Trädstandarder redskap för förvaltning av träd. Johan Östberg Mobil: E-post:

Transkript

1 Trädstandarder redskap för förvaltning av träd Johan Östberg Mobil: E-post:

2 2 Mitt mål för de närmsta 40 min Informera er om viktiga projekt Inspirerar er med vad som händer i världen Instruera er kring hur trädinventeringar kan användas

3 3 Mitt mål för de närmsta 40 min Informera er om viktiga projekt Inspirerar er med vad som händer i världen Instruera er kring hur trädinventeringar kan användas

4 Standard vid trädarbete SIS

5 Kort historik kring Svensk standard SS Trädvård Startade arbetet februari 2013 Beräknas vara klart under hösten 2014 Totalt 10 organisationer har varit del av kommittéen: Arborist Areskough AB Göteborgs Stad Hvilan Utbildning Länsstyrelsen Västmanland Malmö Stad Micasa Fastigheter Stockholms Stad Svenska Trädföreningen Sveriges Arboristförbund (SAF) Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

6 6 Hur ser standarden ut? 2 Termer och definitioner 2.1 abiotisk skada skada som uppkommit vid ett specifikt tillfälle av annat än levande organism en abiotic damage 2.2 abiotisk stress påfrestning orsakad av annat än levande organism en abiotic stress 2.3 adventivknopp sovande öga knoppanslag i stammar, grenar och rötter som ännu ej har utvecklats ANM. till termpost Adventivknoppar kan utvecklas till vattenskott (2.187) en adventitious bud

7 Toppkapning jmf kronreduktion toppkapning stympning avlägsnande av övre delar av huvudstam på ett sätt som orsakar röta och strukturell försvagning hos trädet en topping 2.95 kronreduktion minskning av kronans omfång som bibehåller trädets ursprungliga struktur och karaktär en crown reduction

8 8 Fria eller Fälla - En vägledning för avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer Trafikverket Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare Sveriges Lantbruksuniversitet

9 9 Mitt mål för de närmsta 40 min Informera er om viktiga projekt Inspirerar er med vad som händer i världen Instruera er kring hur trädinventeringar kan användas

10 GIS som ett redskap i planeringen 10

11

12

13 Planerad skötsel 13

14 Visa på utveckling 14

15 Visa på trädens värde 15

16 16

17 Yttre omständigheter % av samma art 20 % av samma släkte 30% av samma familj

18 18 Artfördelning Crataegus 2.1% Salix 2.2% Aesculus 2.6% Fraxinus 3.1% Pinus 3.2% Populus 3.4% De vanligaste släktena i 10 städer Fagus 2.1% Platanus Ulmus 3.6% 2.0% Picea 2.0% Prunus 3.8% Quercus 4.1% Other 8.7% Tilia 22.6% Betula 10.9% Acer 12.1% Sorbus 11.3% Helsingfors de vanligaste arterna Quercus robur 3.4% Sorbus aucuparia 3.6% Ulmus glabra 8.4% Betula pendula 10.8% Sorbus x intermedia 2.9% Other 14.0% Acer platanoides 12.6% Tilia x europaea 44.3%

19 Street Park Street Park Street Park Street Park Street Park Street Park Street Park Street Park Street Park Street Park Antal arter Artfördelning park/gata Arhus Copenhagen Espoo Gothenburg Helsinki Malmo Oslo Stockholm Tampere Turku Stad och växtplats

20 Aktivt arbete med artfördelningar KPH 20

21 Öppen träddatabas 21

22 22

23 23

24 24

25 25 Mitt mål för de närmsta 40 min Informera er om viktiga projekt Inspirerar er med vad som händer i världen Instruera er kring hur trädinventeringar kan användas

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30 Typ av organisation Antal nedladdningar Procentuell fördelning Arboristföretag 74 11% Kyrkogårdsförvaltning % Konsultföretag 99 15% Bostadsföretag 39 6% Stad/kommun % Riksantikvarieämbetet 2 0% Inte kopplad till speciell org. 34 5% Trafikverket 2 0% Universitet 46 7% Övrigt 87 13% Totalt %

31 31 Typ av organisation Antal nedladdningar Procentuell fördelning Arboristföretag 74 11% Kyrkogårdsförvaltning % Konsultföretag 99 15% Bostadsföretag 39 6% Stad/kommun % Riksantikvarieämbetet 2 0% Inte kopplad till speciell org. 34 5% Trafikverket 2 0% Universitet 46 7% Övrigt 87 13% Totalt %

32

33 33 Mark som ska inventeras Antal inventeringar Procentuell fördelning Kyrkogård % Historiska/kulturhistoriska områden % Naturområden % Parker % Bostadsområden % Vägområden % Gator och torg % Övrigt % Vet ej 80 12%

34 34

35 35 Kommande uppdateringar Standarden ska följa SIS-terminologi Fler åtgärdsalternativ Förtydligande vad som menas med fritext Beräknad slutstorlek för kronan Något annat som ska med?

36 36 Standardens uppbyggnad 6 huvudområden med grupper av parametrar för varje grupp Beskrivande inventeringsparametrar Vitalitet och säkerhet Trädets värden Åtgärds- och skötselbehov Databasteknisk information Dokumentation av hantering

37 37 Standardens uppbyggnad Varje huvudområde börjar med de övergripande parametrarna och ökar i noggrannhet Exempelvis: 1. Beskrivande inventeringsparametrar 1.2 Ålder Planteringsår

38 38 1. Beskrivande inventeringsparametrar 1.3 Storlek Trädets höjd Stamhöjd Frihöjd under kronan

39 39 Standardens uppbyggnad I princip samtliga värderande parametrar exempelvis skador och vitalitet är på en skala från 1 till 4. Ett helt frist träd har endast 1:or.

40 40 Standardens uppbyggnad Rekommenderade inmatningar. Exempelvis: Storlek efter klasser Mycket stort Stort Måttligt Litet Anges enligt Fritext

41 41

42 Vilket program ska användas?

43 Open Tree Map 43

44 44

45 TreeMapp 45

46 46 Trädplan Trädvårdsplan Trädinventering Bestämmelser Policys

47 47 Systematiskt arbete med trädplaner Dagens situation: Vad har vi? Problematisering: Vilka är våra styrkor och brister? Målformulering: Vad vill vi uppnå, vad vill vi att trädbeståndet ska bli? Strategi: Hur når vi vårt mål (översiktlig nivå)? Åtgärder: Hur genomför vi vårt mål (detaljerad nivå)? (Hjälpmedel/Stöd: Hur hanterar vi det dagliga arbetet med träd och trädfrågor?) Lisa Nilsson. Trädplanen som ett styrdokument i kommunal trädförvaltning.

48 Styrkor och svagheter Trädinventering Formula övergripande mål Konkreta åtgärder Formulera övergripande åtgärder

49 Styrkor och svagheter Trädinventering Formula övergripande mål Konkreta åtgärder Formulera övergripande åtgärder

50 50 Kontaktinformation Johan Östberg Mobil: E-post: