GRÖNA FAKTA TRÄD OCH VA-LEDNINGAR. en komplicerad relation
|
|
- Ingvar Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GRÖNA FAKTA Foto: Johan Östber TRÄD OCH VA-LEDNINGAR en komplicerad relation Sedan 1990-talet har SLU i Alnarp arbetat med fråan krin rotintränninar i vatten- och avloppsledninar. Efter ett större projekt, som avslutades i början av 2010, kan nu flera tidiare sanninar ifråasättas. Problematiserinen av forskninsområdet har därmed ökat. Ett fördjupat samarbete mellan VA-verken och den förvaltnin som ansvarar för parker och rönytor är måna åner av avörande betydelse för att förebya och lösa problemen med rotintränninar. Av Johan Östber, Örjan Stål, Max Martinsson och Ann-Mari Fransson GRÖNA FAKTA 5/2010 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium Centrum för stadens utemiljö vid slu
2 Kostsamma konflikter när träd och VA-system ska samsas Ett träd kräver samma förutsättninar för att kunna leva oberoende om det växer i naturmark eller atumiljö. Tyvärr löms detta ofta bort när man planterar stadsträd jordmänden blir för liten. När träden dessutom ska samsas med VA-ledninar under markytan i staden blir det ännu mer komplicerat. Konflikterna som uppstår blir kostsamma publicerade trädårdstekniker Örjan Stål för första ånen sina forskninsresultat krin rotintränninar i VAledninar efter arbete som bedrivits vid Institutionen för lantbruksteknik, SLU i Alnarp (numera område Landskapsutvecklin) enomfördes en enkätundersöknin som visade att problemet med rotintränninar i VA-ledninar fanns i nästan samtlia kommuner i Sverie (totalt 95 procent). Enlit ytterliare en undersöknin i Danmark år 2000 svarade 97 procent av de 176 städer som delto i undersökninen att de hade rotintränninar i sitt VA-nät. Rötter i davattenlednin (1) och spillvattenlednin (2). Illustration: Hanna Fors Det finns ett flertal teorier krin vad som ör att rötter träner in i VA-ledninarna. Teorierna beskriver dels anledninar till att trädet er upphov till en rotintrännin, dels varför rötterna utvecklas till ett problem inne i ledninen. Om miljön inne i VA-ledninarna inte hade erbjudit rötterna nåot som de behövde hade rottillväxten avstannat när de väl penetrerat ledninen. det är på rund av vattnet och/eller närinen som rötterna er upphov till rotintränninar. Enlit danska källor kan läckande VA-ledninar vara en anlednin till att rötterna växer mot ledninarna. I Tyskland har både inenjörer och bioloer läne hänvisat till den tidiare allmänt vedertana teorin att trädets rötter växer läns med närins- och fuktihetsradienter som bildats av läckande rör. Rötterna, menade de, trände sedan in i VAledninarna eftersom det fanns ännu mer närin och vatten där. Numera ifråasätter dock vissa forskare om den mänd vatten som läcker ut från ledninarna kan e upphov till en adekvat radient som rötterna skulle kunna följa. De kritiska rösterna menar även att den rotväxt som har studerats utanför ledninarna inte är typisk för vattenupptaande rötter. En överlevnadsstratei Det har tidiare rapporterats att träd med dåli vitalitet växer ner i VA-ledninarna för att kunna överleva i den urbana miljön. Det finns, enlit svenska källor, erfarenheter som pekar på att olika trädarters specifika behov och eenskaper, satta i relation till växtplatsens förutsättninar, är av mycket stor betydelse. Trädens ståndort anses i detta sammanhan kunna avöra om och när rötterna penetrerar en avloppslednin. Tidiare forsknin har hävdat att en dåli växtplats tidiareläer rotintränninarna eftersom trädrötterna snabbare växer från växtplatsen ut till rörravarna och sedan in i ledninarna. Denna teori har dock på senare tid börja ifråasättas, det är dock klart att den urbana växtplatsen innebär en ökad risk för konflikter mellan ledninar och träd då båda måste samsas om de beränsade ytor som finns i våra städer. En annan teori hävdar att rotintränninarna kan bero på läckae av syre från ledninarna, men det har inte ått att styrka om ett eventuellt syreläckae kan påverka rotintränninsförloppet. Skiss på de olika rotsystemen: Pålrot (1). Hjärtrot (2). Sänkrot (3). Dessa olika rötter kan finnas i trädens undom (juvenila skede) men allteftersom rotsystemet växer funerar inte denna enkla kateoriserin. Illustration: Hanna Fors Goda exempel I måna kommuner finns det ett väl utarbetat samarbete mellan den förvaltnin som ansvarar för parker och rönytor och VA-förvaltninen. Trots det kan det vara svårt att hitta lösninar på problemen med rotintränninar i VA-ledninar. I vissa fall saknas det helt ett samarbete, vilket ör det mycket svårt att lösa problemen. Branschoranisationen Svenskt Vatten har under lån tid arbetat med fråan krin rotintränninar i VA-ledninar och även ett ut ett flertal publikationer. Dessa publikationer når tyvärr inte alltid fram till parkförvaltarna utan sprids endast till VA-förvaltarna. För att hitta lösninar som minskar problemet med rotintränninar krävs dock att de båda yrkeskateorierna samarbetar. I måna av publikationerna som finns att ladda ner från Svenskt Vattens hemsida ( nu/) finns exempel på lösninar. Där finns också exempel på kommuner där man haft ett funerande samarbete. Foto inifrån en VA-lednin i Växjö. Utvecklas i rörravar Enlit både svenska och internationella källor kan rörravsåterfyllnaden öra att trädens rötter söker si ner i rörravarna. Återfyllnaden av rörravarna innebär ofta att mikro- och makroporer bildas där rötterna kan växa. Därför utvecklas trädrötterna i rörraven och stöter sedan på VA-ledninarna. Väl inne i VA-ledninarna kan rötterna utvecklas och orsaka stopp eller driftstörninar i systemen med yt- och källaröversvämninar som följd. Konflikten mellan ledninens funktion och trädets rötter är därmed ett faktum. Vatten och närin är nåra av de rundläande kraven för tillväxt hos träd och buskar. När en rotintrännin väl har inträffat är det därför svårt att tro att rötterna inte kommer att ta upp vattnet och närinen. Fråan är snarare huruvida Rotupptrännin vid en cykelbana i Malmö. Foto: Johan Östber 2 3
3 Vilka trädarter er rotintrännin? Fråan krin vilka trädarter som er upphov till rotintränninar är det som främst har diskuterats i Sverie. Läne har rekommendationen varit att inte plantera pil eller poppel i närheten av VA-ledninar, eftersom man ansett att det är dessa arter som främst skapat problem med rotintränninar. Men det finns fler arter som kan orsaka problem. I Sverie var det vanlit att plantera pil och poppel i miljonprorammets bostadsområden under och 70-talen. Där börjar nu måna ledninar få problem med rotintränninar. Det år att dra paralleller till australiensiska rapporter som främst framhåller eukalyptus som en problemart vad äller rotintränninar. Eukalyptus är ett vanlit stadsträd i måna australiensiska städer, och detta ör att det är svårt att dra nåra slutsatser krin trädartens betydelse. Danska källor upper att det främst är pionjärträd som er upphov till rotintrännin. Det har dock inte forskats vidare krin detta i Danmark. I vår undersöknin under jorde vi därför en sammanställnin där vi istället försökte få fram så måna arter som möjlit som ett upphov till rotintränninar. Detta jordes enom att sortera ut de träd som stod i närheten av en rotintrännin utan att vara omivna av andra träd. Genom denna undersöknin kunde vi få fram en lista på träd och buskar som med stor sannolikhet hade ett upphov till rotintrännin. Nåra av dem är: Alm (Ulmus labra, Ulmus labra 'Horizontalis', Ulmus minor 'Hoersholmiensis') Lönn (Acer campestre, Acer platanoides, Acer pseudoplatanus) Fläder (Sambucus nira) Murröna (Hedera spp.) Paradisbuske (Kolkwitzia amabilis) Salix (Salix alba, Salix caprea, Salix pendulina 'Eleantissima', Salix 'Vitellina') Spirea (Spiraea spp.) Även liuster (Liustrum vulare) och ett flertal björk-, poppel- och äppelsorter med flera hade med stor sannolikhet ett upphov till rotintränninar. Rekommenderat avstånd Det har funnits rekommendationer om lämplit avstånd mellan träd och VA-ledninar för att minska risken för rotintränninar. Denna rekommendation har i Sverie tidiare varit tre meter, men det avståndet anses numera vara alldeles för litet. Avståndet spelar med stor säkerhet en roll för när rotintränninen uppstår, men för att reducera risken betydlit krävs trolien ett avstånd på så mycket som femton till tjuo meter. Spireor som växer mycket nära en davattenbrunn i Malmö. Foto: Johan Östber Avrävda rötter från en stor lind i Lund, Foto: Johan Östber Detta är naturlitvis en omöjlihet i den urbana miljön där det finns ledninar mer eller mindre överallt. Det äller istället att parkförvaltninen och VA-verken i höre utsträcknin har en kommunikation krin var det är möjlit att plantera träd. På de flesta platser måste man acceptera att en rotintrännin kan ske, men på vissa, speciellt känslia ledninssträckor kan det vara nödvändit att låta bli att plantera träd. Avläsna rötter För att ta bort rötterna från VA-ledninarna används speciella rotskärare som fräser sönder rötterna. Även hötrycksspolnin kan användas. Båda metoderna kostar penar och reducerar ledninarnas livsländ. Det är därför ofta billiare att ta bort, eller byta ut, trädet. I bland annat USA används vanlitvis inte mekanisk bekämpnin såsom rotskärnin. Istället används olika typer av bekämpninsmedel. Att använda kemikalier anses där vara ett effektivt sätt att bekämpa rotintränninar. I Australien används herbicider (oräsmedel) i packninarna för att på detta sätt hindra rötterna från att växa in i ledninen. Det bör dock påpekas att de framtida konsekvenserna av att använda kemikalier är svåra att förutse. Det finns alltid en risk för läckae till rundvatten och vattendra. Skulle ett förbud komma mot detta sätt att arbeta finns det en risk att även dessa länder kan få stora problem med att beränsa rotintränninarna. Lämplia lösninar Nedan beskrivs nåra olika lösninar för att åtärda en befintli rotintrännin. Metoderna finns närmare beskrivna i rapporten Trädrötter och ledninar oda exempel på lösninar och samverkansformer, och i examensarbetet Rotintrännin i VAledninar en fallstudie i Växjö. Omlänin Schaktarbete utförs och helt nya ledninar läs. Man kan här läa helsvetsade rör i plastmaterial. Detta är speciellt intressant på sträckor där befintli veetation ska bevaras och framtida rotproblem kan förutses för konventionellt anlada ledninar. Ledninsrenoverin Infodrin med strumpa Denna metod år ut på att en strumpa i en typ av lasfibermaterial vräns in i ledninen för att sedan härdas på plats. Detta er fullott skydd i ledninssträckorna, men inte vid serviser och skarvar. Metoden är speciellt intressant på sträckor där man vill undvika schaktnin och när ledninen, förutom skadan, anses vara i ott skick. Strumpnin kan även öras på delar av ledninar utan att hela ledninssträckan behöver läas om. U-liner Ett kupat rör träs in i det befintlia röret. Med hjälp av tryck vecklas röret ut och bildar då ett nytt, löst liande rör inuti det amla. Det är dock svårt att få täta skarvar mot brunnar och serviser med U-liner. Det år heller inte att läa U-liner på en beränsad sträcka, det måste öras på en hel ledninssträcka (från brunn till brunn). Byte av veetation Metoden är oftast den billiaste lösninen. Man måste dock ha i åtanke att stadsbilden förändras. Denna metod rekommenderas därför främst när det äller amla dålia träd som ändå bör bytas ut inom en snar framtid. Spolnin Metoden används bland annat i Växjö istället för beskärnin på sträckor där rotskärnin skulle förstöra ledninarna. Spolnin används annars främst för att få bort avlarinar av sand, samt efter att rotbeskärnin jorts. Fortsatt beskärnin/rotskärnin Metoden är i länden en dyr lösnin och därför knappast ekonomiskt försvarbar. Dock bör man använda metoden då man har speciellt betydelsefulla träd som man vill bevara, alternativt som en temporär lösnin. Datainsamlin År 2007 enomfördes en stor datainsamlin av ledninsinformation och ledninsfilmninar. Den omfattar totalt ledninssträckor med sammanlat rotintränninar, fördelade på de tre städerna Malmö, Skövde och Katrineholm. Under 2008 kompletterades datainsamlinen med en inventerin av totalt träd samt kompletterande filmninar i ytterliare en stad, Växjö. Ytterliare inventerade och inmätta träd har även erhållits från de deltaande städernas databaser. Dessa träd har dock funnit utsprida runt om i städerna. Totalt er detta en databas med inventerade och inmätta träd. 4 5
4 Samarbete ynnsamt för alla Genom ett samarbete mellan parkförvaltnin och VA-förvaltare år det inte bara att lösa problemen med rotintränninar i VA-ledninar. Det år även att hitta måna andra samarbetsområden som ynnar båda förvaltarna. Malmö och Växjö är exempel på städer med positiva erfarenheter från samarbeten, där en öppen davattenhanterin har bekostats av VA-förvaltaren, men där skötsel sedan örs av parkförvaltaren och faktureras VA-förvaltaren. Genom denna lösnin har parkförvaltaren fått ett nytt rönstråk utan nåon kostnad alls, medan VA-förvaltaren har fått en billi och effektiv lösnin på det ofta problematiska davattenproblemet. Nåra exempel på samarbeten är Auustenbor, Fjärilsparken/Sundsbroparken och Vanåsatan i Malmö, samt Alléväen och Sandsbroväen i Växjö. Här har davattnet setts som en tillån istället för en belastnin. Eftersom de lösninar som projekterats till stora delar saknar VA-ledninar finns heller ina problem med rotintränninar. Vanåsatan i Malmö var ett av de första samarbetsprojekten i staden där både parkförvaltnin och VA-förvaltnin var involverade. Fastiheterna läns atan hade stora problem på rund av att pilrötter hade tränt in och täppt till de amla ledninarna. Eftersom träden var i dålit skick, och ledninarna var i stort behov av en renoverin, beslutade man att omprojektera hela atan. Träden tos bort och ett svackdike anlades tillsammans med träd som dels planterades länre ifrån serviserna och dels inte blev så stora som pilarna. Olika samverkansformer Öppna davattenlösninar är ett utmärkt exempel på samarbete mellan parkförvaltninar och VA-förvaltare, men det finns självklart måna platser där en sådan lösnin inte är möjli. Hur år det exempelvis att lösa problem med rotintränninar i ett villaområde eller atumiljö? I rapporten Trädrötter och ledninar oda exempel på lösninar och samverkansformer finns ett antal försla på lösninar. På Tulpanväen i Linköpin stod en stor pil på en privatpersons tomt. Pilen hade tränt in i både davatten- och spillvattenledninen och även servisledninar från ett närbeläet dahem. Efter kontakt med privatpersonen beslutades 1996 att VA-verket skulle bekosta nedtanin av pilen och ett ersättninsträd, vilket var den i särklass billiaste lösninen för VA-verket. Ersättninsträdet blev ett mindre fruktträd då det inte ansås breda ut si lika mycket som pilen. Billiare lösnin I detta exempel hade ledninen rotskurits fyra åner det sista året. Kostnaden för att fortsätta denna insats beräknades till kronor per år, i jämförelse med att byta ut trädet som då kostade kronor. Ibland kommer fråan upp om det är tillåtet att använda VA-verkets resurser för att ta ned privatpersoners träd, men om trädet inte byts ut kan kostnaden bli betydlit höre än för utbytet som framkommer av exemplet ovan. I de flesta fall blir det billiare för VA-verken att betala nedsånin och ersättnin av träd istället för att fortsätta rotskära ledninen eller renovera den. Det är dock viktit att alltid föra en diskussion krin de specifika objekten. I ett av samverkansexemplen i Trädrötter och ledninar oda exempel på lösninar och samverkansformer tas Torshösplan i Malmö upp. På platsen växer en allé av välmående hästkastanjer (Aesculus hippocastanum) som vid tidpunkten var runt sextio år. Eftersom ledninen behövde åtärdas och träden ansås som bevarandevärda beslutade man att ledninen skulle strumpas. Denna åtärd var mer kostsam än om träden hade bytts ut, men både VA-verk och parkförvaltnin anså att den dyrare åtärden var att föredra eftersom träden kunde bevaras. Lästips Orvesten, A., Kristoffersson, A., & Stål, Ö. (2003). Trädrötter och ledninar oda exempel på lösninar och samverkansformer. Stockholm: VA-Forsk nr 31. Riders, D., Rolf, K., & Stål, Ö. (2005). Trädrötter och ledninar nya rön om rotintrännin i moderna VAledninar. Stockholm: VA-Forsk nr Stahre, P. (2008). Blue-reen finerprints in the city of Malmö, Sweden. Malmö: VA SYD. Kan ratis hämtas på Stål, Ö. (1996). Rotintrännin i avloppsledninar En undersöknin av omfattnin och kostnader i Sveries kommuner. Stockholm: VA-Forsk. Östber, J. (2007). Rotintrännin i VA-ledninar En fallstudie i Växjö. SLU Alnarp: Examensarbeten inom Landskapsinenjörsprorammet. Östber, J. (2008). Samarbetsrutiner vid rotintränninar. SLU Alnarp: Examensarbeten inom Landskapsinenjörsprorammet. Östber, J., Stål, Ö., Martinsson, M., & Fransson, A-M. (2010). Förebyande av rotintränninar i VAledninar utvecklin av beslutsstöd. Stockholm: Svenskt Vatten. Finansierin och tack Den undersöknin som lier till rund för rapporten har jorts i samarbete med Svenskt Vatten Utvecklin (tidiare VA-Forsk), Partnerskap Alnarp, Stiftelsen J. Gust. Richert stiftelse (SWECO), Puls AB, Tekis AB, Inpipe, Per Aarslev, NCC-Ledninsrenoverin, Malmö stad, Katrineholm, Skövde och Växjö. Ett stort tack riktas speciellt till Svenskt Vatten Utvecklin som låtit författarna använda text och bild ifrån VA-forskrapporten Förebyande av rotintränninar i VA-ledninar utvecklin av beslutsstöd. Bent Mattsson och Ewa Kjellman vid Puls AB, samt Arne Mattsson vid Gatukontoret Malmö stad förtjänar ett extra stort tack efter att ha bidrait med både praktisk och teoretisk kunskap. En tanke år även till framlidne Peter Stahre, initiativtaare till detta projekt samt den som startade forsknin inom ämnesområdet för snart tjuo år sedan. Tre bilder från Vanåsatan i Malmö där svackdike och nyplanterade körsbärsträd avhjälpte problemet med rotintränninar och samtidit skapades en bra davattenlösnin. Foto: Johan Östber 6 7
5 Underlätta samspelet mellan träd och ledninar Del av davattenlösninen i Fjärilsparken i Malmö som även funerar som eko-korridor. Fjärilsparken anlades 2000 och är ett utmärkt exempel på samarbete mellan park- och VA-förvaltare. Foto: Johan Östber Följande rekommendationer kan användas vid planerin, drift och underhåll där träd och ledninar finns i närheten av varandra: För trädens överlevnad är det av stor vikt att träden tillåts få så mycket plats som de behöver under mark. Grävninar i närheten av träden måste förhindras eller enomföras med handschakt/vakuumteknik för att minska skadorna på träden. Samtlia träd- och buskarter kan åstadkomma rotintränninar oavsett ledninens dimension, material eller ledninsdjup. Möjlien kan uppkomsten av rotintränninar fördröjas vid optimala växtförhållanden, men det är viktit att komma ihå att oda växtförhållanden inte enbart beror på jordvolymen utan även på dess innehåll av exempelvis närin, vatten och humus. I vissa fall måste man kanske acceptera att trädplanterinen innebär en höre risk för rotintrännin, och att kanske enbart få eller ina träd kan planteras utmed ledninssträckan. När en åtärd väl ska öras på en rotintränninsdrabbad lednin är det viktit att man tar hänsyn till hela det anränsande ledninssystemet. Rotintränninarna kan måna åner härledas till brunnar eller serviser, vilka kan vara de delar av ledninarna som eentlien behöver åtärdas för att huvudledninen ska vara i funktionsdulit skick. För att nå bra helhetslösninar på rotintränninsproblemet utifrån samtlia aspekter såsom estetik, ekoloi, teknik och ekonomi är det viktit att en dialo och ett samarbete förs mellan de involverade yrkesrupperna. Måna åner kan problemen undvikas, fördröjas eller ske i mindre omfattnin om planerin och arbete samordnas i ett tidit skede. Ida finns tillån till olika typer av GIS-applikationer där man kan samla information krin trädinventerin och TVinspekterade avloppsledninar. Det är därför numera relativt enkelt att få fram underlasinformation för beslut ällande intressekonflikter mellan träd och avloppsledninar. Movium fyller 30 år! Det firar vi med en latinsk sentens spatia nosce civitatis Lär känna stadens rum! GRÖNA FAKTA 5/2010 Författare till detta Gröna Fakta är (fr v): Johan Östber, landskapsinenjör och doktorand vid område Landskapsutvecklin, SLU i Alnarp, som jobbat med rotintränninsproblematik sedan Örjan Stål, trädårdstekniker, som dels arbetar som projektledare vid område Landskapsutvecklin, dels som konsult i eet företa. Max Martinsson, konsult, som enom sitt dataföreta bidrait med databasuppbynad och analyser. Ann-Mari Fransson, docent vid område Landskapsutvecklin, som bidrait till den färdia VA-Forsk-rapporten som detta Gröna Fakta byer på. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, Alnarp. Telefon Redaktör: Göran Nilsson. ISSN Publicerat i Utemiljö 5/
Det var inte bättre förr
miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner
Läs merBehovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun
Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult 076-1017915 2006/551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan
Läs merDetaljplan för Brännö Handel
2018-03-16 Davattenutrednin/skyfallsutrednin Projekt: Detaljplan för Brännö Handel Handläare: Kvalitetsranskare skyfall: Kvalitetsranskare davatten: Linnea Lundber, Kretslopp och vatten Dick Karlsson,
Läs merUppföljning mål tertial
TJÄNSTESKRIVELSE Handläare Datum Ärendebetecknin Cecilia Frid 2016-05-12 SN 2015/0531.03.01 0480-450000 Socialnämnden Uppföljnin mål tertial 1 2016 Försla till beslut Socialnämnden beslutar att odkänna
Läs merDetaljplan för Almnäs 5:2 med flera inom Tveta i Södertälje (dnr ) KS/2014:249
TÄNSTESKRIVELSE 2015-06-17 Kommnstyrelsen Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Detaljplan för Almnäs 5:2 med flera inom Tveta i Södertälje (dnr 2013-00290-2014) KS/2014:249 Förvaltninens försla
Läs merDALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor!
FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE Bästa kolleor! Vintern 2010 2011 JUNI Utivet 2010 av FSS mediarupp DALECARLICABLADET Nu vankas det snart Jul och ännu en vinter som överraskar, åtminstone här i
Läs merVäg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län
FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010
Läs merkommun- gäller Anbudstävlin g Dnr nr E Sida 1 (6) Avdelningen för Projektutveckling Fleminggatan 4 Box Stockholm
Dnr nr E2014-0036 633 Sida 1 (6) 2014-02-17 Markanvisninstävlin för bostäder i Snösätra i Råsved Exploaterinskontoret bjuder in till markanvisninstävlin med hållbarhetskriterier för bostadsbebyelse inom
Läs merALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3
RAPPORT ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 Framtagen av teknikförvaltningen Datum 2018-12-19 ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 Innehåll ALLEINVENTERING SÖDERVÄG... 1 1. SYFTE OCH MÅL... 2 2. AVGRÄNSNING...
Läs merIntroduktion till vetenskapsmetodik. Vetenskap och forskning. Vetenskapsfilosofi och vetenskapsmetodik. Falsifikationism
Introduktion till vetenskapsmetodik Vetenskap och forsknin Vetenskap: ordnad, dokumenterad och kritiskt utvärderad enerell kunskap. Forsknin: process att ta fram nya (säkra) kunskaper och ökat vetande.
Läs merMinnesanteckningar från projektmöte Projekt Ekonomiskt bistånd
Minnesanteckn proj.möte 1.0 1 av 6 Minnesanteckninar från projektmöte 2010-09-13 Projekt Ekonomiskt bistånd Deltaare: Kerstin Wexell Ulrika Hae Iner Larsson Monica Larsson Lennart Nyman Göran Säwén Linda
Läs mer1. Norrvikens trädgårdar
1. Norrvikens trädårdar Gällande detaljplan för Norrvikens trädårdar För Norrvikens trädårdar äller detaljplan, laakraftvunnen 1989-10-05 med innebörd att säkra trädårdarnas verksamhet på platån och med
Läs merMinnesanteckningar från projektmöte Projekt Ekonomiskt bistånd
Minnesanteckn proj.möte 1.1 1 av 5 Minnesanteckninar från projektmöte 2010-01-21 Projekt Ekonomiskt bistånd Deltaare: Kerstin Wexell Maria Richter Iner Larsson Monica Larsson Renée Strobl Göran Säwén Linda
Läs merMinnesanteckningar från projektmöte Projekt Ekonomiskt bistånd
Minnesanteckn proj.möte 1.0 1 av 6 Minnesanteckninar från projektmöte 2009-12-04 Projekt Ekonomiskt bistånd Deltaare: Kerstin Wexell Maria Richter Iner Larsson Monica Larsson Göran Säwén Linda Dahlquist
Läs merGRÖNA FAKTA KYRKOGÅRDEN. plats för de döda, kraft åt de levande
GRÖNA FAKTA Foto: Anela Sandell KYRKOGÅRDEN plats för de döda, kraft åt de levande På kyrkoården vilar de döda men platsen är till för de levande. Väl estaltad kan den underlätta sorebearbetnin och funera
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merHästar och foderstater
Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merINTERN KONTROLL I REGION SKÅNE
Bilaa 2 Internkontrollplan för år 2017 INTERN KONTROLL I REGION SKÅNE 1 IK Information 2 IK Sammanställnin (underla för RS uppsiktsplikt) 3 IK matris 4 IK bedömnin - lista (plan) 5 IK karta (prioriterin)
Läs merlrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se
lrf samköp Nyckeln till de röna närinarna Vi öppnar dörren till en marknad värd miljarder Genom LRF Samköp får du tillån till en ny stor marknad för dina varor och tjänster. Vi är specialister på inköp,
Läs merAnn-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Växtartdiversiteten är högre i urbana miljöer (på grund av eller trots urbaniseringen?) Exota arter ökar i urbana områden (neophyter nutid-
Läs merPM Tillägg systemförslag dagvatten Litteraturgatan
PM Tillä systemförsla davatten Litteraturatan Fördröjnin och renin av davatten från Litteraturatan och lokalator DHI - pm litteraturatan davatten tillä.docx / ope / 2016-05-11 1 Innehåll Innehåll 2 1 Inlednin
Läs merRekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013
Projekt Rekorderli renoverin Förstudie av enerieffektiviserin och Fronts fasadsystem i befintlit flerbostadshus från miljonproramstiden. Slutrapport för Laersber hus 222 Eskilstuna Kommunfasihet AB Utarbetad
Läs merRIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats
Läs merGodkänt dokument - Johanna Rosvall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
1 av 8 Trädinventering och okulär besiktning En inventering av träden enligt bifogad karta, har utförts under augusti månad 2016 av Cathrine Bernard och Anders Ohlsson Sjöberg. Området är beläget söder
Läs merNR 5 - AKTUELL PLANERING I OSKARSHAMN. September 2015
STADE RUT R 5 September 2015 - AKTUELL PLAERIG I OSKARSHAM Planproram för Södra Infarten Saltviks Hamn Storskoens Industriområde Ica Maxi Inre hamnen Med flera Samhällsbynadskontoret DET KOMMUALA PLAMOOPOLET
Läs merVIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014
Vattnet i den hållbara staden - En konferens i Göteborg 12-13 november 2014 Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål 22 års erfarenheter med forskning, planering och projektering
Läs merÅRSREDOVISNING 2011. konnektionslinje
ÅRSREDOVISNING 2011 konnektionslinje Innehållsförtecknin Välkommen till årsstämma Välkommen till årsstämma 3 Året 2011 4 Amhult 2:s ordinarie årsstämma för räkenskapsåret 2011 (2011-01-01 2011-12-31) kommer
Läs merEkonomisk trädvärdering vid Rothoffsvägen, Eskilstuna augusti 2017
Ekonomisk trädvärdering vid Rothoffsvägen, Eskilstuna augusti 2017 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com Datum 2017-08-22 Fredrik Eklund Park & Naturavdelningen
Läs merTräd inom Detaljplan Hageby 4:2
1(4) 2017-02-17 Tekniska kontoret Handläggare, titel, telefon Maja Pålsson, landskapsarkitekt 011-152091 Träd inom Detaljplan Hageby 4:2 Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att utföra planarbete
Läs merGRÖNA FAKTA TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG?
GRÖNA FAKTA Foto: Nina Brunndahl Warnolf TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG? Den värdefulla, tätortsnära naturen minskar i Sverie. Trenden är tydli också i Europa rönytan per stadsinvånare
Läs merANTAGANDEHANDLING. Stensnäs. Fiskartorpet
Stensnäs ANTAGANDEHANDLING Fiskartorpet 1 14 F:a Mark o. Plan KE Rosén Karl Erik Rosén Rottne Åän 2 363 33 ROTTNE T.: +4647091157 / +46703191157 E.: ke.rosen@rosentech.com DETALJPLAN Horenäs 1:6, del av.
Läs mer5:e Nordiska polisforskningskonferensen, Växjö 140819 HAR KOGNITIV FÖRMÅGA NÅGON PRAKTISK BETYDELSE BLAND SÖKANDE TILL POLISUTBILDNINGEN?
5:e Nordiska polisforskninskonferensen, Växjö 140819 HAR KOGNITIV FÖRMÅGA NÅGON PRAKTISK BETYDELSE BLAND SÖKANDE TILL POLISUTBILDNINGEN? Stefan Annell. Le psykolo och doktorand Rekryterinsmyndiheten och
Läs merInventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult
Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering vid Vandraren 8 och Orienteraren 8 På
Läs merTrädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,
Trädinventering & okulär besiktning Brandstegen Midsommarkransen, 2015-03-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2 av
Läs merBroddetorp Framtidsbygd på forntidsmark
Broddetorp Framtidsbyd på forntidsmark En lokal utvecklinsplan för Broddetorpsbyden 2013-2018 1 Förord Denna plan har taits fram av invånarna i Broddetorp. Det aktiva arbetet har jorts av intresseföreninens
Läs merFörebyggande av rotinträngningar i VA-ledningar
Rapport Nr 2010 04 Förebyggande av rotinträngningar i VA-ledningar utveckling av beslutsstöd Johan Östberg Örjan Stål Max Martinsson Ann-Mari Fransson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling
Läs merStökiometri Molberäkningar
Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så
Läs merTrädinventering & okulär besiktning. Fader Bergström, Axelsberg
Trädinventering & okulär besiktning Fader Bergström, Axelsberg 2018-12-03 Trädinventering är utförd av Anders Ohlsson Sjöberg, Arbor Konsult AB, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2
Läs merSamhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista
Kallelse till sammanträde 2014-04-23 sid. 1 Samhällsbynadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdaen den 23 april kl. 10.00 Plats: Sammanträdesrummet Maistern Förhinder för ledamot
Läs merGRÖNA FAKTA STADSTRÄD FÖR FRAMTIDEN MAGNOLIA
GRÖNA FAKTA Manolia kobus. Foto: Dan Rosenholm. STADSTRÄD FÖR FRAMTIDEN MAGNOLIA Inen annan växtrupp kan mäta si med det exotiska uttrycket hos måna av de vårblommande manoliorna. I takt med att man ida
Läs merUTVECKLINGSPROJEKT 2005-2007. Undervisning och vägledning utifrån en identifiering av fångarnas inlärningssvårigheter
UTVECKLINGSPROJEKT 2005-2007 Undervisnin och välednin utifrån en identifierin av fånarnas inlärninssvåriheter UTVECKLINGSPROJEKT Undervisnin och välednin utifrån en identifierin av fånarnas inlärninssvåriheter
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställnin version 1 1 (11) STATISTIKES FRAMSTÄLLIG Partisympatiundersökninen (PSU) Ämnesområde Demokrati Statistikområde Partisympatier Produktkod ME0201 Referenstid 2018 maj Kontaktuppifter
Läs merVarför har Malaysia trots ett lägre humankapital upplevt högre ekonomisk tillväxt än Filippinerna?
Nationalekonomiska Institutionen Kandidatuppsats januari 2007 Varför ar Malaysia trots ett läre umankapital upplevt öre ekonomisk tillväxt än Filippinerna? En utvidad teknoloispridninsmodell Handledare
Läs merInventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015
Inventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015 1 Trädinventering På uppdrag av Fastighets AB Förvaltaren (Ulrika Almqvist)
Läs merU^l*" Christina Axelsson Förvaltningschef. röpr cs. KoMMUN. 2. tre veckor två gånger om året, tre veckor på våren och tre veckor på hösten.
'1 HiW röpr cs KoMMUN Anneli Stray, Förvaltninssekreterare 0221-256 53 anneli.stray@kopin.se MSSV 2016-1 1-03 Vår betecknin Er betecknin KS 2016/507 KOPNCS KOMMUN Stadskanslict 2016 -tt- u tr ljnr )i rrieb
Läs merSMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok
SMART Ink Mac OS X operativsystem Användarhandbok Produktreistrerin Om du reistrerar din SMART-produkt, informerar vi di om nya funktioner och proramuppraderinar. Reistrera online på smarttech.com/reistration.
Läs merFlyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3
Perspektiv Flyttninar 2014 nr3 2015 1 Bäste läsare! Under 2014 jordes över 15 000 flyttninar till och från Helsinbor. Nästan lika måna, cirka 12 000 flyttninar, jordes mellan stadens delar inom Helsinbor.
Läs merDigital- och datorteknik
LEU43 iital- och datorteknik, Chalmers, 25/26 Föreläsnin # Uppdaterad 28 september, 25 iital- och datorteknik Funktions- och excitationstabell ör JK-vippa: J K & & S R C J C K Föreläsnin # Biträdande proessor
Läs merDen inneboende besparingspotentialen i armering
n i sn ä leveran f & s rin e in arm erid vid din t r so ra t spa r h c Fä la o enk För s o l r s. Färsorterin & färlossnin Den inneboende besparinspotentialen i armerin Klippt och bockad armerin är en
Läs merEkonomisk trädvärdering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017
Ekonomisk trädvärdering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2017-03-28 Lisa
Läs merExamensarbete 1 för Grundlärarexamen med inriktning årkurs 4-6
Examensarbete 1 för Grundlärarexamen med inriktnin årkurs 4-6 Grundnivå 2 Skönlitteratur och film i historieundervisninen En litteraturstudie krin användninen av skönlitteratur och film i historieundervisninen
Läs merÅtgärder för minskat kväve- och fosforläckage från hästgårdar inom Oxundaåns avrinningsområde.
Slutrapport Åtärder för minskat kväve- och fosforläckae från hästårdar inom Oxundaåns avrinninsområde. Diarienr: TRN 2015-0038 En inte så ovanli syn på hästårdar, med kraftit upptrampade partier. Projektets
Läs merKv. Grankällan. Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan LEK +27,5 +27,5 +24 LEK LEK +23,5 +21, , ,5
33 +29,5 32 31 +27,5 +25 +26 +25,3 +30 B +28 +31 +23,5 A +23,7 B1 +25 A1 +28 +22,5 +22,9 +24,5 +21 +21,6 +24 +27,5 +19 +19,6 +23,5 +17,5 +27,5 +23 +16 +28 Förråd, omklädnin m.m. Tenbom Landskap Kv. Grankällan
Läs merSkötselplan för kommunalt ägd naturmark i Strandängen Etapp 2
Skötsell för kommult äd turmark i Strdänen Eta 7-3-9 Da Fredriksson, kommunekolo da.fredriksson@jonkoin.se Syfte och målbild: Skötsellen omfattar turmark i 8 skötselområden och den urättas i sambd med
Läs merSpecificering av identifierade immateriella tillgångar
Södertörns höskola Institutionen för Företasekonomi Kandidatuppsats 15 hp Redovisnin Höstterminen 2009 Specificerin av identifierade immateriella tillånar Utvecklinen sedan IAS/IFRS infördes Av: Marcus
Läs merV2 Drivande utvecklingsaktör drivande utvecklings aktör uppnås Delområden 0 0
2020 Reionstyrelsen Reionstyrelsen Reionstyrelsen Verksamhetsplan och budet - Riskanalys för intern kontroll P P P P Verksamhetsplan och budet - Plan för intern kontroll Delårsrapporterin - Uppföljnin
Läs merÖversiktlig trädinventering längs med. Lidingöbanan 2012-07-31
Översiktlig trädinventering längs med Lidingöbanan 2012-07-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg, Arbor Konsult AB, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se Inventeringen
Läs merSammanställning av analyser under seminariet Digitala medier och språk i förskolan Sammanställning analys av Spel/ Appar. Grupp 1
Sammanställnin av analyser under seminariet Diitala medier och språk i förskolan Sammanställnin analys av Spel/ Appar. Grupp 1 Fyll i er analys av spelet. Markera med 0-3 plustecken i respektive ruta.
Läs merRotinträngning i VA-ledningar. En fallstudie i Växjö. Johan Östberg. Examensarbete inom Landskapsingenjörsprogrammet. 2007:8 ISSN
Examensarbete inom Landskapsingenjörsprogrammet. 2007:8 ISSN 1651-8160 Rotinträngning i VA-ledningar En fallstudie i Växjö Johan Östberg Institutionen för Landskaps- och trädgårdsteknik Box 66 230 53 ALNARP
Läs merDelårsrapport 1 2013 Handlingar i ärendet:
Delårsrapport 1 Handlinar i ärendet: Landstinsstyrelsens skrivelse till landstinsfullmäktie Delårsrapport 1 -06-11 LJ /628 Förvaltninsnamn Avsändare Landstinsfullmäktie Delårsrapport :1 För att säkerställa
Läs merSvenskt Vatten Rörnät och Klimat mars
Svenskt Vatten Rörnät och Klimat 2018 13-14 mars Växters tålighet i den urbana miljön- fakta och fördomar i samband med dagvattenhantering Örjan Stål 25 års erfarenheter med forskning, planering och projektering
Läs merHur kan träd skadas vid arbeten?
Grävningsarbeten i närheten av träd Inledning Tillsammans med byggnader utgör träd stadens stomme och spelar en viktig roll för att ge staden dess speciella identitet och karaktär. Vid grävningsarbeten
Läs mer5 Växjö kommun. 5.1 Genomsläpplig beläggning på Västra Esplanaden
5 Växjö kommun I Växjö kommun har man sedan låg tid tillbaka antagit ett helhetsgrepp kring hanteringen av dagvatten. Det kommunala ledningsnätet är på sina platser överbelastat och det har anlagts både
Läs merDetaljplan för del av kvarteret Plantan
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläare Datum Diarienummer Johan Andersson 2018-07-02 KSN 2017-1852 Saa Winård Kommunfullmäktie Försla till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktie besluta att anta
Läs merÖversiktsplan 2025 Bodens kommun. Antagen av kommunfullmäktige 19 juni 2017
Översiktsplan 2025 Bodens kommun Antaen av kommunfullmäktie 19 juni 2017 Förord Översiktsplan 2025 fokuserar på kommunens framtid relaterad till markanvändninen som ett strateiskt utvecklinsmedel. Översiktsplanen
Läs merACO Stainless modulrännor
CO Stainless modulrännor CO Rostfritt Produktkatalo CO rännsystem Modul 20 Modul 125 Modul 200 Innehåll Inlednin: nvändninsområden. Rostfritt stål...3 Systemöversikt... 4 Modul 20... 5 - Byhöjd. Flöde...
Läs merTrädstandarder redskap för förvaltning av träd. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: johan@trädkonsult.nu
Trädstandarder redskap för förvaltning av träd Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: johan@trädkonsult.nu 2 Mitt mål för de närmsta 40 min Informera er om viktiga projekt Inspirerar er med vad som
Läs merBefintliga trädalléer Näsby Slott
Vegetation & Infrastruktur AB Befintliga trädalléer Näsby Slott Bakgrund Syfte är att göra en konsekvensbedömning gällande risker till att träd kommer att skadas och ges försämrad vigör i samband med kommande
Läs merGod. Helg. Fältposten. Julpapper för insamling. önskar Styrelsen. önskar Styrelsen
Brf Fältöverstens informationsblad Nr december 2015 Julpapper för insamlin Mellan den 23 och 29 december kommer det att finnas behållare utanför flytthissen, för insamlin av julpapper. God Hel önskar Styrelsen
Läs merSMART Ink. Windows operativsystem. Användarhandbok
SMART Ink Windows operativsystem Användarhandbok Produktreistrerin Om du reistrerar din SMART-produkt, informerar vi di om nya funktioner och proramuppraderinar. Reistrera online på smarttech.com/reistration.
Läs merräd Värdefulla TBurseryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm i Götsbo är förmodligen den största almen i kommunen. Trädet har en omkrets på 586 cm. Värdefulla räd TBurseryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Burseryd Under sommaren 2013
Läs merGRÖNA FAKTA Betula albosinensis. Foto: Cecilia Öxell Betula utilis Grayswood Ghost. Foto: Cecilia Öxell
GRÖNA FAKTA Betula albosinensis. Foto: Cecilia Öxell Betula utilis Grayswood Ghost. Foto: Cecilia Öxell Betula nira. Foto: Cecilia Öxell Betula allehaniensis. Foto: Cecilia Öxell STADSTRÄD FÖR FRAMTIDEN:
Läs merAvsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget
Säkerhetsdatablad Upphovsrätt, 2015, 3M Company Samtlia rättiheter förbehållna. Kopierin och/eller nedladdnin av denna information i syfte att tillodoöra si 3M :s produkter på tillbörlit sätt är tillåten
Läs merEkonomisk trädvärdering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016
Ekonomisk trädvärdering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016 Svartsjö Trädkonsult Nöttesta 30 151 96 Enhörna 0704-90 52 81 cathrine.bernard@telia.com 1 Datum 2016-05-31 Fredrik Eklund Park & Naturavdelningen
Läs merWorkshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden
Läs merFörslag till yttrande, medborgarförslag om skyltning av träd i Skolparken Nora
1 (2) Förslag till yttrande, medborgarförslag om skyltning av träd i Skolparken Nora Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta att anta förslag till yttrande gällande medborgarförslag om skyltning
Läs merProjekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt
Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt Inledning Vid anläggande av byggnader och teknisk infrastruktur i naturmark och nära äldre värdefulla
Läs merÖversiktligt VA för Triangeln
Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca
Läs merMineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.
Sid 1 (4) STENMATERIAL Bestämnin av korndensitet hos råfiller Mineral areates. Determination of particle density of filler. 2. DEFINITIONER 3. SAMMANFATTNING 4. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 5. SÄKERHET 6.
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Mo 3:28 industriområde, Hudiksvalls kommun MKB för detaljplan
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Mo 3:28 industriområde, Hudiksvalls kommun MKB för detaljplan 2017-06-01 Upprättad av: Fanny Rudén Miljökonsekvensbeskrivnin Mo 3:28, Hudiksvalls kommun MKB för detaljplan Administrativa
Läs merÖP 2010. Sotenäs. kommun. del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR planeringsunderlag. antagandehandling översiktsplan
del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR planerinsunderla Kommunfullmäktie Kommunstyrelsen 2010-11-25 2010-12-16 KS Dnr 2001/1301 ÖP 2010 antaandehandlin översiktsplan Sotenäs kommun december 2010 del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP
Läs merAntagande av Detaljplan för del av kvarteret Plantan KSN
KF 9 17 september 2018 3 (25) KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2018-08-29 126 Antaande av KSN-2017-1852 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktie besluta att anta. Sammanfattnin
Läs merLärarhandledning. Tilläggshäfte PROGRAMMERING
Lärarhandlednin Tiäshäfte Prorammerin i styrdokumenten Våren 07 eslutade reerinen om att förtydlia skrivninarna om diital kompetens i läroplaner och kursplaner. För matematikens del inneär detta att man
Läs merTEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING
Sid 1 (13) TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Betecknin Miljöspecifikation för jordbävninsförhållanden TBE 102:2 Utåva 5 (S) Innehåll 1 ALLMÄNT... 2 1.1 Bakrund... 2 1.2 Överripande
Läs merHIPPOS. Framgång föder framgång
HIPPOS Fraån föder fraån AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor fraån och har nu ett av marknadens mest omtyckta hästfoder. EDEL HIPPOS erbjuder ett komplett hökvalitativt foderoch
Läs merVad är en klass? Övning 2. Konstruktorer. ffl copy-konstruktorn tar en instans av klassen som. ffl default-konstruktorn tar inga argument och kan
Vad är en klass? Övnin 2 Daens ämne är klasser och hur de hanteras. Vi kommer att bya upp ett exempel stevis och illustrera en hel del möjliheter, men också problem och saker man bör vara vaksam på. ffl
Läs merÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI
ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE JUNI 2010 Trafikstratei för Linköpin har utarbetats på Linköpins kommun, Miljö och samhällsbynadsförvaltninen. Projektansvari
Läs merDet icke prissatta - men av värde
Det icke prissatta - men av värde exemplet VINKLA Vägar i natur- o kulturlandskap Huvudarbetsgrupp Dr. Hans Antonson VTI Docent Lennart Folkeson VTI Dr. Anders Larsson SLU Prof. Kristina L Nilsson LTU
Läs merVäg 19 mellan Bjärlöv och Broby
UV RAPPORT 2014:113 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2014 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby Skåne, Kristianstads och Östra Göine kommuner, Färlöv, Kviine, Knisline, Gryt och Östra Broby socknar Tyra Ericson
Läs merTrädinventering & okulär besiktning. Kv Kabelverket etapp 3,
Trädinventering & okulär besiktning Kv Kabelverket etapp 3, 2014-11-25 Ansvarig för utförd trädinventering är,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se Inventeringen är utförd på uppdrag
Läs mer3:28 3:25. odling(ridstig) u y 3:27 STAFSINGE S:29. gc-väg. gc-väg LEK/BOLL. gc-väg 3,5 NATUR NATUR. gc-väg. allé g. gc-väg LOKALGATA 8,0 3,5 8,0
42 T:\Helsinbor planuppdra\helsinbor Inmutninen 2 dp\4 Planerin\41 Planhandlinar\412 Samråd\4122 Plankarta\Tenbom.jp T:\Falkenber planuppdra\falkenber A enerellt planuppdra\mallar rutiner planuppdra Fb\Vapen_SBK_stående.pn
Läs merzrt - Y i ah N(n F i \o \o (t)
(r a v5 z zrt 5 \o \o - Y i ah N(n F i ō -Fi' D A. -E t' Ī I) I-J (t) @ INNEHALL: 4 8 1l 13 L4 l8 20 27 30 32 35 36 38 4l 42 Dikr Kurirt Lcttt: Kvinnoma - Sveries nya fattiklass Caroline Runestlotter Ledare
Läs merSättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar
Statens tens geotekniska institut informer ormerar Sättningar i småhus Till dig som bor eller tänker bo i småhus på lera Geoteknik är ett ord som kan låta främmande, men dess betydelse är minst sagt jordnära.
Läs merVärmebehovsberäkning. Kursmaterial Installationsteknik FK. Lars Jensen Bearbetat av Catarina Warfvinge. rev 2001-02-08
Värmebehovsberäknin Kursmaterial Installationsteknik FK Lars Jensen Bearbetat av Catarina Warfvine rev 2001-02-08 Innehållsförtecknin 1 Inlednin 3 2 Värmeeffekt- och värmeeneribehov för en bynad 4 3 Värmeeneribehov
Läs merArbetsbeskrivning SFAI:s fortbildningsföreläsningar för specialistläkare Sammanfattning över tidigare och önskade föreläsningar.
Arbetsbeskrivnin SFAI:s fortbildninsföreläsninar för specialistläkare Sammanfattnin över tidiare och önskade föreläsninar. Svensk Förenin för Anestesi och Intensivvård November 2018 Owain Thomas, specialistläkare,
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämnin av kompaktdensitet med pyknometer och vatten Bituminous pavement and mixture. Determination of theoretical maximum density usin pycnometer and water. 1.
Läs merUtbildningssystem för jurister i EU Nederländerna
Utbildninssystem för jurister i EU Nederländerna Informationen har lämnats av Nederländernas advokatsamfund (Nederlandse Orde van Advocaten) April 2014 BESKRIVNING AV DET NATIONELLA JURISTUTBILDNINGSSYSTEMET
Läs merVälkomna till slutseminarium för samverkansprojektet
Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet Linköping 2014-12-11 AGENDA Tider mm 10:00 Välkommen (Movium, Björn Schouenborg, Vinnova) 10:30 (WP1)
Läs merInnehållsförteckning. Inledning sid 3. Utbyte av träd i alléer sid 4 Svedala. Utbyte av träd i alléer sid 12 Klågerup
Trädplan 2008-04-11 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Utbyte av träd i alléer sid 4 Svedala Utbyte av träd i alléer sid 12 Klågerup Utbyte av träd i alléer sid 14 Bara Bilaga 1 Översiktskarta, utbyte
Läs mer