Dagvattenutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Upprättad av: Göran Söderlund. Mark och VA Teknik

Transkript

1 PM Upprättad av: Göran Söderlund Mark och VA Teknik 1

2 Status: PM Beställare Hans Erik Hansson Konsult Mark och VA Teknik i Sverige AB Södra Bulltoftavägen Malmö Tel: Org nr: Kontaktpersoner Göran Söderlund tel: E-post: goran.soderlund@mvateknik.se Innehåll SYFTE 3 BAKGRUND 3 KONTAKTER MED MYNDIGHETER 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4 BERÄKNINGAR AV DAGVATTENFLÖDEN 6 PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN 6 DAGVATTENHANTERING PÅ TOMTMARK 7 AVVATTNING AV VÄGAR 8 DRÄNERING 9 INFILTRATIONSMAGASIN 9 RENING AV DAGVATTEN 9 KÄLLHÄNVISNING 10 Bilaga 1, Förslag till Dag- och VA-system med befintligt ledningsnät Bilaga 2, Beräkning av infiltrationsmagasin 2

3 Status: SYFTE Syftet med detta PM har varit att ta fram en principlösning för dagvattenhantering för samt översiktligt ta fram vatten och spillvatten lösning för området, Se bild 1. Principlösningen som redovisas i Bilaga 1 skall ligga till grund för detaljprojekteringen. Bild 1 Översiktsbild. Inringat område visar utbredning av tilltänka utbyggnadsområdet. BAKGRUND Fastighetsägaren till, Hans Erik Hansson, planerar i samverkan med Trelleborgs kommun ett kombinerat exploateringsområde med bostadsbebyggelse i Beddingestrand med 8 st bostadstomter och 1 förskoletomt. 3

4 Status: För att klargöra möjliga lösningar för dagvattenavledning från området, har Mark och VA Teknik AB anlitats för att ta fram föreliggande dagvattenutredning. KONTAKTER MED MYNDIGHETER Mark och VA Teknik har under arbetets gång haft regelbundna kontakter med Trelleborgs kommun. FÖRUTSÄTTNINGAR LÄGE OCH AVGRÄNSNINGAR Planområdet är centralt beläget i Beddingestrand. Området avgränsas i norr av Beddinge Strandväg, i sydväst av Ängskavlevägen samt i söder till befintlig villabebyggelse och i öster av naturområden. Mark inom planområdet är till största delen gräsbevuxen med inslag av lövskog i den norra och östra delen. Marken norr och öster om planområdet är bevuxen med förhållandevis tät skog. Området är totalt ca 8000 m2 stort. UNDERLAG Följande material har legat till grund för dagvattenutredningen. Program för dagvattenutredning för Lilla Beddinge21:3 samt 35:2, i Beddingestrand. Grundkarta med befintligt VA-ledningsnät i plan. Planförslag upprättat av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Trelleborgs kommun. Översiktlig geoteknisk undersökning utförd av Geoexperten i Skåne AB daterad Kontakter med Trelleborgs kommun. BEFINTLIGA LEDNINGAR OCH ANSLUTNINGSPUNKTER I anslutning till planområdet finns kommunala ledningar för vatten och spillvatten. Några kommunala dagvattenledningar finns inte i området eller dess närhet. SPILLVATTEN Anslutning av spillvatten kan lämpligen ske till befintlig ledning i Ängskavlevägen. VATTEN Anslutning av vatten kan lämpligen ske till befintlig ledning i Ängskavlevägen. DAGVATTEN Kommunala ledningar för dagvattenavledning från området saknas vilket medför att dagvattenhanteringen bör lösas lokalt med LOD-teknik. Förutsättningar för detta är gynnsamma enligt den geotekniska undersökning som utförts. 4

5 Status: LANDSKAPSUTFORMNING Området utgörs idag av ängsmark, i norr och öster med bestånd av medelålders bestånd av lövträd. Området är flackt, men lutar i huvudsak från norr mot sydöst. Markhöjderna varierar mellan +6.4 m och +5,1 m. Inom området finns möjlighet att utföra underjordiska infiltrationsmagasin för dagvatten i gatumark. GEOTEKNIK Geoteknisk undersökning har utförts under vecka av GeoExperten i Skåne AB. Jordarna inom planområdet består i huvudsak av matjord underlagrat av sand och grusig sand till ett djup av ca 4 meter. Härunder består marken av sandig lerig morän. Grundvattennivån har uppmätts vid grundvattenmätningar gjorda i juni månad 2014 och varierar mellan ca 1.4 till 2.2 meter under mark med de lägsta nivåerna i områdets södra del. Möjligheterna till LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) genom infiltration och perkolation bedöms som gynnsamma inom planområdet genom den här aktuella förekomsten av sand med god hydraulisk genomsläpplighet K på ca K10-4 till mer än 3 m djup och lågt belägen grundvattenyta. 5

6 Status: PLANERAD UTBYGGNAD Planområdet föreslås bli utbyggt med åtta småhustomter och en förskola. Anslutning av området kommer att ske via Ängskavlevägen. BERÄKNINGAR AV DAGVATTENFLÖDEN BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH RESULTAT Nederbördsintensiteten med statistisk återkomsttid 10 år har använts vid beräkningar för att dimensionera infiltrationsytorna för dagvatten.. Vid beräkning har den regionala parametern Z=15 använts (enligt Rapport R18:1979, B Dahlström). Då recipient för dagvatten eller annan möjlighet för avledning av detta saknas samt att de geotekniska förutsättningarna för infiltration av dagvatten bedöms vara goda har beräkningsmodell för infiltration använts (Wavin Q-Bic fördröjnings- och infiltrationskalkylator). Se bilaga 2. Storleken av infiltrationsmagasinen avgörs i detta fall av perkolationskapaciteten för de jordlager i vilka dessa magasin placeras. Ju större andel öppen dagvattenhantering och lokala infiltrationsanläggningar som utförs på tomtmark desto mer kan infiltrationsmagasinen minskas i storlek. Aktuella jordarters hydrauliska genomsläpplighet där infiltrationsmagasin tänks bli placerade har bedömts till K Beräkning av infiltrationsmagasinen redovisas i Bilaga 2. Infiltrationstionsmagasinen föreslås vara underjordiska och placeras i vändplatsområdet i planområdets östra del. PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN ALLMÄNT Förutsättningarna för infiltration av dagvatten inom planområdet är förhållandevis gynnsamma. Bäst i områdets östra del där det övre jordlagret består av sand och grundvattenytan ligger mer än tre meter under markytan. Dagvatten från väg och allmänplats avleds i första hand via öppna svackdiken kombinerat med rörledningar till utfört infiltrationsmagasin. Dagvattnet inom området bör avledas i så stor utsträckning som möjligt över grönytor eller andra genomsläppliga ytor och fördröjas i öppna svackdiken o.d. Dagvatten som leds över grönytor ges möjlighet till infiltration vilket kan minska flödestopparna samtidigt som eventuella föroreningar binds i vegetationen. 6

7 Status: DAGVATTENHANTERING PÅ TOMTMARK Från tomtmark genereras regnvatten främst från hårdgjorda ytor såsom tak, garageuppfarter och uteplatser. Vatten från dessa källor kan infiltrera i marken genom anläggande av lokala magasin av typ stenkista, alt. magasin av plastkasetter. På förskoletomten anläggs fördröjningsmagasin av typ rörmagasin eller liknande för att hantera den här aktuella relativt stora takytan. Om dränering av husgrunder blir aktuell kan dräneringsledningarna ledas till pumpbrunn för att därifrån ledas till lokalt magasin enligt ovan. Viktigt är här att placeringen av lokalt magasin sker tillräckligt långt ifrån byggnad som skall dräneras. För att fördröja dagvatten redan på tomtmark rekommenderas det att leda vattnet ut över gräs- eller grusytor. Det är också av vikt att tomtmarken sluttar från huset ner mot eventuella svackdiken, gatans avvattningssystem eller andra grönytor. Genom att låta regnvatten rinna över vegetationsytor fördröjs flödena och en viss infiltration sker innan det leds vidare till recipienten. Man får även här en viss reningseffekt av dagvattnet. Stuprören bör anordnas med utkastare som mynnar i en betongränna som leds mot gräs- alternativt grusytor. Genom att leda vattnet i en betongränna säkerhetsställs det att vattnet inte går ner i husgrunden. Vid stora regn kan vattnet från stuprören skapa problem med erosion och därför bör ett erosionsskydd med makadam utföras där rännan avslutas, se bild 3. bild 3 betongränna över gräsyta Betongrännans längd bör vara minst 2 meter lång. Andra system för fördröjning på tomtmark är att anlägga grus- och gräsarmering. Då kan olika former av plattor med hålrum användas. Plattan tål belastning och består av ett rutnät. Hålrummen som rutnätet bildar fylls med exempelvis grus eller gräs. Plattytor enl. ovan kan anläggas där man annars tänkt sig asfalt, se bild 4 och 5. 7

8 Status: bild 4, betongsten med grusfogar bild 5, betongsten med grusfogar vid utfarter. Sten satt som svackdike AVVATTNING AV VÄGAR Enligt de planer som finns för området kommer vägområdet att vara 8.0 meter brett med en vägbredd på 5.5 meter och sidoremsa på 1.0 samt gångbana på 1.5 meter på norra sidan. Vägbanan utföres med med ensidig lutning mot sidoremsan i norr som utformas som svackdike med ca 0.10 meters djup. Dagvatten från svackdiket leds till infiltrationsmagasin beläget vändplatsen i planområdets östra del. Svackdiket kommer även att fungera som infiltrationsyta vilket medför att mängden dagvatten till infiltrationsmagasinet kommer att fördröjas och reduceras innan det når magasinet. Princip framgår av Bilaga 1,ritning

9 Status: DRÄNERING Normal dränering av hus och vägar kan komma att behövas inom området. Ställning till detta tages i detaljprojekteringsskedet. Angående dränering på tomtmark se avsnitt Dagvattenhantering på tomtmark ovan. INFILTRATIONSMAGASIN Inom den föreslagna vändplatsen i östra delen av planområdet finns möjlighet att utföra ett infiltrationsmagasin av erforderlig storlek på ca 32 m3. De geotekniska förutsättningarna här är goda. Beräkning av infiltrationsmagasinets storlek redovisas i Bilaga 2. Om det vid framtida extrema nederbördssituationer av typ 30- och 100-årsregn uppstår en situation där dagvatten inte kan infiltrera inom planområdet kan bräddning ske ytledes till naturmarksområde öster om planområdet. Se bilaga 1. I en sådan situation bedöms ingen bebyggelse bli påverkad. RENING AV DAGVATTEN För att bestämma föroreningsmängder i dagvatten används enklast schablonvärden, se bl.a. Larm 1994, vilka beror av den yta på vilken nederbörden faller. Atmosfäriskt nedfall, trafik, materialkorrosion samt spillning från fåglar och hundar utgör de huvudsakliga föroreningskällorna. Beroende på årstid varierar föroreningshalterna. Vintertid ökar exempelvis luftföroreningar till följd av uppvärmning av byggnader och trafikföroreningar i form av dubbdäcksanvändning. Under sommarhalvåret då luften normalt är fuktigare ökar bidragen från korrosion. Föroreningsmängder och dagvattenflöde varierar beroende på avrinningsområde och regnets intensitet och varaktighet. Eftersom dagvattnet från den aktuella exploateringen kommer från ytor som inte är hårt belastade med trafik eller industri, så bedöms området orsaka försumbar påverkan på miljön. Någon ytterligare rening av dagvattnet innan det når recipienten, här grundvattnet, än den biologiska rening som sker i infiltrationslagret över befintlig grundvattenyta. 9

10 Status: Källhänvisning Klimatanpassad vattenplanering i Skåne/Pär Persson/Länsstyrelsen i Skåne/2012:8 När regnet kommer/svenskt Vatten Utveckling/Rapport nr Återkomsttider för extremt väder/smhi årsregnets återkomst förr och nu/claes Hernebring/VA-Forsk/20 Beräkning av regional parameter, Rapport R18:1979, B Dahlström Bestämning av föroreningsmängder, Larm 1994 Wavin Q-Bic fördröjnings- och infiltrationskalkylator 10