Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Transkript

1 Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Björnen 1

2 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola och hem sidan 7 Helhetsbild av året sidan 8 2

3 Normer och värden Lpfö 98/10 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Verksamhetens mål: allas förmågor ska uppmuntras och respekteras alla ska få möjlighet att utveckla sin självkänsla alla ska ha förståelse för allas lika värde alla ska känna sig trygga och sedda alla ska känna glädje på förskolan alla ska respektera varandras integritet Resultat och genomförande: Förskolan upplever att måluppfyllelsen är hög då barnen visar glädje när de kommer på morgonen och flera av dem vill inte heller gå hem när dagen är slut. De upplever att barnen är trygga, har roligt och visar ofta att de tror på sig själva, pedagogerna finns alltid nära till hands för att stödja och uppmuntra barnen i deras handlingar. Pedagogerna har diskuterat mycket om förhållningssätt och värdegrund vilket gjort att förskolan har en tydlig struktur vilket underlättar för alla barn. Detta har lett till att barngruppen ofta delas då det blir lugnare för alla barn och pedagogerna är då mer närvarande och lyhörda för barnens nu och vad som sker i bl.a. samspel. Babblarna har varit ett bra verktyg för att få barnen engagerade i sitt eget lärande och det har varit figurerna som kommit med frågor till barnen och olika uppdrag där Babblarna vill veta mer. De har bl.a. har gjort Doddos kompisbok tillsammans med barnen, hur är man en bra kompis? Det har också under våren flyttat in Superhjältar till Babblarna, som också användes som ett verktyg i bland annat vårt normer- och värdearbete. Likabehandlingsplanen har funnits med i förskolans reflektionsarbete för att säkerställa barnens trygghet. Dokumentationen har skett genom reflektionsmall, bilder, texter och barnens egna alster. En fotoram har visat bilder på vad som hänt under dagen. De har en dokumentationsvägg, där alla mål synliggjorts utifrån den pedagogiska planeringen. Under våren har förskolan också börjat med ett digitalt dokumentationsverktyg, SCM, där de kommit igång lite smått med något inlägg i veckan Analys och lärdomar: Att pedagogerna på förskolan är trygga och arbetar åt samma håll, leder till trygga barn och vårdnadshavare. Tack vare att pedagogerna har diskuterat förhållningssätt och värdegrund på reflektionsmöten så har de fått en samsyn och därifrån skapat en tydlig struktur vilket har lett till trygghet för både barn och pedagoger. När barngruppen delas i olika konstellationer kommer pedagogerna mer nära och är därmed med och ser/hör fler saker tillsammans med barnen. Detta har lett till att många eventuella konflikter uteblivit och de har istället kunnat öva på samarbete. 3

4 Pedagogerna har blivit bättre på att att ge barnen tid till att tänka efter innan de ger färdiga svar och lösningar men det går alltid att bli bättre kan bli ännu bättre. Barnen har uppskattat bilderna på väggen och fotoramen, tyvärr har vårdnadshavarna inte visat samma intresse. Under april månad startades SCM men tyvärr är intresset svalt även där. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Pedagogerna fortsätter arbetet med att barnen ska känna sig trygga då de anser att det är grunden för verksamheten. Att fortsätta arbetet om hur man är mot varandra kommer alltid vara aktuellt eftersom barngruppen förnyas, och det blir nya konstellationer att ta hänsyn till. fortsätter att vara nära för att utveckla och stimulera så att barnen får uppleva glädje och att hänsynstagande blir en naturlig del i deras vardag. Utveckling och lärande Lpfö 98/10 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamhetens mål: miljön på förskolan ska vara trygg, tydlig, tillåtande och tillgänglig alla ska få möjlighet att stärka sin självkänsla alla ska få möjlighet till ökad språkutveckling Resultat och genomförande Pedagogerna har blivit bättre på att studera miljön på förskolan, vad anväds rummen till egentligen? Man har sedan anpassat miljön mer efter barnens behov. Förskolan har arbetat aktivt med babblarna och varje babblare har tydliga mål utifrån läroplanen. Genom sånger, böcker, spel, pussel har barnen fått nya ord och begrepp, vilket gett dem möjlighet att utveckla språket. Pedagogerna har bekräftat med ord när barnen använt sitt kroppsspråk. För att förstärka språket ytterligare har man arbetat med TAKK men skulle behöva utveckla detta verktyg ytterligare till förmån för språkutvecklingen. Man anser sig ändå vara på väg att nå målet då flera barn med annat modersmål pratar mer och med längre meningar. I sex-årsgruppen har man bland annat arbetat med skriftspråket. Förskolan anser sig ha nått målet när det gäller leken och rörelsen. Det har man sett då leken har utvecklats, både inne och ute. Minst en gång i veckan har förskolan gått på utflykt. Dokumentation har skett genom reflektionsmallen, bilder, texter och barnens egna alster. En fotoram har visat bilder på dagens aktiviteter. 4

5 Analys och lärdomar: Utflykterna har varit ett uppskattat inslag, speciellt till Munkeberg, där har fantasin utmanats och alla har lekt tillsammans. Babblarna är fortfarande uppskattade figurer och är enkla verktyg för att stimulera barnens språkutveckling, de kommer förskolan fortsätta att arbeta med. Användandet av TAKK i verksamheten har lett till att barnen fått ett till språk att förmedla sig på. Pedagogerna har reflekterat över barnens förmåga att se bortom här och nu, reflektionen medförde att man lade arbetet på basnivå för att lättare kunna väcka barnens nyfikenhet och lust att lära. Förskolan har arbetat extra med rim och ramsor, t.ex blev veckans matramsa, som barnen inför varje lunch har läst högt tillsammans, ett roligt inslag att lära sig nya ord på. 6-årsgruppen är alltid uppskattad och detta år har man tränat på bokstäver och att alla ska känna igen och kunna skriva sitt namn. Lyckan var stor när barnen kunde skriva sina namn själva.dokumentation har skett genom reflektionsmallen, bilder, texter och barnens egna alster. En fotoram har visat bilder på dagens aktiviteter. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Förskolan fortsätter arbetet med Babblarna och TAKK då det gynnar barns språkutveckling. Förskolan kommer att lägga stor vikt vid förändring av lärmiljöer. För att utveckla barns fantasi och språk ska förskolan använda sig av sagans värld som verktyg och då tänker de sig detta som tema/projekt. Vännerna i kungaskogen eller kanske Alfons Åberg är sagor som de vill använda för att öka barnens nyfikenhet om att lära sig.. Språk och bokstäver kommer vara ett fortsatt inslag i verksamheten, då detta fångar barnens intresse. Pedagogerna kommer också lägga större vikt vid tecken som stöd, veckans tecken kommer det därför bli skärpning med. Detsamma gäller det SCM. De kommer lägga stort fokus på att komma igång med det, och även få med barnen i det digitala arbetet. 5

6 Barns inflytande Lpfö 98/10 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål: barnen ska bli medvetna om att deras åsikter och inflytande är viktiga miljön ska vara tillåtande och tillgänglig vi ska ta tillvara på allas inneboende resurser, nyfikenhet och intresse Resultat och genomförande: Pedagogerna har varit nära för att kunna ställa frågor och utmana barnen. Detta har medfört att barnens förmågor utvecklats och de kännt sig delaktiga i sitt lärande. Leken har varit en viktig del i barnens utveckling, då barnen lärt av varandra och tagit del av varandras fantasier. Barnen har fått hålla i samlingarna, varit med och dukat till lunchen, berättat vilken maträtt som serveras. Barnen har varit delaktiga i förändringar av miljön på förskolan. Pedagogerna har dokumenterat genom att använda bl.a. reflektionsmall, bilder, texter och barnens egna alster. De har även en fotoram som visar bilder på dagens aktiviteter. Under våren har hela förskoleverksamheten börjat med ett digitalt dokumentationsverktyg, SCM, där har pedagogerna kommit igång lite smått med något inlägg i veckan. Analys och lärdomar: Att pedagogerna har funnits nära, ställt frågor och dokumenterat, har lett till att man mera systematiskt kunnat konstatera att barnen visat sig mer delaktiga och intresserade av sin egen påverkan av verksamheten. Allt pedagogerna reflekterat över kommer att vara grunden i den fortsatta planeringen i området barns inflytande. Att duka till lunch och sedan bjuda in sina kompisar har visat sig vara väldigt uppskattat. Barnen har också visat uppskattning då de hållit i samlingar, även de barn som är lite blyga har velat haft samlingarna. Att man möblerade om berodde på att pedagogerna såg att alla rum inte utnyttjades på rätt sätt. Efter förändringarna i miljön såg man att leken utvecklades, det blev fler rollekar som är ett naturligt sätt för barnen att öva hänsyn på. I och med att vi ändrar om i miljön har barnen stor möjlighet att vara med och påverka verksamheten från grunden. Dokumentation har skett genom reflektionsmallen, bilder, texter och barnens egna alster. En fotoram har visat bilder på dagens aktiviteter. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Pedagogerna fortsätter arbetet med att fånga in barnens intressen och utvecklar det vidare. 6

7 Förskola och hem Lpfö 98/10 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål: alla vårdnadshavare ska ges möjlighet att vara delaktiga i sina barns vistelse på förskolan. den dagliga kontakten ska vara ett betydelsefullt möte där god samverkan och öppen dialog värdesätts dokumentation av olika slag ut mot vårdnadshavarna ska alltid vara aktuellt Resultat och genomförande: Pedagogerna har mött familjerna i hallen. Det har gett en god kontakt med barn och vårdnadshavare. Vid hämtning har pedagogerna alltid berättat om hur dagen varit och vilka aktiviteter man haft. Förskolan har samarbetat vid öppning och stängning, detta har medfört att viss information varit nödvändig mellan avdelningarna. Förskolan har påbörjat användandet av sms för att underlätta viss information. Vårdnadshavarna har erbjudits utvecklingssamtal, föräldramöte, lucia, sommarfest och de har fått en enkät att svara på. Tyvärr är det många vårdnadshavare som brister i ansvaret då det gäller att meddela sitt barns frånvaro. Pedagogerna har delgett verksamhetens dokumentation på avdelningens väggar. Utvecklingssamtal har erbjudits vårdnashavarna samt inbjudan till föräldramöten. Förskolan har även bjudit in familjerna till lucia och sommarfest. I hallen finns en digital fotoram som alla kunnat ta del av. Under våren har förskolan börjat med ett digitalt dokumentationsverktyg, SCM, där de har kommit igång lite smått med något inlägg i veckan Analys och lärdomar: Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning har fungerat bra och har varit viktig. Pedagogerna har haft god kontakt med alla vårdnadshavare. Många vårdnadshavare har inte tagit del av den information som förskolan delgett vilket ibland lett till missförstånd. Pedagogerna har uppmärksammat att vårdnashavarna inte kommit på möten men till lucia och sommarfest har det kommit desto fler. Detta är något som man funderar på då det är viktigt att många vårdnadshavare som möjligt ska närvara även på informationsmöten. De allra flesta vårdnadshavare har velat ha utvecklingssamtal. Föräldraenkäten resulterade i få svar. Pedagogerna vill bli bättre på att delge vårdnadshavarna viktig information. Med SCM känner pedagogerna att de kan nå ut till vårdnandshavarna i större omfattning, dock verkar det vara ett svalt intresse även där utifrån vårens resultat. 7

8 Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Arbetslagen ska fortsätta diskussionerna runt det minskade intresset för föräldramöten, vad kan förändras för att få vårdnadshavarna mer delaktiga. Ett föräldramöte förlagt under tidig höst med infomation om SCM kommer att behövas, detta för att informera dem om att det är via den plattformen som all dokumentation och information om verksamheten kommer att ske. Helhetsbild av verksamhetsåret Förskolan känner sig åtsidosatta när det gäller miljön på förskolan. Då förskolan finns i hyrda lokaler pågår en ständig diskussion om vems ansvar det är att se till att saker blir åtgärdade. Utemiljön ska skötas av huresvärden och det har inte fungerat bra. Pedagogerna har skottat snö och sandat trots att detta ingår i deras uppdrag. Förskolan ser inte välskött ut på utsidan. Gården är torftigt utrustad, en liten sandlåda och få gungor. Förskolan skulle bli mer attraktiv om den utrustades med något lekredskap. Pedagogerna uttrycker att värmen och kylan inte är bra att arbeta i inomhus. På vintern har det varit iskallt på lilla Björn och på våren/sommaren när värmen kommit har hela byggnaden varit varm. Pedagogerna upplever att att luften inte cirkulerar och att det inte är behagligt att arbeta i detta. Pedagogerna vet sina arbetsuppgifter, ansvarsfördelningen är bra och alla strävar åt samma håll. Vikarier har förskolan inte behövt så ofta då resurs har funnits för barngruppen. Vid behov har Lillevi har hjälpt till med vikarieanskaffningen. För att underlätta vikarieanskaffningen önskas en vikariepool. Förskolan har pigga och glada barn, dock har stora delar av barngruppen varit språksvaga barn, de har inte talat svenska eller haft otydligt tal. Detta har krävt kompetenta pedagoger som visat respekt för varje barns kompetens. Den föräldraaktiva introduktionen har fungerat bra, den har gynnat relationerna mellan förskolan och familjerna då vårdnadshavarna fått inblick i verksamheten och pedagogerna fått en samlad bild av familjen. För att öka livärdigheten på Lyckan och andra förskolor har en askultationsmodell utarbetats. Syftet med denna modell var att systematiskt kunna följa upp olika utvecklingsarbeten på förskolan. Denna gång askulterade alla pedagoger området Språk och kommunikation. Askultationen genomfördes under hela verksamhetsåret och bidrog till ökad medvetenhet och personlig utveckling hos pedagogerna och som pricken över I:t vanns priset Vårens nytänkare för detta arbete. Askultationsarbetet kommer att fortsätt nästa verksamhetsår och då med fokus på lågaffektivt bemötande. Detta områda ska bli mycket intressant att följa då det bygger på pedagogernas förhållningssätt. 8