Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Transkript

1 Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

2 Växtartdiversiteten är högre i urbana miljöer (på grund av eller trots urbaniseringen?) Exota arter ökar i urbana områden (neophyter nutid år, archeophyter innan 1500 år) Inhemska arter minskar - den drivande faktorn är de nya miljöförhållanden som skapats i städerna Det finns skillnader mellan olika skalor Sällsynta arter kan växa i städer om de får rätt förutsättningar Ökar växtbiotopdiversiteten följer diversiteten i andra organismgrupper med

3 Rurala och urbana biotoper blandas och det finns arter från båda miljöerna Intermediate disturbance theory där systemen störs i lagom omfattning kan fler arter finnas, successionen får starta om gång på gång Ö-teorin, biotoper i ett Urbanhav kan ses som öar och antalet arter är då beroende av öns yta och avståndet till källan

4 Städer har oftast byggts i områden med naturligt hög artbiodiversitet Gamla biotoper i städer har mycket stort bevarandevärde Det finns brist på näringsfattiga och våta växtbiotoper Städer hot-spots för invandring av nya växtarter (medveten och omedveten införsel) och troligen också patogener

5 Dammar Betesängar vid havsstränder Relikter från gammal jordbruksbygd Många hotade arter är knutna till jätteträd Med jätteträd räknas träd som har en DBH som överstiger : Al 2 meter, alm 4, ask 4, asp 2, avenbok 2, benved 0.5, bergek 3, björk 2, blodbok 4, bohuslind 2, bok 4, ek 5, en 0.5, fläder 0.5, fågelbär 2, gran 3, hagtorn 1, hassel 0.5, hägg 1, hästkastanj 4, idegran 2, lind 3, lundalm 4, lärk 2, oxel 2, pil 4, platan 4, poppel 4, rönn 1, skogslönn 3, sälg 2, tall 2, tysk(sykomor)lönn 2, vildapel 1, äkta kastanj 3. (DBH = Omkretsen mätt i brösthöjd, vilket motsvarar 1,3 m över marken)

6 Phytoherbivorous insects En bättre referens är; Kennedy and Southwood 1984 J animal Ecol.

7

8 Sjöman et al. 2011

9

10 Detta är nog vad alla tänker när de planerar ett träd

11 Så här blir det ofta

12 Trädplantering förr Träd stod kvar och man anlade staden runtomkring Träden planterades i jordbruksjord Avfall kastades rakt ut på gatan, dvs hög näringstillgång Trafiken var inte så dominant Trädplanering nu Träden planteras i jord som delvis består av rester från tidigare bebyggelse Bärigheten i vägkroppar och gång-/cykelbanor ska vara hög och prioriterad Den befintliga jorden byts mot anläggningsjord med definierade egenskaper men som förändras snabbt

13 Marken Kompakterat Material har tillförts Byggrester Slitage, rester av däck tex. Dränerat, dvs torrare Slitlager som ofta är opermeabla Mer näringsfattig Instabil som växtsubstrat Föroreningar Lokalklimatet UHI (urban heat island effekt) Marken värms snabbare Ljuset reflekteras Torrare luft Vindtunnlar Föroreningar

14 Det kan i princip vara ett raserat hus under ytan.

15 Så här ser det också ut under ytan i en stad. Omläggning av ledningar

16 En nyschaktad gångbana nära en parklind på Birjer Jarlsgatan i Stockholm. En vanlig marksituation för stadsträd där ledningsstråk och hårdgjorda ytor anläggs i trädets absoluta närhet. Trädet har utvecklat ett minimalt och kompakt rotsystem. Upprepade schakter och dåliga växtförutsättningar medger små utvecklingsmöjligheter i marken. (Foto: Björn Embrén) Från: Växtbäddar Stockholmsstadshandbok

17 Ibland verkar man glömt att trädet fortsätter under mark

18 Bilden illustrerar utrymmet i mark i en urban situation. Den växttillgänliga volymen för trädrötter är ofta mycket begränsad pga installationer under mark. (Illustration: Per Magnius, Trafikkontoret, Stockholm)

19 Typritning av trädplanering i hårdgjord stadsmiljö.

20

21

22

23

24

25

26 Men varför ska det behöva vara så här?

27

28

29

30

31 Rain gardens och storm-water planters

32

33 Så finns det fel som görs av okunskap Dessa träd togs ner för att någon hade sagt att de hade röta och farliga. Ett av fyra hade lite röta och mycket lite.

34

35

36 Jag är tyvärr rädd att det finns människor som tror att ett träd klarar en sån här behandling

37