Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré

Transkript

1 Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari

2 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter och olika miljögrupper engagerade sig i. Idag tar de flesta människor aktiv del i miljöarbetet, till exempel genom källsortering av hushållssopor, genom köp av miljövänliga varor etc. Som ett led i det lokala miljöarbetet i Malmö presenterar VA-verket i denna skrift hur man som fastighetsägare kan utnyttja olika lokala lösningar för omhändertagande av regnvatten. På frivillig väg kan man härigenom göra en miljöinsats som bidrar till att förbättra den naturliga vattenbalansen i staden. Malmö 1999 VA-verket Malmö Text: Peter Stahre Teckningar och Layout: Mathias de Maré 2

3 Innehåll Förord 2 Snabb avledning av dagvatten kan ge olägenheter 4 Trög avledning av dagvatten ett intressant alternativ 5 Lokala dagvattenlösningar på befintliga fastigheter 6 Infiltration av takvatten 7 Uppsamling av takvatten i regnvattentunnor 8 Användning av vattengenomsläppliga beläggningar 9 Infiltration av avrinningen från hårdgjorda markytor 10 Avledning av dagvatten i svackdiken 11 Infiltration av dagvatten i stenkistor 12 Mer information 13 3

4 Snabb avledning av dagvatten kan ge olägenheter Av tradition har man alltid strävat efter att leda bort dagvatten från bebyggda områden så snabbt som möjligt. Detta sker genom att avrinningen från takytor och andra hårdgjorda ytor samlas upp i rörledningar som ansluts direkt till kommunens avloppsnät. För fastighetsägare kan en snabb avledning av dagvatten i olyckliga fall ge olägenheter i fastigheten. Exempel på detta är: Fuktproblem i källaren. Stuprör från äldre fastigheter går ofta ned i marken via järnrör. Dessa rör kommer med tiden att rosta sönder varvid vatten kan läcka ut. Upptryckning av vatten ur golvbrunnar i källaren. Fastighetens stuprör kan vid kraftiga regn bli helt fyllda vilket gör att man får övertryck i det interna ledningssystemet. För kommunen kan en snabb avledning av dagvatten ge olägenheter längre ned i avloppssystemet. Exempel på detta är: Uppdämningsskador på grund av överbelastning av ledningsnätet Utsläpp av obehandlat avloppsvatten i öppna vattenområden i staden Nedsatt reningseffekt vid avloppsreningsverken 4

5 Trög avledning av dagvatten - ett intressant alternativ I och med det ökade miljömedvetandet under 1990-talet har man delvis fått en ny syn på dagvattenhanteringen. Denna innebär att man numera ofta aktivt strävar efter att bromsa upp dagvattnet och att ta hand om en del av detta inne på fastigheten, så kallat lokalt omhändertagande. Härigenom kan man undvika en del av de på föregående sida redovisade olägenheterna. Vid all nybyggnation i Malmö prövas möjligheterna till ett lokalt omhändertagande av dagvatten. VA-verket ställer numera ofta krav på att en del av dagvattnet ska hållas kvar inom området. 5

6 Lokala dagvattenlösningar på befintliga fastigheter Att ta hand om hela eller delar av dagvattenavrinningen lokalt inne på tomtmark innebär många fördelar. Finns det då möjlighet att utnyttja tekniken även för befintlig bebyggelse? Erfarenheter från Malmö visar att man ofta med enkla medel kan ta hand om en hel del dagvatten lokalt. Det är dock viktigt att först kontrollera att de lokala förutsättningarna är de rätta. På de efterföljande sidorna i denna skrift ges exempel på hur man kan anordna lokalt omhändertagande av dagvatten inom befintlig bebyggelse. De tekniska lösningar som tas upp är: Infiltration av takvatten Uppsamling av takvatten i regnvattentunnor Användning av vattengenomsläppliga beläggningar Infiltration av avrinningen från hårdgjorda markytor Avledning av dagvatten i svackdiken Infiltration av dagvatten i stenkistor 6

7 Infiltration av takvatten Den mest effektiva formen av lokalt omhändertagande av dagvatten är att låta vattnet infiltrera på någon lämplig vegetationsklädd yta. Man kan räkna med att en etablerad gräsmatta normalt kan ta emot ett kraftigt regn på 40 mm utan att det sker någon avrinning alls från ytan. Vid infiltration av takvatten anordnas en utkastare på stupröret. Genom utkastaren kopplas dagvattnet bort från det konventionella avledningssystemet och får rinna ut över infiltrationsytan. För att lämpa sig för infiltration måste den aktuella gräsytan luta bort från huset. Från husets yttervägg och 3 meter ut bör nivåskillnaden vara minst 15 cm. Längre ut från huset räcker det med mindre lutning. För att inte riskera fuktskador på huskonstruktionen bör vattnet ledas bort från husets yttervägg via särskilda ränndalsplattor av betong. 7

8 Uppsamling av takvatten i regnvattentunnor En gammal beprövad metod att ta hand om dagvatten från hustak är att samla upp detta i regnvattentunnor. Det finns idag färdiga regnvattentunnor att köpa på byggmarknader men man kan förstås också anordna tunnorna själv. En regnvattentunna fylls relativt snabbt. För att inte riskera att få fuktskador på huskonstruktionen när tunnan blir full bör man anordna ett bräddavlopp på högre nivå. Det bräddade vattnet avleds via ränndalsplattor eller genom en slang till någon lämplig infiltrationsyta. För tömning av regnvattentunnan mellan två regn anordnas ett utlopp nära botten. Genom att ansluta en trädgårdsslang till utloppet kan det uppsamlade regnvattnet utnyttjas för bevattning. 8

9 Användning av vattengenomsläppliga beläggningar Inom varje bebyggd tomt finns hårdgjorda markytor som inte släpper igenom något regnvatten, till exempel betongytor, asfaltytor eller motsvarande. När tillfälle ges bör man försöka ersätta den täta ytan med något vattengenomsläppligt beläggningsmaterial. Som exempel kan nämnas grus, gles stenbeläggning, gräsarmeringssten av betong, eller genomsläpplig asfalt. 9

10 Infiltration av avrinningen från hårdgjorda markytor Om det finns möjlighet bör man justera lutningen på hårdgjorda ytor inom tomten så att dagvattnet kan rinna ut över någon angränsande infiltrationsyta. Givetvis får avrinningen då inte hindras av kantstenar. Större hårdgjorda ytor, till exempel parkeringsplatser kan kompletteras med dränerande partier av makadam eller gräsarmeringssten där vatten kan infiltrera. 10

11 Avledning av dagvatten i svackdiken Ofta kan man med ganska enkla medel styra dagvattenavrinningen från hårdgjorda ytor till speciellt anlagda grunda dikesveck i omgivande gräsytor, så kallade svackdiken. Ett svackdike, som normalt bara är någon decimeter djupt, fungerar förutom som avrinningsstråk även som infiltrationsyta. För att vatten inte ska bli stående i svackdiket bör detta ha en lutning i rinnriktningen på Genom den infiltration som sker i svackdiket får man en avsevärd reduktion av dagvattenavrinningen. För att öka infiltrationskapaciteten kan svackdiket förses med dränerande material i botten. Om svackdiket inte har något naturligt utlopp till omgivande mark bör det i nedströmsänden förses med kupolbrunn som ansluts till kommunens dagvattensystem. Normalt behöver kupolbrunnen bara utnyttjas vid de mest extrema nederbördstillfällena. 11

12 Infiltration av dagvatten i stenkistor En teknik som tidigare var ganska vanlig är att avleda dagvatten till speciellt anlagda stenkistor. Denna lösning har dock en del allvarliga begränsningar som man bör vara uppmärksam på: Jordlagren i Malmö är ganska täta vilket gör att infiltrationen från stenkistan normalt blir ganska begränsad Eftersom dagvattnet innehåller en del föroreningar får man räkna med att stenkistorna med tiden sätter igen Vattnet bör innan det tillförs stenkistan genomgå filtrering. För att filtreringen ska fungera måste filtret rensas regelbundet Om man väljer att anlägga stenkistor för omhändertagande av dagvatten får man räkna med att livslängden hos dessa är begränsad. Man bör för säkerhets skull alltid förse stenkistan med en avtappningsledning. 12

13 Mer information För mer information om innehållet i denna skrift och Er fastighets möjligheter att ta hand om regnvattnet lokalt är Ni välkommen att ringa till VA-verket. Telefonnummer till VA-verket finns på baksidan av denna informationsskrift. För mer information om dimensionering och utformning av anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten inne på tomtmark hänvisas till skriften Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD, utgiven av Svenska Vatten och Avloppsverksföreningen (VAV). 13

14 Vart vänder jag mig? Med frågor om lokala dagvattenlösningar VA-verket VA-verket VA-verket Malmö 14