Nulägesanalys för Hemsjö kyrkskola F-6 Läsåret 12/13

Transkript

1 Nulägesanalys för Hemsjö kyrkskola F-6 Läsåret 12/13 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde för läsåret 13/14 är: Bedömning för lärande. Att få till bra struktur i arbetet med den formativa bedömningen kontinuerligt genom elevernas lärandeprocess. Möta elevers behov och intressen för att öka deras lust att lära utifrån ett genusperspektiv.

2 Uppföljning av det kontinuerliga uppdraget - Rundan Område: Lärandemiljö Lektionerna är variationsrika, intressanta och lustfyllda. Jag ser också att ni anpassar undervisningen utifrån vad varje individ kan och orkar ta till sig. Ni respekterar barnen och låter de få ha inflytande genom att ställa mycket frågor och intresserat utgå från det som barnet svarat när ni går vidare. I flera klassrum är det mycket tydligt visat både så att barnen kan se men också höra vad som är syfte och mål med lektionen. Lärandemiljön för eleverna har under året varit svår eftersom de varit tvungna att byta klassrum så ofta under dagen. Lärarnas ämneskompetens styr var och vem som håller i lektionen samt har det varit svårt med två klassrum till tre årskurser. Det här kan vi utveckla: Satsa mer på den fysiska miljön inne i klassrummen, möblering, hjälpmedel, färger etc. Korridorerna. Få eleverna att bättre hänga upp sina kläder och vara måna om hur det ser ut i korridoren. Lägger vi oss på för lätt nivå i undervisningen? Får barnen tillräckligt med utmaningar? Påverkar organisationen undervisningen negativt? Kan vi skapa ett tredje klassrum någonstans för Ekens elever? Område: Kunskapssyn I de klassrum jag kommer in i då de arbetar utifrån en LPP ser jag stort fokus på att utveckla förmågor hos eleverna. Jag ser ett förhållningssätt som bygger på det goda, där ni lyfter eleverna utifrån när de lyckas. Det här kan vi utveckla: Mer IKT i undervisningen. Det behövs fler bärbara datorer eller paddor men också mer kunskap och utvecklade ideér, metoder för att känna säkerhet i att undervisa mer med IKT. Den pedagogiska planeringen kan få större betydelse för elever och föräldrar om den tydliggörs mer på Unikum eller o pappersform.

3 Område: Bedömning och dokumentation De äldre eleverna har utvecklat självvärdering och kamratvärdering som en metod. Hur kan vi fortsätta den utvecklingen? Det är en av de viktiga förmågorna vi behöver skicka med eleverna. Jag ser mycket dokumentation på väggarna i klassrummen som eleverna uppskattar och har nytta av. Det här kan vi utveckla: Bedömning för lärande. Att få till bra struktur i arbetet med den formativa bedömningen kontinuerligt genom elevernas lärandeprocess. Område: Ansvar och inflytande Ni respekterar barnen och låter de få ha inflytande genom att ställa mycket frågor och intresserat utgå från det som barnet svarat när ni går vidare. Jag ser att ni använder er av metoder som gynnar delaktighet, inflytande och ansvar. Exempel är dialog i klassrummet mellan elever och lärare, kamratrespons, självvärdering, tankebok och dagbok. Jag tänker att eleverna är aktiva, medskapande i sin lärprocess. De har inflytande i processen och tar ansvar för sitt lärande. Det här kan vi utveckla: Få eleverna och föräldrarna delaktiga i sin IUP på Unikum. En bättre koppling mellan klassråd och elevråd. Utvecklingsområden till nästa läsår Bedömning för lärande. Att få till en bra struktur i arbetet med den formativa bedömningen kontinuerligt genom elevernas lärandeprocess.

4

5 Uppföljning av det inre utvecklingsarbetet Effektmål - Arbeta för att få eleverna och föräldrarna mer delaktiga i sin IUP på Unikum. - Få Unikum till ett naturligt inslag i undervisningen Planerade och genomförda insatser Vår målsättning har varit att fokusera på verktyget Unikum och att ge alla lärare tid för att lära sig det ordentlig Vi har på föräldramöten informerat om Unikum, vilka platser som föräldrarna förväntas besöka och vilka funktioner som finns. Vi har gav dem också möjlighet att få sin inloggning och göra egna inställningar på sitt konto. Vi har gett eleverna tid och möjlighet att utvärdera under fliken Jag och skolan. Vi planerade att lärarna skulle lägga in sina LPP:er på Unikum. En del har gjort det men många känner fortfarande att det är enklast att skriva ut dem i pappersform till eleverna. Resultat Majoriteten av eleverna och föräldrarna har varit inne på Unikum inför utvecklingssamtalen och tagit del av de skriftliga omdömena. Hur utfallet blivit är mycket beroende på var lärarna och eleverna redan befann sig när läsåret startade. Analys Under året har det varit mycket utvecklingsarbete att sätta sig in i. Unikum används olika i arbetslagen på grund av olika orsaker, exempelvis personalomsättning och på grund av elevernas ålder. Vi är nöjda med vårt arbete och vill arbeta vidare med att låta eleverna arbeta med utvärderingen i varje ämne som finns i de skriftliga omdömena. Där kan de ämnesvis utvärdera sina insatser. Gemensamt kan läraren ge eleverna modeller för hur de ska göra sin utvärdering vilket också ger möjlighet till ett formativt arbetssätt. Utvecklingsområden till nästa läsår l låta eleverna ämnesvis utvärdera sina insatser och ge dem modeller för hur de ska göra sin utvärdering.

6 Uppföljning av kunskapsmålen, åtgärdsprogram, närvaro Sammanställning av samtliga ämnen, samtliga åk innevarande läsår Inventering av de elever som ej nådde upp till kunskapskraven vårterminen 2013 vid Hemsjö Kyrkskola Ämne/Klass Total Svenska Matematik Engelska SO NO Teknik Idrott/Hälsa Bild Musik Slöjd Hemkunskap Modersmål

7 Sammanställning av nationella prov åk 3 Svenska/Svenska 2 Matematik Antal elever i år 3: 10/11 11/ Andel som nått målen 100,0 86,00 87,00 för åk 3 0% % % 10/11 11/12 12/13 87,00 % 95,00 % 80% åk 6 Svenska/Svenska 2 Matematik Engelska Antal elever i år 6: 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/13 Elever som uppnått målen för åk 6 90,00 % 100,0 0% 100,0 0% 90,00 % 100,0 0% 100% 85% 100% 100% Analys Vi ser att behovet av särskilt stöd i svenska och matematik ökar med elevernas ålder upp till årskurs 5 men därefter klarar de kunskapskraven. Anledningen till detta kan vara att vi är bättre på att bedöma elevernas förmågor i kärnämnen tidigare och vi har fått mer bedömningsstöd från skolverket i våra kärnämnen. De brister vi ser i ämnet svenska hos eleverna är inom området läsa, läsförståelse och skriva. Vi behöver utveckla och arbeta mer med olika former av texter och i olika genrer i tidigare årskurser. I ämnet matematik är det främst inom området taluppfattning och problemlösning som eleverna behövt mycket hjälp och stöd. Problemlösning handlar mycket om läsförståelsen och begrepp. Vi behöver fortsätta arbeta mycket med läsförståelse i matematiken och gå igenom olika matematiska begrepp. Sammanställning arbetet med barn i behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram Antal pågående åtgärdsprogram flickor Antal pågående åtgärdsprogram pojkar 10/11 11/12 12/13 10/11 11/12 12/ Vi ser en ökning av antalet åtgärdsprogram under detta läsåret. Vi har blivit bättre på att hitta elever med svårigheter i de tidiga årskurserna. Rutiner har

8 förbättras. Vi kartlägger alla elever i årskurs 1 och 2 i svenska och matematik för att tidigt se vilka åtgärder vi behöver göra både på individnivå och gruppnivå. I svenskan har vi arbetat med mummel-läsning på gruppnivå och reading recovery samt rydaholmsmetoden på individnivå. I matematiken har vi haft smågrupper och även enskild undervisning med elever. En del åtgärdsprogram innehåller både kunskapsmål och åtgärder av social karaktär. SV2, Modersmålsundervisning och studiestöd på modersmålet 10/11 11/12 12/13 Antal elever som läser enligt SV2 Antal elever som har modersmålsundervisning Antal elever som har studiestöd på modersmålet Analys Vi behöver informera arbetslagen igen om de rutiner som finns då de känner oro för en elev. Detta för att vara säkra på att inte missa någon elev med behov av stöd. Vi ser en ökning av antalet åtgärdsprogram under detta läsår. Vi har blivit bättre på att hitta elever med svårigheter i de tidiga årskurserna. Rutiner har förbättras. Vi kartlägger alla elever i årskurs 1 och 2 i svenska och matematik för att tidigt se vilka åtgärder vi behöver göra både på individnivå och gruppnivå. Vi försöker skapa kortsiktiga och utvärderingsbara mål för eleverna då vi vet att detta främjar kunskapsutvecklingen. Med de ramar vi har, har vi svårt att tillgodose alla barns behov. Vi ser att många barn har svårt att koncentrera sig i den lärmiljö vi erbjuder. Vi behöver satsa mer på en varierad undervisning och användning av lustfyllda IKT-verktyg. Sammanställning av elevers närvaro Antal elever som är långvarigt, fullständigt, frånvarande 10/11 11/12 12/13 Frånvaro som pågått i: Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 1 - < 2 månader månader - < 1 termin termin - < 1 läsår läsår eller mer

9 Analys Vi har några elever med oroande strö-frånvaro men har inte tagit med de i ovanstående tabell eftersom frågan om strö-frånvaro inte ställs här. Sammanfattande analys Vi ser att behovet av särskilt stöd i svenska och matematik ökar med elevernas ålder. Anledningen till detta kan vara att vi är bättre på att bedöma elevernas förmågor i kärnämnen än andra ämnen i skolan. Vi har mer bedömningsstöd från skolverket i dessa ämnen. De brister vi ser i ämnet svenska hos eleverna är inom området läsa, läsförståelse och skriva. Vi behöver utveckla och arbeta mer med olika former av texter i olika genrer. När det gäller lästräning har vi använt oss av reading recovery för ett flertal elever. Vi ser dock att det kräver en stor insats från föräldrar och det har inte varit möjligt för alla elever. Det är avgörande för resultatet och där behöver vi fundera hur vi går vidare för att lägga upp ett sånt arbete utan föräldrars medverkan. I ämnet matematik är det främst inom området taluppfattning och problemlösning som eleverna behövt mycket hjälp och stöd. I problemlösning handlar det mycket om läsförståelsen och begrepp. Vi behöver fortsätta arbeta mycket inom dessa områden både i helklass och liten grupp. Utvecklingsområden till nästa läsår Vi behöver utveckla och arbeta mer med olika former av texter och i olika genrer i tidigare årskurser. I ämnet matematik är det främst inom området tal-uppfattning och problemlösning som eleverna behövt mycket hjälp och stöd. Problemlösning handlar mycket om läsförståelsen och begrepp. Vi behöver fortsätta arbeta mycket med läsförståelse i matematiken och gå igenom olika matematiska begrepp. Vi behöver satsa mer på en varierad undervisning och användning av lustfyllda IKT-verktyg.

10 Uppföljning av resultat från GR-enkäten Detta är vi mest stolta över vad gäller resultaten från föräldrasvaren Föräldrarna tycker att vi har ett bra bemötande och att de upplever att deras barn känner sig trygga hos oss. Analys Vi blir både glada och stolta över att få ett så bra resultat kring att eleverna känner sig trygga. Detta är en grundförutsättningen för att lärande ska kunna ske. Vi tror att detta dels beror på storleken på skolan, personalen känner barnen väl, kan de flestas namn och det är lätt att skapa trygga relationer i ett sådant klimat. Vi tror också att det kan bero på att vi har en god stämning i personalgruppen och arbetar medvetet med att behålla den. Detta behöver vi utveckla utifrån resultaten från föräldrasvaren Åk 2 Informationen från skolan Åk 5 Att pedagogerna tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar. Analys Åk 2 Information hem till hemmen har under året sett olika ut i olika klasser vilket har flera förklaringar. Vi behöver dock bli bättre på att få ett likvärdigt informationsflöde mellan skola och hem. Det finns ett önskemål att våra veckobrev ser ungefär likadana ut genom exempelvis en mall som alla klasser på skolan ska/kan använda. Vi kan också lägga ut veckobreven på klassens blogg på Unikum för att göra informationen ständigt tillgänglig på nätet. Åk 5 Varför alla föräldrar inte ser att vi skulle ta hänsyn till deras barns behov och förutsättningar är svårt för oss att svara på. Under första föräldramötet till hösten kommer vi att diskutera svaren från föräldraenkäten och förhoppningsvis få svar på vad vi kan göra bättre. Vi måste tänka på att möta föräldrarnas tankar/oro/frågor kring deras barn och ta dessa på fullaste allvar. Föräldrarna måste också känna sig delaktiga i arbetet med dessa frågor. Detta är vi mest stolta över vad gäller resultaten från elevsvaren Åk 2 Eleverna känner sig trygga i skolan, trivs, att lärarna lyssna på dem. Åk 5 Eleverna tycker att vi har bra arbetsro och att tillgången till datorer är bra.

11 Analys Åk 2 Vi är glada över det positiva resultat kring trygghet och trivsel för att det är en förutsättning för ett bra lärande. Det är också viktigt att vår målsättning även i fortsättningen är att ha lika höga resultat på denna del. Vi får inte vila i våra positiva resultat. Vi tror att det goda resultaten beror på att vi har grupper som fungerar väl, har väl inarbetade rutiner så att barnen vet vad som förväntas av dem och att vi lyfter goda exempel. Vi tar oss tid att prata med eleverna. Vi har samling på morgonen då vi lyssnar in deras tankar - det är elevernas tid. Åk 5. Vi är glada över att eleverna känner att de har arbetsro. Det är något vi arbetar mycket med och lyfter med eleverna vid behov. Under året har också det också blivit en förtätning av datorer vilket också resultatet visar. Vi pedagoger har större möjlighet att arbeta mer digitalt och eleverna är nöjda med detta. Detta behöver vi utveckla utifrån resultaten från elevsvaren Få eleverna att känna samhörighet, elev-elev och elev-lärare Öka elevernas delaktighet Möta elevers behov och intressen för att öka deras lust för att lära utifrån ett genusperspektiv. Analys Vi ser att vårt resultat blivit sämre på i stort sätt alla punkter jämfört med tidigare år. Den största förändringen är på mellanstadiet. I resultatet ser vi att de känner sig trygga men att trivseln dalat. På mellanstadiet har organisationen varit ansträngd. Eleverna har ofta bytt lokaler vilket inneburit att vi fått pussla för att få verksamheten att fungera vilket inte varit bra för helheten. Detta ska ses över till nästa år. Vår utgångspunkt måste vara Hur gör vi för att eleverna ska känna sig trygga och trivas i skolan? Vi hoppas att de organisatoriska förändringar vi gör ska bidra till att påverka elevernas skolvistelse i detta hänseende. Ett resultat som var återkommande både bland de yngre och de äldre var att de känner att vill vara med och bestämma vad vi gör i skolan. Bland de äldre kan vi se att killarna är mer kritiska än tjejerna. Resultatet har blivit sämre från föregående år för både åk 2 och 5. Även om resultatet inte var särskilt lågt bland de yngre så känner vi själva att det är något vi behöver arbeta vidare med. I och med den nya läroplanen och det arbete vi lägger ner på våra pedagogiska planeringar så känner vi att delaktigheten och spontaniteten har minskat.

12 Bland de yngre kan vi se att tjejerna upplever skolmiljön sämre än pojkarna, trivs sämre och tycker ej att det är lugn och ro i klassrummet. Det är viktigt att vi fortsätter att diskutera vad begreppet arbetsro betyder. Vi ska också fundera över, tänka på och öppet diskutera på arbetslag hur vi bemöter flickor respektive pojkar. Bland de äldre är resultaten snarare det motsatta. Där upplever killarna att de trivs sämre, inte är delaktiga på samma sätt och att de inte känner samma lust och nyfikenhet för arbetet som flickorna. Vi känner att vi behöver arbeta med att få med killarna i arbetet i skolan. Vi funderar över frågor: Är skolan mer anpassad till att gynna flickor? Vad gör vi? Vi behöver tänka på nya sätt och utgå ifrån deras intresse. Mycket av våra uppgifter handlar om att de ska skriva vilket kanske missgynnar killarna. Vilka alternativa metoder kan vi använda? Behöver vi låta eleverna möta olika arbetssätt och lärmiljöer? Det är viktigt att möta alla olika lärstilar. Vi skulle kunna använda mer IKT för att variera metoderna något. Vi har många idéer men inser att det behövs fler pedagoger för att genomföra saker samt utbildning för att kunna göra bra IKT-inspirerande projekt. Utvecklingsområden till nästa läsår Få eleverna att känna samhörighet, elev-elev och elev-lärare Öka elevernas delaktighet.

13 Uppföljning av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Övergripande mål "Alla ska känna sig välkomna till skolan" Resultat och analys Utefter vår "trivselenkät" i Unikum trivs 85 procent alltid eller oftast på vår skola. 95 procent uppger att de oftast eller alltid känner sig trygga på vår skola. Detta tolkar vi som att eleverna känner sig väl till mods och välkomna på vår skola. Mål för läsåret 2012/2013 "Fortsätta arbetet som vi påbörjade förra läsåret med att göra rasterna trevligare och roligare" Under året har vi fortsatt vårt arbete med att: Förstärka rastvärdarnas närvaro vid aktiviteter där det ofta uppstår konflikter, exempelvis bandyplanen. Medvetet försöka att förstärka positiva beteenden under rasterna. Låta eleverna få vara i biblioteket på rasterna. De gemensamma reglerna för lekar och aktiviteter som tagits fram av eleverna har under året utvärderats och ändrats vid behov. När saker inträffar på raster tar vi upp det eller följer upp det senare med samtal. Dessutom har vi under året: förstärkt bussvakterna på eftermiddagarna efter att vi upplevt oro kring busshållplatsen. Analys Det blir många diskussioner om regler eftersom eleverna efterfrågar vad man får och vad man inte får göra i olika situationer. Det vi funderar över är om det är en fara med att ha för många regler men att vi ändå måste ha vissa för att det ska fungera med eleverna. Att förstärka elevernas positiva beteenden är något som vi vuxna måste arbete ännu mer med. Att låta eleverna vara i biblioteket har oftast fungerat bra. Syftet har varit att finna platser för de som vill kunna sitta i lugn och ro och läsa. I årskurs ett bearbetar eleverna konflikter som hänt på rasterna ibland med forumteater. Detta för att förtydliga händelserna. Efter att vi förstärkt bussvakterna upplever vi att det inte är lika oroligt. Däremot har det förts diskussioner med bussbolaget var bussen ska stanna.

14 Efter att reglerna klargjorts, för eleverna, skolans personal och busschaufförerna, har det blivit tydligare för eleverna vad som gäller vid avoch påstigning. Kränkande behandling eller diskriminering I de ärenden där vi sett att elever far illa har vi följt den plan vi har. Se likabehandlingsplanen för 2012/2013. Analys Vi har detta läsår uppmärksammat flera fall av kränkande behandling och vi vill nästa år arbete mer på att arbeta förebyggande mot detta. Vi tror att det bland annat kan bero på trångboddhet som inneburit alltför många förflyttningar för eleverna mellan lokaler. Nästa läsår startar byggnationen av vår nya skola och detta gör att vi känner en viss oro. Vi behöver lägga en stor vikt vid ett förebyggande arbete redan från terminsstart. Utvecklingsområden till nästa läsår Utveckla och inspirera rastaktiviterna. för att skapa bra samspel och gott klimat mellan eleverna, Medvetet förstärka positiva beteenden under rasterna. Arbeta förebyggande mot kränkande behandling.

15 Sammanställning av utvecklingsområden på skolan Utvecklingsområden som blivit synliga efter rektors verksamhetsbesök/rundan Bedömning för lärande. Att få till bra struktur i arbetet med den formativa bedömningen kontinuerligt genom elevernas lärandeprocess. Utvecklingsområden som blivit synliga efter sammanställning och analys av utvecklingsarbetet, taktiska agendor låta eleverna ämnesvis utvärdera sina insatser på Unikum och ge dem modeller för hur de ska göra sin utvärdering. Utvecklingsområden som blivit synliga efter sammanställning och analys av kunskapsutvecklingen och arbetet med barn i behov av särskilt stöd Vi behöver utveckla och arbeta mer med olika former av texter och i olika genrer i tidigare årskurser. I ämnet matematik är det främst inom området tal-uppfattning och problemlösning som eleverna behövt mycket hjälp och stöd. Problemlösning handlar mycket om läsförståelsen och begrepp. Vi behöver fortsätta arbeta mycket med läsförståelse i matematiken och gå igenom olika matematiska begrepp. Vi behöver satsa mer på en varierad undervisning och användning av lustfyllda IKT-verktyg. Utvecklingsområden som blivit synliga efter GR s elev- och föräldraenkät Föräldrar Åk 2 Informationen från skolan Åk 5 Att pedagogerna tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar. Elever Få eleverna att känna samhörighet, elev-elev och elev-lärare Öka elevernas delaktighet Möta elevers behov och intressen för att öka deras lust för att lära utifrån ett genusperspektiv.

16 Utvecklingsområden som blivit synliga efter revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utveckla och inspirera rastaktiviterna. för att skapa bra samspel och gott klimat mellan eleverna, Medvetet förstärka positiva beteenden under rasterna. Arbeta förebyggande mot kränkande behandling. Omvärldsanalys Ny och ombyggnation av vår skola under kommande läsår innebär en mindre och farligare skolgård att vara på. Det kommer också att förekomma en hel del oljud i vår närmiljö. Vi får dela upp raster och nya områden för eleverna att vara på. Vi kan också se möjligheter med en byggarbetsplats. Vi kan använda oss av och följa processen med byggnationen tillsammans med eleverna i vårt skolarbete. Inför kommande läsår kommer kommer skolas utvecklingsarbete huvudsakligen inriktas på: Bedömning för lärande. Att få till bra struktur i arbetet med den formativa bedömningen kontinuerligt genom elevernas lärandeprocess. Möta elevers behov och intressen för att öka deras lust att lära utifrån ett genusperspektiv.