Översiktligt VA för Triangeln

Transkript

1 Uppdragsnr: (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca 6 ha. Detta PM beskriver kortfattat förutsättningarna för vattenförsörjning samt spill- och dagvattenavledning för exploateringsområdet. PM:et tar också upp frågeställningar som bör beaktas. Vatten Spillvatten Dagvatten Figur 1: Översiktskarta med befintliga VA-ledningar WSP Samhällsbyggnad Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (6) Vatten och spillvatten Förslag på verksamhet är utrymmeskrävande men med låga förbrukningskrav på vatten och spillvatten. Eftersom huvudstråk för både vatten och spillvatten går i gamla järnvägsbanken i norra delen av området bör området kunna försörjas härifrån. Vattenledningen har dimension Ø160 och spillvattnet leds i självfallsledning med dimension Ø400. Dagvatten Ett dagvattenstråk genomkorsar västra delen av exploateringsområdet. Dagvattnet leds mestadels i öppna diken men är kulverterat under Norra Infarten och gamla järnvägsbanken. Dagvattnet rinner norrut till ett dammsystem innan det når havet. Dagvattensystemet är hårt belastat framför allt i samband med snösmältning men också vid intensiv nederbörd eftersom infiltrationsmöjligheten i marken är låg. För att inte överbelasta befintligt dagvattensystem ytterligare bör dagvattenflödet från exploateringsområdet fördröjas för att efterlika avrinningen från naturmark. Grönytor m² Takytor m² Profil, se Figur 8. Parkeringsytor m² Grönytor m² Figur 2: Möjliga fördröjningsmagasin för dagvatten inom exploateringsområdet För att kunna hantera nederbördsmängderna krävs troligtvis en kombination av olika fördröjningsmagasin. Detta kan möjliggöras genom att dagvattnet från parkeringsytorna leds till gräsbeklädda svackdiken eller till magasin under parkeringsytorna. Växtligheten på gröna tak kan magasinera regnvatten. I naturmarken i västra delen av området finns utrymme för ytligt dagvattenmagasin men svårigheten är att få vattnet dit. Från fördröjningsmagasinen kan exploateringsområdets utflöde styras med t.ex. en flödesregulator.

3 Uppdragsnr: (6) Storleken på fördröjningsmagasinen beräknas utifrån arealen på de hårdgjorda ytorna. Hela exploateringsområdet omfattar ca 6 ha, varav den östra delen är fördelad på: Takytor: m² Körytor/parkeringsytor: m² Grönytor: m² Totalt: m² Avrinningsfaktor för tak är 0,9, för vägar 0,8 och för grönytor 0,1. Ett utflöde på 2 l/s*ha ger ett totalt utflöde på ca 12 l/s från området. För att klara ett regn med 10 års återkomsttid krävs då en volym på fördröjningsmagasinen på ca 1400 m³. Svackdiken Längs gamla järnvägsbanken finns utrymme för en trädridå mot befintlig bebyggelse. Om denna utformas som ett svackdike kan det nyttjas som fördröjningsmagasin för dagvatten. Ett svackdike med 8 m bredd och 0,8 m djup och en längd på 220 m ger en volym på ca 700 m³ (Se Figur 4). Släntlutningen bör vara max 1:4 för att möjliggöra gräsklippning med åkgräsklippare. Figur 3: Principskiss svackdike Släntlutning max 1:4 Även längs väg 136 finns utrymme för ett dike. Detta dike ska omhänderta dagvatten från väg 136 men det finns utrymme för vatten även från planområdet. Ett svackdike med 8 m bredd och 0,8 m djup och en längd på 170 m ger en volym på ca 500 m³. Figur 4: Exempel på svackdiken (Blue-green fingerprints in the city of Malmö, Stahre Peter 2008 / Hållbar förvaltning av bostadsgårdar, SLU Alnarp)

4 Uppdragsnr: (6) Underjordiska magasin Under parkeringar kan man anlägga underjordiska magasin. Detta ger möjlighet att fördröja dagvatten utan att det krävs utrymme på markytan. Figur 5: Exempel på underjordiskt magasin (ACO StormBrixx) Gröna tak Med gröna tak kan man reducera nederbörd upp till ca 20 mm. Med takytor på m² ger det en volym på 400 m³. Figur 6: Exempel på byggnad med grönt tak (Veg Tech)

5 Uppdragsnr: (6) Dagvattenhantering vid extrem nederbörd och snösmältning För att klara intensiv nederbörd och snösmältning bör ytterligare fördröjning planeras för området. Det område som föreslagits väster om Blårörsgatan kan användas, men kräver troligtvis pumpning eller en dykarledning. Anledningen till detta är djupet på det befintliga dagvattendiket som går längs Blårörsgatan. Figur 7: Dagvattendiket längs Blårörsgatan Dagvattnet från exploateringsområdet kan ledas under vägen i en dykarledning med stor dimension till fördröjningsmagasinet där det fördelas på ytan från en stigarbrunn med kupolsil. Dykarledningen behöver regelbundet underhåll för att inte fyllas med sand och grus. Från fördröjningsmagasinet leds sedan dagvattnet i en mindre ledning tillbaka under vägen till diket. Därmed regleras utflödet från fördröjningsmagasinet. Fördröjningsmagasinet bör stå torrt emellan nederbördstillfällena. Befintligt dagvattendike Reglerat utflöde Figur 8: Principskiss för dykarledning och fördröjning Ny utjämningsvolym

6 Uppdragsnr: (6) Figur 9: Exempel på utformning av fördröjningsmagasin Ett annat alternativ är att placera ett fördröjningsmagasin längre uppströms i dagvattennätet. Då kan det maximala utflödet från exploateringsområdet ökas vid behov. Lämpligt läge och storlek för ett sådant fördröjningsmagasin bör i så fall utredas. Möjlig plats för fördröjningsmagasin Figur 10: Huvudstråk för dagvatten förbi exploateringsområdet Karlskrona WSP Samhällsbyggnad Kristina Berlin