BJÖRKETS HISTORIA, VEGETATION OCH NATURVÄRDEN INVENTERING OCH SKÖTSELFÖRSLAG

Transkript

1 Tsunami Åsa Jakobsson Björkets historia, vegetation och naturvärden. Inventering och skötselförslag BJÖRKETS HISTORIA, VEGETATION OCH NATURVÄRDEN INVENTERING OCH SKÖTSELFÖRSLAG Åsa Jakobsson Examensarbete i biologi, 20 poäng Biologi- och geovetenskapsprogrammet Institutionen för matematik och naturvetenskap Högskolan Kristianstad Kristianstad 2003

2 Författarens förord Björket, Kristianstads gröna lunga, är en fin tillflyktsort för den som vill komma ut i naturen om så bara för en liten stund. Förhoppningar med detta examensarbete är att nödvändigheten av att värna om Björkets biologiska värden skall förtydligas och att de fakta som läggs fram kommer tas i beaktande vid skötseln av området i framtiden. Kanske kan arbetet även styrka Björkets identitet med hjälp av dokumentationen av områdets historia. Examensarbetet saknar egentlig uppdragsgivare och ämnet har därmed valts fritt, med en nyfikenhet att få veta mer om Björket som drivkraft. Även om arbetet inte har skett på uppdrag från markägaren, Kristianstad kommun, har parkförvaltningen som är ansvariga för skötseln av Björket visat intresse för arbetet och välkomnat förslag till skötselåtgärder. Jag vill rikta ett stort tack till Johan Elmberg för stöd och god handledning under arbetets gång. Jag vill också särskilt tacka Ola Magntorn och Lars Fröberg som använt sin fritid för att hjälpa till med bestämningen av mossor och lavar. Tack även till min sambo Jens och mina vänner Mirja, Roine, Emma och Yasmin, som har bidragit med handtag och goda råd under arbetets gång. Sist vill jag framföra många tack till dem som har bidragit med kunskap och hjälp så att många pusselbitar har trillat på rätt plats; Pär Cederholm (Parkförvaltningen), Ebbe Oredsson (Stadsarkitektkontoret), Sune Friström (före detta Stadskulturchef), Jörgen Klein (Kommunarkivet), Leif Sturesson (Regionmuseet), Anders Bengtsson (Stadsarkitektkontoret), Gunnar Isaksson (Skogsvårdsstyrelsen), Torgny Rosvall (Gatukontoret), Kjell-Arne Olsson (Skånes Flora), Krister Landenhed (Stadsträdgårdsmästare), Helge Carlsson (tidigare Stadsträdgårdsmästare), Enoc Landin, Ingemar Oredsson samt Åke Olsson (Kristianstads Idrottssällskap). Augusti 2003, Åsa Jakobsson

3 Sammanfattning Detta examensarbete beskriver Björket, ett 50 hektar stort grönområde i den skånska tätorten Kristianstad. Björket, som till största delen är bevuxet med buskar och träd, används främst för vardagsrekreation men brukas också som ett redskap i undervisningen av närbelägna skolor och daghem. Målsättningen med examensarbetet är att öka kunskapen om Björket och dess natur samt att föreslå skötselåtgärder som i första hand gynnar områdets biologiska värden. För att få fram ett underlag till skötselförslag startades arbetet med en undersökning av Björkets historia och markanvändning. Efter detta kartlades områdets träd och buskar genom att ta fram en översikt över områdets trädslagssammansättning, stamdiameter - och beståndsstruktur. Samtidigt utfördes en naturvärdesinventering för att se vilka värdefulla skogliga egenskaper som finns och som saknas i området. Slutligen inventerades epifyter på björk för att få en närmare inblick i ett av områdets vegetationssamhällen och kanske även ledtrådar om skyddsvärda arter och miljöer. Den historiska informationen berättar att studieområdet ursprungligen var en del av botten i Nosabysjön som torrlades i slutet av 1800-talet för att vinna mark att odla upp. De fuktiga markförhållandena som skapades var först lämpade för slåtter och senare som betesmark. När förutsättningarna i jordbruket ändrades och staden behövde mer utrymme upphörde hävden och marken dikades ut. Med tiden skapades området Björket genom naturlig succession och av mänskliga ingrepp såsom plantering, gallring samt oavsiktlig fröspridning. Vid inventering av 106 cirkelprovytor i Björket noterades 38 arter av träd och buskar, varav lövträden är dominerande. Rönn (Sorbus aucuparia) är det trädslag som har störst antal individer men stamdiametern på dessa når, av naturliga skäl, sällan mer än 20 cm. Andra talrika träd är björk (Betula sp.), sykomorlönn (Acer pseudoplatanus), gran (Picea abies) samt druvfläder (Sambucus racemosa) och vanlig fläder (Sambucus nigra) vilka oftast uppträder i buskform. Björket innehåller en hel del naturskogskvaliteter men de poäng som summerades i naturvärdesbedömningen var förhållandevis låga. Vid epifytinventeringen påträffades 16 arter mossor och 19 arter lavar varav två är signalarter, vilka indikerar att växtplatsen med omgivning håller höga naturvärden. Kommunen, som äger marken, har som mål med skötseln av Björket att se till att rekreationsmöjligheterna för invånarna i staden fungerar så bra som möjligt. Målet med skötselförslagen som läggs fram i examensarbetet är att förbättra och värna om den miljö som Björkets djur och växter lever i samtidigt som en stor mångfald av arter ges möjligheter att utvecklas, vilket kan ge besökare en rikare naturupplevelse. Det är viktigt att behålla Björkets variationsrikedom både vad det gäller innehåll och struktur. Förslag på åtgärder är exempelvis att ge plats för ädellövträd, utveckla skogsbryn mot befintliga gläntor, gallra bort sykomorlönn som konkurrerar ut andra trädslag och att utvidga Björkets nuvarande gränser. För framtida skötsel bör en lämplig skötselplan för Björket upprättas av personer med kunskaper inom både naturvård och skogsskötsel i tätortsnära rekreationsområden.

4 Summary This thesis describes Björket, a wooded green area, that covers about 50 hectares within the town of Kristianstad, Sweden. The area is first and foremost used as a commonplace for recreation but is also used as a resourse in nature studies for adjacent schools and day care facilities. The major purpose of this thesis is to increase the knowledge about Björket, its wildlife and to propose management measures that first of all favour the biological values in the area. The work started with an inquiry of Björkets history and land use. After this a mapping of trees and shrubs took place. At the same time an inventory of nature values was carried out and in the final part, an inventory of epiphytes on Betula sp. was made to get a closer look into one of the plant communities and perhaps to get some clues to sub-areas containing species and environments of special concern. Historical information shows that Björket originally was a part of the bottom of the former lake Nosabysjön, which was drained to get arable land in the late 1800 s. The moist soil conditions that was the result of drainage were at first suitable for meadowing and later as a pasture. When conditions for farming changed and the growing town of Kristianstad needed more space, cultivation ended and the area was trenched. In time natural succession and human interference, like planting and thinning, engendered the area Björket. By inventoring of 106 sample spots 38 different species of trees and shrubs were observed, of which deciduous trees are predominant. Rowan (Sorbus aucuparia) has the largest number of individuals, but its stem diameter seldom exeeds 20 centimetres. Other trees with a large number of individuals is birch (Betula sp.), sycomor-maple (Acer pseudoplatanus), Norway spruce (Picea abies) and bush-formed elder (Sambucus sp.). Björket hosts some biological qualities but the accumulated points of the inventory of nature values was relatively low. In the inventory of epiphytes, 16 moss species and 19 lichens were found. Two of these are signals indicating that the area in their surroundings has high conservation values. The goals of management for the municipality, which owns the land, is to serve the recreation of human beings. The goals of proposed management in this report is to conserve and enhance nature values of Björket to improve and protect the environment for existing plants and animals. This would also improve the value of recreation in the area because high biological diversity gives many visitors a deeper experience. It is important to preserve the richness in variation in both diversity and structure of Björket. Proposed measures is, for example, to give room for broadleaves proper, to develop edges of the wood near glades, eradicate Acer pseudoplatanus which outrivals domestic spieces and to widen the present boundaries of Björket. For future management in Björket a suitable management plan ought to be made. This should be done by persons specialized both in nature conservation and forest management in densely populated areas.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING SYFTE OCH MÅL OMRÅDESBESKRIVNING LÄGE TOPOGRAFI OCH GEOLOGI ANLÄGGNINGAR OMRÅDES - OCH ÄMNESAVGRÄNSNINGAR METOD TIDIGARE STUDIER MARKANVÄNDNINGSHISTORIK KARTERING AV TRÄD OCH BUSKAR NATURVÄRDESBEDÖMNING EPIFYTINVENTERING STATISTISK BEARBETNING RESULTAT MARKANVÄNDNINGSHISTORIK Kristianstad Stadsparken Björket Studieområdet Norra Björket TRÄD OCH BUSKAR NATURVÄRDEN EPIFYTINVENTERING DISKUSSION MARKANVÄNDNINGSHISTORIK TRÄD OCH BUSKAR NATURVÄRDEN EPIFYTINVENTERING SKÖTSEL SKÖTSEL OCH SKÖTSELMÅL SKÖTSELFÖRSLAG KONFLIKTER MELLAN NATURVÅRD OCH REKREATION KOMMUNAL PLANERING FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE REFERENSER LITTERATUR ÖVRIGA REFERENSER... 37

6 Tsunami Åsa Jakobsson Björkets historia, vegetation och naturvärden. Inventering och skötselförslag BILAGA 1. ÖVERSIKTSKARTA, BJÖRKET BILAGA 2. FLYGFOTO ÖVER NORRA DELEN AV BJÖRKET BILAGA 3. NORRA BJÖRKET MED OMRÅDESINDELNING BILAGA 4. DE 106 CIRKELPROVYTORNA BILAGA 5. DE 21 BJÖRKARNA I EPIFYTUNDERSÖKNINGEN BILAGA 6. SAMMANLAGD TÄCKNINGSGRAD BILAGA 7. UTBREDNINGSKARTA ÄDELLÖVTRÄD BILAGA 8. UTBREDNINGSKARTA BJÖRK BILAGA 9. UTBREDNINGSKARTA FLÄDER BILAGA 10. UTBREDNINGSKARTA HASSEL BILAGA 11. UTBREDNINGSKARTA HAGTORN BILAGA 12. UTBREDNINGSKARTA RÖNN BILAGA 13. UTBREDNINGSKARTA SKOGSALM BILAGA 14. UTBREDNINGSKARTA SALIX SPP BILAGA 15. UTBREDNINGSKARTA GRAN BILAGA 16. UTBREDNINGSKARTA SYKOMORLÖNN BILAGA 17. ANTAL ARTER AV TRÄD OCH BUSKAR PER CIRKELPROVYTA.. 54 BILAGA 18. NATURVÄRDESPOÄNG BILAGA 19. UTBREDNING AV GROVA TRÄD BILAGA 20. EXEMPEL PÅ NATURSKOGSKVALITÉER BILAGA 21. GRUNDYTA BILAGA 22. SYSTEMATISK REDOVISNING AV FÖREKOMMANDE TAXA BILAGA 23. ARTLISTA EPIFYTER BILAGA 24. TÄCKNINGSGRADSINDEX, EPIFYTER BILAGA 25. SKOGSBIOLOGERNAS NATURVÄRDESBEDÖMNING BILAGA 26. BLANKETT FÖR NATURVÄRDESBEDÖMNING... 67

7 Tsunami Inledning Åsa Jakobsson Björkets historia, vegetation och naturvärden. Inventering och skötselförslag 1.1 Bakgrund och problembeskrivning Avståndet mellan människa och natur ökar då alltfler lämnar landsbygden för att flytta till mindre tätorter och större städer. Samtidigt minskar den biologiska mångfalden i många naturmiljöer, ofta till följd av nutidsmänniskans livsföring. Likväl behöver människan naturen. Undersökningar har gjorts som visar att vistelser i naturen är bra för människans hälsa och att friluftsliv ökar välbefinnandet, men pekar samtidigt på att det avgörande för ett besök i naturen är att avståndet dit inte är längre än en kilometer (Hörnsten 2000). Människor i städer som har större avstånd till naturområden kommer sällan dit. Därför är grönområden och parker en betydelsefull tillgång i de växande tätorterna. Närhet till grönytor är extra viktigt för barn, handikappade och äldre som inte själva kan ta sig till naturområden som ligger utanför städerna (Almgren et al 1986, Naturvårdsverket 2001). I Kristianstad tätort finns grönområdet Björket, beläget öster om de centrala kvarteren. Det officiella namnet som gavs området från början var Stadsparken, men det har ersatts under årens gång. Det är kanske inte så konstigt, då känslan av park inte alls infinner sig vid en promenad genom dagens Björket, som är bevuxet mestadels med träd och buskar utan synlig ordning av det slag som generellt kännetecknar en stadspark. Många invånare i Kristianstad använder Björket för vardaglig avkoppling genom att gå en runda, rasta hunden eller motionera i området. Daghem och skolor i närheten använder sig av Björket för undervisning, lek och idrott. På hösten finns det besökare som tar vara på de bär som mognat i hallonbuskarna och för den uppmärksamme vandraren är det inte omöjligt att få se fåglar som kattuggla, sparvuggla, kungsfågel och stenknäck bland träden och i de holkar som finns uppsatta. Ekorre, hare och kanin är exempel på andra djur som finns i området. När många av våra städer förtätas och ökar i storlek måste mer och mer av den naturliga växtligheten och djurlivet lämna plats för bebyggelse, vägar och andra samhällsstrukturer. Detta gäller även för natur inom städerna, som ofta anses vara mark tillgänglig för exploatering. Inte sällan är stadens gröna ytor bortglömda områden som inte ingår i kommunens planer, vilket innebär att de saknar skydd mot exploatering. Björket, vars yta har minskat genom åren, är inget undantag. Skötsel av städenas grönytor styrs till stor del av ekonomi men även av invånarnas önskemål och behov, medan naturvårdstänkandet ofta kommer i sista hand. Inom Sveriges kommuner är det vanliga scenariot att insatser som bevarar naturmiljöer nästan enbart utförs då det handlar om områden med arter eller biotoper som är särskilt känsliga eller sällsynta. Omhändertagande av allmän natur, dit parker och naturområden inom städer räknas, har ofta låg prioritet och kunskaperna om deras värden är begränsade (Boverket 1999). Detta är ett problem eftersom det finns en risk att skötseln av stadens grönområden förändrar och kanske skadar deras naturvärden mer än den gör nytta. Vid kontakt med markägaren Kristianstad kommun och Parkförvaltningen, som är ansvariga för skötseln av Björket, visade det sig att skötselplaner för området har påbörjats men inte färdigställts. Samlad dokumentation saknas om när och hur ingrepp har genomförts genom åren. Större skötselprojekt verkar ha utförts sporadiskt, styrt av tillgänglig arbetskraft, ekonomi och tid. 7

8 En viktig och aktuell fråga är därför hur skötseln av Björket skall bedrivas så att området kan fortsätta att vara en god rekreationsmiljö för invånarna i tätorten samtidigt som det är ett fungerande livsrum för djur och växter. 1.2 Syfte och mål Målsättningen med examensarbetet är att öka kunskapen om Björket och dess natur samt att föreslå skötselåtgärder som i första hand gynnar områdets naturvärden. För att nå dessa mål ska följande delmoment utföras: - Undersökning av historik och markanvändning som ger kunskaper om områdets bakgrund och förutsättningar, vilket är nödvändigt för att kunna ge relevanta skötselförslag. - Kartläggning av trädslagssammansättning, ålders- och beståndsstruktur, vilket ger en översikt av Björkets innehåll och biologiska kvaliteter. - Inventering av områdets möjligheter för biologisk mångfald med hjälp av en naturvärdesbedömning som visar de värdefulla egenskaper som finns i området, men även vilka som saknas. - Inventering av epifytiska mossor och lavar på björk, vilket ger en närmare inblick i ett av områdets vegetationssamhällen och ett mått på luftkvalitén samt om det finns skyddsvärda arter och miljöer. - Sammanställning av ovanstående uppgifter som underlag till skötselförslag. 2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge Björket, som ända fram till 1950-talet var ett sammanhängande grönområde (Figur 1) med en yta på uppskattningsvis 90 hektar, är idag på grund av stadens expansion uppdelat i två områden vilka sträcker sig i nord-sydlig riktning (Bilaga1) (kartblad 3D2J, Kristianstad NO, Rikets allmänna kartverk). Den norra delen är belägen norr och söder om Prästallén fram till Lasarettsboulevarden, och den södra delen ligger söder om E22, utmed Hammarsjön fram till pumpstationen. Till Björket hör även två mindre områden som finns intill Räddningstjänsten och ICA Maxi (Bilaga 1). Nya planteringar (Bilaga 1) i nära anslutning till området har skapats under senare år och ytterligare en plantering är planerad som en kompensationsåtgärd för den del som höggs ner i samband med förstärkningen av Hammarslundsvallen Sammanlagt kommer de nya planteringarna att vara av samma storlek som det nuvarande Björket, det vill säga 50 hektar (arealuppgifter från Pär Cederholm, Parkförvaltningen). Skåne och Kristianstad med omgivning inräknat, tillhör den Nemorala vegetationszonen som även kallas för den södra lövskogsregionen (Almgren 1986), vilken är en nordlig del av det mycket större väst- och centraleuropeiska Nemorala området (Drakenberg et al 1991). Vegetationsperioden startar i genomsnitt kring den april och varar i dagar (Sveriges nationalatlas 1999). 8

9 Figur 1. Del av Kartblad Kristianstad NV. 1934, Generalstabens litografiska anstalt, Rikets allmänna kartverk. Den grå markeringen visar den dåtida Stadsparken som i stort sett var ett sammanhängande grönområde. 2.2 Topografi och geologi Till största delen är Björket platt och utan större höjdvariationer, idag mestadels bevuxet med träd och buskar, men även ett mindre antal öppna ytor finns i varierande storlekar. Hela området är mycket lågt beläget, kring 1 meter under havsnivån, och inte långt från Björkets östra kant finns Sveriges lägsta punkt, 2.41 meter under havsytan. Detta gör att odikade delar av området periodvis står under vatten och utgör mindre sumpskogsområden. Berggrunden som i Kristianstadstrakten består av gnejs är vid Kristianstadsslätten överlagrad med sand- och kalksten (från kritaperioden) som är mycket kalk- och basrik. Jordarten är en podsol med % brunjord (Jerling och Liljelund 1984, Kristianstads Kommun Översiktsplan 1990). 2.3 Anläggningar Björket är i stort sett ett obebyggt område men i norra Björket finns en lokal för omklädning mellan Björkvallens båda fotbollsplaner, samt ett par mindre byggnader för el. Där finns även en hundrastgård och en yta med enklare markfasta träningsredskap. Ytterligare en hundrastgård tillkom under april Flera gång- och cykelvägar samt även motionsslingor med belysning genomkorsar området. En öppen dagvattenkanal är dragen i väst-östlig riktning genom den norra delen och vidare utmed den östra kanten som gränsar mot Österängskolan (Bilaga 1). 9

10 2.4 Områdes - och ämnesavgränsningar Med anledning av examensarbetets tidsbegränsning har inte hela Björket ingått i studien, utan endast den norra delen (Bilaga 3) som till ytan är 27,5 hektar. De planterade områdena mot Tandvårdshuset och Björkets förskola har inte tagits med i undersökningen eftersom de skiljer sig från resten av det inventerade området. Uppsatsen är skriven ur naturvårdssynvinkel med motiveringen att naturvård är en betydelsefull del i skötseln av grönområden i städer. Skötselförslagen har inte utformats med hänsyn till ekonomiska aspekter eller områdets rekreationsmöjligheter men en bakomliggande tanke finns om att positiva samband existerar mellan ökade naturvärden och rekreationsvärden och att man i praktiken inte bör skilja dessa åt, utan eftersträva en balans dem emellan. Sambanden kan förklaras genom att grönområden med variationsrik natur ger en högre kvalitet på rekreationsupplevelsen vilket är positivt för människors hälsa och trivsel. Detta stärker invånarnas hälsotillstånd och då även samhällsekonomin på längre sikt. Björkets huvudsakliga användningsområde är rekreation för invånarna i tätorten och detta prioriteras i första hand av markägaren vid ingrepp vilket är viktigt att komma ihåg. 3 Metod 3.1 Tidigare studier Några publicerade arbeten om Björket har inte påträffats under examensarbetets gång, men däremot några undersökningar där delar av Björket ingår: en häckfågelinventering (Cronert 1971 och Anderbrant 1974 och 1975) som ingick i en större fågelövervakning under 1970-talet (muntligen Sören Svensson, Lunds Universitet) samt en återkommande växtinventering av 1x1 kilometers ruta inför en ny upplaga av Skånes Flora (muntligen Kjell-Arne Olsson, Skånes Flora). 3.2 Markanvändningshistorik För att hitta fakta om Björkets historia och markanvändning gjordes först en litteraturstudie på Kristianstads stadsbibliotek. Där finns bland annat Föreningen Gamla Christianstads årsskrifter, varifrån en del information rörande markerna kring staden har hämtats. På Lantmäteriet, Stadsingenjörskontoret och Regionmuseet har kartmaterial och fotografier studerats. Stadsarkitektkontoret hjälpte till med information om planläggningen av Kristianstad och Kommunarkivet har handlingar med stadsfullmäktiges protokoll samt Drätselkammarens protokoll och registratur där händelser gällande Stadsparken finns nedskrivna. På Internet besöktes bland annat Lantmäteriets hemsida (GIS-centrum) innehållande flygbilder av hela Skåne under åren Därtill har personer som är kunniga i Kristianstads historia kontaktats. I stort sett har allt material som hittats och som beskriver Björket studerats och använts i arbetet men flera kunskapsluckor kvarstår. Huvuddelen av Drätselkammarens protokoll och registratur i Kommunarkivet har det inte funnits tid till att gå igenom på grund av den mycket fint handskrivna men svårläsliga texten. 10

11 Svårigheter att reda ut ägoförhållanden och markanvändningen i området gör att historiken om Björket i denna uppsats inte kan anses vara heltäckande. 3.3 Kartering av träd och buskar En systematisk och objektiv inventering av Björkets träd och buskar utfördes under juli och augusti 2002 med 106 utplacerade cirkelprovytor utefter parallella linjer (Bilaga 4). Till hjälp vid placering av linjer och provytor användes ett ortofoto över området i skala 1:5000. Linjernas placering bestämdes på ett sätt som gav minsta möjliga påverkan från områdets kantzoner och detta resulterade i sammanlagt 13 linjer i 345 graders kompassriktning. Linjerna ritades in på ortofotot och varje cirkelprovyta markerades med en punkt. Provytorna placerades ut i ett regelbundet mönster över hela området och numrerades i den ordningen de inventerades. Avståndet mellan varje cirkelprovyta bestämdes till 50 meter och likaså 50 meter mellan linjerna. Om platsen för provytan visade sig vara en gång- eller cykelstig eller mycket nära sådana justerades läget, till lite mindre eller lite mer är 50 meter, för att minimera onaturliga förhållanden i provytan. Radien på varje cirkelprovyta bestämdes till 5 meter, vilket ger en cirkelarea på 78,5 kvadratmeter. Provytans centrum markerades med en pinne, vari ett mätsnöre med radielängden fästes. Genom att gå runt provytans centrum med mätsnöret maximalt utsträckt räknades och dokumenterades artvis, de träd och buskar som fanns inom cirkelytan och nådde upp till brösthöjd (1.30 m). På samtliga träd och buskar noterades stamdiametern i brösthöjd och varje individ placerades in i någon av de sex diameterklasserna; 1-10 cm, cm, cm, cm, cm och >50 cm. En skattning av lövverkets täckningsgrad per taxa, i procentandelar (1, 2, 5, 10, 15, 20, 25 osv.), utfördes inom varje cirkelprovyta. Provytorna 20-1, 26 och 27 ligger utanför Björkets egentliga gräns men då det i samband med inventeringen upptäcktes att detta område är naturligt bevuxet med träd och buskar, lades tre extra provytor till vid inventeringen. Där provyta 39 var placerad från början finns en inhägnad rastgård för hundar. Provytan placerades utanför rastgården och avståndet mellan provyta 38 och 39 är därför 72 meter istället för 50 meter. Mellan provyta 34 och 35 är avståndet cirka 70 meter och mellan provyta 35 och 36 cirka 30 meter, eftersom en cykelväg finns där provyta 35 var placerad från början. Provyta 69 blev placerad i kanten av en glänta och där finns inga träd eller buskar så därför har den provytan strukits. Provytorna 94, 95 och 96 lades cirka 35 meter väster om den parallella taxeringslinjen istället för 50 meter eftersom de annars var placerade mitt i en cykelväg. Provytor som från början var inlagda öster om Björkvallen samt mellan Björkvallens gräs och grusplan har strukits från undersökningen då det visade sig att bredden på dessa områden var mindre än 50 meter. Inventeringen omfattar naturligt förekommande arter i Skåne med vissa undantag; Hästkastanj (Aesculus hippocastanum), Sykomorlönn (Acer pseudoplatanus) (även kallad tysklönn), Glanshägg (Prunus serotina), Lärk (Larix sp.), Knäckepil (Salix fragilis), Druvfläder (Sambucus racemosa) som från början odlades i Sverige men nu är naturaliserad, samt Krusbär (Ribes uva-crispa). För att skilja arter åt inom vissa släkten krävs en tids övning och därför har ett antal av träden och buskarna vid inventeringen inte bestämts längre än till släkte. 11

12 Då grundyta är ett viktigt mått i skogssammanhang vid uppskattning av bestånd har en tabell upprättats med uträkningar av den okorrigerade tvärsnittsytan per cirkelprovyta samt grundyta per hektar (Bilaga 21). Grundytan är arean av ett tänkt tvärsnitt av en trädstam i brösthöjd (1,30 meter) men innebär oftast summan av samtliga trädstammars grundytor inom ett hektar (Hamilton 1992). Grundytan används ofta som ett mått på om det är dags att gallra eller inte, eftersom den beskriver graden av slutenhet i beståndet. 3.4 Naturvärdesbedömning Vid varannan cirkelprovyta dokumenterades naturvärden enligt Skogsbiologernas metod för naturvärdesbedömningar (Skogsbiologerna 2000, Bilaga 25). I denna metod används en blankett (Bilaga 26) som beskriver ett antal egenskaper (beståndskaraktärer) med betydelse för skogliga naturvärden. För varje område som värderas bestäms vilken skogsbiotop som finns på platsen, vid tveksamhet kan flera biotoptyper användas. De sju skogsbiotoperna som ingår i frågeformuläret är; nystörd miljö, pionjärlövfas, tallskog, granskog, sumplövskog, betespräglad skog samt ädellövskog. Varje egenskap på blanketten stäms av mot områdets natur och om det efterfrågade finns på platsen sätts ett kryss under vald skogsbiotop. När alla egenskaper på blanketten har gåtts igenom summeras antalet kryss och man får fram ett index för områdets naturvärden. Varje enskild naturvärdesbedömning i denna undersökning uppskattas täcka in en yta på cirka 0,50 ha inklusive provytan eftersom bedömningen avser både cirkelprovyta och den närmast synliga omgivningen kring provytan. Metoden har utformats av Skogsbiologerna för att på ett enkelt sätt kunna skatta vilket underlag för biologisk mångfald som finns i ett område. Detta kan göras för att uppnå flera syften, varav ett är att studera vilka naturskogsegenskaper som saknas i området. När de blir kända så kan förslag utformas som ökar förekomsten av dessa betydelsefulla skogliga element. Exempel på egenskaper med betydelse för naturvärdet i Skogsbiologernas bedömningsblankett är riklig föryngring av ädellövträd, en artrik moss- och lavflora eller ovanliga arter. Andra nyckelegenskaper är förekomst av död ved i form av lågor och torrakor, hålträd, gammelträd och gamla skogsbestånd (så kallade naturskogskvalitéer, Bilaga 11). De är alla viktiga för den biologiska mångfalden då de utgör livsförutsättningar för ett stort antal djur och växter (Thor och Arvidsson 1999). Dessvärre är det brist på dessa egenskaper i dagens skogar eftersom många av dem uppkommer sent i skogens successionsstadium, vilket oftast är långt senare än vid normal tidpunkt för skogsavverkning (Drakenberg et al 1991). Det bör påpekas att naturvärdesbedömningen till största delen är subjektiv och att vissa egenskaper därför kan överskattas eller undervärderas i undersökningen. I beskrivningen till Skogsbiologernas naturvärdesbedömning anges även att metoden inte är anpassad för att bedöma mindre punktformade objekt. I denna studie beräknas varje bedömning gälla för en yta på 0,5 hektar men en sammanvägning av poäng kommer även att göras för de fyra delområdena i norra Björket. 12

13 3.5 Epifytinventering Efter ett flertal rundvandringar i undersökningsområdet valdes de 21 björkindivider ut (Bilaga 5), som såg ut att ha störst täckningsgrad av epifyter på stammen i undersökningsområdet samt flest antal olika arter. Epifytinventeringen utfördes under februari månad 2003, med BIN V - metod nr 431 (Liljelund och Zetterberg 1986) som mall, men med egna modifikationer för att passa arbetets tidsram och det syfte som just denna inventering ville uppnå. Ändringarna var följande; Endast två taxeringslinjer utfördes på varje träd istället för fyra, inga buskar räknades med vid inventeringen av de fyra närmsta träden, barksprickor dokumenterades inte, trädens höjd har inte uppmätts, utbredningen av varje art räknades i hela centimetrar istället för i halva samt att alla mossor och lavar dokumenterades istället för endast ett bestämt urval. På vart och ett av de 21 träden utfördes en linjetaxering vid 60- och 120 centimeters stamhöjd mätt från marken, med ett måttband i centimeterskala som taxeringslinje. Stammens omkrets mättes vid de båda stamhöjderna samt vid brösthöjd. Måttbandet fästes med noll i norr och följde stammen i riktning mot väster, söder, öster och slutligen norr igen. Utefter måttbandets taxeringslinje noterades varje art och dess utbredning i antal hela centimetrar. Samtidigt samlades exemplar in för bestämning med hjälp av mikroskop. Även arter som inte fanns längs taxeringslinjerna noterades, från trädens bas och upp till cirka två meters höjd. Detta innebär att icke epifytiska arter i viss mån har tagits med i studien. Eventuell lutningsriktning på trädstammen och antal grader från lodlinjen noterades samt avstånd till de fyra närmaste grannträden, vilkas arttillhörighet också fastställdes. För att få fram ett index för täckningsgraden hos varje enskild art längs de båda taxeringslinjerna adderades noterade centimeterintervall per art och stamhöjd (60 cm och 120 cm) för att sedan divideras med aktuell omkrets. Sedan lades de båda kvoterna samman för varje träd och multiplicerades med hundra för att få fram ett index uttryckt i procent. Maxvärdet för täckningsgradsindex är således 200 %. Ett medelvärde för index hos varje art har även räknats fram genom att addera varje arts indexvärde per träd med förekomst och sedan dividera det med antal träd. Kring vardera av de 21 träden utfördes även en cirkelytetaxering enligt samma metoder som vid den tidigare karteringen av träd och buskar, inklusive dokumentering av lövverkets täckningsgrad och befintliga träd och buskar, vilket gör att de båda inventeringarna kan kopplas samman vid jämförelser i resultatdelen. Ett av de 21 träden ingick i den tidigare träd- och buskinventeringen. Totalt inventerades därmed 126 ( ) cirkelprovytor gällande träd- och busksammansättning samt täckningsgrad. Vid bestämningen av de olika arterna användes preparermikroskop och ljusmikroskop tillsammans med bestämningslitteratur (Hallingbäck och Holmåsen 1985, Moberg och Holmåsen 1990, Foucard 1990, Smith 1978, Krog et al 1994). Som vägledning vid bestämningen av vissa lavarter används de två reagenslösningarna KOH (kaliumhydroxid 10 %) och Cl - (klorin). En privat samling med referensexemplar av mossor och lavar som samlats in under kursen Kryptogamkunskap vid Lunds Universitet hösten 2002 utnyttjades som jämförelsematerial. Lars Fröberg, Lunds Botaniska museum samt Lunds Universitet, har hjälpt till med bestämning av skorplavar. Övriga bestämningar har kontrollerats av Ola Magntorn, Högskolan Kristianstad. 13

14 3.6 Statistisk bearbetning Eftersom nästan alla variabler som testades avvek från normalfördelning användes genomgående icke-parametriska test, det vill säga Spearmans rangkorrelation och Mann-Whitney rangsummatest. 4 Resultat 4.1 Markanvändningshistorik Kristianstad Kristianstad med omnejd ligger under högsta kustlinjen och marken har därför legat under vatten långa perioder. Under den geologiska tidsperioden kvartär som inleddes för cirka 2 miljoner år sedan och tidsepoken Holocen ( BP) har Kristianstadsslätten tidvis varit täckt av till exempel en isdämd sjö (innanhav), Baltiska issjön och av ett hav; Littorinahavet (Fredén 1998). Även vid 1600-talets början låg området under vatten stora delar av året. Helge å ringlade sig fram genom landskapet, som idag, men utan att begränsas av nutidens stadskärna med förstärkta vallar. Vår- och höstflöden hade därför större utrymme att breda ut sig på och endast högt belägna partier klarade sig från vatten vid översvämningar och låg då som små öar i vattenlandskapet. Hammarsjön, som på en karta från 1678 benämns Helige sjö, var större vid den här tiden eftersom en vik fanns in mot nordöst. Nosabysjön kom denna vik att kallas (Figur 3). Vid högvatten bildade den översvämmande Helge å, Hammarsjön och Nosabysjön tillsammans en riktigt stor sjö (Figur 2). Detta vattenlandskap uppskattades av den danska kungen Christian IV som behövde en bra plats för att bygga en fästningsstad (Cederström 1923). En ö omgiven av vatten försvårar för inkräktare och är en utmärkt plats då man vill försvara en stad mot oinbjudna gäster. Eftersom dåtidens städer Åhus och Vä, hade bränts ner ett par gånger av fienden, bestämde sig kung Christian för att i detta vattenrike skulle hans fästningsstad byggas. År 1614 står skrivet i historien som staden Kristianstads födelseår (Cederström 1923). Linne beskriver Kristianstad med omgivningar år 1751 i sin bok Linnes Skånska resa 1749; floden, Helige å, går jämte staden och med sitt vatten kringränner den samma; ett sidlänt fält, af en half mils bredd omgifver staden, vilken om höst och vinter överflödas af vattnet, att staden då ser ut som låge han uti en sjö, men om sommartiden är detta en grön och täck betesmark. 14

15 Figur 2. Carta öfver Inondation omkring Christianstads fästning under påstående wårflod, Ur boken Kristianstad i äldre tider av Eugène Cederström (1923) Stadsparken Björket Området där Björket finns idag låg troligen till största delen under Nosabysjöns vatten vid tiden för staden Kristianstads grundande. Startskottet för Björkets utveckling kom antagligen inte förrän år 1858 då ett stort projekt påbörjades som så småningom möjliggjorde en utvidgning av staden mot öster. Tre engelsmän, varav en vid namn John Nun Milner, fick i uppdrag att anlägga en vall från Udden till Hammarspynt (Figur 1) som skulle skära av Nosabysjön från Hammarsjön. Denna vall (idag: Hammarslundsvallen) blev inte färdig förrän 1868 och detta berodde bland annat på högt vattenstånd som bröt igenom vallen vissa år. Utpumpningen av sjön och dikningen av den nya marken (Cederström 1923) för att vinna land för uppodling och för att bättra på de sanitära förhållandena kring staden, påbörjades redan 1863 men kunde inte slutföras förrän 1875 (Cederberg 2000). Sjön blev efter tolv års arbete slutligen torrlagd och landvegetation kunde få fäste i området eftersom marken inte längre stod under vatten. År 1888 fastställdes en regleringsplan för det torrlagda området öster om de gamla kvarteren. Botten av sjön visade sig vara tämligen ofruktsam och marken hamnade, efter förhandlingar, i Hammarsjögårdens ägo som år 1909 köptes upp av staden. Inte förrän 1930 fick staden brukanderätt över marken som då slogs ihop med de övriga jordegendomarna (Cederberg 2000). Den 21 oktober 1892 finns anteckningar i Drätselkammarens protokoll om de planteringar i staden som troligtvis lade grunden till Stadsparken. Marken där dessa planerades hade tidigare varit utarrenderad tio år åt gången men nu ansåg Drätselkammaren att jorden istället skulle undantas för stadens behov. Området uppgavs vara cirka 17 hektar stort och ligga intill Hammarsjöbolagets egor straxt söder om Stafvers backar med en del sträckande sig öster om och intill nya kyrkogården Vidare beskriver man att området var delvis bevuxet med ung björkskog i sanitärt hänseende synes synnerligen lämpligt att ifrågavarande sanka område planteras med skog och ett skydd beredes mot östliga vindar. 15

16 Figur 3. Karta över Kristianstad 1854 upprättad av Gustaf Ljunggren. Hämtad från Stadsingenjörskontoret. Björket var i från början ett fuktigt och sankt område, men med hjälp av stora insatser från dåtidens arbetslösa förändrades detta. I Drätselkammarens registratur 1927 finns handlingar som beskriver en förhandling mellan tillsyningsmannen över stadens parker och stadsingenjören där en önskan om förbättrad dikning i Stadsparken läggs fram som nödvändigt för bevarande av i parken befintliga trädbestånd. Ett förslag för dräneringsarbeten i vissa delar av Stadsparken utformat av dåvarande Stadsträdgårdsmästaren G. R. Persson finns dokumenterat i Drätselkammarens registratur Emanuel Björck som var ansvarig för Arbetslöshets- och Hjälpkommittén kommenterade dessa dräneringsarbeten och kallade dem synnerligen lämpliga som nödhjälpsarbeten och av stort gagn för växtligheten och därmed för trevnaden i stadsparken. De avsedda delarna beskrivs av Stadsträdgårdsmästaren; Ifrågavarande områden som utgöres av trädbevuxen sumpig f.d. sjöbotten, har en jordmån som närmast kan betecknas som torvdy. Då denna är av lös beskaffenhet och kan undergå förändring, är dränering med tegelrör etc. utesluten. Som lämpligt dräneringsmaterial är, enligt gjorda försök trätrummor och kombinerade stång- och risdiken. Material till de senaste kan huggas på platsen i viss utsträckning, då områdena tarva gallring och upprensning den rikliga vegetationen varit ett hinder för en alltför minutiös avvägning Dikena ha planlagts så att inga genomgående uthuggningar behöver företagas nuvarande öppna diken igenfyllas för att ingå i täckdikningen. Den ifrågavarande dräneringen beräknas kunna lämna sysselsättning åt 20 arbetare under två månader. Därjämte kommer dräneringen, att icke blott göra parken trivsam ur växtsynpunkt utan framförallt att skapa en hälsosam tillflyktsort för befolkningen. 16

17 Arbetet fortsatte; Den 17/ kom en anhållan från Arbetslöshets- och Hjälpkommittén till Drätselkammaren om anslag, för att tillgodose behovet av arbete, till fortsatt dränering av Stadsparkens mellersta delar (området mellan Sjukhuset och Gasverket, se Figur 1). Stadsträdgårdsmästaren menade att; genom torrläggningen av det synnerligen sumpiga området vinner icke blott parken i trevnad utan även den intillvarande idrottsplatsen (Den nuvarande idrottsplatsen på söder, se Figur 1) erhåller en sundare omgivning. Minskningen av Stadsparkens yta påbörjades kring 1950-talet. Byggnadskontoret, Kristianstad Kommun har samlat tidningsurklipp, från år 1954 och fram till idag, som berättar om händelser i staden samt om dess utveckling. I dessa klippböcker finns bland andra en artikel från till exempel den 8/ som beskriver hur det gjordes plats för byggnation av Snapphanevägen genom fällning av träd i Björket (Kristianstad kommun). En annan artikel från den 4/ berättar om uppförandet av ett nytt industriområde i Björket söder om Riksvägen (Kristianstad kommun) byggdes det nuvarande sjukhuset på mark som en gång varit sjöbotten men som då var koloniområde (Cederberg 2000). Senare byggnationer som Ica Maxi och Räddningstjänsten har tillkommit och det senaste intrånget i Björket utfördes så sent som 2002 då förstärkningen av Hammarslundsvallen utfördes för att undvika framtida översvämningar Studieområdet Norra Björket Historiska skrifter innehåller begränsad information om den norra delen av Björket. En muntlig uppgift anger att hela norra Björket kan ha planterats med både björk och gran och i Drätselkammarens protokoll och registratur från den 12/ står det följande; det så kallade Björket, som genomgallrades 1918, nu är i stort behov av gallring, i vinter genomgicks med sådan huggning den yngsta björkuppväxten, som borde rödjas, dels för att bli yvigare, dels för att släppa upp en del av de planterade granarna föreslå huggning av julgranar i planteringen, där det för densammas framtid är nyttigt. Källorna är dock motstridiga till huruvida plantering verkligen utfördes i hela norra Björket. På ett flygfoto från 1927 över stadsdelen Egna Hem som ligger alldeles väster om Björket kan man urskilja vissa områden som ser ut att bestå av naturligt uppkomna träd och andra mer öppna ytor. De öppna områdena utgjordes troligen av fuktängar. Lizzy Holmström skriver i Föreningen Gamla Christianstads årsbok 1995 om barndomens Björket; Om vi fortsatte stigen som gick utmed Björket kom vi till de våta ängarna, där det stora nöjet var att hoppa från tuva till tuva. En annan källa (Torgny Rosvall muntligen) beskriver den fuktiga marken och orkidéer som bör ha funnits där vilket kan tolkas ur Atlas över Skånes Flora (Weimarck & Weimarck 1985). För att ta tillvara det marken gav kan man anta att fuktängarna användes som slåttermark vilket bekräftas av Ingemar Oredsson som tidigare var ansvarig för regleringen av Råbelövssjön och Nosabykanalen. Den ekonomiska kartan över Kristianstad från 1931 anger dessa fuktängar som betesmark (Figur 4) och visar även att markanvändningen i norra Björket var omväxlande. En del av området anges som bevuxet med löv- och barrträd medan mindre delar visas som öppen mark varav en mindre bit åkermark. 17

18 På det flygfoto (Bilaga 2) som lantmäteriet tagit över Kristianstad någon gång under åren finns stora öppna ytor fortfarande kvar i den mellersta delen av norra Björket (område 2 på områdeskarta, Bilaga 3). Inga rader av planterade träd syns men däremot kan man ana ett tidigt igenväxningsskede jämfört mot samma mark på ett flygfoto från 1927 över Egna Hem. Både flygfotot från 1927 och visar på en klar skillnad i växtlighet mellan den nedre och den mellersta delen (område 2 och 3 på områdeskarta, Bilaga 3) av norra Björket. Figur 4. Del av Ekonomiska kartan över Kristianstad 1931, upprättad av Hushållningssällskapet, som visar norra Björket. I Föreningen gamla Christianstads årsskrift från 1963 ges en beskrivning av Martin Krook gällande Björkets dåvarande skötsel; numera inskränker sig underhållet till gallringsarbeten och grässlåtter på öppna platser och utmed vägarna Resten får ha karaktär av hagmark. Hagmarkstillståndet som nämns kan studeras på ett fotografi ur boken Kristianstad 1950 (Neideman och Liljeroth 1950). Fotot visar ett relativt glest björkbestånd som släpper in en större mängd ljus till marken och den, som det ser ut, frodiga gräsvegetationen. Byggnationen av bostadsområdet Egna Hem påbörjades i början av 1900-talet. Tomterna närmast Björket strax söder om Prästallen var minst attraktiva och de stod obebyggda en längre tid tills en dåvarande rådman som hade förmåga att föreställa sig Björkets framtida värde, lyckades få spekulanter att förstå vilket fint läge dessa tomter skulle få i framtiden. (Kindblom 1973) 18

19 Förutom att vara ett strövområde för invånarna i Kristianstad genom åren har allehanda aktiviteter ägt rum och föreslagits i Björket, varav några beskrivs nedan. I Stadsarkitektkontorets arkiv finns en karta över ett förslag till stadsplan 1915 där området norr om Prästallen är föreslaget som koloniområde. Planen sattes aldrig i verket. Den 18/ inkom en ansökan till Drätselkammaren från Kristianstads Fackliga Centralorganisation om upplåtande av ett område i stadsparken för anläggande av en permanent nöjespark. Ansökan fick avslag. I Föreningen Gamla Christianstads årsbok 1973 skriver Inga Kindblom om Egna Hems idrottsförening som startades av bofasta i området. De byggde själva idrottsplatsen Björkvallen medan staden bidrog med vagnar lastade med fyllningsmaterial. Vidare får vi veta att det som nu är tvären av idrottsplatsen var längden då låg fotbollsplanen Björkvallen klar i Björket (Björnsson 1999) men grusplanen söder om Björkvallen tillkom först i mitten av talet. Entusiaster från idrottsföreningen byggde även denna själva och utgick från en liten bit öppen grusplan som redan fanns på platsen (muntligen Åke Olsson). Från den 18 december 1947 finns i Drätselkammarens registratur noteringar om ett brev från förste hälsovårdsinspektören. Brevet handlar om olovligt uppförda byggnader och inhägnader för hushållsgris och hönsuppfödning i den skogbevuxna delen av stadsparken. Vid inspektionstillfället var hönsgård delvis nedbruten och hönsen höllo till i parkområdet. Drätseldirektören yttrar sig även i ärendet 17/ och avslöjar att i södra Björket invid gasverket finnes ett visst område som drätselkammaren utan avgift upplåtit för uppfödning av hushållsgris ev. höns. Annan intressant information i samma skrivelse är nämnandet av en pistolskyttebana och en lantgård vid Prästallen. Pistolskyttebanan, som idag upptas av en ny hundrastgård, användes enligt uppgift (muntligen Enoc Landin) av polisen och lantgården som nämns syns både på flygfotot över Björket (Bilaga 2) och i Figur 4. Fattighuset Ängsgården bedrev även de lantbruk med bland annat kor som gick på bete i de intilliggande delarna av Björket (muntligen Enoc Landin) det vill säga norr och söder om Lasarettsboulevarden. Dessa delar, varav den norra hör till Björket idag (del av område 4, Bilaga 3), hörde inte till stadsparken vid den tiden, vilket går att se på bland andra en stadskarta från 1947 (Karta över Kristianstad upprättad 1947 av Stadsingenjören) 4.2 Träd och buskar Vid inventeringen har trettien olika taxa påträffats och 38 olika arter (Tabell 1, Bilaga 22). Dessutom finns flera träd- och buskarter i Björket, men som inte bestämts då de är trädgårdsarter. Antalet taxa per provyta varierar mellan en och tretton (Bilaga 17). Trädskiktet i Björket domineras av lövträd, men barrträdsinslag finns i hela området. Rönn (Sorbus aucuparia), björk (Betula sp.) och sykomorlönn (Acer pseudoplatanus) har flest antal individer totalt men även andra lövträd finns representerade i olika mängder, inklusive de flesta av ädellövträden. I undersökningsområdets cirkelprovytor är andelen triviala lövträd, björk, hassel (Corylus avellana), rönn, salix (Salix sp.) och asp (Populus tremula), 67 % jämfört med 6 % ädellövträd (skogsalm (Ulmus glabra), skogslönn (Acer platanoides), ask (Fraxinus excelsior), ek (Quercus sp.), fågelbär (Prunus cerasus) och skogslind (Tilia cordata)), (Figur 5). 19

20 Tabell 1. Antal träd och buskar i olika diameterklasser i de 106 cirkelprovytorna. Övriga arter som inte ingår i någon taxa i tabellen är hallon (Rubus idaeus) björnbär (Rubus sp.), vildkaprifol (Lonicera periclymenum), murgröna (Hedera helix) och syren (Syringa vulgaris). Taxa/stamdiameter (cm) >50 Totalt rönn Sorbus aucuparia björk Betula sp fläder Sambucus sp sykomorlönn Acer pseudoplatanus gran Picea abies hassel Corylus avellana hägg Prunus padus skogsalm Ulmus glabra hagtorn Crataegus spp salix Salix sp asp Populus tremula skogslönn Acer platanoides ek Quercus robur ask Fraxinus excelsior glanshägg Prunus serotina vinbär Ribes sp lind Tilia sp oxel Sorbus intermédia måbär Ribes alpinum fågelbär Prunus cerasus hästkastanj Aesculus hippocastanum krusbär Ribes uva-crispa ros Rosa sp tall Pinus silvestris skogsolvon Viburnum opulus benved Euonymus europaeus lärk Larix sp slån Prunus spinósa summa Den totala andelen barrträd, gran (Picea abies) och tall (Pinus silvestris), i områdets provytor är endast 3 % medan de förvildade, planterade och kulturgynnade träden och buskarna, ros (Rosa sp.), slån (Prunus spinósa), hagtorn (Crataegus spp.), vinbär (Ribes sp.), krusbär (Ribes uva-crispa), fläder (Sambucus sp.), glanshägg (Prunus serotina), sykomorlönn, knäckepil (Salix fragílis), hästkastanj (Aesculus hippocastanum) och lärk (Larix sp.), uppgår till hela 21 %. Övriga lövbärande träd och buskar, hägg (Prunus padus), oxel (Sorbus intermédia), benved (Euonymus europaeus), måbär (Ribes alpinum) och skogsolvon (Viburnum opulus), utgör 3 % av det totala antalet individer i området (Figur 5, Bilaga 21). Avenbok (Carpinus betulus) och klibbal (Alnus glutinosa) finns i ett mindre antal i Björket men har inte noterats i någon av provytorna. Bok (Fagus sylvatica) har inte påträffats alls inom undersökningsområdets gränser. Buskskiktet i Björket innehåller en hel del fläder men skogsolvon, hagtorn och benved är andra buskar som förekommer. I Björket finns också flertalet trädgårdsväxter som under årens gång har spridit sig till området från trädgårdarna i de bostadsområden som finns i närheten. Exempel är flera arter av ädelgranar (Abies spp.) som växer på olika platser i Björket. 20

21 barrträd 3% ädellövträd 6% övriga 3% kulturgynnade växter 21% triviala lövträd 67% Figur 5. Andelar (%) av det totala antalet individer i olika grupperingar av träd och buskar. Täckningsgraden sammanlagt för buskar och träd skiftar i området med värden från 17 % upp till 251 % (Bilaga 6). De flesta provytor har en täckningsgrad som ligger i intervallet mellan 50 % och 100 %. För att lövverket i provytan skall räknas som slutet i denna studie krävs täckningsgrader på 70 % eller mer. Slutet lövverk finns i 64 av de 106 provytorna. Inget statistiskt säkerställt samband kan påvisas mellan den totala täckningsgraden och antalet arter i provytorna (Rangkorrelation: r s = 0.05, P > 0.05, N = 106) eller mellan artantal och individantal i provytorna (r s = 0.16, P > 0.05, N = 106). Diameterklass 1-10cm ask asp björk sp. ek gran rönn skogsalm skogslönn sykomorlönn Figur 6. Antal individer av vissa trädslag, i diameterklassen 1-10cm, i de 106 cirkelprovytorna. I diameterklassen 1-10 cm, det vill säga mycket späda och nyetablerade träd, är det rönn som dominerar med 1268 individer, följt av björk med 154 individer och sykomorlönn med 126 individer (Figur 6, Tabell 1). 21