VIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014

Transkript

1 Vattnet i den hållbara staden - En konferens i Göteborg november 2014 Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål 22 års erfarenheter med forskning, planering och projektering av träd i stadsmiljö med koppling till konventionella VA-ledningar samt LOD lösningar till träd. VIÖS AB E-post: orjan.stal@viosab.se Mobil:

2 Välmående träd med täta kronor och intilliggande grönytor. Stor fördröjande och infiltrationskapacitet av regnvatten!

3 Nya allén Göteborg

4 Promenaderna i Norrköping

5 Staden har gått från mer gröna till hårdgjorda ytor Concrete tile Sand Asphalt Road bed

6 Träden får sämre växtförutsättningar genom minskad; Jordvolym Vattenmängd Gasutbyte Näringstillförsel (organiskt material)

7 Effekten för befintliga träd, stannar upp i utvecklingen och dör tidigare!

8 Nyplanterade träd ges aldrig förutsättningar till att bli stora!

9 Projektering som skapar problem för både träd och dagvattenhanteringen! Ingen vinnare bara förlorare Bild: Anna-Pettersson skog SWECO

10 Effekterna blir att antigen så dör man eller så hittar man någon annan att sko sig på!

11 Effekten gör att tredje part blir drabbad! Bild: Anna-Pettersson skog SWECO

12 Försök har gjorts att integrera dagvattenhantering och trädplantering

13 Oftast blir funktionen uppfylld bara för ena parten men inte för den andre! Varför blir växtförutsättningarna för träd oftast dåliga i sådana anläggningar?

14 Angränsande vägöverbyggnader och terrasser begränsar förutsättningar för goda växtegenskaper?

15 Redan begränsade rotutrymme blir oftast ännu mindre vid utförande!

16 Överbyggnaden till gräsarmering eller sk genomsläppliga beläggningar består av samkrossmaterial. Vilket ger en reducerad infiltrationskapacitet och sämre gasutbyte i marken!!!!!!!!!!

17 Jordarna som används är ofta befintliga återvunna massor som lätt kompakteras vid belastning?

18 Skötselfordon bidrar till att dessa jordar blir ännu mer kompakta!

19 Vad kan vi dra för lärdom av problembilderna?

20 Jo att materialet i ledningen och ledningsgraven verkar vara det optimala materialet till att kombinera växter och dagvattenhantering?

21 Miljön i ledningsgravar och i banvallar har oftast högre porvolym en omgivande mark som bidrar till god infiltration, gasutbyte och markfukt!!! Inga rötter i jorden!! Massiv rottillväxt i rörgraven

22 Denna kunskap har amerikanska plantskolor utnyttja. Träd drivs upp i ren ärtsingel!!

23

24

25

26 Klarar hög markbelastning, an kan användas som överbyggnad till körbanor

27 Bysis torg Södermalm Stockholm Denna teknik ger multifunktionella tekniklösningar med ett högt estisk och biologiskt värde för staden

28 Uppbyggnad av förstärkningslager med sorterad kross material ger utrymme för både rötter och till fördröjning av dagvatten

29 Detta bidra till välmående träd som kan växa länge på platsen samt att stora mängder ytvatten från så väl mark som tak kan tas omhand lokalt.

30 Exemplet Hornsgatan Före Efter Miljöpprustning av Hornsgatan

31 Miljöpprustning av Hornsgatan Ritning: Tyréns

32 Kan vara bra att göra en besiktning av källare innan byggstart för att undvika ogrundade krav. Geomembran mot hussidan är standard när vi bygger. Tvärsnitt trädgrop Ritning: Tyréns Miljöpprustning av Hornsgatan

33 Träden som är planterade utmed Hornsgatan är Ginkgo. De första träden planterade december 2101

34

35 Lite siffror kring Hornsgatan Kvarteret mellan Rosenlundsgatan och Ringvägen 230 meter långt båda sidor Tak och gångbane yta 4600kvm Nederbörd 600mm år cirka liter vatten år Rening kostnad per liter 1öre = 23000kr år Minskad belastning på dagvattensystem, Östersjön/Mälaren Hela Hornsgatan (tak gångbana) 25000kvm totalt x 600mm år liter per år 4500 kbm skelettjord 1500 kbm luftigtbärlager, infiltrationslager 300 träd varje grop 25 kvm/st kan i teorin ta cirka 230 mm vatten under en timme Miljöpprustning av Hornsgatan

36 I vidareutvecklingen för skelettjord är att jord ersätts med träkol. Detta för att ge en bättre vattenoch närings upptände förmåga samt möjlighet till rening av dagvattnet.

37

38

39