen GR-enkäten Vid elevernas utvecklingssamtal I samband med uppföljning av åtgärdsprogram. Rundan Samverkan Så här arbetar vi Elevernas mentorerna är den viktigaste kanalen mellan skola och hem. Mentorerna har ett extra ansvar att följa hur deras mentorselever trivs på skolan och hur deras kunskapsutveckling ser ut. I Unikum finns lärarnas planeringar och bedömningsmaterial. Här ligger matriserna som elever och lärare fyller i och använder i det kontinuerliga arbetet och vid utvecklingssamtalen. På Unikum sker också en dialog mellan elev-lärare-förälder om elevernas arbeten och andra händelser. Utvecklingssamtalen genomförs i början av varje termin. Se bilaga I Edvise kan man som förälder anmäla sitt barns sjukfrånvaro och följa sitt barns närvaro. Vid ogiltig frånvaro och vid hög anmäld frånvaro kontaktas hemmet. Se bilaga Ett par gånger per termin skriver rektor nyhetsbrev. Varje höst bjuder skolan in till föräldramöten Enhetsråd På skolans hemsida kan du följa skolans arbete. Här lägger vi ut bland annat ut aktuella händelser och viktiga datum. Så här kvalitetssäkrar vi processen Enkäter Lägesanalysen GR-enkäten Vid elevernas utvecklingssamtal I samband med uppföljning av åtgärdsprogram. Rundan 15

16 Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan T Taktisk agenda Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/frtidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Lärandemiljö, 2. Kunskapssyn, 3. Bedömning och dokumentation, 4. Ansvar och inflytande Taktisk agenda Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som förskolan/fritidshemmet/skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret 16

17 Bifogade dokument Bilaga 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 2 Handlingsplan vid kränkningar Bilaga 3 Skolans värdegrund och ordningsregler Bilaga 4 Övergångar Bilaga 5 Utvecklingssamtal Bilaga 6 Open App Bilaga 7 Krisplan Årsplan Föräldramöten planeras in gemensamt för alla klasser i början av höstterminen. Utvecklingssamtalen genomförs i september och januari. Effektmålen sätts upp i maj och utvärderas nästkommande maj i form av en lägesanalys. Kunskapsmålen följs upp i oktober/november Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas i maj i samband med lägesanalysen. Närvaro följs upp varje månad. GR-enkäten genomförs i början av vårterminen. Den följs upp under våren och redovisas i klasserna. Lägesanalyserna genomförs i maj och ligger till grund för nulägesanalysen, för revideringen av arbetsplanen,plan mot diskriminering och kränkande behandling samt övriga handlingsplaner Arbetsplan revideras i maj och beslutas i augusti Rundan genomförs regelbundet av rektor. Uppdaterad