Lärarhandledning. Tilläggshäfte PROGRAMMERING

Transkript

1 Lärarhandlednin Tiäshäfte

2 Prorammerin i styrdokumenten Våren 07 eslutade reerinen om att förtydlia skrivninarna om diital kompetens i läroplaner och kursplaner. För matematikens del inneär detta att man jort vissa förändrinar i syftestexten och i det centrala innehået. De nya formulerinarna i kursplanen inneär att man i höre rad etonar användandet av diital teknik men också att prorammerin kommer in som ett oliatoriskt innehå. Under ruriken Alera i det centrala innehået för årskurs finns följande punkt äande prorammerin: Hur entydia stevisa instruktioner kan konstrueras, eskrivas och följas som rund för prorammerin. Symolers användnin vid stevisa instruktioner. (Skolverket, 07). Om vi jämför detta med de skrivninar om mönster som redan tidiare fanns under samma rurik så ser vi att det finns likheter. I den punkt som handlar om mönster står det: Hur enkla mönster i talföljder och enkla eometriska mönster kan konstrueras, eskrivas och uttryckas. I aretet med mönster har eleverna redan tidiare övat si i att konstruera mönster, eskriva mönster och att följa instruktioner då de skapar mönster. Detta är det som vi tar avstamp i då vi aretar med prorammerin i Prima matematik. Prorammerin i Prima matematik I Prima förskoleklass och i Prima A är det övninar med mönster som får läa runden för aretet med prorammerin. Eleverna får öva si i att fortsätta, komplettera och eskriva mönster. De får också öva si i att hitta mönsterdelen, det vi säa den del av mönstret som upprepas, eer loopas, och eskriva detta. I Prima B fortsätter uppifter med mönster, att hitta en reel och att följa och skapa entydia instruktioner. I åk fortsätter aretet med mönster och prorammerin enom att eleverna får skapa och följa stevisa instruktioner som förflyttar Primus mean två punkter i ett rutnät. Eleverna får också följa och skapa stevis instruktioner för mönster. I åk fortsätter aretet med att skapa instruktioner som Primus ska följa. I lärarhandledninen får du som lärare tips om hur ni kan areta praktiskt med prorammerin och testa era instruktioner i praktiska aktiviteter. Eleverna får också en historisk tiakalick när de får möta Grace Hopper, den amerikanska kvinnan som 95 skapade kompilatorn. Tack vara denna kompilator kan vi prorammera med hjälp av ord, dessa översätts sedan ti ettor och noor, det vi säa det språk som datorer förstår. Vår amition är att eleverna ska få oda runder för att kunna areta med prorammerin enom att de får öva si i att skapa och följa entydia instruktioner. Detta är nåra exempel på hur kunskaperna om prorammerin ys upp via ett medvetet arete med mönster, reler och instruktioner. Lycka ti i aretet med Prima matematik

3 PRIMA MATEMATIK B MÅL Mönster och prorammerin. Hämta ett rutat papper ( cm cm). Rita en vä i rutsystemet. Väen följer rutorna. Visa var Primus ska örja och sluta. Använd följande instruktioner: framåt vrid 90 åt höer Vilka instruktioner hjälper Milton att komma fram ti uldmynten? Dra streck mean de som hör ihop. vrid 90 åt vänster framåt vrid 90 åt höer vrid 90 åt vänster Använd symolerna. Skriv en instruktion så att Primus kommer ti skatten. Olika svar är möjlia. 5 Följ instruktionerna och kontroera att de stämmer. 5 0 Lämpli att använda i samand med kapitel 7. Lämpli att använda i samand med kapitel 7. Mål Mönster och prorammerin Aretsån Här introduceras prorammerin med hjälp av en aktivitet. I denna får eleverna i par träna på vad vi kaar analo prorammerin. Låt ärna eleverna areta i par med uppiften. Syftet är att hjälpa eleverna att förstå runderna för prorammerin och hur man enom entydia instruktioner kan styra en händelse. I förlänninen handlar det om att kunna prorammera diitalt men här är det en konkret aktivitet där eleverna ska styra Primus från start ti mål i en ana som de själva estämmer hur den ska se ut. När vi prorammerar en dator så skriver vi kod, oftast skriver vi estämda kommandon med ord på nåot av de vanlia prorammerinsspråken. I datorn översätts orden ti inär kod som talar om för datorn vad den ska öra. Det finns också nåot som vi kaar för lockprorammerin. Vid lockprorammerinen använder man lock där varje lock visar en symol som i sin tur står för ett kommando. Denna typ av lockprorammerin förekommer åde på rundläande och på höre nivå. Olika appar och system har olika symoler på sina lock, vi har här valt att använda tre enkla symoler: framåt, höer och vänster. Prorammera Primus Börja ärna med att rita upp ett rutnät på tavlan i vilket du markerar en vä. Placera en ild en fiur som får symolisera Primus i valfri ruta. Det är viktit att det framår åt vilket hå fiuren är vänd, använd därför ärna en symol vars riktnin man kan se: Rita in en skatt vid målet på anan. Visa de tre symolerna som ni kan använda er av när ni ska prorammera Primus: framåt höer vänster Symolerna finns som kopierinsunderla 6 och kan klippas ut och lamineras. Förstora vid ehov fiurerna. Pilen framåt inneär att Primus flyttar

4 PRIMA MATEMATIK B si ett ste framåt, höer etyder att Primus vrider si 90 åt höer (utan att flytta si framåt) och vänster etyder att Primus vrider si 90 åt vänster. Låt eleverna i par fundera på hur Primus ska kunna ta si från start ti mål där skatten finns. Låt ett elevpar erätta vilken symol de använder först och fortsätt sedan med att låta nästa elevpar visa vilken symol som kommer sedan etc. Skapa instruktioner med hjälp av symolerna och flytta och vrid efterhand er fiur enlit de instruktioner ni skapar. Tänk på att örja på ny rad för varje ny instruktion. Låt eleverna rita ena anor på cm -rutat papper och sedan läa eer skriva instruktioner som visar hur Primus flyttar si framåt. Avslutninsvis kontroerar eleverna att deras instruktioner stämmer. Låt ärna eleverna yta anor med varandra och kontroera varandras instruktioner. En del elever ehöver prova prorammerinen väldit konkret, de ehöver själva vrida si åt höer respektive vänster för att känna hur Primus förflyttar si. Var uppmärksam på hur eleverna använder si av vridninen, står de kvar i samma ruta som avsikten är? Ofta ska Primus förflytta si mer än ett ste framåt, detta kan lösas på olika sätt, i det ena faet placerar man motsvarande antal pilar under varandra, i det andra faet kompletterar man pilen med att skriva hur måna ste Primus ska å. Bäe sätten är korrekta men den andra varianten är ivetvis effektivare då det er färre instruktioner. Vilka instruktioner hjälper Milton att komma fram ti uldmynten? I denna övnin ska eleverna dra streck mean de olika anorna och instruktionerna. Siffran före symolerna i instruktionerna aner hur måna ste Primus ska ta för att komma fram ti skatten. Repetition Låt eleverna rita fler ena anor och skapa instruktioner ti dessa. Låt ärna eleverna yta instruktioner med varandra. Utmanin För att utmana eleverna så kan man e dem vissa vikor som ska äa för den instruktion de skapar. Det kan ti exempel handla om hur måna ste den ska innehåa, hur måna åner Primus ska sväna och så vidare. TIPS Prorammera en kompis Ti denna utomhusaktivitet ehöver ni atukritor eer pinnar samt prorammerinssymolerna (kopierinsunderla 6), ärna i större format och laminerade. Rita ett stort rutnät med atukritor eer y ett rutnät med hjälp av pinnar. Laom storlek är 6 6 rutor, varje ruta ska vara så stor att en elev kan stå i den. Placera en root i form av en elev i valfri ruta och lä en skatt i en annan ruta. Dela in eleverna i mindre rupper och e dem ett antal symoler. Låt varje rupp skapa ena instruktioner för hur rooten ska ta si från start ti mål. Eftersom det är ett rutnät utan estämd vä i finns måna olika lösninar. Testa de olika ruppernas försla enom att låta rooten följa instruktionerna. Låt sedan eleverna areta i mindre rupper och prorammera varandra för att å mean två rutor som de själva estämmer.

5 PRIMA MATEMATIK B Mönster följer en reel som upprepas eer loopas. Instruktionerna erättar vilken reel mönstret följer. Antalet loopar erättar hur måna åner mönsterdelen upprepas. Symolen visar hur måna loopar mönstret har. Måla armanden så att de stämmer med instruktionerna. Fortsätt mönstret. r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r Beskriv mönstret. ul, rön, rön, röd, etc. Hur måna loopar har mönstret? Fortsätt mönstret. r r r r r r 7 r r Instruktion 8 r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r r Beskriv mönstret. röda, lå, ul Hur måna loopar har mönstret? r 8 r r r r r r r r Lämpli att använda i samand med kapitel 7. Lämpli att använda i samand med kapitel 7. Aretsån Det finns olika typer av mönster. En emensam eenskap för mönster är att de följer nåon form av reel. På det här uppslaet handlar det om mönster där färerna upprepar si utifrån en reel. När vi aretar med mönster är det vissa erepp som återkommer. Ett sådant erepp är mönsterdelen. Mönsterdelen är den sekvens av mönstret som upprepas. Ett annat erepp som introduceras här är loop. Antalet loopar eskriver hur måna åner mönsterdelen repeteras, eer loopas. Vi har skapat en symol som visar en loop: Fortsätt och eskriv mönstret. I den första deluppiften ska eleverna fortsätta det påörjade mönstret. Visa ärna eleverna att de vid radytet ska örja från vänster på den efterföljande raden. Notera särskilt om eleverna kan identifiera mönsterdelen och inte enart kopierar mönstret från örjan. I den andra deluppiften ska eleverna eskriva mönstret för att därefter ane hur måna loopar mönstret har. Måla armanden så att de stämmer med instruktionerna. I denna uppift närmar vi oss hur lockprorammerin kan se ut när vi prorammerar diitalt. Precis som när vi prorammerar en dator så skrivs instruktionerna här under varandra. I stäet för att använda ord används symoler som visar hur måna pärlor det ska vara i varje fär. I den andra uppiften visar instruktionerna att det ska vara två pärlor i varje fär. I den tredje uppiften följs två ula pärlor av fyra lå pärlor och därefter kommer de två röna pärlor. Repetition Använd kopierinsunderla 6 och låt eleverna skapa ena mönster. Utmanin Ge eleverna i uppift att skapa instruktioner för mönster som uppföljer estämda vikor som t.ex. att det ska innehåa fyra instruktioner, att varje mönsterdel ska innehåa åtta pärlor etc. 5

6 PRIMA MATEMATIK B ATT BESKRIVA MÖNSTER Måla ett eet mönster. Skriv instruktioner med så få ste som möjlit. Instruktioner Matematiker är latsmarta. De vi skriva så kort som möjlit. Mönstret loopas tre åner Olika svar är möjlia. Skriv hur måna åner mönstret loopas. Skriv instruktioner med så få ste som möjlit. Skriv hur måna åner mönstret loopas. Instruktioner Instruktioner lå rosa rosa rön ul 5 Hjälp Poy att förenkla instruktionerna. Mönster r r r r r r r r r r r r r r r r Instruktioner Förenklade instruktioner Jämför dina instruktioner med en kompis. lå rön rosa Lämpli att använda i samand med kapitel 7. Lämpli att använda i samand med kapitel 7. 5 Aretsån Nästa ste i aretet med att skapa instruktioner är att eleverna själva ska skapa instruktionerna. För att kunna öra detta ehöver de identifiera de tre eenskaperna: form, fär och antal. I faktarutan visas ett exempel på hur detta kan se ut. I den vänstra spalten representerar varje rom i instruktionen en rom i mönstret. För att eskriva mönstret krävs då fem delinstruktioner. I matematikens värld vi man ofta skriva så kort som möjlit, vi använder ereppet latsmarta för att eskriva denna eenskap hos matematiker. I faktarutans exempel inneär detta att eskrivninen kan kortas ti tre instruktioner enom att man på varje rom också aner hur måna romer det ska vara i denna fär. Loopsymolen visar hur måna åner instruktionerna ska upprepas. Skriv instruktioner med så få ste som möjlit. Skriv hur måna åner mönstret loopas. I dessa uppifter ska eleverna skriva en så kort instruktion som möjlit. De ska också ane hur måna åner mönstret loopas. Måla ett eet mönster. Skriv instruktioner med så få ste som möjlit. Nu är det das för eleverna att rita ett eet mönster och att ti detta skriva instruktioner med så få ste som möjlit. Notera att mönstret ritas vårätt medan instruktionerna skrivs lodrätt. Hjälp Poy att förenkla instruktionerna. Poy har eskrivit mönstret med hjälp av fem instruktioner. Eleverna ska nu förkorta hennes instruktion. Vid loopsymolen ske eleverna skriva hur måna åner mönsterdelen loopas. Repetition Att skapa olika typer av mönster och skriva instruktioner för dessa är ett arete som kan varieras i det oändlia. Skapa enkla instruktioner och låt eleverna följa dessa. Låt ärna eleverna ya mönstret du eskrivit med hjälp av konkret material. Utmanin Låt eleverna skriva ena instruktioner och rita det mönster de eskriver. 6

7 PRIMA MATEMATIK B framåt loopa Hur ska Primus komma ti skattkistan? Para ihop rätt instruktioner med rätt ana. vrid 90 åt höer vrid 90 åt vänster Instruktionerna i rutan loopas. 5 Följ instruktionerna. Rita Miltons vä. Följ instruktionerna. Rita Poys vä. 5 6 Lämpli att använda i samand med kapitel 7. Lämpli att använda i samand med kapitel 7. 7 Aretsån Nu återvänder vi ti prorammerinssymolerna som vi använde oss av på sidorna 0. Här har vi dock ökat svårihetsraden nåot enom att även använda oss av symolen som visar att delar av instruktionerna loopas. Den ula akrunden visar vilka instruktioner som loopas. Följ instruktionerna. Rita Miltons/Poys vä. När eleverna ska följa instruktionerna för hur arnen förflyttar si i rutnätet ehöver de utå från att arnen inledninsvis står vända åt det hå som den röda pilen visar. Det inneär att Milton inledninsvis år två ste i pilens riktnin innan han år ytterliare fyra ste för att sedan vrida si ti 90 ti vänster. De två sista steen upprepas sedan ytterliare tre åner. Poy i sin tur inleder med att vrida si 90 åt höer innan hon år fem ste i den nya riktninen, hon rör si då atså nedåt i rutnätet. Efter fem ste vrider hon si 90 åt vänster. Dessa två instruktioner upprepas innan hon slutlien år fyra ste framåt. Notera att vridninen sker på stäet och inneär inen förflyttnin i övrit. Hur ska Primus komma ti skattkistan? I den avslutande prorammerinsuppiften ska eleverna para ihop rätt instruktioner med rätt ana. Repetition Använd cm-rutat papper och låt eleverna rita ena anor. Låt dem läa instruktioner med hjälp av prorammerinssymolerna (finns i kopierinsunderla 6). Du kan även använda rutnätet som finns i kopierinsunderla 6. Utmanin När elever skapar ena instruktioner ör dessa spela deras förståelse av området. Elever som ehöver en större utmanin ör därför kunna skapa instruktioner som motsvarar deras förståelse och kunskaper. TIPS Använd utomhusaktiviteten från sidan 0 i elevoken. 7

8 9 KOPIERINGSUNDERLAG PRIMA MATEMATIK Namn: MATRIS UTIFRÅN CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV Taluppfattnin och tals användnin Centralt innehå Kunskapskrav år Talraden 0 00 A, kap Udda och jämna tal A, kap Använda tecknen >, < och = A, kap Skriva och läsa ordninstal, första ti tolfte A, kap Storleksordna tal upp ti 000 B, kap 6 Naturlia tal och deras eenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ane antal och ordnin Eleven har rundläande kunskaper om naturlia tal och kan visa det enom att eskriva tals inördes relation samt enom att dela upp tal. Talsorter, att räkna med tiotal och ental. Skriva tal i utvecklad form. A, kap Bereppen ental, tiotal och hundratal B, kap 6 Hur positionssystemet kan användas för att eskriva naturlia tal. Symoler för tal och symolernas utvecklin i nåra olika kulturer enom historien. Bråk som del av helhet och del av antal, en halv ( ), en tredjedel ( ) och en fjärdedel ( ) A, kap Bråk i prolemlösninsuppifter A, Tänk ti Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan enämnas och uttryckas som enkla råk samt hur enkla råk förhåer si ti naturlia tal. Eleven visar rundläande kunskaper om tal i råkform enom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namne delarna som enkla råk. Att använda tal i råkfom i vardalia sammanhan A, kap Naturlia tal och enkla tal i råkform och deras användnin i vardalia situationer. Samandet mean addition och sutraktion A, kap 5 Addition och sutraktion i talområdet 0-0 samt med hela tiotal A, kap Använda miniräknare B, kap 6 Multiplikationsereppet B, kap 8 Addition med ental och tiotal i talområdet 0-00 A, kap Addition med talsortsräknin B, kap 7 Addition med uppstänin B, kap 7 Samandet mean addition och multiplikation B, kap 8 Sutraktion med ental och tiotal i talområdet 0-00 A, kap Sutraktion i talområdet 0-00 med tiotalsöverån B, kap 9 Divisions-ereppet B, kap 9 Addition i talområdet 0-0 med tiotalsöverån A, kap Multiplikation med, 5 och 0 B, kap 9 Samandet mean multiplikation och division B, kap 9 Sutraktion i talområdet 0-0 med tiotalsöverån A, kap 5 B, kap 8 Division med B, kap 9 Välja räknesätt B, kap 0 Addition i talområdet 0-00 med tiotalsöverån B, kap 6 Sutraktion med uppstänin B, kap 0 De fyra räknesättens eenskaper och samand samt användnin i olika situationer. Centrala metoder för eräkninar med naturlia tal, vid huvudräknin och överslasräknin samt vid eräkninar med skriftlia metoder och diitala verkty. Metodernas användnin i olika situationer. Eleven kan välja och använda i huvudsak funerande matematiska metoder med viss anpassnin ti sammanhanet för att öra enkla eräkninar med naturlia tal och lösa enkla rutinuppifter med tifredstäande resultat. Eleven kan använda huvudräknin för att enomföra eräkninar med de fyra räknesätten när talen och svaren lier inom heltalsområdet 0-0, samt för eräkninar av enkla tal i ett utvidat talområde. Vid addition och sutraktion kan eleven välja och använda skriftlia räknemetoder med tifredstäande resultat när talen och svaren lier inom heltalsområdet Överslasräknin och avrundnin ti närmaste tiotal B, kap 7 Jämföra och uppskatta massa B, kap 8 Rimlihetsedömnin vid enkla eräkninar och uppskattninar. Eleven kan föra och följa matematiska resoneman om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlihet. Alera Centralt innehå Kunskapskrav år Likhetstecknets etydelse A, kap Öppna utsaor i addition och sutraktion A, kap -5 B, kap 6-0 Enkla ekvationer A, kap - (utmaninar) B, kap 9 (utmanin) Formulera en reel A, Tänk ti Hitta reeln B, Tänk ti Matematiska likheter och likhetstecknets etydelse Hur enkla mönster i talföljder och enkla eometriska mönster kan konstrueras, eskrivas och uttryckas. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett funerande sätt. Fortsätta talmönster A, kap Fortsätta formmönster A, kap Talmönster med duelt och hälften A, kap Fortsätta ett mönster A, kap 5 Talmönster och eometriska mönster B, kap 7 Hur entydia stevisa instruktioner kan konstrueras, eskrivas och följas som rund för prorammerin. Symolernas användnin vid stevisa instruktioner. Eleven kan föra och följa matematiska resoneman om eometriska mönster och mönster i talföljder. Prima matematik Matris utifrån centralt innehå och kunskapskrav Sida av 8 Får kopieras Författaren och Gleerups Utildnin AB.

9 PRIMA MATEMATIK KOPIERINGSUNDERLAG 0 Namn: Geometri Centralt innehå Kunskapskrav år Namnen på de eometriska klot, ku, rätlock, cylinder och kon A, kap Namnen på de eometriska ojekten linje, sträcka och punkt. A, kap Namnen på de eometriska ojekten trianel, kvadrat, rektanel, klot, ku, rätlock, pyramid, prisma, cylinder och kon B, kap 6 Kunna eskriva och jämföra eometriska ojekt utifrån deras eenskaper. Bereppen hörn och sida samt hörn, sidoyta och kant. B, kap 6 Grundläande eometriska ojekt, däriland punkter, linjer, sträckor, fyrhörninar, trianlar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätlock samt deras inördes relationer. Grundläande eometriska eenskaper hos dessa ojekt. Eleven kan använda rundläande eometriska erepp och vanlia läesord för att eskriva eometriska ojekts eenskaper, läe och inördes relationer. Rita linje, sträcka och markera skärninspunkt. A, kap Bya enkla tredimensionea ojekt B, kap 6 (LH) Konstruktion av eometriska ojekt. Skala vid enkel förstorin och förminsknin. Eleven kan även avilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla eometriska ojekt. Målet ehandlas i Prima år. Vanlia läesord för att eskriva föremåls och ojekts läe i rummet. Dessutom kan eleven använda rundläande eometriska erepp och vanlia läesord för att eskriva eometriska ojekts eenskaper, läe och inördes relationer. Rita och måla symmetriska ilder. B, kap 0 Symmetriska mönster B, kap 0 Symmetri B, Tänk ti Symmetri, ti exempel i ilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. Räkna ut tidsdiffens mean två klocksla A, kap Klockan, kvart över och kvart i A, kap Klockan, hel, halv, kvart i och kvart över A, Träna mer Jämföra, uppskatta och mäta massa B, kap 8 Klockan, hel, halv, kvart i och kvart över B, Träna mer Jämförelser och uppskattninar av matematiska storheter. Mätnin av länd, massa, volym och tid med vanlia nutida och äldre måttenheter. Eleven kan öra enkla mätninar, jämförelser och uppskattninar av länder, massor, volymer och tider och använder vanlia måttenheter för att uttrycka resultatet. Sannolikhet och statistik Centralt innehå Kunskapskrav år Sannolikhet i vardalia situationer A, Tänk ti Slumpmässia händelser i experiment och spel. Eleven kan föra och följa matematiska resoneman om slumpmässia händelser. Målet ehandlas i Prima år och. Enkla taeer och diaram och hur de kan användas för att sortera data och eskriva resultat från enkla undersökninar, såväl med som utan diitala verkty. Eleven kan dessutom vid olika sla av undersökninar i välkända situationer avläsa och skapa enkla taeer och diaram för att sortera och redovisa resultat. Samand och förändrin Centralt innehå Kunskapskrav år Talmönster med duelt och hälften A, kap Olika proportionea samand, däriland duelt och hälften. Eleven kan även använda och e exempel på enkla proportionea samand i elevnära situationer. Prolemlösnin Centralt innehå Kunskapskrav år Laorativt arete med olika prolemlösninsmetoder A, kap Strateier vid prolemlösnin. Prolemlösninens fem ste. A, kap (LH) Mönster, sannolikhet och kominatorik A, Tänk ti Ledtrådsmatte A, Tänk ti Geometri, samand och uppdelninar B, Tänk ti Strateier för matematisk prolemlösnin i enkla situationer. Eleven kan lösa enkla prolem i elevnära situationer enom att välja och använda nåon stratei med viss anpassnin ti prolemets karaktär. Eleven eskriver tiväaånssätt och er enkla omdömen om resultatens rimlihet. Formulera räknehändelser ti ivna additioner och sutraktioner. A, kap Formulera räknehändelse krin tid. A, kap Formulera ena liknande prolem, A Tänk ti B, Tänk ti Matematisk formulerin av fråestäninar utifrån enkla vardalia situationer. Prima matematik Matris utifrån centralt innehå och kunskapskrav Sida av Får kopieras Författaren och Gleerups Utildnin AB. 9

10 0 Syfte A A Prima matematik Kunskapskrav år Prolemlösninsförmåan: Eleven kan lösa enkla prolem i elevnära situationer enom att välja och använda nåon stratei med viss anpassnin ti prolemets karaktär. Eleven eskriver tiväaånssätt och er enkla omdömen om resultatens rimlihet. I Prima matematik utvecklar eleven sina matematiska förmåor enom att: Prima matematik I Prima matematik utvecklar eleven sina matematiska förmåor enom att: Metodförmåan: Förskoleklass Förskoleklass Dianos på arnens kunskaper är lämplit att öra inför skolår. Använd dianosmaterialet ti Prima Förskoleklass som medföljer oken. Laorativt arete ör du utifrån okens övninar. Ti detta arete har du förutom vardalia föremål också nytta av okens antals- och sifferkort. Mål ti varje nytt aretsområde finns presenterat länst ner på sidan. Karin Danielsson en lärarhandlednin en lärarwe en elevwe två rundöcker en extraok en utmaninsok PRIMA Matematik för skolår estår av: Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. i uppifter av prolemkaraktär. NYHET Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. Förskoleklass Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösninsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och arumentera för sin lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr. MATEMATIK B Åsa Brorsson Åsa Brorsson A en elevwe en utmaninsok A Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr. en lärarhandlednin en lärarwe två rundöcker en extraok PRIMA Matematik för skolår estår av: Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. i uppifter av prolemkaraktär. NYHET Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, AT In n E h Å lösninsmetod. De får dessutom prova ök och välja UT dokumentera, förklara och arumentera för sin lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr. A Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr. Åsa Brorsson Åsa Brorsson Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, en elevwe en utmaninsok A Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr. en lärarhandlednin en lärarwe två rundöcker en extraok PRIMA Matematik för skolår estår av: Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. i uppifter av prolemkaraktär. NYHET Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. E h Åvälja lösninsmetod. De får dessutom K AT In n och öprova UT dokumentera, förklara och arumentera för sin ök UT AT In n E h Å Åsa Brorsson Åsa Brorsson ök UT AT In n E h Å Diskutera krin samtalsilder och mattela i par och i rupp. Föra och följa matematiska resoneman, förklara sin een lösninsmetod och jämföra denna med en kompis och med ruppen. Träna si att förklara sin lösnin i olika sammanhan och därmed synliöra sina resoneman. B B Resonemansförmåan: MATEMATIK B MATEMATIK A MATEMATIK A MATEMATIK B MATEMATIK A Får kopieras Författaren och Gleerups Utildnin AB. Prima facit för att underlätta rättninen Förskoleklass Mål ti varje nytt aretsområde finns presenterat länst ner på sidan. Extraok Förskoleklass MATEMATIK en elevwe en lärarwe en lärarhandlednin en extraok en lärarwe en elevwe en utmaninsok PRIMA Matematik för skolår estår av: två rundöcker en lärarhandlednin en extraok en utmaninsok I Lärarwe hittar du författarens tankar, lärarhandlednin, kopierins underla, edömnin och matriser I Elevwe finns speiknande övninar direkt kopplade ti målen i rundöckerna Ywon Paulsén _oms.indd :55 Dianos på arnens kunskaper är lämplit att öra inför skolår. Använd dianosmaterialet ti Prima Förskoleklass som medföljer oken. Laorativt arete ör du utifrån okens övninar. Ti detta arete har du förutom vardalia föremål också nytta av okens antals- och sifferkort. MATEMATIK Extraok en lärarwe en elevwe en extraok en lärarhandlednin en utmaninsok 6770-_oms.indd två rundöcker PRIMA Matematik för skolår estår av: Ywon Paulsén Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. i uppifter av prolemkaraktär. NYHET Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. Förskoleklass Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösninsmetod. De får dessutom dokumentera, förklara och arumentera för sin lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. Extraok Ywon Paulsén _oms.indd en elevwe en lärarwe en lärarhandlednin Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr. en utmaninsok en extraok två rundöcker PRIMA Matematik för skolår estår av: Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. MATEMATIK :56 Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. PRIMA Matematik för skolår estår av: Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. två rundöcker NYHET i uppifter av prolemkaraktär. Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. NYHET i uppifter av prolemkaraktär. Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, AT In n E h Å lösninsmetod. De får dessutom prova ök och välja UT dokumentera, förklara och arumentera för sin lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. NYHET Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. i uppifter av prolemkaraktär. Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, In n Evälja h Å lösninsmetod. De får dessutom prova K AT och Tö Udokumentera, förklara och arumentera för sin lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, prova och välja lösninsmetod. De får dessutom :7 dokumentera, förklara och arumentera för sin lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. Eleverna får utveckla de matematiska förmåorna Extraöcker mer tränin med rolia Tydlia mål Laorativa övninar 6676-_oms.indd Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr :58 A en lärarwe en elevwe en extraok en lärarhandlednin en utmaninsok två rundöcker PRIMA Matematik för skolår estår av: Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. i uppifter av prolemkaraktär. NYHET Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, AT In n E h Å lösninsmetod. De får dessutom prova ök och välja UT dokumentera, förklara och arumentera för sin lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr. matematikens uttrycksformer för att samtala Kommunikationsförmåa: Använda Enkelt att individanpassa I enomånar, faktarutor och exempel variera A representationsformerna Amean ti exempel ild, om, arumentera och redoöra för fråestäninar, Grundöcker F med eräkninar Eleverna medvetna om sin symoler, text och konkret material. ochlir slutsatser rundkurs, dianos, Uppmuntras att använda olika representationsformerna vid muntlia och skriftlia redovisninar och een kunskapsutvecklin repetition, utmanin och diskussioner. mattela Eleverna får utveckla de matematiska förmåorna Tydlia mål och räknesätt samt om resultats rimlihet, slumpmässia händelser, eometriska mönster och mönster i talföljder enom att stäa och esvara fråor som i huvudsak hör ti ämnet. Eleven kan eskriva och samtala om multiplikation tiväaånssätt på ett i och division. Areta med olika tankemodeer i addition, sutraktion, huvudsak funerande sätt och använder då konkret material, ilder, Undersöka de samand som finns mean deandra fyramatematiska räknesätten. symoler och uttrycksformer med viss anpassnin ti sammanhanet. Träna huvudräknin, skriftlia räknemetoder och att använda miniräknare. Välja räknesätt och edöma resultatets rimlihet. Metodförmåan: I enomånar, faktarutor och exempel variera representationsformerna mean ti exempel ild, symoler, text och konkret material. Uppmuntras att använda olika representationsformerna vid muntlia och skriftlia redovisninar och diskussioner. Föra och följa matematiska resoneman Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, arumentera och redoöra för fråestäninar, eräkninar och slutsatser Eleven kan välja och använda i huvudsak funerande matematiska metoder med viss anpassnin ti sammanhanet för att öra enkla eräkninar med naturlia tal och lösa enkla rutinuppifter med tifredstäande resultat. Möta och använda korrekta matematiska erepp inom olika delområden. Eleven kan föra och följa matematiska om val av metoder och skriftlit. Öva si i att använda erepp och förklara samand meanresoneman erepp muntlit Bereppsförmåan: Diskutera krin samtalsilder och mattela i par och i rupp. Föra och följa matematiska resoneman, förklara sin een lösninsmetod och jämföra denna med en kompis och med ruppen. Träna si att förklara sin lösnin i olika sammanhan och därmed synliöra sina resoneman. Resonemansförmåan: Välja och använda lämplia matematiska metoder för att Kommunikationsförmåa: öra eräkninar och lösa rutinuppifter Föra och följa matematiska resoneman Välja räknesätt och edöma resultatets rimlihet. Areta med olika och tankemodeer i addition, sutraktion, multiplikation och division. Använda och analysera matematiska erepp Undersöka de samand som finns mean de fyra räknesätten. samand mean erepp Träna huvudräknin, skriftlia räknemetoder och att använda miniräknare. Välja och använda lämplia matematiska metoder för att öra eräkninar och lösa rutinuppifter eenskaper med hjälp av symoler och konkret material eer ilder. Eleventi kan även e exempelatt på hur nåra erepp relaterar ti varandra. Prova olika prolemlösninsstrateier, exempel rita, använda konkret material, använda symoler eer att leta efter en reel. Areta med rika prolem där fler lösninar är möjlia. Öva si i att använda erepp och förklara samand mean erepp muntlit och skriftlit.. Tänk och planera. Vad ska du ta reda på? Hur kan du ta reda på det? Areta med prolemlösninens fem ste.. Lös uppiften t.ex. enom att skriva, rita, ya, öra en tae, öra en uträknin eer pröva. Formulera och lösa prolem med hjälp av matematik. Redovisa din lösnin.. Läs uppiften. samt värdera valda strateier och metoder. 5. Rimlihet. Är svaret rimlit? Har du svarat på fråan?. Tänk och planera. Vad ska du ta reda på? Hur kan du ta reda på det? Prova olika prolemlösninsstrateier, ti exempel att rita, använda konkret material, använda symoler eer att leta efter en reel. Areta med rika prolem där lösninar är möjlia. t.ex. enom att skriva, rita, ya, öra en tae, öra en uträknin eer pröva..fler Lös uppiften Använda och analysera matematiska erepp och Eleven har rundläande kunskaper om matematiska erepp och. Redovisa din lösnin. samand mean erepp visar det enom att använda dem i vanlit förekommande sammanbereppsförmåan: han ett i huvudsak 5. Rimlihet. Är svaret rimlit? Har dupå svarat på funerande fråan?sätt. Eleven kan eskriva ereppens Möta och använda korrekta matematiska erepp inom olika delområden. samt värdera valda strateier och metoder. Genom undervisninen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattninsvis es förutsättninar att utveckla sin förmåa att: Genom undervisninen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattninsvisprolemlösninsförmåan: es förutsättninar med prolemlösninens fem ste. att utveckla förmåa att: Areta Formulera och lösa prolem med hjälpsin av matematik. Läs uppiften. Syfte MATRIS UTIFRÅN SYFTE OCH KUNSKAPSKRAV A A en lärarwe en elevwe en lärarhandlednin en extraok en utmaninsok två rundöcker PRIMA Matematik för skolår estår av: Träna mer er eleverna en möjlihet att efästa kunskaper som de har aretat med i kapitlen. i uppifter av prolemkaraktär. NYHET Dianos, Repetition och Utmanin er varje elev möjlihet ti en individue utvecklin. lösnin och dess rimlihet åde muntlit och skriftlit. Elevernas matematiska förmåor utvecklas. B Mattelaet tränar eleverna på att undersöka, E h Åvälja lösninsmetod. De får dessutom K AT In n och öprova UT dokumentera, förklara och arumentera för sin Målen och det matematiska innehået i Prima utår från Lr. AT In n E h Å B ök UT Eleven kan eskriva och samtala om tiväaånssätt på ett i huvudsak funerande sätt och använder då konkret material, ilder, symoler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassnin ti sammanhanet. Eleven kan föra och följa matematiska resoneman om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlihet, slumpmässia händelser, eometriska mönster och mönster i talföljder enom att stäa och esvara fråor som i huvudsak hör ti ämnet. Eleven kan välja och använda i huvudsak funerande matematiska metoder med viss anpassnin ti sammanhanet för att öra enkla eräkninar med naturlia tal och lösa enkla rutinuppifter med tifredstäande resultat. Eleven har rundläande kunskaper om matematiska erepp och visar det enom att använda dem i vanlit förekommande sammanhan på ett i huvudsak funerande sätt. Eleven kan eskriva ereppens eenskaper med hjälp av symoler och konkret material eer ilder. Eleven kan även e exempel på hur nåra erepp relaterar ti varandra. Eleven kan lösa enkla prolem i elevnära situationer enom att välja och använda nåon stratei med viss anpassnin ti prolemets karaktär. Eleven eskriver tiväaånssätt och er enkla omdömen om resultatens rimlihet. Kunskapskrav år MATRIS UTIFRÅN SYFTEOCH KUNSKAPSKRAV A KOPIERINGSUNDERLAG PRIMA MATEMATIK Namn: MATE MATEMATIK B MATE MATEMATIK B MATE MATEMATIK B

11 PRIMA MATEMATIK KOPIERINGSUNDERLAG 6 Symoler för analo prorammerin START MÅL Får kopieras Författaren och Gleerups Utildnin AB.

12 6 KOPIERINGSUNDERLAG PRIMA MATEMATIK Mönsterslinor Får kopieras Författaren och Gleerups Utildnin AB.

13 PRIMA MATEMATIK KOPIERINGSUNDERLAG 6 Bestäm var Primus ska örja. Skriv ena instruktioner ti hur Primus ska å. Rita Primus vä. START MÅL A B C D E F G H I J Får kopieras Författaren och Gleerups Utildnin AB.