3:28 3:25. odling(ridstig) u y 3:27 STAFSINGE S:29. gc-väg. gc-väg LEK/BOLL. gc-väg 3,5 NATUR NATUR. gc-väg. allé g. gc-väg LOKALGATA 8,0 3,5 8,0

Transkript

1 42 T:\Helsinbor planuppdra\helsinbor Inmutninen 2 dp\4 Planerin\41 Planhandlinar\412 Samråd\4122 Plankarta\Tenbom.jp T:\Falkenber planuppdra\falkenber A enerellt planuppdra\mallar rutiner planuppdra Fb\Vapen_SBK_stående.pn :28 33 PLANBESTÄMMELSER Följande äller inom områden med nedanstående beteckninar. Endast aniven användnin och utformnin är tillåten. Bestämmelser utan betecknin äller inom hela planområdet :1 18 2: :1 2: :19 2:20 u y 20 1:39 E S:23 2:20 B I e3v :29 m 17 u BI 3:6 y v2m e S: :1 STAFSINGE 19 BI e3 v2 BI 18 e 3v :19 2:19 STAFSINGE 2: parhus B I B I e 3 v2 18 BI e4v2 e4v2 7.5 parhus parhus BI e 3 v2 2:1 7.5 E u y 11:1 STAFSINGE 17 S:21 21 BI e4v2 allé BI e 3 v2 19 1: e1 v1 3,5 BI v2m c-vä u BI e1v1 v2 3,5 davatten B 18 E y B I e1 v1 v2 3, LOKALGATA 3,5 3,5 HUVUDGATA 2:203 B I e1v1 v2 m B I e1v1 v2 B I 3,5 e1v1 v2 c-vä u y 18 allé L B I e15 v2 2:212 LOKALGATA odlin(ridsti) 3,5 2: fornlämnin 9,0 PARK E BII e15v2 c-vä davatten odlin(ridsti) 21 B III BI e1 v1 v2 c-vä LOKALGATA E odlin(ridsti) 3:9 B II STAFSINGE-ARVIDSTORP c-vä c-vä c-vä allé BIII allé 1:47 u E BI e1v1v2 23 allé lek E 26 3:6 PILGRIMSFALKEN 8 c-vä c-vä 23 S: L1 BI e1 v1 v2 BI LOKALGATA BI v2m 2:142 PARK 18 c-vä 27 7:10 S:5 B I fornlämnin 25 BI 3:32 e15 v2 7: LOKALGATA BII 22 BI fornlämnin 2: STAFSINGE BII BII BII m 29 HUVUDGATA S: BI c-vä c-vä e1 allé u y e1v1 v2 stall odlin(ridsti) PLANENS SYFTE: Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliöra för ett kommunalt utbynadsområde för bostäder samt att möjliöra för en hästby, ett hästnära boende med en emensam stallanlänin. Vidare är syftet med planförslaet att säkerställa en lånsikti attraktiv bostadsmiljö med od tillån till natur och oda förbindelser. Plankarta Skala: 1:2000 (A1) meter e25 v2 12,5 3,5 9,0 e25 e v2 v2 m 3,5 c-vä 3,5 3,5 15,0 3,5 c-vä e1v2 4,0 u e1 8,0 e1v1 v2 radhus y 3,5 4,0 y 8.0 e2 e1 e1 8,0 8,0 8.0 LOKALGATA allé 1:39 e1v1 v 2 3,5 E radhus 30 e2 c-vä 2:191 BII m : e1 BII 8,0 lek BII e1 8, c-vä radhus e2 u y S:29 BII m c-vä BII e1 8,0 allé odlin(ridsti) 2:15 35 LEK/BOLL LOKALGATA BI e1v1 v2 c-vä HUVUDGATA 37 BII m 2:182 c-vä 34 c-vä c-vä c-vä 8.0 radhus 3,5 8,0 e2 e1 BII 8,0 1:48 UPPLYSNINGAR Till planen hör: - Planproam - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivnin - Illustrationskarta - Miljökonsekvensbeskrivnin - Fastihetsförtecknin - Proramsamrådsredoörelse - Samrådsredoörelse - Utlåtande 3:25 3:27 LOKALGATA B II e BII e1d B I e2 m c-vä v1 v2 allé 37 L2 radhus 2: :185 1: :26 4,0 4,0 1:39 1:49 3:17 S:4 3:27 STAFSINGE 3:76 3:24 B I v2 S:24 allé 37 1: :202 2:190 2: LOKALGATA e 1 v1 35 3:75 c-vä e1v1v2 m BI3:74 3:78 2: : ,0 3: : : :78 Övria handlinar: - Bullerberäknin, Trivector, , rev Risk PM, WUZ, Geoteknisk utrednin, Norconsult, Arkeoloisk utrednin och förundersöknin, Arkeoloi konsult, 2010 och Davattenutrednin, , Markprojekterinsbyrån Syd AB - Trafik PM, Ramböll, Staket Stenmur Stödmur Häck Körbana Sti Dike Framställd enom utdra ur diital reisterkarta, kommunens primärkarta samt nymätnin. Fastihetsredovisnin där brytpunkter ej redovisas med cirkelsymbol är osäker. Mätklass III Beteckninsstandard HMK-Ka Äoslasräns Åker Än Järnvä Polyonpunkt Belysninsstolpe Markhöjd Slänt Barrsko resp lövsko Träd Ledninsstolpe Kabelskåp Höjdkurvor Rutnätskryss Fastihetsredovisninen ällande Detaljredovisninen ällande Höjdkurvor ällande Kärr Ber i daen Rättiheter och samfälliheter kan vara ofullständit redovisade. Kartan innehåller detaljer med olika kvalitét. GRÄNSER Planområdesräns Användninsräns Eenskapsräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser HUVUDGATA LOKALGATA PARK LEK/BOLL Kvartersmark B E L1 L2 Trafik mellan områden Lokaltrafik Anlad park Naturområde Anlad lekplats och bollplan. Bostäder Transformatorstation eller pumpstation. Odlin och djurhållnin, hästanlänin inklusive en vaktmästarbostad. Odlinslotter UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER c-vä allé davatten lek fornlämnin Gån- och cykelvä. Trädrad ska finnas. Fördröjninsyta för davatten. Lekplats ska anläas. Fornlämninsområde. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE u y Marken får inte bebyas Marken får med undanta av komplementbynader inte förses med bynader. Gemensamhetsanlänin för hästby med stallanlänin, haar, ridväar, davattenhanterin samt infart. Marken skall vara tillänli för allmännyttia underjordiska ledninar. Marken skall vara tillänli för utfart från anränsande fastiheter UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e1 e2 e3 e4 e00 d Största bynadsarea är 30% av fastihetsytan, dock höst 300 kvm. Minst 50 kvm av bynadsarean ska avsättas för komplementbynad. Minsta tomtstorlek är 750 kvm. Största bynadsarea är 40% av fastihetsytan, dock höst 200 kvm. Minst 50 kvm av bynadsarean ska avsättas för komplementbynad. Minsta tomtstorlek är 400 kvm. Största bynasarea är 25% av fastihetsytan, dock höst 200 kvm. Minst 50 kvm av bynadsarean ska avsättas för komplementbynad. Minsta tomtstorlek är 900 kvm. Största bynadsarea är 30% av fastihetsytan, dock höst 300 kvm. Minst 50 kvm ska avsättas för komplementbynad. Minsta tomtstorlek är 700 kvm. Största bynadsarea i procent av fastihetsarea Minsta storlek på fastihetsyta är 4800 kvm, pa skyddsavstånd till svinård. MARKENS ANORDNANDE (utformnin av kvartersmark) Mark och veetation odlin(ridsti) stall Utfart, stänsel Område för odlin. Enstaka ridvä kan anordnas minst 50 meter från bostäder. Bete ej tillåtet. Hästanlänin med höst 30 boxplatser med tillhörande ekonomibynader och ridhus. Körbar utfart får inte anordnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placerin Hösta totalhöjd för komplementbynader är 4,5 meter. Tak skall vara matta och röda eller svarta. Källare får ej anordnas. Huvudbynader skall placeras minst 4 meter från fastihetsräns. Komplementbynad ska placeras minst 1 meter från fastihetsräns och arae skall placeras minst 6 meter från räns mot lokalata. Vid uppförande av parhus, rad- och kedjehus kan huvudbynader/komplementbynader sammanbyas i fastihetsräns. Rad- och kedjehus ska placeras i förårdsmark mot lokalata. Utformnin 0,0 Hösta bynadshöjd i meter. 0,0 Hösta nockhöjd i meter. I parhus radhus v1 v2 STÖRNINGSSKYDD m Hösta antal våninar. Endast parhus/kedjehus är tillåtet. Endast radhus/kedjehus är tillåtet. Minsta respektive hösta taklutnin för huvudbynad är rader. Endast sadeltak. Utöver föreskriven bynadshöjd och våninsantal får kupor/frontespis uppföras till 1/3 av takländen. En uteplats måste anläas på tyst sida alternativt måste en uteplats uppföras bullerskyddad. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är tio år från den da planen vinner laa kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Fornlämninsområde. Slutundersöknin ska öras innan bylov beviljas. Inet markarbete får ske utan tillstånd från länsstyrelsen. Detaljplanen är upprättad av arkitekt LAR/MSA Katinka Lovén (handläare) och arkitekt LAR/MSA Erik Lönnerholm (uppdrasansvari), Tenbom Helsinbor. Detaljplan för bostäder och hästby Stafsine 3:6 m fl ANTAGANDEHANDLING Normalt planförfarande Upprättad , rev Sabina Uzelac Planarkitekt Josefin Selander Planchef Antaen av kommunfullmäktie: Laa kraft vunnen: Intyar: Intyar: Sabina Uzelac Sabina Uzelac Planen är ritad i koordinatsystem Plan: Sweref Höjd: RH 2000 A1 = Skala 1:2000 A3 = Skala 1:

2 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för bostäder och hästby Stafsine 3:6 m fl Falkenbers kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad , rev Laa Kraft (38)

3 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl 2 (38)

4 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Detaljplan för Stafsine 3:6 Falkenbers kommun , rev Beställare: Stadsbynadskontoret Falkenber Beställarens kontaktperson: Sabina Uzelac Konsult: Tenbomruppen AB Drottninatan Helsinbor Uppdrasansvari: Erik Lönnerholm Uppdrasnummer FAKO (38)

5 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ALLMÄNT BAKGRUND TILL PLANUPPDRAGET 6 2 PLANENS SYFTE, HANDLÄGGNING OCH PLANDATA PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG PLANENS HANDLÄGGNING, FÖRFARANDE OCH TIDPLAN LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 7 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN KOMMUNALA MÅL OCH MILJÖMÅL M FL ÖVERSIKTLIGA PLANER OCH DETALJPLAN PLANPROGRAM FASTIGHETSPLAN FÖRORDNADEN 11 4 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, RIKSINTRESSEN OCH A MILJÖKVALITETSNORMER STRANDSKYDD OCH BIOTOPSKYDD 13 5 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING SAMMANFATTNING KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDE 14 6 FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSE TRAFIK FRIYTOR OCH OFFENTLIGA RUM HÄLSA OCH SÄKERHET TEKNISK FÖRSÖRJNING 22 7 PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER BEBYGGELSE TRAFIK FRIYTOR OCH OFFENTLIGA RUM HÄLSA OCH SÄKERHET TEKNISK FÖRSÖRJNING 32 8 GENOMFÖRANDE AV PLANFÖRSLAGET ORGANISATORISKA OCH ADMINISTRATIVA FRÅGOR FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR EKONOMISKA FRÅGOR TEKNISKA FRÅGOR 35 9 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 38 4 (38)

6 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Till detaljplanen hör följande handlinar: Planbeskrivnin, , rev , Plankarta och illustrationskarta, , rev , MKB-Miljökonsekvensbeskrivnin, Rev Samrådsredoörelse, Planproram, Proramsamrådsredoörelse, Samrådsredoörelse, Utlåtande, Tillänlit på kommunen finns också: Primärkarta Fastihetsförtecknin, senast reviderad Davattenutrednin, Geoteknisk utrednin, Arkeoloisk utrednin och förundersöknin, 2010 och 2012 Bullerberäknin, , reviderad Risk PM, Trafik PM, Detaljplanen består av en juridisk plankarta med planbestämmelser. Till planen hör planbeskrivnin, illustrationskarta m.m. Dessa ska vara väledande och underlätta förståelsen av planförslaets innebörd samt redovisa de förutsättninar och syften planen har. De har inen een rättsverkan. 1 INLEDNING 1.1 ALLMÄNT Planerin och byande releras enom Plan och Bylaen (PBL 2010:900). All mark och allt vatten inom en kommun omfattas av olika typer av planer. Kommunen ska enlit PBL ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som bl. a aner riktlinjerna för markoch vattenanvändninen inom kommunen. För vissa områden med måna sammanfallande intressen utarbetas dessutom delöversiktsplaner (DÖP). Översiktsplaner är inte juridiskt bindande utan funerar som underla för den detaljerade relerinen vilken örs enom upprättandet av detaljplaner. Detaljplaner örs för mindre områden och är juridiskt bindande. Genom planlänin aranteras sakäare och olika intressenter insyn och inflytande. Kommunen får därienom ett bättre beslutsunderla. Den samlade bedömninen om markens och vattnets användnin som örs i en plan er också ramarna för prövnin av framtida bylovsärenden. Därmed kan lovhanterinen förenklas. 5 (38)

7 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl 1.2 BAKGRUND TILL PLANUPPDRAGET Beäran om planändrin inkom till kommunen den 27 juli 2006 med förfråan om att få etablera en hästby inom privat fastihet norr om Falkenber. Ansökan omfattade en bynation med ett antal bostäder samt emensam plats att utöva deras hästintresse. I ansökan inick ett 20-tal villor och parhus i kombination med stall och ridhus. Kommunstyrelsen av den 10 oktober 2006 stadsbynadskontoret i uppdra att påbörja planärendet. Senare jordes bedömninen att det vore lämplit att utöka planområdet för hästbyn till att även omfatta kommunens utbynadsområde i söder. Utånspunkten är att dessa områden ska kunna funera ihop. Kommunstyrelsen utökade planuppdraet den 12 maj 2009 och fattade då också beslut om att planläninen skulle inå i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Parallellt med detta planarbete påår ett proramarbete för hela Stafsineområdet där detta planområde lier som en ö mitt i. Proramarbetet inkluderar detta planområde samt utvecklinsskisser jorda för hela Stafsineområdet. Flyfoto som redovisar aktuellt planområde samt proramområde för hela Stafsine. 2 PLANENS SYFTE, HANDLÄGGNING OCH PLANDATA 2.1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliöra för ett kommunalt utbynadsområde för bostäder samt att möjliöra för en hästby, ett hästnära boende med en emensam 6 (38)

8 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl stallanlänin. Förslaet innehåller cirka 240 bostäder i det kommunala utbynadsområdet, varav ca 120 enbostadshus och ca 120 läenheter, och bostäder i hästbyn. Större delen av området utörs av friliande villatomter. Vidare är syftet med planförslaet att säkerställa en lånsikti attraktiv bostadsmiljö med od tillån till natur och oda förbindelser till centrum. 2.2 PLANENS HANDLÄGGNING, FÖRFARANDE OCH TIDPLAN Kommunstyrelsen av stadsbynadskontoret i uppdra att fortsätta planarbetet för en hästby, rundat på planproram samt redoörelse för proramsamråd, i enlihet med relerinen i nya Plan- och bylaen (2010:900). Detaljplanen föreslås handläas med så kallat normalt förfarande, vilket innebär att förslaet kommer samrådas med allmänheten och myndiheter två åner under planprocessen. Planförslaet var ute på samråd under maj-juni 2014, ransknin vid årsskiftet 2014/2015. Detaljplanen förväntas antas av kommunfullmäktie i mars LÄGE, AREAL OCH MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet är beläet i norra delen av Falkenber, cirka 1,5 km norr om Falkenbers centrum. Området avränsas i norr och öster av jordbruksmark, i väster av industrispår och i söder av Stafsineväen. Planområdet är cirka 51 hektar stort. Bild: Planområdet läe i staden 7 (38)

9 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Bild: Flyfoto över planområdet. Marken inom planområdet äs till stor del av Falkenbers kommun (Stafsine-Arvidstorp 2:194, 2:204, 3:17 samt Stafsine 3:9) och en större privat fastihetsäare, exploatör, (Stafsine 3:6). Inom planområdet finns också nio stycken privata bostadsfastiheter. Bild över markäoförhållanden inom planområdet. 3 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3.1 KOMMUNALA MÅL OCH MILJÖMÅL M FL. I Överripande mål presenteras kommunens vision för framtiden. Bland de 17 överripande målen återfinns t ex Falkenber ska vara och ska uppfattas som en try plats att bo på och vistas i. Vidare anes att Falkenbers kommun ska arbeta för ett kretsloppstänkande där naturmiljö och naturresursernas lånsiktia produktionsförmåa skyddas. 8 (38)

10 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl I Plan för hållbar eneri anes försla på mål och åtärder för att t ex minska behovet av biltransporter, öka antalet resor med kollektivtrafiken samt öka tillånen på förnybar eneri. Bostadsförsörjninsprorammet för , antaet av kommunfullmäktie , aner att behovet av bostadsbyande är ca 150 läenheter per år, framförallt i de centrumnära delarna av kommunen. Den rationellaste principen för förtätnin och tillväxt är inifrån och utåt samt att nya exploaterinar ska ske i anslutnin till befintli infrastruktur. Nya exploaterinsområden ska försörjas med kommunalt vatten och avlopp samt förläas med anknytnin till allmänna kommunikationer. Planförslaet följer intentionerna i bostadsförsörjninsprorammet och inår i den planerade utbynadsplanen. 3.2 ÖVERSIKTLIGA PLANER OCH DETALJPLAN I kommunens ällande delöversiksplan, antaen av kommunfullmäktie , är det södra området utpekat som utbynadsområde för bostäder. I den sydvästra delen redovisas ett område med värdefull natur. Planförslaet bedöms förenlit med delöversiktsplanens rekommenderade markanvändnin. Bild: Utdra ur delöversiktsplanen. Ny översiktsplan 2.0 vann laa kraft den 27 juni Utbynadsområde, nr 27, för bostäder, kvarstår i förslaet. Dessutom redovisas hela planområdet som utredninsområde för blandad bebyelse. Planförslaet bedöms även förenlit med översiktsplanens rekommenderade markanvändnin. Planområdet omfattas, i den södra delen utmed Stafsineväen, av detaljplan för Falkaård I:A, del av Arvidstorp 1:39 (233), laa kraft , samt detaljplan för Falkaård II (198), laa kraft Aniven markanvändnin är i huvudsak 9 (38)

11 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl atumark samt en mindre del natur. Genomförandetiden har ått ut för båda detaljplanerna. Planområdet inår inte i kulturmiljöproram (2012) då Stafsineområdet inte uppfyller de kulturhistoriska kriterier som där finns anivna. För Stafsine äller att området har enomått större förändrinar i det fysiska landskapet som ör att kulturmiljön har förvanskats och inte år att uppfatta som en helhetsmiljö. 3.3 PLANPROGRAM Planproram upprättades för området den 23 september 2009 och var på samråd under oktober-november Prorammet redovisade en översiktli disposition av området med en placerin av stallområde och bostäder till hästbyn i det norra området. I det södra området redovisades ett område för bostäder i enlihet med ällande delöversiktsplan för Falkenber. Områden med värdefull natur, i anslutnin till bostäderna, pekades ut. Centralt i området redovisades ett möjlit område för kolonilotter, som skulle funera som skyddsområde mot stallområdet. Bild. Proramförsla. Inkomna synpunkter har föranlett vissa reviderinar av planförslaet. Bland annat handlar det om trafik, skyddsavstånd till djurhållnin i området, biotoper, ridmöjliheter i området, plats för nätstation, placerin av kolonilotter samt påverkan från hästbyn. 10 (38)

12 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Efter proramsamråd har en proramsamrådsredoörelse upprättats, den 30 juni Redoörelsen har därefter blivit odkänd med ställninstaanden inför det fortsatta planarbetet. Område för bostäder till hästbyn ska omlokaliseras då den lier inom skyddsavstånd som rekommenderas till befintli svinård. Bild: Alternativa placerinar av hästbyn som har utretts i tillhörande miljökonsekvensbeskrivnin. 3.4 FASTIGHETSPLAN Planområdet omfattas inte av en fastihetsplan. 3.5 FÖRORDNADEN Samfällihet S:29 kan komma att beröras enlit 6 kapitlet 3 PBL enom att mark kan komma att tas i anspråk för ån- och cykelvä. 4 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 4.1 HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER, RIKSINTRESSEN OCH A 2000 Planområdet omfattas av riksintresse för rörlit friluftsliv och turism enlit 4 kap 2 Miljöbalken samt riksintresse för kustzon enlit 4 kap 4 Miljöbalken. Bestämmelserna innebär att kommunen ska hushålla med mark- och vattenanvändninen men bestämmelsen hindrar i reel inte normal tätortsutvecklin. 11 (38)

13 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Industrispåret omfattas av riksintresse för kommunikationer enlit 3 kap 8 Miljöbalken vilket innebär att trafiken inte ska försvåras. Närmaste Natura 2000-område är Ätran och det lier cirka 11,7 km från planområdet. Enlit 3 kap 4 miljöbalken är jordbruksmark av nationell betydelse. Jordbruksmarken som tas i anspråk är klass 4 och Länsstyrelsens definition av särskilt värdefull åkermark är för Halland jordar med klass 6 och uppåt. I Falkenbers översiktsplan 2.0 ses jordbruksmark som en vikti samhällsresurs som endast bör bebyas för att tillodose betydelsefulla samhällsinteressen då lämplia alternativ saknas. Vid bördihetsklass 6 och över ska annan verksamhet prövas restriktivt. Inom aktuellt område har jordbruksmarken klass 4 och området är utpekat som försla till blandad bebyelse i översiktsplan. Så även i delöversiktsplanen från Området lier i direkt anslutnin till tätort och ör aktuellt planområde väl lämpat för utbynad av bostäder med oda möjliheter till kollektivtrafik och rekreationsmöjliheter. 4.2 MILJÖKVALITETSNORMER Vid all bebyelseplanerin ska ällande miljökvalitetsnormer (MKN) för luft och vatten beaktas. Luft MKN för utomhusluft, enlit Luftkvalitetsförordnin (SFS 2010:477), omfattar kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM 2,5), kolmonoxid, bensen, ozon, arsenik, kadmium och nickel. För dessa miljökvalitetsnormer har det fastställts en tidpunkt då normerna ska vara uppfyllda. Om det finns risk för att nåon MKN inte kan uppfyllas i tid skall ett åtärdsproram tas fram. Det bedöms inte finnas risk för överskridande av miljökvalitetsnorm för luft som följd av ett enomförande av planförslaet då det inte är problem med MKN luft i Falkenbers kommun. Vatten Inom EU-samarbetet antos år 2000 ett emensamt ramdirektiv för vatten, det så kallade Vattendirektivet, vilket innebär att alla medlemsländer ska arbeta systematiskt för att bevara och förbättra kvaliteten i sjöar, vattendra, kust- och rundvatten. Målet är att nå od vattenstatus i alla vattendra till 2015 (ett mål som i måna områden nu förlänts till 2021), samt att nuvarande status inte ska försämras. Vattendirektivets kvalitetsmål har i Sverie formulerats som miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. MKN för vatten aner vilken vattenstatus som ska uppnås samt vid vilken tidpunkt och är styrande för myndiheter och kommuner vid tillämpnin av laar och bestämmelser. Kommunen ska aktivt verka för att vattenkvaliteten för alla sjöar, vattendra och kustvatten i kommunen uppnår od ekoloisk och kemisk status i enlihet med direktivet och att rundvatten i kommunen kan klassas som od kemisk och od kvantitativ status i enlihet med direktivet. Nuvarande status får inte heller försämras. 12 (38)

14 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Grundvatten klassificeras med avseende på kemisk och kvantitativ status. För kemisk status och kvantitativ status i rundvatten används klasserna od status och otillfredsställande status. Alla Falkenbers rundvattenförekomster uppnår od kemisk och kvantitativ status. Överödninsproblemen hittar vi främst i jordbrukslandskapet nära kusten. I kustområdet uppnås inte od ekoloisk status på rund av överödnin, miljöifter och främmande arter. Ekoloisk status på ytvatten bedöms i fem klasser: hö, od, måttli, otillfredsställande och dåli status. Ida uppnås od ekoloisk status i 54 % (30 av totalt 56) av våra klassade vattendra. Ina av våra kustområden uppnår od ekoloisk status. För kemisk status i ytvatten används klasserna od status och uppnår ej od status. Alla våra ytvatten uppnår dock od kemisk status, exklusive kvicksilver. Planområdet ansluter till ytvattenförekomsten S m Hallands kustvatten och har ida otillfredsställande ekoloisk status. Det har bedömts ekonomiskt orimlit och/eller tekniskt omöjlit att vidta de åtärder som skulle behövas för att uppnå od ekoloisk status Om alla möjlia och rimlia åtärder vidtas kan od ekoloisk status förväntas uppnås Det bedöms inte finnas risk för överskridande av nåon miljökvalitetsnorm som följd av ett enomförande av planförslaet. Davatten renas och fördröjs enlit planförslaet innan det leds vidare. 4.3 STRANDSKYDD OCH BIOTOPSKYDD Inom planområdet finns flera områden och objekt som omfattas av biotopskydd. Mellan åkrar och fält finns på flera ställen stenärdesårdar och det finns flera åkerholmar eller odlinsrösen ute på fälten. Under ranskninsskedet ska ansökan om biotopskyddsdispens enomföras. Planområdet berörs inte av strandskydd. 5 BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING 5.1 SAMMANFATTNING Kommunen ska ta ställnin till om ett enomförande av planförslaet kan komma att medföra betydande påverkan på miljön i området. Behovsbedömninen är den analys som leder fram till ställninstaande om en miljöbedömnin behöver öras eller inte. Om en miljöbedömnin behöver öras, ska en miljökonsekvensbeskrivnin (MKB) upprättas. En behovsbedömnin har taits fram och kommunens ställninstaande är att planförslaet förmodas e betydande miljöpåverkan. I behovsbedömninen jordes följande ställninstaande: Området påverkar ina höre naturvärden och kulturvärden neativt samt omfattas inte av nåra riksintressen. Detta talar för att planen inte kommer att innebära nåon betydande miljöpåverkan. Detaljplanen kommer dock att innebära en stor förändrin av ett större landskapsområde och effekterna av detta är dålit kända. En miljökonsekvensbeskrivnin bör därför arbetas fram i samband med planarbetet. Slutsatsen blir därför att detaljplanen torde komma att innebära en betydande miljöpåverkan. 13 (38)

15 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Behovsbedömninen har varit ute på samråd hos länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden enlit 6 MKB-förordninen. I länsstyrelsens yttrande den 1 december 2009 anes att planens enomförande kan innebära betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivnin ska därför belysa och behandla bland annat följande konsekvenser: Hälsoskyddsfråor som avstånd och påverkan för bostäder i mycket nära anslutnin till en djurård med risar. Att det finns en kopplin mellan bostäder och hästverksamhet utör inen förmildrande omständihet med avseende på närheten till djurården. Störninar och påverkan från hästverksamhet till befintlia och föreslana bostäder inklusive ridmöjliheter i området. Störninar och risker från västkustbanan och industrispår (se banverkets yttrande). Arkeoloiska konsekvenser. Särskilda skäl för dispens från biotopskydd om detta erfordras. Konsekvenser för naturmiljön. Konsekvenser för övria riksintressen. 5.2 KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDE Kommunens ställninstaande är att planförslaet kan e upphov till betydande miljöpåverkan. Det aktuella planärendet beskriver ett antal fråor och dess påverkan på omivninen. Vissa fråor bedöms av kommunen kunna medföra betydande miljöpåverkan och en separat miljökonsekvensbeskrivnin har därför upprättats, , reviderad Miljökonsekvensbeskrivninen beskriver huvudsaklien störninar och hälsoaspekter från häst- och svinanlänin, påverkan på ett större landskapsområde med natur och arkeoloi, störnin och buller från industrispår samt väar, förutom överripande miljöfråor som miljökvalitetsnormer, miljömål och hushållnin av mark och vattenområden. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR 6.1 Mark, vatten och veetation Planområdet utörs till största delen av jordbruksmark av klass 4 av 10. Området utörs av ett småskalit jordbrukslandskap med betesmarker och åkrar avdelade av ärdesårdar och trädridåer. Inspränt i områden finns naturområden och mindre skosdunar. Utspridda på åkrarna lier åkerholmar, som är bevuxna med träd. Det finns måna bioloiska värden knutna till betesmark, amla träd i odlinslandskapet och stenärdesårdar. I området finns flera karaktärsträd av ek och lind. I väster finns en skosdune, som är sammanlänkad med ett område söder om Stafsine kyrkovä, och som inår i inventerinen Tätortsnära natur. Det anränsande området beskrivs 14 (38)

16 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl ha höa till låa naturvärden. Utmed Stafsineväen finns i värenen en biotopyta med höa naturvärden. Det är en blomrik vären med ott om änsväxter och som är värdefull för vildbin och fjärilar. Foto: Stenärdesård med veetation i nordost. Foto: Dune i sydväst som domineras av ek. 15 (38)

17 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Foto: Betesmark som kantas av dunar. Foto: Åkerholme i anslutnin till Stafsine kyrkovä. Planområdet sluttar svat åt väster och är cirka + 37 meter över havet i öster till + 17 meter över havet i väster. Planområdet är ca 1 kilometer brett. Geoteknik, radon och förorenad mark En eoteknisk undersöknin har jorts för området, Tekniskt PM Geoteknik Stafsine 3:6 (Norconsult ). De naturlia jordlaren består överst av oraniskt 16 (38)

18 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl material/mulljord med en mäktihet av ca 0,3-0,4 m. Under det oraniska jordskiktet följer sand med en mäktihet av ca 0,5-4 m. Sanden är brun, silti och rusi. På vissa platser finns också förekomst av lera med en mäktihet på 0,5-2,5 m. Djup till fast botten uppmättes inom hela området på 4-9 m. Grundvattennivån lier ca 0,5-0,8 m under befintli markyta. Planområdet lier inom låriskområde till normalriskområde för radon. Planområdet tanerar industrispår i väster. Avståndet från byrätt till industrispår är meter varför risken för förorenad mark bedöms lå. Arkeoloi och fornlämninar Hösten 2009 enomfördes en arkeoloisk utrednin för ett större område där planområdet inår. (Arkeoloisk utrednin etapp 1-2, Arkeoloikonsult 2010:2294) I utredninen örs en bedömnin av områdets arkeoloiska potential och om området ska, bör eller kan förundersökas. På kartan nedan framår vilka områden som har hö arkeoloisk potential, osäker eller medelhö arkeoloisk potential samt lå potential. Karta över utredninsområdet och tabell med utvärderin av förundersökninsobjekten. (sid 28, Arkeoloisk utrednin etapp 1-2, Arkeoloikonsult 2010:2294) Inom planområdet finns flera reistrerade fornlämninar, Stafsine 21:1, 66:1, 135, 141, 142, 144 och 145. Stafsine 21:1 omfattas av en reistrerad rav i form av en 17 (38)

19 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl stensättnin och Stafsine 66:1 utörs av en fyndplats för stenyxor. Övria fornlämninar är boplatser och en förhistorisk/medeltida husrund. Därefter har en arkeoloisk förundersöknin enomförts för nåra utvalda områden inom kommunens utbynadsområde. Vid undersökninen rävdes sökschakt inom fornlämninarna för att fastställa dess status och omfattnin. (Stafsine-Arvidstorp, Särskild arkeoloisk förundersöknin, Arkeoloikonsult 2012:2471) Bild över förundersökta områden. (s 8, Stafsine-Arvidstorp, Särskild arkeoloisk förundersöknin, Arkeoloikonsult 2012:2471) Av bilden framår fasta fornlämninar markerade med skrafferade områden samt med heldraen röd linje. Resultaten av förundersökninen kan sammanfattas som följande: Fornlämnin 132 visade si bestå av spridda lämninar i form av stolphål, rännor och ropar. Dessutom påträffades resterna av en hydda som daterades till tidineolitikum. Enstaka flintfynd tillvaratos. Fornlämnin 133 bestod av boplatslämninar som stolphål, härdar och ropar. Daterinarna visade på en tyndpunkt i romersk järnålder men keramik och flintfynd påvisade också aktivitet under mesolitikum och bronsålder, en anlänin daterades till medeltid. Keramik, flinta och föremål av berart tillvaratos. Fornlämnin 148 bestod av rännor, ropar och laer utan tydli karaktär. Daterinar visade på aktivitet under neolitikum och bronsålder. En arkeoloisk förundersöknin har också enomförts för fornlämninar RAÄ 140, 146 och 147 inom hästbyområdet, Spår av förhistoriska verksamhetsytor (Jören Streiffert UV Rapport 2012:93). Endast spridda lämninar finns inom de reistrerade platserna. Sammantaet visar den rina anlänins- och fyndmänden att nåon 18 (38)

20 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl ytterliare kunskap om de nu förundersökta platserna knappast år att få. Nåon ytterliare arkeoloisk undersöknin behöver ej utföras för dessa fornlämninar. Landskapsbild och kulturmiljö Landskapet utörs av ett småskalit jordbrukslandskap med utspridda dunar och åkerholmar inramat av rätlinjia stenärdesårdar med läplanterinar. Den arkeoloiska utredninen (Arkeoloisk utrednin etapp 1-2, Arkeoloikonsult 2010:2294) omfattade också en historisk-eorafisk analys. Planområdet inår i Arvidstorps bys inäomark. Byn lier på typiskt halländskt vis i hänadsla med kyrkbyn Stafsine. På storskifteskartan från 1818 framår att större delen av ytan utjorts av slåttermark. Området sammanfaller helt med inäohänaden och har därmed en välbevarad landskapsstruktur. Bild: Utsnitt ur storskifteskartan från 1818 (s 35, Arkeoloisk utrednin etapp 1-2, Arkeoloikonsult 2010:2294) 6.2 BEBYGGELSE Bostäder, arbetsplatser och service m.m. Inom planområdet lier ett antal utspridda årdar och en samlin hus i anslutnin till Stafsineväen. Kommunal service såsom servicehus lier cirka 300 meter söder om planområdet. Både rundskola, Tånaskolan och Falkenbers montessori, och Falkenbers ymnasium, lier ca 1 kilometer söder om planområdet i stadsdelen Arvidstorp. Tre förskolor lier inom Arvidstorp med nära kopplin till planområdet. Närmaste livsmedelsbutik lier 1,5 till 2 kilometer bort, men det påår för närvarande planlänin för ny livsmedelsbutik i korsninen Arvidstorpsväen/ Krinleden, ca 19 (38)

21 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl 600 meter söder om planområdet. Direkt söder om planområdet lier kommunens idrottsplats, AIK-vallen, med flera fotbollsplaner. Foton: Exempel på årdar och villor inom planområdet. 6.3 TRAFIK Gån- och cykel Planområdet utörs ida av landsbyd och det finns inet utbyt ån- och cykelvänät inom området. I söder, utmed Arvidstorpsväen, ansluter en nyutbyd ån- och cykelvä, som leder vidare in mot centrum. Kollektivtrafik Området trafikeras av busslinje 6 och närmsta busshållplats finns vid bostadsområdet Ekhaa utmed Arvidstorpsväen, ca 200 meter söder om planområdet. Turtätheten är ca en ån i timmen datid. Godstrafik Ett befintlit industrispår lier strax väster om planområdet och trafikeras med två tå/dyn med en hösta hastihet på 105 km/h (uppift från Trafikverket). Det finns avtal med kommunen att inet farlit ods får transporteras på industrispåret. Bil och lastbil I Trafikplan, upprättad , redovisas befintlia trafikmänder samt trafikpronoser för och för lån sikt efter Trafikmänderna avser 20 (38)

22 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl fordon per vardasdyn. I trafikpronoserna inår föreslana utbynadsområden i kommunens delöversiktsplan. Aktuella trafiksiffror redovisas nedan. Årtal Stafsine kyrkovä mitt för planområdet Stafsine kyrkovä vid industrispår Efter Arvidstorpsväen Trafiksiffrorna har kompletterats avseende trafikalstrin i ett Trafik PM, Ramböll Gator och parkerin Planområdet anörs med bil från Stafsineväen, antinen i förlänninen av Arvidstorpsväen eller Solhaaväen. Stafsineväen är ida ca 5 meter bred och tillåten hastihet är 70 km/h. Från Stafsineväen leder två rusväar in i planområdet som servar de befintlia bostadshusen och årdarna. Sikten vid utfarterna till Stafsineväen är od. Vid Stafsine kyrka finns en korsnin med fem ben där sikten är beränsad. I söder ansluter Biskhultsväen till Stafsineväen. 6.4 FRIYTOR OCH OFFENTLIGA RUM Lek och rekreation I den sydvästra delen av planområdet finns två skosområden som har kopplinar söderut till ett kommunalt rekreationsområde och norrut till ett skosparti. I naturområdena finns oda förutsättninar för rekreation och skoslek. Söder om planområdet lier idrottsplatsen AIK-vallen med stora fotbollsplaner. 6.5 HÄLSA OCH SÄKERHET Buller och vibrationer Det finns ida inen känd bullerutbrednin i området. I Trafikplanen inår en översiktli bullerutrednin där området inte bedöms vara påverkat av trafikbuller. Befintlit industrispår trafikeras med höst två tåset/dyn. Det låa antalet tå bedöms inte alstra vibrationer inom planområdet. Risk för skred, erosion och översvämnin Planområdet lier på +16,5 till +37 m.ö.h. och eventuella framtida klimatförändrinar bedöms inte medföra risk för översvämnin inom planområdet. Området bedöms enerellt som stabilt och det förelier inen risk för blockutfall och berras inom planområdet. (Tekniskt PM Geoteknik, , Norconsult) 21 (38)

23 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Djurhållnin En större lantård med svinproduktion, med tillstånd för cirka 1000 djurenheter, lier 200 meter nordost om planområdet. Enlit Boverket, Bättre plats för arbete 1995:5, är rekommenderat skyddsavstånd till bostäder 500 meter. Boverket har upprättat Välednin för planerin för och invid djurhållnin (2011), som ett komplement till tidiare allmänna råd om djurhållnin. Fasta avstånd bedöms mindre relevant och varje område ska planläas utifrån sina förutsättninar. Den nya skriften innehåller till stor del enbart studier om hästar varvid Boverkets tidiare skrift bedöms relevant vid svinproduktion. Hälsa och jämställdhet Planområdet har stora naturområden, med kopplinar till omivninen, vilket erbjuder oda möjliheter för motion och rekreation för alla. Sociala aspekter I Falkenbers kommun ska den fysiska planerinen möta olika människors behov och främja interation enom att skapa blandade funktioner, upplåtelseformer, hustyper, ålder på bebyelse läenhetsstorlekar, osv. Det är också viktit att skapa tillån till attraktiva platser för möten mellan människor från olika kulturer, enerationer och socioekonomiska rupper. Tor, parker samt platser avsedda för lek och rekreation är exempel på sådana platser. Viktit är också att överbrya fysiska barriärer så att den fysiska miljön upplevs try och att det finns tillån till funerande kommunikationer. 6.6 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, spillvatten och davatten VA-nätet är ida, i stora delar av området, inte utbyt. Planområdet ska inå i VIVAB:s verksamhetsområde för vatten, spill- och davatten. Värme, as, el, bredband och opto Det finns en teleluftlednin i nordsydli riktnin i den östra delen av planområdet samt en telelednin norr om Stafsineväen i den västra delen av planområdet. Väster om planområdet år ett större elledninsstråk. Detta lier ca 30 meter från planområdets räns. Det finns inte fjärrvärme framdraet till planområdet. Avfall Råd och krav från Arbetsmiljöverket och de lokala föreskrifterna för avfallshanterinen ska följas. Råd och anvisninar för transport av hushållsavfall från Avfall Sverie ska uppfyllas. I Boverkets byreler (BBR) finns bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtninsväar som skall tillämpas. 22 (38)

24 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Avfallsutrymmen ska byas med kapacitet för sorterin av hushållsavfallet i matavfall och brännbart, utrymmena bör dimensioneras för utsorterin av fler fraktioner vid fastihet för att möta framtida behov. Arbetsmiljöverket ställer ida krav på arbetsmiljön för renhållninsarbetare. Avfallsutrymmen bör placeras så att de är lättillänlia vid hämtnin. Backnin med sophämtninsfordon bör inte ske annat än i samband med vändnin. Återvändsator bör ha en vändplan med radien 9 meter, samt en hinderfri remsa på ca 1,5 meter. På ator bör renhållninsbilarna vid tömnin kunna disponera en plats med en bredd på 4 meter. Vid nybynationer ska återvändsator undvikas, istället kan väar läas i slinor för att undvika framtida problem för större fordon. 7 PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER 7.1 Mark, vatten och veetation Planförslaet utår ifrån att bevara befintlia naturområden samt de biotoper och röna stråk som finns i området. I den sydvästra delen av planområdet föreslås att de befintlia skosområdena avsätts som naturområde. Dessa två större områden kopplas ihop med ett föreslaet parkområde samt med naturmark i östvästli riktnin. I den östra delen föreslås ett rönt stråk, som löper enom bostadsområdet, där befintlia biotoper, som åkerholmar och stenrösen, avsätts som naturmark. Detta er förutsättnin för att värdefull flora och fauna ska kunna finnas kvar i området. Inom dessa områden kan ånväar och mindre lekytor skapas. Genom att spara befintli natur, med kopplinar till närliande rönområden, kan arter knutna till naturområdena finnas kvar. Inom nåra av dessa naturområden finns föreslaet ytor för fördröjnin av davatten. I den nordöstra delen föreslås ett område avsättas för lek och bollspel. I anslutnin till detta bevaras befintlia odlinslotter inom område för odlin. Inom bostäder för hästbyn föreslås emensamma ytor för de boende där det kan anläas rönytor, ästparkerin, davattendamm m.m. En stor del av befintli odlins- och betesmark i den norra delen av planområdet avsätts som mark för odlin och hästhållnin. Ett fortsatt bete i området er förutsättnin för att befintli flora och fauna ska kunna finnas kvar i området. Genom att ta tillvara den befintlia rönstrukturen kan man skapa ett attraktivt bostadsområde som från början har tillån till kvalitativ natur- och rekreationsmark. Områdets kontinuitet med naturmark och betesmark bevaras vilket är värdefullt för flora och fauna. Den här typen av naturmark är svår att efterkonstruera vilket ör den mer värdefull. 23 (38)

25 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Geoteknik, radon och förorenad mark En eoteknisk undersöknin har upprättats, , som aner lämplia rundförutsättninar inom området. Inom de delar av planområdet där lera förekommer bör större och mer sättninskänslia bynader preliminärt rundläas på pålar/plintar. Lätta och sättninstålia bynader, t ex förråd, kan preliminärt rundläas direkt på platta på mark. Däremot kan lättare bynader, som radhus i två våninar eller villor, preliminärt rundläas med platta på mark inom de delar av planområdet där sonderinarna påvisar fastare jordarter. Kompletterande eoteknisk undersöknin och utrednin ska utföras med avseende på rundlänin och markarbeten innan bylov kan medes. (Norconsult ). Arkeoloi och fornlämninar En arkeoloisk slutundersöknin är beställd. Det är framförallt det kommunala bostadsområdet som berörs. Planförslaet utår ifrån att spara åkerholmar och stenrösen där det bedöms finnas arkeoloiska fynd. Planförslaet omfattas av en administrativ bestämmelse som säkerställer att en arkeoloisk slutundersöknin måste vara enomförd innan bylov medes. Planförslaet har sparat två områden med fornlämninar och markerat dessa med planbestämmelse. 7.2 BEBYGGELSE Bostäder Planförslaet utörs av ett större utbynadsområde för bostäder, en hästby samt nåra befintlia villor och årdar. Det kommunala utbynadsområdet är översiktlit indelat i fyra delar, flerbostadshusområde, rad/kedjehusområde utmed Stafsineväen, det inre området och det yttre området. Se bild nästa sida. 24 (38)

26 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Hästby Fornlämninsområde Yttre Inre Rad/kedjehus Yttre Flerbostads hus Illustration över planområdet och de olika bebyelsetyperna. Det kommunala utbynadsområdet är indelat i flera områden och är markerad med en punktlinje. Flerbostadshus Inkilat mellan två naturområden föreslås flerbostadshus i 3½ våninar placerade utmed det centrala huvudstråket i området. I förlänninen av detta område föreslås två kvarter med flerbostadshus i 2½ våninar. Dessa hus anränsar till en central parkyta där det finns en toryta med möjlihet att vända för kollektivtrafiken. En byrätt på 25 % föreslås för att lämna utrymme för parkerin och rönytor till husen. Byrätten omfattas av både flerbostadshus, komplementbynader och till viss del arae. På illustrationen redovisas flerbostadshus, i krinbyda årdar, som ett exempel på hur man kan bya i området. Bebyelsens volym bedöms ha en lämpli skala i förhållande till omkrinliande naturområden. Rad/kedjehus Utmed Stafsineväen föreslås rad- eller kedjehus uppföras i två våninar. Ett radhus är bostadshus som är sammanbyda i fastihetsräns. Ett kedjehus är bostadshus som är sammanbyda med arae emellan. En byrätt på 40 % av fastihetsytan föreslås, dock med en maximal byrätt på 200 kvm. Bebyelsen releras med en hösta nockhöjd på 8 meter vilket motsvarar ett tvåvåninshus med ett läre sadeltak. En 25 (38)

27 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl minsta tomtstorlek på 400 kvm föreslås för rad/kedjehus. Kedje- och radhusen bidrar till att rama in området och bildar en tydli struktur mot Stafsineväen. Inre området Det inre området föreslås för enbostadshusbebyelse i upp till två våninar. En byrätt på 30 % av fastihetsytan föreslås, dock med en maximal byrätt på 300 kvm. Bebyelsen releras med en hösta nockhöjd på 8 meter. Detta innebär att man kan bya envåninshus, 1½-planshus eller tvåvåninshus. Kupor och frontespiser kan uppföras på ett 1½-planshus och då rymmas inom ett tvåvåninshus avseende bynadshöjden. En minsta tomtstorlek på 750 kvm föreslås. Det inre kvarteret har inen direkt kopplin till det omivande landskapet och är inramat av rad- och kedjehus varför en friare utformnin är motiverad. Yttre området samt befintli bebyelse Det yttre området föreslås för enbostadshus i 1½-vånin med sadeltak och en taklutnin på rader samt en hösta bynadshöjd på 3,5 meter. Bebyelsen är relerad utifrån krinliande befintli bebyelse och för att skapa ett avslut mot det omivande landskapet med en traditionell bebyelse. En byrätt på 30 % av fastihetsytan föreslås, dock med en maximal byrätt på 300 kvm. En minsta tomtstorlek på 750 kvm föreslås. Befintli bebyelse föreslås få samma bestämmelse men där bynadshöjden ökas till 4 meter. För en fastihet, Stafsine-Arvidstorp 3:27, äller att fastiheten ska ha en minsta tomtstorlek för att förhindra delnin av tomt. Detta beror på att det inte är lämplit att avstycka fler bostadsfastiheter på ränsen till skyddsavstånd för svinård. Det är möjlit att uppföra kupor eller frontespis utan att detta påverkar bynadshöjden och därmed föreslaet våninsantal. Söder om Stafsineväen föreslås en bit atumark för bostadsändamål då behovet av vändplan har upphört. Marken föreslås ej bebyas. Hästby I den norra delen av planområdet föreslås bostäder som ska inå i en hästby. En hästby är ett område där man kan bo nära sin häst och inå i en emensam anlänin. I området föreslås framförallt fristående enbostadshus i 1 till 1½ vånin men möjlihet es till parhus/kedjehus i den inre delen. En byrätt på 25 % av fastihetsytan föreslås för enbostadhus, dock med en maximal byrätt på 300 kvm. En byrätt på 30 % av fastihetsytan föreslås för par- och/eller kedjehus, dock med en maximal byrätt på 240 kvm. Ett parhus är ett bostadshus som är indelat i två bostäder. Bebyelsen releras med en hösta nockhöjd på 7,5 meter. Det är möjlit att uppföra kupor eller frontespis utan att detta påverkar våninsantalet. En minsta tomtstorlek på 900 kvm föreslås för enbostadshus och 700 kvm för par/radhus. Minsta tomtstorlekar som föreslås inom hästbyn är större då denna bebyelse lier ute i landskapet och inte tål lika hö exploaterinsrad med hänsyn till landskapsbilden. 26 (38)

28 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl Exempel på hustyper, från vänster: 1½-plans hus, 2-plans hus och flerbostadshus. Exempel på hustyper, från vänster: parhus, kedjehus och radhus. Utformnin, placerin Av föreskriven byrätt, inom de olika områdena, ska minst 50 kvadratmeter avsättas för komplementbynader. Detta för att säkerställa behov av arae och förråd. Komplementbynader föreslås få en hösta totalhöjd på 4,5 meter. Huvudbynad ska placeras minst 4 meter från fastihetsräns. Komplementbynader ska placeras minst 1 meter från fastihetsräns och där arae dessutom ska placeras minst 6 meter från lokalata. Detta för att lämna utrymme för en biluppställninsplats framför araet. Rad- och kedjehus kan däremot sammanbyas i fastihetsräns. Dessa ska också placeras i förårdsmark mot lokalata för att skapa förutsättnin för bra trädårdar i söderläe och för att skapa distans till Stafsineväen. Huvudbynadens placerin releras också enom att man bara får uppföra komplementbynader i zonen närmast Stafsineväen. Tak ska vara matta samt röda eller svarta. Detta för att skapa ett sammanhållet bebyelseområde och skapar ett anpassat möte med landskapet krin Falkenber med en traditionellt utformad bebyelse. Källare får inte anordnas inom planområdet med hänsyn till davattenhanterinen i området. Stads-, landskapsbild och kulturmiljö Planförslaet utår ifrån de strukturer som finns i landskapet och den tydlia struktur som halländska tear utör. Gator i området är raka med öppninar ut mot det omivande landskapet eller med rönska som fondmotiv. Befintli rönstruktur sparas så lånt det är möjlit och stenärdesårdar bibehålls som naturlia fastihetsränser eller områdesavränsninar. Hästbyn är placerad i en een enklav med en tydli visuell och fysisk kopplin till stallanläninen i ett lantlit läe. 27 (38)

29 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl 7.3 TRAFIK Gator, ån- och cykel Planförslaet medför inen förändrin av omivande atustruktur. Stafsine kyrkovä föreslås ha kvar sin ursprunlia västräcknin men atusektionen föreslås, i enlihet med planprorammet, få en 7 meter bred vä och en 3 meter bred ån- och cykelvä. I och med att atan kommer utöra en huvudata mellan två framtida utbynadsområden föreslås också att atusektionen kompletteras med en trädrad med en 2 meter bred rönremsa. Väens sträcknin har bedömts vikti att bibehålla då den har lån kontinuitet och därmed ett kulturhistoriskt värde. I öster behålls befintli ata in till de befintlia fyra fastiheterna. I änden på atan föreslås en vändplan som berör fastiheten Stafsine-Arvidstorp 3:27. Befintli cykelvä söder om området utmed Arvidstorpsväen föreslås förlänas in i planområdet utmed ett centralt huvudstråk. Gatusektionen som föreslås är en 6 meter bred vä med en 3 meter bred remsa för trädrad och en 3 meter bred ån- och cykelvä. Även utmed den östra lokalatan föreslås samma atusektion med en ånoch cykelvä samt trädrad för att skapa en avskärmnin och inramnin mot befintli bebyelse. Övri atustruktur utår ifrån det rätlinjia landskapet med raka infartsator som har utblickar över det omivande landskapet eller har rönska i fonden. Trafiknätet är enomående, med tvärator som har förskjutna korsninar. I den norra kanten av utbynadsområdet avslutas området med en ata som följer en stenärdesård där 28 (38)

30 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl man har kontakt ut i landskapet. Gatorna är 6 meter breda. Inom bostadsområdet föreslås 2 meter breda trottoarer på en sida av infartsatorna samt utmed den norra atan. På de tvärställda bostadsatorna sker ån- och cykeltrafik blandat med biltrafiken. Infart till hästbyn föreslås enom utbynadsområdet i förlänninen av den östra infartsväen. Mellan väen och befintli bebyelse lier odlinslotter som funerar som en buffert. Väen har od standard utifrån det behov av transporter som finns till hästanläninen. Infarten följer den amla rusväen och passerar stallanläninen innan den år vidare upp till hästbyn utmed en stenärdesård. Väen föreslås inå i emensamhetsanlänin för hästbyn och lia inom kvartersmark för bostad. Det ses som en fördel att man passerar stallanläninen på vä hem för att kunna se till sin häst. Fastiheten Stafsine-Arvidstorp 3:32 har kvar sina infartsservitut över odlinsmarken. Infarten säkerställs också med y-område i planförslaet. Det lämnas ett släpp i det norra utbynadsområdet för att kunna koppla ihop hästbyn med det kommunala utbynadsområdet. Detta för att öka tillänliheten mot centrum och ett framtida kollektivtrafikstråk. Försla till ånvä illustreras i förslaet. Söder om Stafsineväen föreslås Biskhultsväens utformnin befästas i detaljplan. Behovet av vändplan finns inte länre och en anpassnin efter verkli väutformnin bedöms lämpli. Kollektivtrafik Planförslaet möjliör en förlännin av kollektivtrafikstråket på Arvidstorpsväen utmed det centrala huvudstråket i planområdet. Bussen es möjlihet att vända centralt i området i anslutnin till flerbostadshusen. Vid vändplatsen föreslås parkmark där det finns utrymme för torplats och hållplatsområde för kollektivtrafiken. Parkerin Parkerinsnormen (antaen av KF ) upper för flerbostadshus inom Falkenbers tätort 11 bilplatser/1000 m² BTA och för enbostadshus 2 bilplatser/hus. Parkerin ska anordnas på den ena fastiheten. 7.4 FRIYTOR OCH OFFENTLIGA RUM Lek och rekreation I den östra delen föreslås ett område för lekyta och bollplaner. För övrit inom området avsätts stora naturområden med uppväxt veetation. Här finns naturlia spännande lekområden samt oda promenadmöjliheter. Bostadsområdet enomkorsas också av ett rönstråk där man kan röra si inom området med kopplinar norrut och västerut. Inom vissa av dessa ska lekplats anordnas för de mindre barnen. Inom område för odlin och djurhållnin kan ridväar anläas. Det finns ott om ytor i anslutnin till stenärdesårdar och mellan haar där ridväar kan placeras inom området. 29 (38)

31 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl 7.5 HÄLSA OCH SÄKERHET Buller och vibrationer En bullerberäknin har framtaits för förslaet utifrån vä- och järnväsbuller. (Trivector Traffic AB, , reviderad ). Uppskattad trafikmänd överensstämmer med senare upprättat Trafik PM, Ramböll I och med att antalet trafikrörelser per dyn på industrispåret inte överår de tillåtna överskridninar av maxvärden på 5 r/dyn örs inen beräknin av maxvärdet. Det sker i nuläet heller inen trafik nattetid på industrispåret, trafik som är centralt för maxvärdet. Bullerberäkninarna visar att ekvivalenta riktvärden, både för vä- och järnväsbuller, innehålls i förslaet. Utmed Stafsineväen samt ut mot industrispåret överskrids maxvärdet vid uteplats. Bestämmelse om att en uteplats måste anläas på tyst sida alternativt att man uppför en bullerskyddad uteplats föreslås nära vä och järnvä. En kontrollberäknin har jorts ut mot Västkustbanan i öster och här förelier inen bullerproblematik. Industrispåret har beränsad trafik varför det inte bedöms uppstå nåra problem med vibrationer. Närmsta bostadstomt föreslås minst 50 meter från spårmitt. Risk för skred, erosion och översvämnin Det bedöms inte förelia risk för skred, erosion eller översvämnin enlit eoteknisk utrednin. Hälsa och säkerhet Planförslaet meder en hästby som omfattas av bostäder och en stallanlänin med plats för höst 30 hästar. Förslaet utår ifrån de skyddsavstånd och principer som redovisas i Falkenbers kommuns hästpolicy. Detta innebär att befintlia och nya bostäder ska placeras minst meter från föreslaen stallanlänin med 30 stallplatser. Kommunen ör bedömninen att detta även ska älla för bostäderna i hästbyn. Det bedöms viktit att man ska minimera oläenheter för boende i området som hästhållnin kan medföras, t ex lukt, fluor, ljud, damm och spridnin av hästallerener, varvid det större avståndet på 200 meter tillämpas. Vid planlänin ska man också beakta den förhärskande vindriktninen, det håll vinden oftast blåser ifrån. I det här fallet är den förhärskande vindriktninen från sydväst vilket är positivt för en placerin av en hästby i nordost. Befintli rönstruktur bevaras också vilket funerar som en skärm för bostadsbebyelsen vid andra vindriktninar. Detta minskar risken för spridnin av hästallerener och minskar andra störninar. Inom stallanlänin föreslås möjlihet till en vaktmästarbostad för att det ska vara möjlit att driva anläninen. Enlit hästpolicyn är det möjlit att pröva att minska avståndet till haar och ridväar vid hästnära boende. I och med att man ska etablera en hästby, där de boende inår i en emensamhetsanlänin, bedöms det rimlit att haar och ridväar kan placeras fram till tomtmark. Mot övria bostäder följs kommunens rekommenderade skyddsavstånd mellan bostäder och haar på meter, där det större avståndet tillämpas. Detta 30 (38)

32 Planbeskrivnin Antaandehandlin Detaljplan för Stafsine 3:6 m fl innebär att haar ska placeras minst 100 meter från bostäder. Inom område för odlin(ridvä), som motsvarar zonen upp till 100 meter från bostäder, föreslås att enstaka ridväar kan placeras minst 50 meter från bostäder p..a. områdets lokala förutsättninar. Området har en avskärmande rönstruktur och en ynnsam förhärskande vindriktnin från sydväst. Resterande del kan användas för odlin. 500 m 100 m 200 m bostäder På bilden redovisas skyddsavstånd till befintli och planerad bebyelse. 100 och 200 meter är skyddsavstånd från bostäder till hästhållnin enlit policy och 500 meter är skyddsavstånd till svinård. Planförslaet innebär att nya bostäder i stor utsträcknin placeras minst 500 meter från befintli svinård, enlit allmänna råd Bättre plats för arbete Nåra befintlia bostadshus i den norra delen lier ca 450 meter från ården och avståndet bedöms tillräcklit med hänsyn till lokala förhållanden som det lantlia läet och den förhärskande vindriktninen. Däremot tillåts inte stycknin av den största fastiheten för att inte etablera nya tomter inom detta område. I den nordöstra kanten av det kommunala utbynadsområdet föreslås mark för odlinslotter samt område för lekyta och bollsport då området lämpar si mindre för bostäder men hänsyn till störnin från djurhållnin. Nåra bostäder föreslås mellan 450 och 500 meter från svinården innanför dessa aktivitetsytor. Detta bedöms i nuläet vara möjlit med hänsyn till de lokala förhållanden som råder på platsen. Det befintlia industrispåret omfattas inte av de riktlinjer för farlit ods som finns framtana för Hallands län (Riskanalys av farlit ods i Hallands län, Meddelande 2011:19). En riskutrednin har därför upprättats, WUZ , för att bedöma om intilliande industrispår utör en ökad risk för bostadsområdet. Riskutredninen utår ifrån en fördubblin av trafiken, en hösta hastihet på 105 km/h samt att transporter med farlit ods inte kan uteslutas. Föreslana bostäder lier minst 50 och 70 meter från industrispåret. Ett fåtal urspårninar når länre än 25 meter. Vid ett oynnsamt förlopp, t ex om ett lok eller en van slits loss från sina kopplinar, når lok eller van inte länre än 40 meter från spårmitt. Planförslaer bedöms därför inte påverkas av en 31 (38)