Nulägesanalys Lendahlsskolan 12/13

Transkript

1 Nulägesanalys Lendahlsskolan 12/13 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde är läsåret 13/14 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

2 Uppföljning av det kontinuerliga uppdraget - Rundan Område: Lärandemiljö Sammanställning och analys av rektors Reflektioner från Rundan lärande besök. Område: Kunskapssyn Sammanställning och analys av rektors Reflektioner från Rundan lärande besök. Område: Bedömning och dokumentation Sammanställning och analys av rektors Reflektioner från Rundan lärande besök. Område: Ansvar och inflytande Sammanställning och analys av rektors Reflektioner från Rundan lärande besök. Utvecklingsområden till nästa läsår Utifrån det du sett under året, ovanstående sammanställningar och analyser, vad tänker du är det/de mest angelägna att sätta fokus på kommande läsår

3 Uppföljning av inre utvecklingsarbetet Taktisk agenda Effektmål 1 Eleverna kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och fungerande struktur samt språklig variation Att kunna ge och ta emot respons på sina texter Planerade och genomförda insatser Vårt utvecklingsarbete detta läsår har fokuserat på att utveckla elevernas skrivförmåga. Vi konstaterade i föregående års nationella prov i åk 3 att några elever inte hade nått önskvärd skrivförmåga och ville utveckla skrivundervisningen. Vi beslöt att använda oss av Cirkelmodellen, ett pedagogiskt redskap som personalen var bekant med sedan tidigare kompetensutveckling. Pedagogerna har arbetat medvetet och regelbundet med att utveckla elevernas skrivförmåga. De har lagt mycket tid på det gemensamma skrivarbetet innan eleverna släpptes för att skriva en egen text. Pedagogernahar använt Cirkelmodellen som pedagogiskt redskap för att ge eleverna en stödstruktur och har arbetat efter modellens olika faser; 1. Bygga kunskap och samla ord och begrepp 2. Läsa texter för att få förebilder 3. Skriva en gemensam text 4. Skriva egen text Genom att pedagogerna har modellerat exempel på texter tillsammans med eleverna har eleverna lätt kunnat se vad som förväntades av dem. Eleverna har fått arbeta med olika texttyper beroende på var de befann sig i sitt lärande. De texttyper som eleverna har arbetat med under läsåret är berättande och beskrivande texter samt faktatexter där eleverna bl a har tränat på att göra sakliga jämförelser. I F-klassen har pedagogerna medvetet använt skriftspråket i många olika sammanhang för att eleverna skulle få syn på skriftspråkets möjligheter till kommunikation. Eleverna har skapat berättande texter muntligt och skriftligt. Enligt kunskapskrav och centralt innehåll i Lgr 11 i svenska ska eleverna kunna ta emot respons för att utveckla sitt skrivande, de ska även kunna ge respons på någon annans text. Vi har inte arbetet så mycket med detta område tidigare och beslöt att detta skulle vara en del av vår taktiska agenda. Arbetslagen har på olika sätt arbetat med detta delmål. I åk 1 har pedagogerna har gett respons på elevernas berättande texter, skrivarfokuserad respons. Eleverna har börjat ge respons på annans text. Det har varit en spontan respons, läsarfokuserad respons. Denna typ av respons betonar mötet mellan lärare och text. I åk 2 har eleverna fått undervisning i att ge respons efter mallen två stjärnor och en önskan. De har tränat mycket muntligt först, för att förstå tankarna bakom responsarbetet. Pedagogerna har gjort det tydligt för eleverna vad de ska bedöma. Till sin hjälp har eleverna haft en mall med kriterier för berättande text.

4 Eleverna har skrivit respons på kamraters texter. Eleverna har även fått träna på att ge respons på genren folksagor efter liknande mall, men med andra kriterier. Även faktatexter har bearbetats genom respons, då med fokus på begreppen. Eleverna har i dessa sammanhang fått träna på kriteriefokucerad respons. I åk 3 har eleverna också arbetat med att ge varandra kriteriefokuserad respons, då eleverna har tränat på genredrag och vet vilka krav de kan ställa på ex en berättande text. Pedagogerna har gett skrivarfokuserad respons vid de tillfällen då eleverna har skrivit sin text i datorn. I åk 4-5 har eleverna tränat på att ge god respons även på andra elevarbeten än texter, tex bilder. Pedagogerna har innan resonerat med eleverna vad för slags respons man vill få, samt att det skulle vara 2-3 saker som uppmärksammades, några positiva saker samt något att utveckla i nästa arbete, kan uttryckas som en en undran. Resultat Pedagogerna ser att eleverna har utvecklat sitt skrivande utifrån de aktuella målen. Eleverna i F-klassen har utvecklat sitt intresse för att skriva. De ser sig som berättare och skapar längre berättelser. Åk 1 eleverna har kommit igång med sitt individuella skrivande, för hand och på datorn. De har funnit lust att försöka ljuda sig fram och skriva en text. De förstår hur en berättande text är uppbyggd, med början, händelse och slut. De har utvecklat sin förmåga att skapa en passande bild till sin text. Många elever har genom sitt skrivande även utvecklat sin läsning. I åk 2 är eleverna väl förtrogna med vad en faktatext är. De skriver egna faktatexter med god kvalitet. De har blivit säkrare på vad som är relevant fakta. De klarar bra att skriva jämförande faktatexter. De klarar även med god kvalitet att skriva berättande texter, genren sagor. Deras sagor har en tydlig struktur med en inledning där huvudpersonen introduceras, ett problem som uppstår, upplösning och slut. I åk 3 har har eleverna utvecklat sitt sätt att skriva faktatexter, de klarar att skriva en jämförande text med saklig jämförelse. De skriver tydliga och nyanserade personbeskrivningar att använda i berättande texter. Även de äldre eleverna i åk 4-5 har utvecklat sin förmåga att skriva olika texttyper, främst jämförande faktatexter med tydlig struktur och språklig variation. Eleverna har uppskattat den strukturerande skrivundervisningen. I responsarbetet ser vi att eleverna har fått förståelse för vad respons är, att respons kan ske på olika sätt beroende av syftet, att de ska titta på olika kriterier samt att de upplever att det är roligt att ge och få respons. Flera upplever fortfarande att det kan vara svårt. Vi är mycket nöjda med att våra elever har utvecklat sitt skrivförmåga, att de har fått kunskap om olika texttyper och själva kan skriva strukturerade texter med tydligt innehåll. De klarar att skriva olika texter med god kvalitet.

5 De har även utvecklat sin förmåga att arbeta med respons. Vi ser att Cirkelmodellen har varit ett bra verktyg för att ge eleverna en tydlig struktur i sitt skrivande oavsett genre. Eleverna är trygga i modellen och visar en större säkerhet tack vare att pedagogerna har modellerat mycket, både muntligt och skriftligt. Pedagogernas strukturerade skrivundervisning har gett resultat. Att alla pedagoger har fått gemensam kompetensutveckling och arbetar enligt Cirkelmodellen är en styrka. Pedagoger och elever har fått gemensamma begrepp för att utveckla skrivförmågan. Responsarbetet har kommit igång men behöver utvecklas bla med att ha tydligt fokus så eleverna vet vad de ska titta efter då de ger respons. Utvecklingsområden till nästa läsår Att fortsätta att arbeta med Cirkelmodellen Arbeta vidare med texttyper och genrer Utveckla arbetet med elevrespons

6 Effektmål 2 Matematik: Addition och subtraktion Eleverna kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar Planerade och genomförda insatser Pedagogerna har på varierade sätt arbetat med att få eleverna att förstå sambandet mellan addition och subtraktion bla genom att tidigt införa x som symbol för det okända talet. Mycket fokus har lagts på att förstå en matematisk händelse för att sedan uttrycka den i korrekt matematiskt språk. Eleverna har även tränat mycket på den omvända situationen, att utifrån matematiskt uttryck formulera en händelse. Eleverna har fått arbeta med olika strategier inom subtraktion och tränat på att fördjupa sin taluppfattning. Resultat Vi ser att elevernas taluppfattning har fördjupats. Eleverna har fått ökad förståelse för talens värde. De har strategier för att dela upp tal och klarar att göra beräkningar genom att addera eller subtrahera varje talsort för sig. De äldre eleverna har byggt upp kunskap om vårt talsystems uppbyggnad och kan generalisera 10-basen på andra talsystem. De använder sig av talsortsvisa beräkningar. De använder symbolerna x och y för att göra beräkningar. Vi ser positivt på att vi har arbetat strukturerat med elevernas taluppfattning på olika sätt och att arbetssätten gynnar elevernas matematiska utveckling. Vi märker att eleverna behöver tid för att ta till sig korrekta strategier. De behöver få till sig olika begrepp och veta vad behöver kunna med flyt. Utvecklingsområden till nästa läsår Fyll i!

7 Uppföljning av kunskapsmålen, åtgärdsprogram, närvaro - skolan Sammanställning av samtliga ämnen, samtliga åk innevarande läsår Utdrag ur Unikum eller annan sammanställning som ni använt er av under läsåret Sammanställning av betygsstatistik åk 9 Antal elever i skolår 9: Svenska/Sv2 Matematik Engelska Fy/Bi/Ke BETYG EJ SATT GODKÄND VÄL GODKÄND MYCKET VÄL GODKÄND 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13 Betygsstatistik åk 9 Antal elever i skolår 9: Bild Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik NO Biologi Fysik Kemi Slöjd SO Geografi Historia Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Teknik BETYG EJ SATT GODKÄND VÄL GODKÄND MYCKET VÄL GODKÄND 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13 SALSA-statistik (Er skolas statistik hämtas i SALSA: ) Meritvärde 2012

8 Faktiskt meritvärde Modell beräknat värde * Avvikelse Riket Alingsås kommun Skolans namn * med hänsyn tagen till andel pojkar, andel med elever med utländsk bakgrund och föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg 2012 i åk 9 (Er skolas statistik hämtas i SIRIS: cmdkey=common&geo=1&report=provbetyg_slutbetyg&p_verksamhetsar=2012&p_kommun kod=1489&p_skolkod= ) Svenska* Matematik* Engelska* Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket 6 79,4 14,6 0,7 73,7 25,6 6,1 86,2 7,8 Alingsås kommun Skolans namn 4,2 76,7 19 0,6 71,1 28,4 3,8 85,5 10,8 Andel elever med lägre, lika respektive högre slutbetyg jämfört med provbetyget Könsrelaterad statistik (Er skolas statistik hämtas i SIRIS: cmdkey=common&geo=1&report=gr9betyg&p_verksamhetsar=2012&p_kommun_kod=1489 &p_skol_id= ) Andel flickor som uppnått målen i alla ämnen åk 9 Andel pojkar som uppnått målen i alla ämnen åk 9 Alingsås kommun Skolans namn Hur är utvecklingen av resultaten? Vad kan den bero på? Har man gjort insatser som man bör fortsätta eller sluta med? Sätter man rätt betyg i förhållande till nationella prov? Hur skiljer sig resultaten för pojkar och flickor? Varför? Sammanställning arbetet med barn i behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram Antal pågående åtgärdsprogram flickor Antal pågående åtgärdsprogram pojkar 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13

9 Beskrivning av insatser till dessa barn, t.ex. sammanställning över hur många åtgärdsprogram som huvudsakligen handlar om språkutveckling, socialt samspel, koncentration osv SV2, Modersmålsundervisning och studiestöd på modersmålet 10/11 11/12 12/13 Antal elever som läser enligt SV2 Antal elever som har modersmålsundervisning Antal elever som har studiestöd på modersmålet Fungerar rutinerna för upprättande av åtgärdsprogram? Är det något som behöver förbättras? Hur ser vi på utvecklingen av antalet åtgärdsprogram, jmf med föregående år? Upplever vi att karaktären på innehållet i programmen förändrats? I så fall hur och hur ser vi på den utvecklingen? Får eleverna det stöd de behöver? Gör vi tillräckligt för att hitta de barn som behöver stöd i tid? Får de barn som har rätt till det Sv2, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet? Om inte, varför och vad kan vi göra? Sammanställning av elevers närvaro (ta info från Irénes enkät) Antal elever som är långvarigt, fullständigt, frånvarande 10/11 11/12 12/13 Frånvaro som pågått i: Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1 - < 2 månader 2 månader - < 1 termin 1 termin - < 1 läsår 1 läsår eller mer Hur ser utvecklingen ut? Är vi nöjda med de rutiner vi har för att arbeta med ökad närvaro? Upplever vi att berörda elever får det stöd de behöver? Sammanfattande analys Ger undervisningen den effekt vi önskar? Har vi rätt personal på rätt plats eller ska vi gör omfördelningar? Läggs ekonomiska resurser på rätt ställen eller behövs omprioriteringar? Fungerar samarbetet med föräldrar, utvecklingsenheten, socialförvaltningen och andra aktörer på ett tillfredsställande sätt. Behöver nya rutiner skapas? Är bristerna av sådan

10 karaktär att kunskapsutvecklingen ska vara föremål för nästa läsårs utvecklingsområde och föras in i den taktiska agendan med tillhörande effektmål? Utvecklingsområden till nästa läsår Utifrån er analys, vad finner ni angeläget att bära med er till nästa läsår?

11 Uppföljning av resultat från GR-enkäten Detta är vi mest stolta över vad gäller resultaten från föräldrasvaren Att föräldrarna har gett oss höga siffror när det gäller trygghet och trivsel. Föräldrar åk 2 index 100, föräldrar åk 5 index 96 Att flertalet av de föräldrar som svarat på enkäten ger gott betyg på bemötande. Föräldrar åk 2 index 95, föräldrar åk 5 index 97 Index; Andel som besvarat ett påstående med stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra Svarsfrekvens föräldrar åk 2 46 %, åk 5 48 % Trygghet-trivsel Vi arbetar kontinuerligt med elevernas trygghet och trivsel. Både under skoltid och fritidstid lägger pedagogerna stor vikt vid att hjälpa eleverna tillrätta och vara ett stöd vid konflikthantering. Föräldrarna ser att vi är nära eleverna. Vår vision, Trygghet, arbetsglädje och framtidstro, stödjer detta arbete. Föräldrarna känner vår vision, den konkretiseras i många sammanhang då vi möter föräldrarna. Bemötande Föräldrarna upplever att personalen bemöter barnet och föräldrarna själva på ett positivt sätt. Vi ser det som viktigt att lära känna varje elev och familjen för att kunna samarbeta på ett gott sätt. Detta behöver vi utveckla utifrån resultaten från föräldrasvaren Vi behöver inkludera all personal på skolan i vår värdegrund. Ha en dialog fortsatt dialog med FABS angående inomhusmiljön, inklusive toaletter. Fortsatt dialog med Kostenheten och ISS angående maten. inomhusmiljön är svår för oss att påverka. Vi har dialog med FABS en gång per år och har även möjlighet att ta upp akuta frågor. Vi upplever att det är en trög process när det gäller att förbättra det som både vi, föräldrar och elever upplever som prioriterade utvecklingsområden. Detta är vi mest stolta över vad gäller resultaten från elevsvaren Att eleverna känner trygghet och trivsel. Eleverna i åk 2 har ett index på 98 och eleverna i åk 5 har ett index på 99. Eleverna har högt index på bemötande, åk 2 index 99, åk 5 index 97 Svarsfrekvens: Elever åk 2 93 %, åk 5 98% Trygghet-trivsel Det är många saker som påverkar elevernas trygghet och trivsel i vår skola.

12 En bidragande orsak är att vi har engagerad personal i skolan och i fritidsverksamheten som bygger hållbara relationer. Personalen i arbetslagen samverkar kring barnen. Eleverna känner sig sedda, det skapar trygghet. En annan orsak kan vara att vi har utvecklat vårt system med rastvänner, vi har lyssnat in vad eleverna uttrycker och gjort förbättringar. Under läsåret har vi också bildat och introducerat en Trygghetsgrupp bestående av fyra pedagoger som har ett extra ansvar för att möta eleverna då de har behov av samtal. Våra specialpedagoger finns tillgängliga och kan stötta i akuta situationer och långsiktigt. Bemötande Vi har tydliga ordningsregler som är väl kända för eleverna. Reglerna diskuteras och revideras varje år på klassråd och elevråd för att fastställas i början av höstterminen. Lendahlsskolans ordningsregler skickas sedan hem till föräldrar. Vi har ett ständig dialog kring hur vi vill att vi ska bemöta varandra. Pedagogerna tar snabbt tag i situationer där eleverna behöver hjälp att skapa goda kamratrelationer. Detta behöver vi utveckla utifrån resultaten från elevsvaren Vi behöver inkludera all personal på skolan i vår värdegrund Ha en dialog fortsatt dialog med FABS angående inomhusmiljön, inklusive toaletter Fortsatt dialog med Kostenheten och ISS angående maten Den inomhusmiljön är svår för oss att påverka. Vi har dialog med FABS en gång per år och har även möjlighet att ta upp akuta frågor vid behov. Vi upplever att det är en trög process när det gäller att förbättra det som både vi, föräldrar och elever upplever som prioriterade utvecklingsområden. Utvecklingsområden till nästa läsår Dialog med FABS angående hur vi kan renovera skolans toaletter Utveckla vår relationskompetens för att behålla goda resultat beträffande trygghet -trivsel och bemötande

13 Uppföljning av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvecklingsområden till nästa läsår Utifrån er analys, vad finner ni angeläget att bära med er till nästa läsår?

14 Sammanställning av utvecklingsområden på skolan Utvecklingsområden som blivit synliga efter rektors verksamhetsbesök- Rundan Utvecklingsområden som blivit synliga efter sammanställning och analys av det inre utvecklingsarbetet, taktiska agendor Utvecklingsområden som blivit synliga efter sammanställning och analys av kunskapsutvecklingen och arbetet särskilt stöd Utvecklingsområden som blivit synliga efter GR s elev- och föräldraenkät Utvecklingsområden som blivit synliga efter revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvecklingsområden som blivit synliga efter ev annan genomförd nulägesanalys under läsåret, t.ex. ALP Omvärldsanalys (nya styrdokument, ekonomiskt läge, andra verksamheters ageranden mm som kan ha påverkan på vår egen verksamhet och behöver beaktas inför kommande läsår) Inför kommande läsår kommer kommer skolas utvecklingsarbete huvudsakligen inriktas på: