Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun

Transkript

1 Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult /551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan upprättas ska en bedömnin öras om planen kommer att medföra en betydande miljöpåverkan (EG-direktiv 2001/42, införlivad i svensk la ). Behovsbedömninen sker utifrån bedömninskriterierna i Bilaa 4 till förordninen om MKB: 1 998:905. Bedömnin Proramförslaet bedöms inte e upphov till en betydande miljöpåverkan vilket medför att en MKB (miljöbedömnin) inte kommer att upprättas. Se vidare motiverat ställninstaande. Följande aspekter kommer att behandlas i detaljplaneprocessen: - Gestaltnin/landskapsbild - Buller - Davatten - Eneri - Kommunikationer (kollektivtrafik) - Sociala aspekter (mötesplats) Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebershuset Turebers tor Sollentuna

2 Sida 2 av 17 Bakrund ProNor AB har inkommit med en ansökan om planlänin i syfte att ändra användninen inom fastiheten Stansen 2 från industri till handel. ProNors ansökan år i linje med Sollentuna kommuns ändamål för Södra Häviks utvecklin. 1 Planens syfte Syftet med detaljplaneprorammet är att ändra användninen från industri till andra, mer stadsmässia verksamheter, som utnyttjar Södra Häviks oda kommunikationsläe och bidrar till en lokal och reional mötesplats. Planområdet ska utöras av framförallt handel och kontor, men även bostäder om det är möjlit. Exploaterinen ska följa stadens principer med en finmaski atustruktur. Den yttre estaltninen ska skapa variation och månfald. Bynaderna inom proramområdet ska exponeras mot Mossväen och markera si i aturummet vid Turebers allé (Norra Malmväen) i enlihet med visionerna för Södra Hävik. Bynadshöjden ska avspela visionen om en framtida stadsmässi kvartersbebyelse. 2 Vidare ska den nya bebyelsen utformas så att den får en avskärmande effekt mot spårområdet i öster. Störninarna från järnväen kan komma att beränsa proramområdets användninssätt, framförallt ällande bostäder. Trafikmänden i området kommer att öka på rund av tätare exploaterin, men den tuna trafiken kommer att minska när cementfabriken avvecklas enlit proramförslaet. 1 Försla till detaljplaneproram, Kv. Stansen 2, Försla till detaljplaneproram, Kv. Stansen 2,

3 Sida 3 av 17 Platsen ida Planområdet är lokaliserat i korsninen Norra Malmväen och Mossväen, mellan Stinsen Shoppincenter och Mc Donalds. Proramområde Stansen 2 Marken inom planområdet äs och nyttjas i dasläet av Maxit Group och det finns tre större bynader inom fastiheten, varav en används som kontor och övria som kallförrråd. För närvarande påår försäljnin och omlastnin av bymaterial såsom cement, mur- och putsbruk på fastiheten. 3 Tidiare har det funnits produktion av beton och cement inom 3 Inventerin av planområdet, Sofia Hofstedt,

4 Sida 4 av 17 fastiheten, då under namnet Stråbruket. Innan Stråbruket startade sin verksamhet bestod fastiheten av jordbruksmark. 4 Öster om planområdet passerar stambanan (Ostkustbanan), vilken är transportled för farlit ods. På rund av befintli handel rör si måna människor i området och den planerade södra anslutninen till Häviks pendeltåstation, strax norr om planområdet, kommer sannolikt att öka flödet ytterliare. Förutom detta finns det planer på en framtida spårvä utmed Turebers allé (Norra Malmväen) och eventuellt kommer markområde reserveras för den framtida spårväen. Gällande planer Stansen 2 omfattas av följande detaljplaner; nr 117, laa kraft Kv. Stinsen, laa kraft D nr 413 Arlandabanan, laa kraft Anränsande detaljplaner omfattas av; 523 Kv. Stinsen samt del av Turebers allé, Hävik D , laa kraft Kv. Stansen, Södra Hävik, Sollentuna kommun, D052-11, laa kraft Kv. Städet, Södra Hävik och delar av Turebers allé, D , laa kraft Enlit den reionala utvecklinsplanen (RUFS 2001) utör detaljplaneområdet en del av en reional kärna och nya kollektivtrafikstråk föreslås enomkorsa området. 5 Enlit översiktsplanen ska ny bebyelse utformas så att platsens förutsättninar tas tillvara enom natur- och klimatanpassnin och för att minska vatten- och eneriflöden. Avfall skall hanteras på lämplit sätt utifrån miljösynpunkt. Gån- och cykelväar skall prioriteras och utformas så att förbindelsen mellan bostäder och lokala målpunkter främjas. På lokalator ska ående och cyklister es företräde framför andra transportsla och atorna ska erbjuda rumsskapande element. 4 Översiktli miljöteknisk markundersöknin, Stansen 2, Sollentuna kommun, Försla till detaljplaneproram, Kv. Stansen 2,

5 Sida 5 av 17 Alla Sollentunabor bör ha kollektivtrafik inom tio minuters ånavstånd. I bostadsområden får inte buller från väar, järnväar och fly överstia 55 db(a) vid fasad (Avstesfall: Från vä och järnvä får bostäder, efter norann prövnin, utsättas för höst 65 db(a) på den mest utsatta fasaden under förutsättnin att minst 50 % boninsrummen i varje läenhet har höst 50 db(a)). 6 Enlit kommunplanen lier hela proramområdet inom zon utpekat för verksamheter i kombination med handel och bostäder och områdets karaktär ska utvecklas mot en mer effektiv markanvändnin. 7 Nationella miljömål Reerinens överripande miljöpolitiska mål är att till nästa eneration lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverie är lösta. För att nå dit har 16 miljökvalitetsmål formulerats. Miljökvalitetsmålen syftar till att tydliöra arbetet mot en hållbar utvecklin. Miljökvalitetsmålen är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det tillstånd som miljöarbetet skall sikta mot. 8 De 16 nationella miljökvalitetsmålen ska i huvudsak vara uppnådda till år Miljökvalitetsmålen är; Beränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturli försurnin Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Inen överödnin Levande sjöar och vattendra Grundvatten av od kvalitet Hav i balans, levande kust och skärård Myllrande våtmarker Levande skoar Ett rikt odlinslandskap Storslaen fjällmiljö God bebyd miljö Ett rikt växt- och djurliv. 6 Kommunplan för Sollentuna, s 48, Kommunplan för Sollentuna, s 48,

6 Sida 6 av 17 Reional Miljömål Stockholms läns miljömål är en form av delmål till de nationella miljökvalitetsmålen. För att uppnå en od bebyd miljö ska städer, tätorter och annan bebyd miljö utöra en od och hälsosam livsmiljö samt medverka till en od reional och lobal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Bynader och anläninar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en lånsiktit od hushållnin med mark, vatten och andra resurser främjas. 9 Lokala miljömål Alla människor som vistas i Sollentuna kommun skall kunna bo, arbeta och leva i en miljö av hö kvalitet. Användninen av resurser i vid bemärkelse skall inriktas mot att en lånsiktit hållbar utvecklin uppnås och att naturens produktionsförmåa ska upprätthållas. Den bioloiska månfalden ska bevaras och de ekoloiska processerna bibehållas. Kommunplanen för Sollentuna kommun samt miljö- och hälsoskyddsprorammet skall vara väledande i alla beslut. 10 Proramförslaets påverkan på området Nedan identifieras och beskrivs de faktorer inom planområdet som kan medföra påverkan på människors hälsa och på miljön samt förutsättninarna för en hållbar utvecklin. Mark och vatten Mark Allmänna inenjörsbyrån utförde 1988 en eoteknisk undersöknin inom del av den nu aktuella fastiheten, vilken visar att marken under fyllninen utörs av lös lera på morän. Därefter har WSP enomfört ytterliare undersökninar i slutet på 2008 som visar att det översta laret består av fyllnin i form av rus och sand, men även humus och lera. Fyllninen följs av lera som vilar på fast friktionsjord, normalt sandi morän. Leran har en tunn torrskorpa och är därunder lös. Lokalt i det nordvästar hörnet saknas den lösa leran helt och fyllninen vilar via sand på den underliande moränen. Markytan är i huvudsak plan och marken stabil. Risk för skred förelier ej. Lokala laster kan dock orsaka markbrott Miljömål för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholm, Miljöpolicy och överripande miljömål för Sollentuna kommun, Geotekniskt PM, Stansen 2, WSP,

7 Sida 7 av 17 Grundvatten Grundvattenytan bedöms vara beläen på en lå till normal nivå och man bör därför räkna med att rundvattenytan tidvis kan lia 0,5-1 m höre än vad som nu reistrerats. Källarbynader bör enlit WSP: s bedömnin undvikas då rundvattenytan tidvis lier på en sådan nivå att man bör räkna med att utföra källarolv och del av källarväar i vattentät beton. Vidare anser WSP i sin bedömnin att projekterinen måste ske i samråd med eotekniker och att det kan behövas kompletterande undersökninar och rundläninskontroller. 12 Davatten Davattnet inom området planeras renas och fördröjas med hjälp av fördröjninsmaasin. Omhändertaandet av davatten kan förväntas innebära en positiv miljöpåverkan i och i anslutnin till proramområdet och för Edsvikens avrinninsområde. Naturvärden Bioloisk månfald, röna kilar och rekreation Området innehar mycket beränsade kvaliteter för växt och djurliv. Marken inom planområdet är huvudsaklien täckt av asfalt. Planområdet lier inte i eller i anslutnin till nåon av de röna kilarna och det finns ina värdefulla växter eller djur inom planområdet. 13 Områdets kopplin till övria naturområden är krinskuren av kommunikationsleder och övri bebyelse. 14 Ina naturvärden förväntas påverkas av den planerade bebyelsen. Kulturmiljövärden och Fornlämninar Ina värdefulla bebyelsemiljöer eller fornlämninar finns i eller i anslutnin till planområdet Geotekniskt PM, Stansen 2, WSP, Kommunplan för Sollentuna, s 25, Kommunplan för Sollentuna, s 27, Kommunplan för Sollentuna, s 29, 2002

8 Sida 8 av 17 Landskapsbilden Den nya bebyelsen kommer att innebära en förändrad landskapsbild enom sina bynader i större skala. Området har dock redan tidiare enomått stora förändrinar, vilka förändrat landskapsbilden väsentli (handelsetablerinar såsom Stinsen shoppincenter). Det nya planförslaet förväntas inte påverka landskapet på ett sätt som innebära att betydelsefulla landskapsvärden förloras. Planförslaet följer kommunplanens principer för bebyelsen och närinslivets utvecklin. 16 Människors hälsa Markföroreninar I Sollentuna finns flera hundra markområden där föroreninar förekommer eller befaras förekomma. Föroreninarna är av mycket skiftande karaktär och härrör från bl.a. Befintlia eller nedlada företa, från försvaret och från avfalls deponier. Föroreninarna bedöms inte utör nåon akut fara, men vid t.ex. planlänin, schaktarbeten och bynation ska föroreninarnas innehåll och omfattnin utredas och vid behov saneras. 17 Den verksamhet som bedrivs och har bedrivits inom proramområdet klassas inom riskklass 3 enlit Naturvårdsverkets (NV) branschklassnin (på en skala mellan 1-4 där 1 har störst risk för markförorenin). Det finns ina noterinar hos Sollentuna kommun eller hos Länsstyrelsen anående påående eller tidiare verksamhet. Bynaderna inom fastiheten värms upp via en oljelednin, vilken förvaras i två inomhustankar i södra delen av produktionsbynaden. Olja har tidiare förvarats i två underjordiska tankar. Ina noterinar om större utsläpp, läckae eller brand har påträffats. 18 Det finns stora asfalterade ytor på fastiheten, men när dessa anlades är okänt. Asfalt som anlats före 1973 innehåller enerellt förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Provtanin av asfalten indikerar dock lå förekomst av PAH. Uppmätta halter i jorden och i rundvattnet bedöms inte utöra allvarli risk för människors hälsa och miljön vid fortsatt markutnyttjande i form av industri, handel eller kontor. Uppmätta halter av metaller och oraniska föreninar i jorden underskrider NV enerella riktvärden för mindre känsli 16 Kommunplan för Sollentuna, s. 30, Miljö- och riskhänsyn, Anette Jansson, Sollentuna, Översiktli miljöteknisk markundersöknin, Stansen 2, Sollentuna kommun,

9 Sida 9 av 17 markanvändnin (MKM)( industri, handel, kontor), men överskrider riktvärdet för känsli markanvändnin (KM)(bostad). Vid en ändrin av markanvändninen till exempelvis bostäder bör en fördjupad riskbedömnin beträffande förorenad mark enomföras. 19 Buller Det aktuella planområdet utsätts för buller från järnväen. För kommersiella lokaler och parkerinsplatser finns dock ina räns- eller riktvärden på ljudnivåer, men i lokaler där människor vistas bör ekvivalent ljudnivå inte överstia 60dB (A) för att informationen i ett samtal ska uppfattas. Vid beräknin av ljudnivåerna i anslutnin till spårområdet har maximalnivåer på över 90 db (A) uppmätts och den ekvivalenta ljudnivån är över 70 db (A) läns hela spårområdet. För att andelen människor som utsätts för buller inte ska öka bör möjliheten till kompensationsåtärder studeras där riktvärden inte kan uppnås. Sådana åtärder bör i första hand utföras inom det aktuella projektet och releras i detaljplanen. Det kan dels handla om att skapa särskilt od inomhusmiljö eller att skärma av befintlia bynader med bullerplank. 20 I vissa fall kan det vara motiverat att öra avste från kraven på ljudmiljön för att tillodose andra intressen. Detta äller framförallt i centrala delar av städer och större tätorter med bebyelse av stadskaraktär. Avste kan också motiveras vid kompletterin av befintli tät bebyelse och för ny tät bebyelse läns kollektivtrafikstråk i större städer. 21 För de fall skyddsåtärder vidtas i bynadernas konstruktioner och i bebyelsens placerin förväntas inte det buller som enereras från järnväen innebära betydande risk för människors hälsa inom proramområdet. Genom att bynader placeras som en skärm mot järnväen kan en lunare och tystare miljö skapas i de inre delarna av proramområdet, vilket höjer områdets kvalitéer. Åtärder behöver dock vidtas i det fortsatta planarbetet. Trafik I samband med att den industriella verksamheten läs ned förväntas den tuna trafiken minska. Denna minsknin kommer sannolikt att kompenseras enom en öknin av den varu- och personintensiva trafiken till och från området. Sammantaet förväntas inte trafikmänden förändras på ett betydande sätt. Det är viktit att den nya planen möjliör en utvecklin av 19 Översiktli miljöteknisk markundersöknin, Stansen 2, Sollentuna kommun, Buller i planerinen, s , Boverket, Allmänna råd 2008:1 21 Buller i planerinen, s. 34, Boverket, Allmänna råd 2008:1

10 Sida 10 av 17 befintlit ån- och cykelstråk för att öka tillänliheten och förbättra trafiksäkerheten i området. Utsläpp Ina utsläpp förekommer i eller i anslutnin till proramområdet. De utsläpp som enereras av trafikflödet förväntas inte överskrida nåon miljökvalitetsnorm. Ina utsläpp förväntas påverka människors hälsa eller miljön på ett betydande sätt. Risker - Transportled för farlit ods Enlit rekommendationer från Länsstyrelsen ska olycksriskerna analyseras vid planerin av bebyelse eller verksamheter inom 150 m avstånd från led för farli ods. Proramområdet lier i direkt anslutnin till järnväen som är transportled för farlit ods. Riskreducerande åtärder bör sannolikt enomföras för att minska faran för människors hälsa och för miljö och det viktit att innehålla rekommenderade skyddsavstånd. En riskanalys bör enomföras i syfte att reducera osäkerheten i projektet. Radon Radonhalterna inomhus har ökat på senare år på rund av minskad ventilation, ökad isolerin och olämplit bynadssätt. Den dominerande orsaken till radonhalter inomhus är radon från marken. 22 Radonhalter över 200 Bq/m 3 luft i bostäder och lokaler för allmänna ändamål anses utöra oläenhet för människors hälsa. 23 I Sollentuna är markradon vanlit och höa halter förekommer i både den rullstensås som löper enom Sollentuna och i berarterna ynre ranit och nejsranit (vilken är vanlit förekommande i kommunen). Proramområdet lier inom normalriskområde för radon enlit kommunplanen 24, men mätninar har visat att höa radonhalter är vanlit även utanför höriskområden. Detta beror på att radon sprids i marken via t.ex. rördraninar. Hela kommunen kan därför betraktas som höriskområde för radon i dasläet. 25 Detta innebär att all ny- och 22 Markradonundersökninar, Sveries eoloiska undersöknin, Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enlit miljöbalken radon i inomhusluft (SOSFS 1999:22 (M), ändrad SOSFS 2004:6 (M)) 24 Kommunplan för Sollentuna, s. 50, Miljö- och Riskanalys, Anette Jansson, Sollentuna kommun,

11 Sida 11 av 17 ombynation bör utformas på ett sådant sätt att ällande ränsvärden innehålls. För de fall skyddsåtärder vidtas med avseende på radon förväntas inte radon innebära betydande risk för människors hälsa. Åtärder behöver dock vidtas i det fortsatta planarbetet. Elektromanetiska fält Manetiska fält kan uppstå krin exempelvis kraftledninar och utmed järnvässtråk. Det finns dock ina vetenskaplia bevis för om och hur elektromanetiska fält påverkar människor, men misstankar finns om risksamband med vissa cancertyper. 26 Det vetenskaplia underlaet anses emellertid inte tillräcklit för att man ska kunna meddela ett ränsvärde. Det beror bland annat på att det saknas en bioloisk förklarinsmodell för påverkan på cancerrisken. 27 Nordöst om proramområdet passerar Ostkustbanan i direkt anslutnin till planränsen och såväl stadivarande arbetsplatser som bostadsbebyelse bör undvikas närmast järnväen enlit den förenklade riskanalys som enomförts av WSP. Om detta inte är möjlit måste en undersöknin ske där bandelens kraftmatnin och placerin av sutransformatorer optimeras. 28 För de fall skyddsåtärder vidtas med avseende på elektromanetiska fält förväntas inte strålninen innebära betydande risk för människors hälsa. Vibrationer I områden nära järnvässpår finns risk för kännbara vibrationer och vibrationer som kan e stomljud i bynader. Vibrationernas storlek beror bland annat på markens beskaffenhet och på vilket sätt rundläninen av banvall och intilliande hus är utförda. WSP har utfört mätninar i anslutnin till spårområdet som visar att vibrationerna inom planområdet innehöll riktvärdet ällande stomljudsvibrationer för bostäder. Det finns dock risk för komfortvibrationer. Detta innebär att vibrationsisolerin måste byas in i husrunder. För de fall skyddsåtärder vidtas med avseende på stomljudsvibrationer och komfortvibrationer förväntas inte vibrationerna innebära betydande risk för människors hälsa. 26 Kommunplan för Sollentuna, s. 50, Statens strålskydds instituts allmänna råd om beränsnin av allmänhetens exponerin för elektromanetiska fält, SSI FS 2002:3 28 ProNor Projekt Stansen, Förenklad riksanalys för manetiska fält och vibrationer, WSP,

12 Sida 12 av 17 Eneri och avfall Det är viktit att bebyelsen utformas så att material- och eneriflödena minimeras. Enlit kommunplanen får endast förnyelsebara enerikällor användas vi nybynation. Enerisystemet ska ha en flexibilitet som meder såväl överån till förnyelsebara enerikällor som minsknin av eneriförbrukninen. Vid sidan av vilken enerikälla som används är det viktit med lå eneriförbruknin. Den viktiaste faktorn för minsknin av eneriförbrukninen är dock ett ändrat beteende och enerisnål teknisk utrustnin. 29 I planprorammet förordas anslutnin till befintlit fjärrvärmenät och eneriförsörjninen inom området ska ske enlit livscykelperspektiv. Eneriförsörjninen inom planområdet förväntas därmed innebära positiva konsekvenser för miljön då ändli eneri ersätts med förnyelsebar. På vilket sätt avfallet ska hanteras finns ej beskrivet i planprorammet. Sollentunas avfallshanterin prälas dock av miljöhänsyn och kretsloppstänkande. Sollentunamodellen, vilken innebär att hushållen komposterar sitt eet hushållsavfall, funerar väl och allt fler hushåll ansluter si till denna. Efter källsorterinen ska övrit avfall hanteras ur miljösynpunkt på lämpliaste sätt. 30 För de fall skyddsåtärder vidtas med avseende på hanterin av avfall förväntas inte avfallet innebära betydande risk för människors hälsa. Sociala aspekter Även om handel inte saknas i Södra Hävik innebär planen att daens industriella insla avvecklas och byts mot handel och kontor, vilka bättre överensstämmer med kommunens avsikter för Södra Hävik. I framtiden finns det planer på att anläa en sydli entré till Häviks pendeltåstation, vilket skulle öka områdets tillänlihet. Vidare finns det försla på att anläa en spårvä utmed Turebers allé, vilket också skulle öka områdets attraktivitet som boendemiljö på sikt. Förutom detta bör planen skapa möjliheter att bya bort upplevelsen av otryhet samt försvåra klotter och annan skadeörelse. Vidare bör bebyelsen och den yttre miljön så lånt som möjlit anpassas för personer med nedsatt rörelse- och orienterinsförmåa. Planförslaet innebära i sin helhet en förbättrin för de människor som vistas inom och utom planområdet med avseende på den mer boendevänlia miljö som Sollentuna kommun vill skapa i Södra Hävik. 29 Kommunplan för Sollentuna, s. 39, Kommunplan för Sollentuna, s. 39, 2002

13 Sida 13 av 17 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. En miljökvalitetsnorm kan till exempel älla hösta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett eorafiskt område, till exempel ett län eller en kommun. 31 Miljökvalitetsnormerna förväntas inte överskridas inom eller i anslutnin till planerat proramområde Hållbar utvecklin Proramförslaet bidrar till en od bebyd miljö både med avseende på de miljömål som formats av Sollentuna kommun som med hänsyn till de nationella och reionala miljömålen. Proramförslaets påverkan på nationella och reionala intressen samt påverkan på andra planer och proram Den planerade bebyelsen förväntas inte e nåon betydande miljöpåverkan på varken den lokala, reionala och nationella miljömål för det fall särskild hänsyn tas till radon, elektromanetiska fält, buller från järnväen, förorenad mark vid känsli markanvändnin, avfallshanterin, transport av farlit ods och sociala aspekter exempelvis tillänlihet för rörelsehindrade. Vidare bedöms planförslaet inte påverka andra planer och proram i nåon betydande utsträcknin eller med avseende på enomförandet av EU: s lastiftnin (t ex vattendirektivet). Proramförslaet följer kommunens riktlinjer under förutsättnin; att åtärder vidtas för att beränsa neativ miljö och hälsoeffekter orsakat av radon att åtärder vidtas för att beränsa neativ miljö och hälsoeffekter orsakat av elektromanetiska fält från Ostkustbanan att åtärder vidtas för att beränsa neativ miljö och hälsoeffekter orsakat av buller från järnväen

14 Sida 14 av 17 att åtärder vidtas för att beränsa neativ miljö och hälsoeffekter orsakat av förorenad mark för det fall bostäder planeras inom proramområdet att bebyelsen utformas så att materialflödena minimeras (avfall) att särskild hänsyn tas till risken för olycka med transport av farlit ods att åtärder vidtas i syfte att möjliör en utvecklin av befintlit ån- och cykelstråk, att öka tillänliheten för alla människor, att förbättra trafiksäkerheten i området, att bya bort upplevelsen av otryhet och att försvåra klotter och annan skadeörelse. Motiverat ställninstaande Syftet med detaljplaneprorammet är att ändra användninen från industri till andra, mer stadsmässia verksamheter såsom bostäder, handel och kontor. Den nya bebyelsen ska utnyttja Södra Häviks oda kommunikationsläe och bidrar till en lokal och reional mötesplats. Marken inom planområdet äs och nyttjas i dasläet av Maxit Group och för närvarande påår försäljnin och omlastnin av bymaterial såsom cement, mur- och putsbruk inom fastiheten. Öster om planområdet passerar stambanan, vilken är transportled för farlit ods. På rund av befintlia handel rör si redan ida måna människor i området och den planerade södra anslutninen till Häviks pendeltåstation, strax norr om planområdet, kommer sannolikt att öka flödet ytterliare. Förutom detta finns det planer på en framtida spårvä utmed Turebers allé. Även om handel inte saknas i Södra Hävik, så innebär planen att daens industriella insla avvecklas och byts mot verksamheter som harmonierar med områdets framtida karaktär. Planförslaet innebära i sin helhet en förbättrin med avseende på den mer boendevänlia miljö som Sollentuna kommun vill skapa i Södra Hävik. Marken inom proramområdet utörs av fyllninsmaterial och därunder finns lös lera på morän. Markytan är i huvudsak plan och marken stabil. Risk för skred förelier ej. Lokala laster kan dock orsaka markbrott. Källarbynader bör undvikas då rundvattenytan tidvis lier på en sådan nivå att man bör räkna med att utföra källarolv och del av källarväar i vattentät beton. Davattnet inom området planeras renas och fördröjas med hjälp av fördröjninsmaasin. Omhändertaandet av davatten kan förväntas

15 Sida 15 av 17 innebära en positiv miljöpåverkan i och i anslutnin till proramområdet och för Edsvikens avrinninsområde. Området innehar mycket beränsade kvaliteter för växt och djurliv. Ina naturvärden förväntas påverkas av den planerade bebyelsen. Ina värdefulla bebyelsemiljöer eller fornlämninar finns i eller i anslutnin till planområdet och det nya planförslaet förväntas inte påverka landskapet på ett sätt som innebära att betydelsefulla landskapsvärden förloras. Planförslaet följer kommunplanens principer för bebyelsen och närinslivets utvecklin. Uppmätta halter av markföroreninar i jorden och i rundvattnet bedöms inte utöra allvarli risk för människors hälsa och miljön vid fortsatt markutnyttjande i form av industri, handel eller kontor. Uppmätta halter av metaller och oraniska föreninar i jorden underskrider naturvårdsverket enerella riktvärden för mindre känsli markanvändnin. Halterna överskrider dock riktvärdet för känsli markanvändnin. Vid en ändrin av markanvändninen till bostäder bör en fördjupad riskbedömnin av marken enomföras. Manetiska fält kan uppstå krin exempelvis kraftledninar och utmed järnvässtråk. Nordöst om proramområdet passerar Ostkustbanan i direkt anslutnin till planränsen och såväl stadivarande arbetsplatser som bostadsbebyelse bör undvikas närmast järnväen. Om detta inte är möjlit måste en undersöknin ske där bandelens kraftmatnin och placerin av sutransformatorer optimeras. I områden nära järnvässpår finns även risk för kännbara vibrationer och vibrationer som kan e stomljud i bynader. Mätninar i anslutnin till spårområdet visar att vibrationerna inom planområdet innehöll riktvärdet ällande stomljudsvibrationer för bostäder. Det finns dock risk för komfortvibrationer. Detta innebär att vibrationsisolerin måste byas in i husrunder. Planområdet utsätts också för buller från järnväen. För de fall skyddsåtärder vidtas i bynadernas konstruktioner och i bebyelsens placerin förväntas inte det buller som enereras från järnväen innebära betydande risk för människors hälsa inom proramområdet. Genom att bynader placeras som en skärm mot järnväen kan en lunare och tystare miljö skapas i de inre delarna av proramområdet, vilket höjer områdets kvalitéer. Förutom detta är järnväen transportled för farlit ods. Enlit rekommendationer från Länsstyrelsen ska olycksriskerna analyseras vid planerin av bebyelse eller verksamheter inom 150 m avstånd från led för farli ods. En riskanalys bör enomföras i syfte att reducera osäkerheten i projektet. Ina utsläpp förekommer i eller i anslutnin till proramområdet

16 Sida 16 av 17 Proramområdet lier inom normalriskområde för radon enlit kommunplanen, men mätninar har visat att höa radonhalter är vanlit även utanför höriskområden. Detta beror på att radon sprids i marken via t.ex. rördraninar. Hela kommunen kan därför betraktas som höriskområde för radon i dasläet. Detta innebär att all ny- och ombynation bör utformas på ett sådant sätt att ällande ränsvärden innehålls. I planprorammet förordas anslutnin till befintlit fjärrvärmenät och eneriförsörjninen inom området ska ske enlit livscykelperspektiv. Eneriförsörjninen inom planområdet förväntas innebära positiva konsekvenser för miljön på såväl lokal, reional som nationell nivå. På vilket sätt avfallet ska hanteras finns inte beskrivet i planprorammet. Sollentunas avfallshanterin prälas dock av miljöhänsyn och kretsloppstänkande. Sollentunamodellen, vilken innebär att hushållen komposterar sitt eet hushållsavfall, funerar väl och allt fler hushåll ansluter si till denna. Efter källsorterinen ska övrit avfall hanteras ur miljösynpunkt på lämpliaste sätt enlit kommunplanen. För det fall åtärder vidtas med avseende på hanterin av avfall förväntas inte avfallet innebära betydande risk för människors hälsa i eller i anslutnin till planområdet. Utifrån vad som redovisats ovan förväntas inte planen medföra nåon betydande miljöpåverkan, under förutsättnin att åtärder vidtas för att beränsa neativa miljö- och hälsoeffekter pa. radon, elektromanetiska fält, buller från järnväen, förorenad mark, avfallshanterin, transport av farlit ods och sociala aspekter. Dessa åtärder bör i första hand utföras inom projektet och releras i detaljplanen. Vidare förväntas inte proramförslaet innebära nåon betydande miljöpåverkan på varken lokala, reionala och nationella miljömål. Planförslaet bedöms inte påverka andra planer och proram i nåon betydande utsträcknin eller med avseende på enomförandet av EU: s lastiftnin, exempelvis vattendirektivet under förutsättnin att särskild hänsyn tas till sambanden mellan transportled för farlit ods, davattenhanterinen och vattenskyddsområdet. Detta innebär att en miljöbedömnin inte behöver upprättas. Sofia Hofstedt Ran-Sells Miljökonsult AB

17 Sida 17 av 17 Referenser Kommunplan för Sollentuna (antaen 1998 och aktualitetsförklarad 2002) Miljöpolicy och överripande miljömål för Sollentuna kommun, Miljö- och Riskanalys, Anette Jansson, Sollentuna kommun, Översiktli miljöteknisk markundersöknin, Stansen 2, Sollentuna kommun, ProNor Projekt Stansen 2, Förenklad riksanalys för manetiska fält och vibrationer, WSP, Geotekniskt PM, Stansen 2, WSP, Åtärdsproram partiklar, PM10, Länsstyrelsen i Stockholm, Miljömål för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholm, 2006 Buller i planerinen, Boverket, Allmänna råd 2008:1 Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enlit miljöbalken radon i inomhusluft (SOSFS 1999:22), ändrad SOSFS 2004:6 Markradonundersökninar, Sveries eoloiska undersöknin, Försla till detaljplaneproram för område i Södra Hävik, Stansen 2, Statens strålskydds instituts allmänna råd om beränsnin av allmänhetens exponerin för elektromanetiska fält, SSI FS 2002: 3