FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN

Transkript

1 UNDERLAGSRAPPORT TILL DETALJPLAN MAGASINET1 OCH INTENDENTEN3 FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN KONCEPT

2 Uppdrag , DP Magasinet 1 och Intendenten 3 i Hässleholm Titel på rapport: Förutsättningar dagvatten Status: Koncept Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Brinova Hässleholm AB Stefan Mårtensson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Susanne Klint Ann-Christin Sundahl 1T Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: 1T 1T 1T Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Sammanfattning De förutsättningar och krav som gäller för dagvattenhanteringen för Intendenten 3 och Magasinet 1 sammanställs här. Underlag har varit plankarta, planbeskrivning och genomförandebeskrivning för Detaljplan för norra delen av T4-OMRÅDET, FD KASERNOMRÅDET, HÄSSLEHOLM samt MUR och projekteringsunderlag geoteknik för magasinet 1. Utöver detta underlag har även Hässleholms Vatten kontaktats. Sammanfattningsvis bör följande krav gälla: All bebyggelse ska ha ett avstånd till Almaån på meter och i åkröken säkras på plankartan att trädplantering. Markytan skall möjliggöra infiltration av dagvatten. Nybyggnation ska ligga på +46,5 meter för att möta risken för översvämning. Tomtmark planeras så att ytdagvatten kan ledas ut från husliv mot närliggande tomtgräns. Gator bör höjdsättas så att de är lägre än kvartersmark för att på så vis fungera som ytliga vattenvägar vid extrema regn. Krav för Magasinet 1 är att dagvatten ska omhändertas lokalt inom kvartersmark. Det innebär att dagvattenhanteringen ska lösas med infiltrationslösningar. Det är inte rimligt att dimensionera infiltrationslösningar för extrema regn därför kommer någon form av bräddledning/stråk ut till Almaån att behövas. Liknande krav finns inte för Intendenten 3. Dagvattenhanteringen inom detta område kommer ingå i den allmänna anläggningen. En mycket översiktlig geotekniks undersökning har genomförts inom Magasinet 1. Jordlagren består i huvudsak av fyllning (sand, grus och sten) som underlagras av sand, silt, torv, gyttja och sandmorän. Variationen vad gäller jordart och jordlager är stor över området. Dessutom ligger grundvattenytan högt (1,1-1,3 meter under markytan). Vad gäller infiltrationsmöjligheter gäller att jordar med hög andel organiskt innehåll, såsom torv, har relativt låg genomsläpplighet medan sand och sandmorän har hög genomsläpplighet. Likaså bör infiltrationsanläggningar ligga över grundvattenytan. För att kunna dimensionera infiltrationsanläggningar krävs bättre geotekniskt underlag. Dagvattenhanteringen kan göras på två olika sätt. Antingen görs en gemensam anläggning inom området. Det får då bli en samfällighet/gemensamhetsanläggning dit varje tomt leder sitt vatten för infiltration. Det kan tex vara ett infiltrationsstråk längs gatorna. Från den gemensamma anläggningen dras en ledning eller dike ut till Almaån för det vatten som bräddar. Det andra alternativet är att varje tomt har egna infiltrationsanläggningar och sedan en gemensam bräddanläggning ut i Almaån som tex kan vara ett dike längs gatorna eller en ledning. Några viktiga förutsättningar för dagvattenlösningarna är: Grundvattnet är högt (troligtvis). Därför måste infiltrationsanläggningarna vara ytlig. Det innebär att dagvatten troligtvis inte kan ledas ner i ledningar utan måste avledas på ytan. Infiltrationskapaciteten varierar i området och för att dimensionera krävs mer geoteknik. Höjdsättningen är viktigt och instängda områden måste undvikas. Med tanke på Almaån bör dagvatten genomgå någon form av rening. Dimensionerande regn för infiltrationsanläggningarna måste fastställas. 3(8)

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Områdesbeskrivning Gällande detaljplan Almaån Översvämningsrisk Dagvattenhantering Hässleholms Vatten Geoteknisk undersökning Utformning inom Magasinet (8)

5 1 Bakgrund I samband med framtagande av detaljplan för Magasinet 1 och Intendenten 3 i Hässleholm har Tyréns fått i uppdrag att ta fram förutsättningar och krav för områdets dagvattenhantering. Planförslaget är en justering av gällande plan Detaljplan för norra delen av T4-området, fd kasernområdet, Hässleholm. 2 Områdesbeskrivning Planområdet som utgör del av fastigheten Intendenten 3 är ca 1,8 ha stort. Området är idag obebyggt och planlagt för planlagd för bostäder, skola och lokalgata. Del av fastigheten magasinet 1 som också ingår i planändringen är ca 5,3 ha stort. Det är till största del obebyggt och planlagt för handel, icke störande verksamheter och kontor samt huvudgata och infart. Föreslagen markanvändning är i enlighet med gällande detaljplan med mindre justeringar. 3 Gällande detaljplan 3.1 Almaån I Almaån finns arter som omfattas av Natura 2000-direktivet och som ingår i EU:s nätverk för värdefull natur. Tjockskalig målarmussla och flodpärlmusslan är arter är fridlysta och måste värnas. I befintlig detaljplan gäller att all bebyggelse ska ha ett avstånd till ån på meter och i åkröken säkras på plankartan att trädplantering måste finnas som skuggar Almaån och skapar god miljö för de fridlysta arterna. 3.2 Översvämningsrisk För bostadsområden nära Almaån måste hänsyn tas till risken för översvämning. Översvämningsrisken ökar i och med att mark hårdgörs och tas i anspråk. Efter det att Finjasjön svämmade över 2002 genomfördes en hydraulisk analys av Finjasjön och dess omgivningar. Baserat på denna utredning har Hässleholms kommun tagit ett principbeslut ( ) att all nybyggnation ska ligga på +46,5 meter för att möta risken för översvämning. Bestämmelse om lägsta höjd på färdigt golv har därför skrivits in i befintlig detaljplan. 3.3 Dagvattenhantering Generellt gäller att dagvattnet ska tas om hand lokalt så långt det är möjligt. Det är viktigt att vattnet avslammas genom utjämningsmagasin innan det slussas vidare till känsliga vattendrag. Enligt befintlig planbeskrivning finns det ett dagvattensystem söder om Åhusvägen med 4 st utlopp i Almaån. Dagvattnet rinner utan rening och utjämning ut i ån. I samband med befintlig plans genomförande föreslog Hässleholm Vatten AB att samla upp dagvattnet från en stor del av bostadsbebyggelsen söder om Åhusvägen med tillhörande gator och leda det till befintlig damm på Ekbacka strax väster om planområdet. Nivån i magasinet regleras av sättare och utloppet är en Ø800 betongledning ut i ån. Norr om Åhusvägen rinner det dagvatten dels genom området och ut i ån men också från gator och allmän platsmark via ledningar och ut i ån. Dagvatten som genereras i handelsområdet norr om Åhusvägen ska enligt befintlig plan tas om hand lokalt. Dagvattnet som rinner genom området bör kunna infiltreras i vägdiken och föras vidare via en brädd ut i ån. Dagvatten som 5(8)

6 genereras på gator och allmän plats mark kan vid behov ledas till en ny damm väster om pumpstationen innan det går ut i ån. Mark i anslutning till ån skall göras infiltrerbar. I befintlig plans genomförandebeskrivning står följande: Tomtmark planeras så att ytdagvatten kan ledas ut från husliv mot närliggande tomtgräns. Vattnet får inte ledas ut på gata. Omhändertagande skall ske inom tomt. På plankartan finns bestämmelse om att markytan närmast Almaån skall möjliggöra infiltration av dagvatten. Vidare anges att för området norr om Åhusvägen ska dagvatten omhändertas lokalt inom kvartersmark. Det gäller således för magasinet 1. 4 Hässleholms Vatten Enligt uppgifter från Hässleholms Vatten gäller att: En VA-utredning har påbörjats av Hässleholms Vatten som omfattar dagvattenhantering i angränsande områden och vatten som måste transporteras genom aktuellt planområde samt framtagande av principlösning för resterande VA-system i T4 norra planen. Minsta täckning för allmänna VA-ledningar är 1 meter (från hjässan). Med tanke på extrema regn och risk för översvämningar är rekommendationen att gata ligger lägre än kvartersmark. Dagvattensystemet för Intendenten 3 kommer att ingå i den allmänna anläggningen. Området kommer att avvattnas till Almaån. Det finns inga krav på fördröjning eller rening av dagvattenet (förutom det som gäller enligt lagar och bestämmelser) innan anslutning till kommunens dagvattensystem. Dagvattensystemet inom Magasinet 1 kommer att tillhöra fastigheten och bli enskild. Enligt vad som gäller för befintlig detaljplan ska dagvatten tas om hand på kvartersmark. Troligtvis kommer det trots det att behöva finnas bräddmöjlighet ut till Almaån genom ledning eller ytligt vattenstråk. 5 Geoteknisk undersökning Tyréns har genomfört MUR och projekteringsförutsättningar geoteknik för entré Hässleholm (Magasinet 1). Undersökningarna visar att för magasinet 1 består jordlagren i huvudsak av fyllning av sand, grus och sten med inslag av mull och silt. Fyllningen underlagras av sand, silt, torv, gyttja och sandmorän. Variationen vad gäller jordart och jordlager var stor över området. Installerade grundvattenrör har lodats vid ett tillfälle. Mätningarna visade att grundvattennivån låg mellan 1,1 och 1,3 meter under markytan. Det motsvarar nivåer +43,7-45,0 meter. Vad gäller infiltrationsmöjligheter gäller att jordar med hög andel organiskt innehåll, såsom torv, har relativt låg genomsläpplighet medan sand och sandmorän har hög genomsläpplighet. 6 Utformning inom Magasinet 1 Enligt de krav som ställs ska dagvatten tas om hand lokalt via infiltration. Detta är rimligt att genomföra för vissa regnsituationer, men inte för extrema regn. En fråga som inte besvaras är för vilket dimensionerande regn ska infiltrationsanläggningarna dimensioneras? Detta måste vara en given förutsättning inför en dimensionering av dessa anläggningar. Ett rimligt dimensionerande regn är regn med statistisk återkomsttid mellan 2-10 år. Regnvolymer över 6(8)

7 detta kommer då att brädda ut till Almaån. Ur ett reningsperspektiv är det mest intressant att se till att den förts andelen av ett regn renas och baserat på det skulle ett 2-års regn kunna vara rimligt. Det är ju också så att ju längre återkomsttiden är ju större är desto större yta kommer att behöva avsättas för dagvattenhantering. Dagvattenhanteringen kan göras på två olika sätt. Antingen görs en gemensam anläggning inom området. Det får då bli en samfällighet/gemensamhetsanläggning dit varje tomt leder sitt vatten för infiltration. Det kan tex vara ett infiltrationsstråk längs gatorna. Från den gemensamma anläggningen dras en ledning eller dike ut till Almaån för det vatten som bräddar. Det andra alternativet är att varje tomt har egna infiltrationsanläggningar och sedan en gemensam bräddanläggning ut i Almaån som tex kan vara ett dike längs gatorna eller en ledning. Några viktiga förutsättningar för dagvattenlösningarna är: Grundvattnet är högt (troligtvis). Därför måste infiltrationsanläggningarna vara ytlig. Det innebär att dagvatten troligtvis inte kan ledas ner i ledningar utan måste avledas på ytan. Infiltrationskapaciteten varierar i området och för att dimensionera krävs mer geoteknik. Höjdsättningen är viktigt och instängda områden måste undvikas. Med tanke på Almaån bör dagvatten genomgå någon form av rening. Här ges några exempel på infiltrationsanläggningar. Ett exempel är svackdiken eller så kallade Rain gardens, vilket är nedsänkta bäddar med växtlighet. I Figur 1 visas ett exempel på en nyplanterad Rain garden som utformats som ett svagt skålat dike. Figur 1. Exempel på ett biodike där växterna kaveldun (i botten) och strandråg (längs kanterna) valts specifikt för deras lämplighet (Vegtech, 2014) Gemensamt för öppna dagvattensystem är att de är multifunktionella dagvattenlösningar som kombinerar tillfällig magasineringskapacitet med en god reningsförmåga. Rain gardens kan även utformas för att ta emot takvatten direkt i anslutning till utkastaren, se Figur 2. Bäddarna anläggs föresträdesvis en bit ut från fastigheten för att undvika skador på 7(8)

8 grunden och med lutning ut från byggnaden. Alternativt byggs ett tätskikt mellan bädden och byggnaden. Dagvattnet infiltrerar och renas i bädden. Figur 2. Exempel på Rain garden som anlagts i anslutning till takutkastare från ett garagetak (Department of Environmental Conservation, 2014) Om det visar sig att grundvattenytan ligger lägre är det möjligt att anlägga perkolationsmagasin. För att säkra god infiltration och samtidigt minska risken för att grundvattnet ska stiga upp i magasinet bör avståndet till grundvattenytan vara minst 1 m. Perkolationsmagasin kan antingen anläggas med makadam eller med dagvattenkassetter, se exempel i Figur 3. Den största fördelen med makadammagasin är att anläggningskostnaden är låg, nackdelarna är att de tar större plats samt att drift och underhåll är svårare. Dagvattenkassetter är effektivare för utjämning av dagvattenflöden eftersom hålrumsvolymen hos dessa i regel ligger kring 90-95%, vilket kan jämföras med makadammagasin med en hålrumsvolym på ca 30%. En annan fördel med kassetter är att dessa är enklare att underhålla eftersom de vid behov kan TV-inspekteras och rensas. Figur 3. Exempel på användning av dagvattenkassetter vid stora respektive små anläggningar. I figurerna visas kassetter från Wavin (Bilder: Wavin, 2014 och VVSForum, 2012) Ett alternativ för att minska den totala mängden dagvatten är att anlägga gröna tak. Dessa används för att utjämna och rena dagvatten och bidrar även till att förbättra luftkvaliteten. 8(8)