Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars Eskilstuna mars 2013

Transkript

1 Projekt Rekorderli renoverin Förstudie av enerieffektiviserin och Fronts fasadsystem i befintlit flerbostadshus från miljonproramstiden. Slutrapport för Laersber hus 222 Eskilstuna Kommunfasihet AB Utarbetad av Camilla Karlsson, Eskilstuna Kommunfastihet AB 1

2 Eskilstuna mars

3 Information om BeBo BeBo (beställarruppen bostäder) är ett samarbete mellan Enerimyndiheten och Sveries största fastihetsäare med inriktnin mot bostäder. Gruppen driver utvecklinsprojekt med fokus på enerieffektivitet och miljöfråor. Målsättninen är att enerieffektiva system och produkter tidiare kommer ut på marknaden. Utvecklinsprojekten syftar till att effektivisera enerianvändninen samtidit som funktion och komfort förbättras. BeBo stödjer och följer också upp olika projekt med ombynad av flerbostadshus där målet är att reducera enerianvändninen med minst 50 %. Dessa projekt år under namnet RRprojekt, Rekorderli Renoverin BESTÄLLARGRUPPEN BOSTÄDER Beställarruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Enerimyndiheten och fastihetsäare/förvaltare av flerbostadshus. BeBo initierades 1989 av Enerimyndihetens företrädare NUTEK. Gruppen driver ida utvecklinsprojekt med inriktnin på enerieffektivitet och miljö. 3

4 FÖRORD Enerianvändninen i bebyelsen måste minskas för att bromsa dess neativa miljöpåverkan. På bred front ska behovet av köpt eneri halveras till år 2050 i förhållande till användninen Enerimyndiheten har i uppdra att driva på enerieffektiviserinen i bostadssektorn. Av erfarenhet vet man att demonstrationsprojekt är en verkninsfull metod för att sprida oda idéer och få fler att våa å i samma spår. En stor del av bostadsbeståndet är byt under åren inom miljonprorammet. Dessa bynader är intressanta för enerieffektiviserinsprojekt, eftersom de är mycket lika vad äller eneristatus, bynads- och installationsteknik och de lier nu i tur för upprustnin. Dessutom är de måna, totalt omfattas till läenheter. Enerimyndiheten stöttar med resurser inom ramen för BeBo-projektet Rekorderli renoverin (RR), för att demonstrera vilka eneriåtärder fastihetsäare ska satsa på och vilka konsekvenser de får på innemiljö, beständihet och varsamhet. För att öka spridninen till fler fastihetsäare enomförs RR-projekt på flera orter i Sverie. Målsättninen är att projekten skall vara väl dokumenterade för att underlätta upprepnin och att man även kan öra studiebesök så att den som söker information och kunskap om enerieffektiviserin kan förvissa si om att det verklien funerar! Eskilstuna i mars

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESTÄLLARGRUPPEN BOSTÄDER... 3 FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte och Mål Fråeställnin Metod OBJEKTSBESKRIVNING GENOMFÖRANDE ÅTGÄRDER SmartFront (SFront) Beloks Totalverkty Beskrivnin av delåtärder Åtärdspaket Åtärdspaket Åtärdspaket Åtärdspaket ENERGIBERÄKNINGAR KOSTNADSBEDÖMNINGAR LÖNSAMHETSKALKYLER RESULTAT OCH DISKUSSION SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Bilaa 1 Beräkninar i Beloks totalverkty indata Bilaa 2 Situationsplan över Laersber (etapp 1 och 2) Bilaa 3 Mätdata Bilaa 5 Bilder före åtärder Bilaa 6 Hyresberäkninar

6 SAMMANFATTNING Eskilstuna Kommunfastiheter har sökt penar från BeBo för att öra en förstudie om enerieffektiviserin i ett av husen i Laersber. Målet för utredninen är att ta fram tre olika eneribesparinspaket. Paket ett innehåller SFronts (Smart Front) system som innebär att till och frånluftskanaler för ventilation läs i tilläsisolerinen, paket två innehåller traditionell tilläsisolerin med FTX ventilation med 90% verkninsrad (från och tillufts ventilation med återvinnin). I paket tre läs alla de enerieffektiviserins åtärder som har identifierats i förstudien in och tanken är att se hur lånt det är möjlit att komma ner i enerianvändnin, i detta paket är målet att komma ner till "passivhusstandard" ca 45kWh/m 2 Atemp och år. Dessa paket har sedan kostnadsbedömts med hjälp av NCC, SFront och konsulter för att få en kostnadsbild och se vilket alternativ som är mest lönsamt. Åtärdspaketen har även lats in i BeBos totalverkty som värderar hela paket av eneribesparande åtärder i stället för att bedöma enskilda åtärder. Detta ska sedan lia till rund för att kommunfastiheter ska kunna fatta beslut för hur vi år vidare med hus 222 i Laersber. Hus 222 i Laersber är en del av det område som kommunfastiheter håller på att enerieffektivisera. Laersber är först ut i kommunfastihets satsnin "hem för miljoner". området är indelat i fyra etapper som kommer att påå ca 3år. Först ut är etapp 1 som i skrivande stund är i full ån. I etapp ett är målet att halvera enerianvändninen från ca 180 kwh/m 2 och år ner till ca 90kWh/m 2 Atemp och år. För att ha full koll på hur mycket husen ör av med i da och vad enerianvändninen lier har ett flertal mätare satts upp vilka kommunfastiheter har sökt bidra hos BeBo för. 6

7 1. INLEDNING Kommunfastiheter har som mål att sänka enerianvändninen i hela beståndet med 20% till år 2020 och med 50% till år För att detta ska vara möjlit måste ett helhetsrepp tas på det äldre beståndet som har en hö enerianvändnin. Kommunfastiheter har arbetat fram en plan på hur detta ska å till och kallar denna "hem för miljoner". Först ut i planen lier Laersber som är ett område med 430 st läenheter fördelat på 23 st huskroppar. Projektet är uppdelat i fyra etapper varav den första etappen är i full ån. I etapp två lier hus 222 där tanken är att sänka enerianvändninen betydlit mer än 50%. I förstudien inår även att titta på SFronts system där till- och frånluftskanalerna läs i tilläsisolerinen. Utredninen örs för att hitta så bra och kostnadseffektiva metoder till enerieffektiviserin som möjlit. Området ska i stort halvera sin enerianvändnin. 1.1 Syfte och Mål Syftet med denna förstudie är att hitta lönsamma åtärder för eneribesparin samt undersöka lönsamheten i SFronts system som tidiare varit med i BeBos teknikupphandlin (TURIK). Åtärderna ska sedan delas in i olika åtärdspaket med lönsamhetskalkyler, målet är sedan att kommunfastiheter ska kunna enomföra ett av åtärdspaketen. 1.2 Fråeställnin - Hur lånt kan kommunfastiheter komma ner i enerianvändnin i hus 222 i Laersber med lönsamma åtärder? - Hur skiljer si SFronts fasadsystem kostnadsmässit i jämförelse med traditionell tilläsisolerin? Vad finns det för ytterliare vinster utöver enerieffektiviserin? 1.3 Metod Projektet har enomförts med hjälp av sakkunnia personer inom området, projektledare från kommunfastiheter, NCC, SFront, Arkitekt AQ, Konstruktör Structor, VVS ICEE samt även driftpersonal från kommunfastiheter. Arbetet har påått från april 2012 till september 2012 Reelbundna förstudiemöten har hållits. 2. OBJEKTSBESKRIVNING Hus 222 lier på Larådsatan 6 i Laersber ca 5km utanför Eskilstuna centrum. Området består av 23 st huskroppar med totalt 432 st läenheter. Området är byt mellan åren I da påår en renoverin av området som är uppdelat i fyra st etapper. Etapp ett avslutas i mars Huset (222) som har undersökts i denna förstudie lier i etapp två ochrenoverinen är beräknad att starta våren Beskrivnin av bynaden Förstudien omfattar en bynad, som har tre bostadsplan och ett plan (markplan) med tvättstua, undercentral och läenhetsförråd. Varje trappuppån har sex läenheter och totalt finns 24 st bostadsläenheter i bynaden. Den totala arean, Atemp, uppår till 3 331m2. Bynadens konstruktion beskrivs under rubrik "Bynadsteknik" nedan och installationerna beskrivs under rubrik "Installationsteknik". 7

8 Bynadsteknik Följande material och konstruktioner finns i bynaden. Informationen kommer från ursprunlia ritninar och erfarenheter från tidiare provhus som enomfördes 2009 där enerianvändninen sänktes till ca 110 kwh/m 2 Atemp och år (ursprun ca kWh/m 2 Atemp och år). Bärande lättbetoninnerväar i plan 2 och uppåt, Bärande betoninnerväar i entréplanet. Yttervä i entréplan: utvändi puts på 150 lättbetonblock beton, (250 mm beton vid Stomme skyddsrum). Grund Pålad platta mot mark t=170, 50 minull + 60 överbeton Källaryttervä Plan 2 och uppåt: Utvändi puts på 250 lättbeton + inv puts Balkonparti Panel på 70 isolerad reelstomme + invändi skivbeklädnad Tak/vindsbjälkla Uppstolpat tak på 150 beton med mm mineralull Fönster Kopplade 2-lasfönster Installationsteknik Ventilation Uppvärmnin Tappvarmvatten Vätskekopplat FTX-system med uppmätt verkninsrad 15-45% I hus 222 är verkninsraden 43% (detta har taits hänsyn till i eneriberäkninarna). Tilluften tillförs rum via inblåsnin bakom radiator. Tilluftkanaler inom läenhet är förlada i olv. Frånluft evakueras via kök och våtenheter. Fjärrvärme med undercentral placerad i hus 222, försörjer även tre anränsande hus. Radiatorsystem ettrörssystem, utan termostatventiler. Varmvatten bereds i fjärrvärmeundercentral i hus 222, distribuerar till närliande hus via markkulvert. 3. GENOMFÖRANDE Förstudien har enomförts i en konsult- och entreprenadrupp. Gruppen har träffats sju åner under två månader och därefter har allt underla till denna rapport sammanställts och mätvärden har följts upp. Mätninar före åtärd Ett antal mätare har satts upp i samband med förstudien för att kunna få fram så exakt mätarstatistik för bynaden som möjlit. De mätare som har valts att sättas upp är mätare för aktuell varmvatten förbruknin och mätare för enerianvändnin. Dessa mätvärden kan ses i bilaa 3 Mätdata. 8

9 4. ÅTGÄRDER Bynadernas enerianvändnin, installationer (tekniska samt stammar) och fasader (dålia och trasia) är de främsta anledninarna till att kommunfastiheter har valt att enomföra denna förstudie. De åtärder som undersökts i denna förstudie för att minimera enerianvändninen är följande: Åtärd Beräknad eneribesparin kwh/m 2 Atemp och år. Installation av FTX system (90%) (bef %) 200 mm tilläsisolerin av fasad 24 Nya fönster med ett U-värde på 32 0,9 W/m 2 C samt ny utfackninsvä i kök mot balkon 400mm tilläsisolerin av vind 3 Solfånare på tak 7,5 Solceller för fastihets el 2 Avloppsvärmeväxlin 6 Individuell mätnin av varmvatten, 11 enerisnål blandare Fronts fasad system med FTX ventilation 57 Termodynamisk styrnin 3* *endast installerat i hus 222 Nytt radiatorsystem 3 Dessa olika enerisparåtärder har sedan delats in i tre olika under 4.4 Åtärdspaket. åtärdspaket, läs mer 4.1 SmartFront (SFront) SFront är en allt-i-ett-lösnin med tilläsisolerin (tjockleken kan varieras mellan 180mm och uppåt) av fasad med ett inbyt värmeåtervinninssystem som byer på att från- och tilluftskanaler placeras i tilläsisolerinen. Dessa kanaler kopplas sedan till ett FTX-areat som placeras på taket. SFront var med i en teknikupphandlinstävlin, TURIK (Teknikupphandlin rationell isolerin av klimatskal) som anordnades av BeBo. Tävlinen fick dock avbrytas då bara två tävlinsförsla uppfyllde kriterierna (bl.a. SFront). Fördelar med SFront: - All monterin sker från utsidan. - Aktiviteten inne i själva läenheterna blir mindre jämfört med att placera kanaler för till och frånluft inne i läenheterna. 4.2 Beloks Totalverkty Beloks Totalverkty har används för att värdera paket av alla möjlia eneribesparande åtärder i en bynad. Totalverktyet räknar fram det ekonomiska utfallet av åtärderna inför beslutet om enomförande. I Beloks totalverkty sätts avkastninskravet in i ett diaram med axlarna Investerin - Årli kostnadsbesparin. Genom att läa in alla tänkta åtärder i 9

10 Totalverktyet fås ett diaram. I diarammet visas samtlia åtärder, ordnade efter deras lönsamhet (lönsammast närmas orio). Utdra från Beloks hemsida: Fastihetsäaren bör bestämma ett visst lönsamhetskrav som skall älla för ett åtärdspaket i dess helhet för att det skall enomföras. Här har förutsatts att lönsamhetskravet uttryckas i form av en minsta accepterad real internränta. ( ). Kommunfastiheter har valt ett avkastninskrav på 7,5% för beräkninar i Totalverktyet, till detta har antaits att eneripriset stier med 2% per år utöver den allmänna inflationen. Detta medför att internräntan ska vara minst 5,5% för hela paketen för att vara lönsamma. 4.3 Beskrivnin av delåtärder FTX ventilation 90% Installation av FTX-areat med mycket od värmeåtervinnin. I detta fall areat av fabrikat Voltair med plattvärmeväxlare. Befintlit frånluftssystem behålls. Befintlit tilluftssystem ersätts av nytt tilluftssystem med eftervärmninsbatteri i respektive läenhet. Eftervärmnin ersätter även det befintlia ett-rörs radiatorsystemet. Eftervärmesbatteri Inkopplas till befintlit fjärrvärmesystem. Centralt placerad rumsreulator (hall/kök) känner av rumstemperatur och öppnar ställdon/ventil för värmevatten till eftervärmninsbatteri. Nya blandare och varmvatten mätnin Nya snålspolande blandare i kombination med läenhetsmätnin av tappvarmvatten uppskattas minska tappvarmvattenanvändninen med 30%. Detta är ett antaande som byer på rekommendationer från SVEBY och rapporter från enerimyndiheten. Avloppsvärmeväxlin För avloppsvärmeväxlin installeras en markförlad isolerad motstömsväxlare. Tappvarmvatten förvärms av avloppsvatten innan det eftervärms av fjärrvärmeväxlare i undercentral. Avloppsvärmeväxlin uppskattas minska tappvarmvattenanvändninen med 22%. I åtärdspaketen är besparinen beräknad så som att individuellvarmvattenmätnin och nya blandare är installerade. Solceller Solceller med maxeffekt ca 8,5 kw installeras (motsvarande ca 60 m 2 ). Installerad effekt anpassad efter minsta elanvändnin en soli sommarda. Detta för att vara säker på att all producerad el kommer till användnin i bynaden (endast fastihetsel avses). Solfånare Plana solpaneler för produktion av tappvarmvatten med en effektiv yta om ca 3 m 2 per läenhet. Solfånare på hus 222 installeras och distribuerar till samtlia hus anslutna till undercentral fjärrvärme, totalt ca 150 m 2. Termodynamisk styrnin Termodynamisk styrnin av värmesystem med utrustnin och proramvara EE2. För mer information om EE2 se fallstudie på 10

11 EE2 sparar bl.a. eneri i bynader enom att beräkna bynadernas verklia eneribehov enom att ta hänsyn till stort antal faktorer och kontinuerlit öra avancerade termodynamiska beräkninar När bynadens verklia eneribehov är beräknat kalkyleras den radiatortemperatur som är nödvändi för att leverera den enerimänden och vad det skulle motsvara för ute temperatur. Sista steet är att uteivaren påverkas direkt enom en patenterad metod och helt enkelt rent fysiskt får den uträknade temperaturen. Detta sker enom att en s.k. temperaturkammare som monteras på uteivaren. På detta sätt behövs ina som helst inrepp öras i existerande styroch relersystem för befintli VVS-utrusnin och därför är implementerinen både snabb och enkel. Och helt oberoende av vilken slas utrustnin som finns i huset. Termodynamisk styrnin enlit EE2 har en relativt hö startkostnad vilket medför att en investerin bör öras på hela fastihetsbeståndet i området. Vid redovisnin av besparinspotential har följande förutsättninar använts: Central datorutrustnin för EE2 installeras i hus 222 Kompletterande styrutrustnin installeras i övria undercentraler Kommunikation mellan komponenter sker via stadsnätet, befintlia nätverksutta i undercentraler används. Besparinen för hus 222 är redovisad som 10% besparin från det redan låa värdet som uppnåtts enom övria åtärder, vilket resulterar i ca 3 kwh/m2 i besparin. Övria hus i området kommer få en besparin om ca 6-8 kwh/m2 av denna åtärd om de dessutom renoveras lika etapp 1 och då beräknas få en enerianvändnin på ca 90 kwh/m2 och år. Detta även om kommunfastiheter väljer att behålla det befintlia radiatorsystemet (ettrörssystem). Anledninen till att eneribesparinen inte blir större i hus 222 är att enerianvändninen redan har sänkts så pass mycket. Kostnaden för att installera termodynamiskstyrnin i hela beståndet i Laersber är beräknat till ca 1,1 miljoner (inkl byherrekostnader och moms). Utbyte av radiatorsystem Befintlit ettrörs radiatorsystem är ålderstiet med dåli tillån till reservdelar, detta bör bytas till tvårörs radiatorsystem med nya värmestammar från bottenplan och upp enom läenheter på insida fasad. Besparinspotentialen är uppskattad till 3 kwh/m2 vilket är effekten av att termostatventiler kan monteras och anläninen kan injusteras på ett effektivare sätt. Kostnaden för att byta ut radiatorsystemet i hus 222 är uppskattat till ca 2 miljoner (inkl byherrekostnader och moms). 4.4 Åtärdspaket I förstudien har ett antal delåtärder studerats, dessa delåtärder har sedan paketerats i 3 olika åtärdspaket med olika besparinspotential och kostnader. Dessa tre åtärdspaket redovisas nedan. Paketen har även lats in i lönsamhetsdiaram med hjälp av BeLoks totalverkty. 11

12 4.4.1 Åtärdspaket 1 Paket 1 innehåller div. eneribesparande åtärder som redovisas i tabellen nedan. Kostnaderna för dessa åtärder redovisas även dem i tabellen nedan. Åtärdspaket 1 Åtärd Eneribesparin kwh/m2,atemp Ursprunli eneri åtån 170 Stamrenoverin med Addera Inen eneribesparin. FTX ventilation 90% -38 Tilläsisolerin fasader -24 Nya blandare och varmvatten mätnin -11 Nya fönster med ett U-värde på 0,9 W/m 2 C samt ny utfackninsvä i kök mot balkon -32 Isolerin tak 400mm -3 Avloppsvärmeväxlin -6 Solceller -2 Termodynamiskstyrnin -3 Ny eneriåtån Total bedömd kostnad för åtärdspaket*: Varav eneriåtärder: Varav ROT (underhåll): 51 Kwh/m kr kr kr Total kostnad per läenhet: kr *Samtlia kostnader inkl. byherrekostnader och moms. Inår ej hyresförluster eller invändia ytskikt. Detta er en eneribesparin på 119 kwh/m 2 och år, jämfört med ursprunlit 170 kwh/m 2 och år. Det er en ny enerianvändnin på 51 kwh/m 2 och år. Kostnaderna är uppdelade på eneribesparinsåtärder och ROT åtärder. I kostnaderna för eneribesparinsåtärder inår 50% av fönsterbyteskostnaderna då 50% av fönstren bedöms som eftersatt underhåll (rötskadade). I kostnaderna för tilläsisolerinen är endast kostnaden för isolerinen medräknad, resterande del för ny puts och ställninskostnader lier på ROT då fasaden anses så dåli att den är i starkt behov av underhåll. Detta äller även för åtärdspaket 2 och 3. I ROT kostnaden lier även kostnader för stambyte med Adderasystem. Åtärderna i åtärdspaket 1 är inlat i Beloks totalverkty, se diaram nedan. 12

13 Diaram 1 visar åtärdspaket 1 som beskrivits ovan. Avkastninskravet är satt till 5,5%. Åtärder till vänster om kurvan bedöms som lönsamma. 13

14 4.4.2 Åtärdspaket 2 I åtärdspaket två har SFronts system satts in i beräkninarna. Systemet innehåller både tilläsisolerin av fasad med 200mm samt FTX system. Åtärdspaket 2 Eneribesparin Åtärd kwh/m2, Atemp Ursprunli eneri åtån 170 Stamrenoverin med Addera 0 Nya blandare och varmvatten mätnin -11 Nya fönster med ett U-värde på 0,9 W/m 2 C samt ny utfackninsvä i kök mot balkon -32 Isolerin tak 400mm -3 Solceller -2 Frontssystem, fasad och FTX -57 Avloppsvärmeväxlin -6 Termodynamiskstyrnin -3 Ny eneriåtån 56 Total bedömd kostnad för åtärdspaket*: Varav eneriåtärder: Varav ROT (underhåll): kr kr kr Total kostnad per läenhet: kr *Samtlia kostnader inkl. byherrekostnader och moms. Inår ej hyresförluster eller invändia ytskikt. Detta er en eneribesparin på 114 kwh/m 2 och år, jämfört med ursprunlit 170 kwh/m 2 och år. Detta er en ny enerianvändnin på 56 kwh/m 2 och år. Åtärdspaket 2 kan även ses i totalverktysdiarammet nedan. Till detta alternativ är det lämplit att även byta radiatorsystemet då det är ammalt (ettrörssystem), svårt att hitta reservdelar och svårt att injustera. Detta skulle medföra en tilläskostnad till ovan på ca 2 miljoner och de en eneribesparin på ca 3 kwh/m2 och år Atemp. 14

15 Diaram 2 visar åtärdspaket 2 som beskrivits ovan. Avkastninskravet är satt till 5,5%. Åtärder till vänster om kurvan bedöms som lönsamma. 15

16 4.4.3 Åtärdspaket 3 I åtärdspaket tre har alla tänkbara eneribesparinsåtärder satt in för att se hur lånt det tekniskt och beräkninsmässit är möjlit att komma ner i enerianvändnin. Åtärdspaket 3 Åtärd Eneribesparin kwh/m2, Atemp Ursprunli eneri åtån 170 Stamrenoverin med Adderasystem 0 FTX ventilation 90% -38 Tilläsisolerin fasader -24 Nya blandare och vv mätnin -11 Nya fönster med ett U-värde på 0,9 W/m 2 C samt ny utfackninsvä i kök mot balkon -32 Isolerin tak 400mm -3 Avloppsvärmeväxlin -6 Solfånare -7,5 Solceller -2 Termodynamiskstyrnin -3 Ny eneriåtån 43,5 Total bedömd kostnad för åtärdspaket*: Varav eneriåtärder: Varav ROT (underhåll): kr kr kr Total kostnad per läenhet: kr *Samtlia kostnader inkl. byherrekostnader och moms. Inår ej hyresförluster eller invändia ytskikt. Detta er en eneribesparin på 126,5 kwh/m 2 och år, jämfört med ursprunlit 170 kwh/m 2 och år. Detta er en ny enerianvändnin på 43,5 kwh/m 2 och år. Åtärdspaket 3 kan även ses i totalverktysdiarammet nedan. 16

17 Diaram 3 visar åtärdspaket 3 som beskrivits ovan. Avkastninskravet är satt till 5,5%. Åtärder till vänster om kurvan bedöms som lönsamma. 5 ENERGIBERÄKNINGAR För beräknin av enerianvändnin har proram VIP Enery 2.05 använts. Befintli bynad har beräknats med indata från ursprunlia bynads- och installationsritninar. Verkli förbruknin av varmvatten och fläktel (SFPv) har uppmätts och används i beräkninar. 6 KOSTNADSBEDÖMNINGAR Kostnadsbedömninarna som är jorda i de tre olika eneribesparinsalternativen är jorda i samråd med NCC som är totalentreprenörer (partnerin samverkan mellan NCC och kommunfastiheter) i det påående projektet i Laersber. 7 LÖNSAMHETSKALKYLER Kommunfastiheter har jort beräkninar utifrån de tre olika åtärdspaketen för att kunna komma fram till hur stor hyresökninen skulle bli i praktiken om paketen enomförs. I beräkninarna nedan har kommunfastiheter även lat in en kostnad för att totalrusta läenheterna. I totalrusten inår nytt kök med nya vitvaror, nytt badrum, enomående träolv och klinkers, tvättmaskin, torktumlare, nya ytskikt samt nya innerdörrar och arderober. I kostnaden inår även att sätta in en hiss i ett av de fyra trapphusen, kostnaden för detta beräknas bli ca 10 miljoner kronor per 24 st läenheter ( kr/lh). Detta exklusive eneriåtärder. 17

18 Nedan redovisas en tabell (tabell 1) över de olika åtärdspaketen, kostnader samt vilka hyror som kommunfastiheter behöver ta ut för att kunna enomföra ombynationen. I samtlia hyresberäkninar nedan lier varmvattendebiterinen i hyran som ett schablonvärde, detta medför en summa för varmvatten på 180kr/månad i en trerumsläenhet. Förtydliande av hyresberäkninar återfinns i bilaa 5. Alt 1 Alt 2 (SFront) Alt 3 (Passiv) Kostnad för åtärdspaket inkl. badrum kr kr kr Kostnad för totalrust inkl hiss kr kr kr Totalt: kr kr kr Total kostnad per lh: kr kr kr Hyreshöjnin per lh (3 ROK) kr/månad: kr kr kr Ny hyra kr/m2 och år: kr kr kr Hyra för 3 ROK 85 kvm per månad: kr kr kr Tabell 1 visar beräknin av nya hyror för ombyda läenheter i Laersber hus RESULTAT OCH DISKUSSION Hur lånt kan kommunfastiheter komma ner i eneriförbruknin i hus 222 i Laersber med lönsamma åtärder? - I förstudien har projektruppen kommit fram till att det bör vara möjlit att komma ner till en enerianvändnin på 43,5kWh/m 2 Atemp och år. Utifrån de beräkninar som har jorts i Beloks totalverkty är inte alla de åtärder som är beräknade i åtärdspaket 3 lönsamma. I kostnaden för termodynamiskstyrnin är endast kr insatta som investerin (äller samtlia paket). Detta rundar si alltså på att öra denna åtärd i hela Laersbers området, annars blir inte investerinen så liten per bynad. Skulle termodynamiska styrninen endast tillämpas i hus 222 blir kostnaden 10 r så stor och lånt ifrån lönsam. Anledninen till att investerinen blir så stor för en bynad är att det krävs en viss utrustnin för denna typ av åtärd, sedan kan fler bynader kopplas på till en läre kostnad när utrustninen redan finns i området. I kostnaden för fönster är endast 50% av kostnaden upptaen i totalverktyet (äller samtlia paket), detta eftersom att resterande 50% av fönstren anses vara så dålia att de måste bytas ändå (underhåll). Detta är det paket som har den hösta kostnaden, men också den hösta besparinen. Åtärderna skulle dock inte kunna enomföras och bli lönsamma till det avkastninskrav som kommunfastiheter har. Avkastninskravet skulle i så fall behöva sänkas till 1,5% för att åtärdspaketet skulle bli lönsamt i sin helhet. I åtärdspaket 2 (SFront) kommer vi ner till en ny enerianvändnin på ca 56kWh/m 2 Atemp och år. I detta paket är alla åtärder förutom tilläsisolerin av tak och nya blandare lönsamma åtärder. För att hela detta åtärdspaket ska kunna vara lönsamt 18

19 skulle ett avkastninskrav behöva accepteras på ca 4,9%. Detta paket är även det paket som har läst investerin. I åtärdspaket 1 är termodynamiskstyrnin, nya fönster, tilläsisolerin av fasad och solceller lönsamma åtärder. För att hela åtärdspaket 1 ska bli lönsam måste avkastninskravet sänkas till ca 3,2%. Anm: det bör observeras att när det äller bedömnin av vilka delåtärder som är lönsamma i diarammen så kan det för flera åtärder ändras beroende på i vilken ordnin de läs in i de olika paketen. Hur skiljer si SFronts fasadsystem kostnadsmässit i jämförelse med traditionell tilläsisolerin? Vad finns det för ytterliare vinster? - SFront systemet skiljer si från traditionell isolerin och installation av traditionell FTX då ventilationskanalerna läs i tilläsisolerinen. Detta är ett smidiare sätt att använda kontra att dra kanaler inne hos hyresäster då fastihetsäaren inte behöver störa hyresästen lika mycket. Det blir heller ina invändia installationer som behöver ta plats. Detta kan vara faktorer som spar penar till fastihetsäaren då inen invändi yta (uthyrninsbar yta) försvinner som skulle kunna minska inkomsterna på uthyrbar yta. Kostnadsmässit lier åtärdspaketet med SFront systemet läre än de andra åtärdspaketen med mer traditionella lösninar. Detta beror delvis på att SFront har vart aneläna om att få iån ett provhus och får prova sin lösnin i storskala. Resultaten av eneriberäkninarna och de värden som är insatta i Beloks totalverkty redovisas i bilaa 1. 9 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Under förutsättnin att kommunfastiheter skulle kunna höja hyresnivåerna i det aktuella huset till de nivåer som anes i tabell 1 vill kommunfastiheter å vidare med projektet till en projekterin. Detta för att ytterliare titta norannare på de lösninar och åtärder som taits fram. Mest intressant finner kommunfastiheter att åtärdspaket SFront är då det har den lästa investerinskostnaden och därmed den lästa hyreshöjninen. De övria åtärdspaketen är inte lönsamma att enomföras och som tidiare diskuterats skulle ett avkastninskrav på endast 1,5% behöva accepteras för att åtärdspaket 3 ska kunna bedömas som lönsamt. I Laersbersområdet finns två olika områden, Larådsatan och Bormästaratan. Kommunfastiheter har jort bedömninen att det inte är trolit att de skulle få 24st läenheter på Larådsatan uthyrda till de hyresnivåer som behövs för att täcka kostnaderna för projektet. Detta på rund av att området lier en bit från stadens centrum och att den disponibla inkomstnivån lier relativt låt i Laersber, snitt kr/år (Källa SCB taxerinsår 2010), detta kan jämföras med snitt inkomsten i övrit i Eskilstuna på kr/år. Bormästaratan är nåot populärare och där tror kommunfastiheter att det kan vara möjlit att hyra ut nåra läenheter till en höre hyra. Dock vill kommunfastiheter å in i 19

20 fortsatt projekterin med ett mindre hus med färre läenheter. I dasläet finns ej beslut taet från kommunfastiheters styrelse om huruvida projektet ska fortsätta eller ej. Rekommendationer till andra fastihetsäare: - Sätt upp mätare i od tid på det hus som ska inå i projektet. Ofta vet inte fastihetsäaren exakt hur stor faktisk enerianvändnin huset har samt hur stor post som lier på fastihetsel, varmvatten och uppvärmnin. Utan att ha koll på dessa värden är det svårt att öra trovärdia beräkninar. Det är även svårt att i efterhand få samma förbrukninar som man räknat fram i förstudien och projekterinen eftersom man inte visste den faktiska förbrukninen från början. - Ta hjälp av konsult för att ta hand om förstudien. Kommunfastiheter har helt själva haft hand om förstudien vilket även har lett till att vi själva har skrivit rapport m.m. Att ta hjälp med detta sparar mycket tid samt då fås en kritisk ransknin av det utförda arbetet. 20

21 Bilaa 1 Beräkninar i Beloks totalverkty indata I de beräkninar som enomförts har teoretiska värden använts (medelvärden från hela laersberpojektet). Även beräkninar för just detta (hus 222) objekt. Mätare sattes upp i mars 2012 och har avlästs och beräknade värden är korrierade efter de värden som uppmätts. För information om Beloks totalverkty se Åtärdspaket 1 N Åtärd r Bru ksti d Inves terin Årli värmeb esparin [År] [kkr] [kkr] [MW h/m²] 1 FTX 90% 25, , Tilläsiso 50, ,6 0,07 lerin mm fasad 3 Ny blandare, VVmätnin 4 Nya fönster 5 Isolerin tak 400mm 6 Avloppsvä rmeväxlin 7 Termodyn amisk styrnin 20, 0 40, 0 40, 0 40, 0 15, ,9 0, ,7 0, ,69 0, ,3 0, ,0 8,69 0, Årli elbes parin Årli övri besp arin [kkr ] Besp arin [kkr] [MW h/m²] 5,00 0, E Indiv uduel l intern ränta Pake t inter nränt a [kkr] [%] [%] 0,492 0,49 0 5,19 2,28-10,0 1, ,24 3, ,0 2, ,38 2, ,3 2,95 8 Solceller 25, 375 5,80 0,00 12,1 0, ,40 2, , 0 0 Summa ,1 4, ,20 21

22 Åtärdspaket 2 N r Åtärd Bru ksti d Inves terin Årli värmeb esparin [År] [kkr] [kkr] [MW h/m²] 1 FTX 80% 25, ,9 0,09 Front Tilläsiso 50, ,2 0,08 lerin 0 99 Front 200mm fasad 3 Ny 20, ,9 0,03 blandare, 0 66 VVmätnin 4 Nya 40, ,7 0,10 fönster Avloppsvä 40, ,3 0,02 rmeväxlin Solceller 25, 375 5,80 0, Isolerin 40, 442 8,69 0,00 tak mm 9 Termodyn amisk styrnin 5, , 0 50,0 8,69 0, Årli elbes parin Årli övri besp arin [kkr ] Besp arin [kkr] [MW h/m²] 12,5 0, Indiv uduel l intern ränta Pake t inter nränt a [kkr] [%] [%] 5,32 5,32 8,88 6,91-10,0 5,60 7,24 6,12 1,38 5, ,0 4, ,0 4, ,3 4,67 Summa ,5 3, ,39 22

23 Åtärdspaket 3 N r Åtärd Bru ksti d Inves terin Årli värmeb esparin Årli elbes parin Årli övri besp arin [kkr ] Besp arin Indiv uduel l intern ränta Pake t inter nränt a [År] [kkr] [kkr] [MW h/m²] [kkr] [MW h/m²] [kkr] [%] [%] 1 FTX 90% 25, ,00 4, ,492 0,49 E Tilläsiso 50, ,3 86, ,73 2,51 lerin 7 200mm fasad 3 Ny blandare, VVmätnin 4 Nya fönster 5 Isolerin tak 400mm 6 Avloppsvä rmeväxlin 20, ,9 36, ,0 2,16 40, , ,24 3,40 40, ,69 9, ,0 3,13 40, ,4 20, ,573 2,92 7 Solfånare 25, ,7 25, ,0 0, Solceller 25, ,80 6,66 12,1 9, ,40 0, Termodyn amisk styrnin 15,0 50,0 8,69 9, ,3 0, Summa ,1 4, ,55 23

24 Bilaa 2 Situationsplan över Laersber (etapp 1 och 2) 24

25 Bilaa 3 Mätdata Förbrukninar för Larådsatan 6 (hus 222) under perioder april auusti (2012) kan läsas av i tabellen nedan. I beräkninarna nedan för korrierin till helår har antaits att 22% av årsförbrukninen är under perioden april-auusti (105/477 = ca 22%). 170 är teoretiskt beräknat. Mätnin påår för att verifiera de antana beräkninarna. Nedan ses mätnin som visar att vi lier i rätt härad. Larådsatan 6 april-auusti [MWh] Hel år [MWh] Hel år [kwh/kvm] Varmvatten ,2 Värme ,5 Total ,7 Fastihetsel : ca 25 kwh/kvm och år = 168 Totalt ca 170 kwh/kvm och år 25

26 Bilaa 4 Indata och beräkninsresultat från VIP+ Rekorderli renoverin Laersber hus 222, mars

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 Bilaa 5 Bilder före åtärder Rekorderli renoverin Laersber hus 222, mars

37 Bilaa 6 Hyresberäkninar Beräkninar av nya hyror av de tre olika åtärdspaketen. ÅTGÄRDSPAKET 1 Rekorderli renoverin Laersber hus 222, mars Trerums läenhet beräkna med m2 85 Eneriförbruknin 51 kwh/m2 Hyra ida/månad kr/m2 Hyreshöjnin renoverin/mån kr/m2 Kostnad "passivhus" kr/mån kr/m2 Minskad eneri kr/mån kr/m2 39 kwh/m2 mot beslutat Hyra/mån kr/m2 ÅTGÄRDSPAKET 2 Trerums läenhet beräkna med m2 85 Eneriförbruknin 56 kwh/m2 Hyra ida/månad kr/m2 Hyreshöjnin renoverin/mån kr/m2 Kostnad "passivhus" kr/mån kr/m2 Minskad eneri kr/mån kr/m2 34 kwh/m2 mot beslutat Hyra/mån kr/m2 ÅTGÄRDSPAKET 3 Trerums läenhet beräkna med m2 85 Eneriförbruknin 43,5 kwh/m2 Hyra ida/månad kr/m2 Hyreshöjnin renoverin/mån kr/m2 Kostnad "passivhus" kr/mån kr/m2 Minskad eneri kr/mån kr/m2 46,5 kwh/m2 mot beslutat Hyra/mån kr/m2 37