VA-Utredning Sandvik Beställare: H2-concept Sandvik, Säters kommun Uppdragsnummer: Erik Carlsson

Transkript

1 VA-Utredning Sandvik Uppdragsnummer: Erik Carlsson

2 2 (19) 1 Bakgrund och syfte 3 2 Förutsättningar 4 3 Vatten och Avlopp 6 4 Dagvatten 10 5 Kostnader 15 6 Fortsatt arbete 17 7 Bilaga 1: Skisser 18 8 Bilaga 2: Kostandsberäkning 19

3 3 (19) 1 Bakgrund och syfte H2-Concept planerar för nybyggnation av fritidshus i området Sandvik vid Stora Ulvsjön, Säters kommun. Tyréns AB har fått i uppdrag av H2-Concept att genomföra en va- och dagvattenutredning inför detaljplanearbetet. Syftet med utredningen är att den skall ligga till grund för detaljplanearbetet och projekteringen av området.

4 4 (19) 2 Förutsättningar 2.1 Allmänt Det underlagsmaterial som använts i utredningen är: skiss på illustrerat planförslag, geologisk karta samt PM från SWECO Fritidshus områden vid Stora Ulvsjön. Inget digitalt kartmaterial för området har funnits tillgängligt i detta skede. För beräkning av dimensionerande flöden, trycknivåer mm bör anvisningar i publikationerna VAV P90 och VAV P83 följas. 2.2 Områdets omfattning Planområdet omfattar ca 12 ha. Ingen befintlig bebyggelse finns inom området. Planområdet gränsar mot Stora Ulvsjön. 2.3 Befintligheter Det finns i dagsläget ingen utbyggd kommunal VA försörjning i närheten av Sandvik. Det aktuella planområdet är obebyggt i dagsläget. 2.4 Genomförda tidigare utredningar Säters kommun har låtit SWECO utreda kostnaderna för en anslutning av Sandvik till det kommunala spillvattennätet. PM Fritidshusområden vid Stora Ulvsjön. 2.5 Recipient Området sluttar ner mot Stora Ulvsjön som blir recipient för dag- och renat spillvatten. 2.6 Geologi De geotekniska förutsättningarna är inte utredda för området utan grundar sig på jordartskartan och iakttagelser i fält. Jordlagren uppskattas till relativt tunna inom området. Vissa områden har noterats som sanka vid fältbesök. Infiltrationsmöjligheterna bedöms vara begränsade i området. Ingen hydrogeologisk utredning har ingått i Tyréns åtagande.

5 5 (19) 2.7 Topografi Området är kuperat och markhöjderna varierar mellan ca +170 m och +215 m. Området sluttar från sydost ner mot Stora Ulvsjön. Det kuperade landskapet gör att vatten lätt avleds från de högre partierna, men problem kan uppstå i svackor och vid nedanförliggande fastigheter. Med tanke på detta är det viktigt att avleda vattnet mellan fastigheterna, t ex med hjälp av avskärande diken. 2.8 Planerad nybyggnation Enligt nuvarande planförslag kan 16 villatomter för fritidsbebyggelse komma att anläggas i Sandvik. Fritidshusen kommer att användas under hela året.

6 6 (19) 3 Vatten och Avlopp 3.1 Genomförande Arbetet inleddes med att samla in och studera befintligt material. Därefter studerades den planerade utformningen av området och topografin. Möjliga placeringar av spillvattenanläggning lokaliserades. Dimensionerande flöden som anläggningarna bör dimensioneras för beräknas utifrån antal planerade tomter och 4 personer per bostad. Vattentäkten ligger placerad i de övre delarna av området, vilket medför att några större tryckhöjningar inom området inte bör krävas. Lägsta trycknivå på dricksvattennätet rekommenderas till 20 mvp över högsta tappställe. I VAV P83 föreskrivs lägsta trycknivå 15 mvp, men eftersom friktionsförlusterna blir större i fastigheter med moderna armaturer jämfört med äldre är det lämpligt att höja kraven. Eftersom det är stora nivåskillnader inom området har det kontrollerats att de lågt liggande fastigheterna inte får ett för högt tryck i lägsta tappställe. Spillvatten- och vattenledningsnätet utformades med utgångspunkt från programskissförslag och topografi. Ett översiktligt ledningsnät skissades upp och preliminära ledningsdimensioner bestämdes. Slutligen togs en översiktlig kostnadsbedömning fram.

7 7 (19) 3.2 VA Utformning Dricksvatten Vattenförsörjningen inom området kommer att ordnas med en gemensam borrad brunn som placeras i områdets sydöstra del. Placering och dimensionering av brunnen har utförts av Ehrvalls Bygg. Brunnens ungefärliga läge har levererats till Tyréns. Viktigt vid placering av en gemensam vattentäkt är att det inte föreligger någon risk för förorening. Denna kontroll ligger utanför Tyréns åtagande. Vattenledningsnätet anläggs utifrån placeringen av den gemensamma brunnen. Det bör dock planeras vid ledningsdragning så att det finns möjlighet att i framtiden koppla in sig på en eventuell kommunal vattenledning som kan förväntas vara sjöförlagd. Dimensionering Dimensioneringen av vattennät och brunn bör ske för 64 pe. Då brunn och pumphus är belägna i de högre delarna av området minskar kravet på pumparnas uppfordringshöjd. En grov kontroll har genomförts och det bör inte krävas någon tryckreducering inom området på grund av nivåskillnader. Dimensionering av pumpar och ledningsnät genomförs i detaljprojekteringen. Vattenrening Behov av vattenrening och liknande åtgärder ligger utanför denna VA-utredning. Släckvatten Brandvattenförsörjningen i planområdet löses i samråd med den lokala räddningstjänsten.

8 8 (19) Spillvatten För att underlätta en framtida kommunal anslutning av området bör detta tas med i planeringen redan nu. För planområdets del påverkar detta inte nämnvärt utformningen av ledningsnätet. Det förslag som utretts av SWECO är en anslutning via tryckavlopp genom en sjöförlagd ledning. Detta skulle i så fall ske genom att den anlagda reningsanläggningen slopades och ersattes av en avloppspumpstation. Några större ombyggnader av ledningsnätet kommer inte att krävas. Ledningsnät samt placering av brunn och spillvattenanläggning redovisas på skiss R01. Ledningsnät Utformningen av spillvattennätet är relativt låst av terrängen då området är sluttande mot sjön. Detta är dock fördelaktigt då det möjliggör att det relativt enkelt går att avleda spillvattnet med självfall ut ur området. Det enda som krävs är en planering av bebyggelsens höjdsättning i vissa delar av området. Dock kan det krävas pumpning för någon enstaka fastighet beroende på hur höjdsättningen görs. Spillvattnet leds som tidigare sagts med självfall inom området till det gemensamma reningsverket som följaktligen är beläget i områdets lägre delar ner mot sjön. Spillvattenrening En lösning på spillvattenreningen som föreslagits är slamavskiljare med efterföljande infiltration. Detta ställer stora krav på infiltrationskapacitet i marken för att fungera. Infiltrationsanläggningar är ett utrymmeskrävande alternativ där funktionen är svår att kontrollera. Vidare ställer det även stora krav på placeringen så närliggande vattentäkter inte förorenas. Som alternativ till denna lösning finns möjligheten att anlägga ett minireningsverk för området. Detta kräver mindre plats samt att funktionen är lättare att kontrollera genom provtagning på utgående vatten. Reningsverket bör vara försett med kemisk rening, och inte enbart biologisk. Detta beroende på att det är ett fritidshusområde där belastningen inte alltid är säkerställd vilket krävs för vissa biologiska reningsanläggningar.

9 9 (19) Med anledning av detta föreslås att spillvattenrening sker med ett minireningsverk. Exempel på fabrikat är Bioclere som består av en slamavskiljare följt av biobädd och avslutas med ett kemiskt steg. Denna kan även kompletteras med en infiltrationsyta efter det kemiska steget om önskemål finns, annars sker avledning direkt till recipient. Ytbehov för en anläggning som betjänar 16 fastigheter är 32m 2 utan efterföljande infiltration och 125m 2 om efterföljande infiltration önskas. Val av anläggning bör ske i samråd med den lokala miljöavdelningen. I skiss R01 har en yta markerats för reningsanläggning. Tillgänglighet Det är viktigt att reningsanläggningen är tillgänglig för fordon då den kräver kontinuerligt underhåll som t.ex. slamtömning.

10 10 (19) 4 Dagvatten 4.1 Genomförande Ett principförslag för dagvattenhantering har tagits fram med hjälp av underlag i form av programskiss och befintliga höjdkartor. Förslag till sträckning av dagvattenstråk har gjorts så att vattnet rinner naturligt med självfall till recipienten. Avrinningen från varje tomt har försökts förutses utifrån de befintliga höjdkurvorna 4.2 Principlösning för dagvatten Avvattningen sker företrädesvis till diken utefter vägarna. Avskärande makadamfyllda diken mellan tomter eller enklare avrinningsveck leder vattnet till dräneringsstråket. Bild 4.1: Exempel typsektion gata Planområdet med dräneringsstråk beskrivs på dagvattenplan, skiss R02.

11 11 (19) 4.3 Avledning från tomtmark Principen för denna dagvattenplan är att sträva efter LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) och öppna system för avledande av dagvatten. Det rekommenderas att takvatten leds på markytan till gräsmatta alternativt till lokala små magasin. Genom att vattnet får rinna över vegetationsytor innan det leds vidare mot recipienten fördröjs det ytterligare och en del vatten avdunstar eller upptas av växtligheten (s.k. interception). Bild 4.2: Exempel på lösning av takavvattning på tomtmark med ett litet öppet magasin. För vissa fastigheter där det är svårt att lösa takavvattningen kan det krävas att takvattnet leds till diken vid gatan, alternativt till ett magasin där det fördröjs innan det avleds till dikena. Detta för att säkerställa att vattnet inte rinner in på nedanförliggande fastighet. Magasinet kan t ex placeras under garageuppfarten på tomten. Med en genomsläpplig beläggning av gräsarmeringssten blir ytan körbar. Utflödet från magasinet regleras genom utloppsledningens storlek. Avrinningen leds till dagvattenstråk längs gatan. Val av lösning bör göras med tanke på varje tomts förutsättningar.

12 12 (19) Bild 4.3: Exempel på lösning av dagvattenhantering på tomtmark. Det är viktigt att marken lutar från huset på tomten och att hårdgjorda ytor lutas ut mot vegetationsytor eller mot dagvattenmagasin och dräneringsstråk. Kantstenar slopas inom området. Eftersom marken lutar kraftigt i stora delar av området måste dräneringsstråk i vissa fall anläggas både uppströms och nedströms fastigheterna. Ett avskärande dräneringsstråk för att hindra att vatten rinner in på granntomten rekommenderas. Med tanke på att området är kuperat kan husgrundsdräneringar förmodligen i de flesta fall ledas med självfall till dräneringsstråken och anslutas till dessa. Det är dock viktigt att noga kontrollera höjdsättningen så att ingen risk för dämning finns. I några fall kan det vara nödvändigt att leda dräneringen i separat ledning till lägre liggande dagvattenstråk alternativt till en lokal stenkista om det inte är möjligt att ansluta till dräneringsstråk. 4.4 Dräneringsstråk Öppna diken för uppsamling och avledning av dagvatten tar mycket plats. Då fastigheterna i området är relativt stora bör detta inte vara några problem. Men ett alternativ, speciellt mellan fastigheter, kan vara ett makadamfyllt dike med en dräneringsledning i botten.

13 13 (19) I grönytor och mellan fastigheter där man vill dölja diket kan ovanstående makadamdike utföras så att den synliga delen av dräneringsstråken t ex utgörs av en skålad gräsyta där dagvattnet samlas. Under gräsytan finns ett ca 1 m djupt dike fyllt med genomsläppligt material, typ makadam. Ett lager geotextil skyddar makadammen från det gräsbevuxna jordlagret. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Bräddintag, i form av brunnar med kupolsil, till dräneringsledningen är placerade ovan den skålade gräsytan. På så sätt avleds vatten även om transporten av vatten genom makadamdiket skulle försvåras, t ex då marken är frusen. Ett tredje alternativ som kan vara lämpligt för i första hand parkeringsytor på fastigheterna är att täcka makadamdiket med betonghålsten s.k. gräsarmeringssten. Istället för gräs kan hålrummen fyllas med makadam eller singel. Beläggningen blir väl genomsläpplig och har stor lastbärande förmåga, vilket är positivt t ex vid infarter till tomterna. Bild 4.4: Exempel på öppet dike. Risk för igensättning finns förmodligen med alla tre varianterna av diken och detta kan leda till att transporten genom diket försvåras. Eventuellt måste geotextilen eller det översta makadamlagret bytas ut efter några år för att funktionen ska garanteras.

14 14 (19) Lokalgator inom området bör generellt sett anläggas utan kantsten så att vattnet kan rinna av vägen ut över en grönyta och samlas upp i dräneringsstråken. På några ställen kan dock kantsten utnyttjas för att fånga upp vatten och styra det mot dräneringsstråk så att inte nedanförliggande tomter blir drabbade av översvämmande vatten. Vissa av gatorna i planområdet lutar kraftigt. Detta gör att det är extra viktigt att fånga upp dagvattnet vid kraftiga regn så att det inte rinner ned mot nedanförliggande fastigheter. Det föreslås att dräneringsstråken anläggs med en kombination av företrädelsevis öppna diken men i vissa delar i form av makadamdiken med gräsbetäckning alternativt öppet makadamdike. Om dagvattensystemet som helhet dimensioneras för ett 10- årsregn med 10 min varaktighet kan dräneringsledningarna i makadamdiket dimensioneras för ett 2-årsregn med 10 min varaktighet. 4.5 Rening av dagvatten Med denna principlösning för dagvattenhanteringen kommer allt vatten att ledas över grönytor och i diken innan det når recipienten. Detta ger inte bara en fördröjning av vattnet utan även en viss reningseffekt som dock är svår att beräkna. Någon särskild ytterligare rening av dagvattnet anses inte nödvändig i detta fall eftersom det planerade området inte är belastat av tung trafik eller industri.

15 15 (19) 5 Kostnader I kostnadsbedömningen har stora delar av schakterna antagits bli bergschakt. Detta då det saknas geotekniska undersökningar för området. Kostnaden för brunn och pumpstation har uppskattats till kr, ingen vattenrening ingår i denna summa. Djupet på brunn har antagits till 100 m, baserat på studier av närliggande brunnar i brunnsarkivet. Brunn med tillhörande anläggningar har inte ingått i Tyréns åtaganden. Kostnaden för reningsverk och efterföljande infiltration har levererats av Bioclere och omfattar komplett anläggning inklusive markarbeten. Om en anläggning utan efterföljande infiltration väljs minskar kostnaderna något. Även ytbehovet för anläggningen minskar i detta fall. Kontaktperson på Bioclere har varit Lennart Céwe. Kostnadsbedömningen för dagvatten omfattar dräneringsstråk utefter gator och mellan tomter enligt dagvattenplan. Utefter gatorna har kalkylerats med ett öppet dike på var sida om gatan och dräneringsstråken mellan tomterna antas utföras som makadamfyllda diken. Omkostnader för entreprenören och beställaren, t.ex. för upphandling och projektering har medräknats. Dessutom har 20 % för oförutsedda kostnader lagts på de beräknade kostnaderna. Kostnader för väg överbyggnad och beläggning har ej tagits med eftersom det ingår i kostnaderna för väg. För bedömning av kostnader har GF s á-prislista för markarbeten använts. Kostnadsnivå

16 16 (19) Den totala kostnaden för va-anläggningen inklusive avloppsreningsreningsverk i Sandvik uppskattas till ca 5.8 Mkr. Den totala kostnaden för dagvattenavledningen i Sandvik uppskattas till ca kr. Kostnadsberäkningen redovisas i bilaga 2.

17 17 (19) 6 Fortsatt arbete Denna va- och dagvattenutredning är avsedd att ligga till grund för detaljutformning och projektering av va- och dagvattenanläggningarna i Sandvik. Här följer en sammanställning av vidare undersökningar som bör utredas inför en detaljutformning. En hydrogeologisk utredning bör genomföras för att klargöra kapaciteten på den planerade brunnen, samt att som tidigare nämnts ingen föroreningsrisk av vattentäkten föreligger. Vidare även möjligheten att anlägga infiltrationsanläggningar om detta väljs. Geologisk undersökning för att klargöra de geologiska förutsättningarna på platsen. Vidare även möjligheten att anlägga infiltrationsanläggningar om detta väljs. Detaljprojektering av ledningar, diken och spill- och vattenrening då fastigheternas nivåer och det exakta antalet fastlagts. Samråd med kommun, räddningstjänst samt miljökontor m.fl. Gatans sektion bestämmer vilken typ av dike/ledning som passar bäst. Vid förändringar måste detta justeras. Det rekommenderas att i så hög grad som möjligt utjämna flödet och skapa volymer högt upp i systemet, på tomtmark och i diken. Höjdsättningen av fastigheter är av största vikt då man anlägger ett öppet dagvattensystem. Med tanke på att området är kuperat är säkerheten för nedanförliggande tomter mycket viktig. Vattnet måste ledas åt rätt håll med hjälp av diken och på vissa sträckor med hjälp av gatukantsten.

18 18 (19) 7 Bilaga 1: Skisser

19 19 (19) 8 Bilaga 2: Kostandsberäkning