Översiktsplan 2025 Bodens kommun. Antagen av kommunfullmäktige 19 juni 2017

Transkript

1 Översiktsplan 2025 Bodens kommun Antaen av kommunfullmäktie 19 juni 2017

2 Förord Översiktsplan 2025 fokuserar på kommunens framtid relaterad till markanvändninen som ett strateiskt utvecklinsmedel. Översiktsplanen ska vara ett redskap för att skapa förutsättninar för en ynnsam utvecklin. Bodens kommun växer. Vi har haft en positiv befolkninsutvecklin sedan år Fortsatt har vi siktet inställt på att vi är invånare i kommunen år En sådan befolkninstillväxt förutsätter en tydli och lånsikti samhällsplanerin. I vår översiktsplan målar vi de stora penseldraen för kommunens utvecklin. Utöver översiktsplanen finns tematiska tillä för landsbydsutvecklin i strandnära läen och vindbruk. Dessa ska komplettera varandra och e en samlad inriktnin för kommunens lånsiktia mark- och vattenanvändnin. Vi står inför stora utmaninar i och med ett förändrat klimat. Översiktsplanen handlar om att underlätta för att hållbara val i vardaen samt att skapa förutsättninar för aktörer att öra hållbara investerinar och etablerinar. Vi arbetar utifrån en samhällsplanerin som främjar ekoloisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det är av stor vikt för vår utvecklin att samhällsplanerinen prälas av medborardialo och bred förankrin. Tillsammans formar vi den kommun där vi vill leva, verka och utvecklas! Boden juni 2017 Kommunstyrelsen 2

3 Styrrupp: Lars Andersson, samhällsbynadschef (ordförande) Conny Berwall, fastihetschef Staffan Eklund, förvaltninschef kultur/fritid och undom Robert Näslund, teknisk chef Manus Åkerlund, skolchef Arbetsrupp: Sofia Bervall, samhällsstrate Kerstin Chley, trafikplanerare Staffan Eriksson, processledare Analys och GIS/MBK Cecilia Kvibacke, processledare mark och plan Emma Lundqvist, samhällsstrate (samordninsansvari) Medarbetare: Roer Arespån, biträdande förvaltninschef, Kultur-, fritids- och undomsförvaltninen Jan- Olov Bäcklund, kommunstrate, Kommunledninsförvaltninen Staffan Eklund, förvaltninschef, Kultur-, fritids- och undomsförvaltninen Robert Johansson, Gis/Git Inenjör, Kommunledninsförvaltninen Tommy Lindvall, säkerhetssamordnare, Räddnins- och beredskapsförvaltninen Lizah Lund, enhetschef park, Tekniska förvaltninen Jan Lundber, avdelninschef VA, Tekniska förvaltninen Jeanette Nilsson, processledare, Kommunledninsförvaltninen Håkan Nordin, närinslivsutvecklare, Bodens utvecklin AB Per Olsson, It- chef, Kommunledninsförvaltninen Thomas Reinholdt, förvaltninschef, Arbetsmarknadsförvaltninen Nina Ström, säkerhetssamordnare, Räddnins- och beredskapsförvaltninen Malin Svensson, miljöinspektör, Kommunledninsförvaltninen Bertil Sundström, verksamhetschef för- och rundskola, Utbildninsförvaltninen Bert- Erik Vestermark, projektledare bredband, Kommunledninsförvaltninen Alf ennsko, verksamhetsutvecklare, Kultur-, fritids- och undomsförvaltninen Lars iklund, bynadsinspektör, Kommunledninsförvaltninen Konsulter Tyréns AB: Carl Arnö Anton Brännvall Frida Lindber Konsulter Enetjärn natur AB (miljöbedömnin): Johanna Ersbor Charlotte Nauclér Tryve Siurdson Maja Hempf esterfeldt Foto: Mats Enfors Christer Gallin Annika Nordlund Fredrik Rönnber Fredrik Åström Bodens kommuns bildarkiv 3

4 Innehållsförtecknin DEL A: UTGÅNGSPUNKTER Arbets- och planprocessen 8 2. Översiktsplanens relation till planer och proram 9 3. Översiktsplanens relation till nationella och reionala mål Reionala samband och mellankommunala intressen Utvecklinsstratei Utånspunkter 18 DEL B: KLIMAT, MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Klimatförändrinar Hälsa och säkerhet 28 DEL C: RIKSINTRESSEN Riksintresse naturvård Natura Riksintresse rennärin Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse totaltförsvaret Riksintresse för kommunikation 45 DEL D: ALLMÄNNA INTRESSEN Samhällsservice Bostäder Naturvård Kulturmiljö Friluftsliv och turism Infrastruktur Naturresurser 57 DEL E: FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Primärt utvecklinsområde för bebyelse Bostäder Verksamheter Teknisk försörjnin Trafik och infrastruktur Grönstruktur och friluftsliv Landsbydsutvecklin i strandnära läen 110 4

5 DEL F: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Inlednin Avränsinar och metod Nollalternativ Bedömninsrunder Miljöpåverkan Samlad bedömnin Miljömål och miljökvalitetsnormer 142 DEL G: GENOMFÖRANDE Genomförande av översiktsplanen Behov av fortsatt utrednin och arbete Uppföljnin och aktualiserin 149 Länsstyrelsen i Norrbottens läns ranskninsyttrande 150 5

6 Sammanfattnin Den nya översiktsplanen tar avstamp i kommunens vision och utvecklinsplan med det överripande målet att Boden ska växa till fler än invånare år I översiktsplanen formuleras mål och riktlinjer för mark- och vattenanvändninen och bebyelsens utvecklin. Under processen med att ta fram en ny översiktsplan har vi diskuterat Bodens framtida utvecklin med kommuninvånare, föreninar, myndiheter och andra som är intresserade av kommunens utvecklin. Det har resulterat i ett försla som bland annat handlar om var och hur vi ska bo, hur vi ska resa till och från jobbet, hur vi ska få ett enklare vardasliv i trya och hälsosamma omivninar, hur vi både kan bevara och utveckla värdefulla natur- och kulturmiljöer och hur vi kan möta framtida klimatförändrinar. Översiktsplanens mål, strateier och riktlinjer ska funera som hjälp och välednin för alla som vill leva, verka, bya eller utveckla kommunen på olika sätt. Översiktsplanen ska bidra till att enskilda bynader, väar, parker, offentlia platser och andra funktioner passar väl in i ett större helhetsperspektiv. Den ska också visa både allmänhet och myndiheter vilka avväninar kommunen ör mellan olika intressen när beslut ska tas om användninen av mark och vatten i kommunen. På så sätt underlättas framtida detaljplanerin, beslut om byande eller andra fråor som berör och påverkar den fysiska miljön. De överripande intentionerna för kommunens utvecklin redovisas i en utvecklinsstratei. I denna identifieras viktia kommunikationssamband för transporter av ods och personer på både vä och järnvä. För att det även i framtiden ska finnas od tillån till offentli och kommersiell service i hela kommunen finns behov av att prioritera viktia servicefunktioner på ett antal platser. I utvecklinsstratein pekas därför orter och byar ut som ska funera som primära och sekundära kärnor. och främjar arbetsmarknadsreionen. Inom det primära utvecklinsområdet avses den största delen av bebyelseutvecklinen i kommunen ske. Därutöver förespråkas bebyelseutvecklin enom förtätnin och kompletterin inom de primära kärnorna Harads och Gunnarsbyn för att stärka underlaet för service och kollektivtrafik vilket är betydelsefullt även för ett större eorafiskt område än de utpekade orterna i si. Planen föreslår även ett antal utredninsområden för framtida bostadsbebyelse. Det är områden där det i framtiden kan bli aktuellt med bostadsbebyelse men där utvecklin förutsätter att fördjupade kunskapsunderla tar fram för att utreda hur bebyelse kan uppföras med hänsyn till respektive områdes förutsättninar t ex kulturmiljövärden, buller, riksintressen. Trånfors, Norra Svartbyn och Bodön är exempel på områden som pekas ut som utredninsområden. I översiktsplanen pekas områden ut där olika typer av verksamheter, t ex handel och industrier kan lokaliseras. Även dessa är i huvudsak beläna inom primärt utvecklinsområde för bebyelse eller i de orter som pekats ut som primära kärnor i kommunens utvecklinsstratei. Riktlinjer för utvecklinen av samhällsservice redovisas i översiktsplanen. Ina särskilda områden pekas ut, istället es rekommendationer inför framtida utvecklin av förskola och skola, bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättnin. Hur transportsystem och infrastruktur ska utvecklas redovisas också med särskilt fokus på utvecklin av ån-, cykel- och kollektivtrafik. I rekommendationerna för att utveckla infrastrukturen anes att målet för planerinen ska vara att åstadkomma ett hållbart, tryt och tillänlit transportsystem. Utbynad av ån- och cykelvänätet ska prioriteras vid exploaterin och olika kollektivtrafiksla ska komplettera varandra med samordnin av biljettsystem och tidtabeller för att underlätta kollektivtrafikresande. 6 Stratein för bebyelseutvecklinen i kommunen handlar om att i första hand förtäta och komplettera bebyelse inom befintlia strukturer. Planen föreslår ett primärt utvecklinsområde för bebyelse samt i viss utsträcknin nya bostadsområden. Detta omfattar Bodens centrala delar, med riktnin söderut, läns pendlinsstråket mot Luleå. Tillväxt inom utvecklinsområdet stärker de reionala sambanden

7 DEL A: UTGÅNGSPUNKTER Barn i skolmiljö

8 1. Arbets- och planprocessen Arbetet med en översiktsplan delas in i olika skeden; proram, samråd, utställnin och antaande. Plan- och bylaen (PBL) relerar hur den kommunala planerinsprocessen ska å till och läer stor vikt vid att processen ska vara demokratisk och öppen för alla. Därför innehåller planerinsprocessen både samråd och en utställnin då alla har möjlihet ta del av planförslaet och att yttra si. Det är först efter att planen antaits i kommunfullmäktie som det är möjlit att överklaa, och då endast på formella runder. En enkätundersöknin som riktade si till medborarna enomfördes under proramskedet och har varit en av utånspunkterna för översiktsplanen. Vidare har utredninar utförts och kommunala, reionala samt nationella planer och proram har beaktats. Samråd för försla till översiktsplan enomfördes under perioden 1 juni till 31 auusti Information om samrådet kunjordes i lokaltidninarna samt via kommunens hemsida och Bodenappen. Utskick jordes även till bland annat byaföreninar. Samrådet skedde enom en bred medborardialo och ett antal samrådsaktiviteter t ex allmänna möten på olika platser i kommunen, bemannade utställninar under Skördefest och miljödaar samt i Enter alleria. Aktiviteter och inkomna synpunkter med kommunens kommentarer finns sammanställda i tillhörande samrådsredoörelse. Utifrån inkomna yttranden och synpunkter från samrådet bearbetades planförslaet och utställnin enomfördes under perioden 23 februari till 30 april Under utställninstiden hade remissinstanser och allmänhet möjlihet att lämna synpunkter på planförslaet. Information om utställnin och planförslaet kunjordes i lokaltidninarna och på kommunens anslastavla i stadshuset samt via kommunens hemsida och Bodenappen. Utställninsplatser var stadshuset, stadsbiblioteket, servicepunkterna i Harads och Gunnarsbyn, skolan i Unbyn samt Bodens business Park. Efter enomförd utställnin bearbetades planförslaet och antaandehandlinen färdiställdes. Yttrandena med kommunens kommentar finns redovisade i utlåtande efter utställnin. Fiur 1. Översiktsplanearbetets olika skeden 8

9 2. Översiktsplanens relation till planer och proram Översiktsplan 2025 ersätter översiktsplanen från Antaande av ny översiktsplan innebär även att tidiare antana fördjupade översiktsplaner utår. Kommunen arbetar parallellt med reviderin av vindbruksplanen samt med en plan för landsbydsutvecklin i strandnära läen (LIS). Dessa kommer att utöra tematiska tillä till den nya översiktsplanen. Fiur 2 illustrerar äldre dokument och påående planpocesser som berörs av antaandet av Översiktsplan Kommunfullmäktie har antait ett antal kommunproram som aner en lånsikti inriktnin för kommunen som eorafiskt område och som oranisation. Dessa kommunproram utör tillsammans den lånsiktia styrninen. De lånsiktia kommunprorammen/planerna utöver Översiktsplanen är Utvecklinsplan, Strateisk plan och verksamhetsplanerna. Vid utarbetande av utånspunkter, rekommendationer och utvecklinsstratei för översiktsplanen har reionala styrdokument utjort underla. Dessa har varit: Riktlinjer Skyddsavstånd till transportleder för farlit ods (2015) Klimatförändrinar i Norrbottens kommuner Boden (2013), Klimatförändrinar i Norrbottens län (2012), Tillsammans framåt (2016), Reional vattenförsörjninsplan för Norrbottens län (2014), Reional utvecklinsstratei för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (2011), Klimat- och eneristratei för Norrbottens län (2013), Reionalt serviceproram i Norrbottens län och Norrbottens kulturmiljöproram Vid framtaande av översiktsplanen har följande planerinsunderla taits i beaktnin: Bostadsförsörjninsproram för Bodens kommun (2015), Kulturmiljövärden i Bodens centralort (2015), Stratei för detaljhandelns utvecklin i Bodens kommun (2013), Bussar i Boden (2015), Boendeutrednin utifrån demorafiska förändrinar (2015), VA- plan (2016), Styrdokument för tryhet och säkerhet , Analys av markreservat för väinfrastruktur (2015), Tillväxtproram (2017), Utvecklinsplan för Bodens kommun , Strateisk plan Fiur 2. Översiktsplan, fördjupade översiktsplaner och tematiska tillä som berörs av Översiktsplan

10 3. Översiktsplanens relation till nationella och reionala mål Nedan redoörs för nåra av de nationella mål och reionala planer som har varit väledande i kommunens arbete med översiktsplanen. Miljömål Sveries riksda har beslutat att det överripande målet för miljöpolitiken ska vara att till nästa eneration lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen har lösts utan att miljö- och hälsoproblem har orsakats utanför Sveries ränser. För att nå det överripande enerationsmålet har 16 nationella miljömål satts upp som beskriver dettillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Översiktsplanen ska bidra till att miljömålen kan nås. I miljökonsekvensbeskrivninen redoörs för miljömålen samt hur de strateier och åtärder som föreslås i översiktsplanen bidrar till uppfyllelse av dem. Transportpolitiska mål Det överripande målet för den nationella transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och lånsiktit hållbar transportförsörjnin för medborarna och närinslivet i hela landet. Transportsystemet ska vara tillänlit, bidra till utvecklinskraft och likvärdit svara mot kvinnors och mäns transporbehov. Vidare ska transportsystemet utformas och användas så att inen dödas eller skadas samt bidra till att miljömål och ökad hälsa uppnås. I översiktsplanen föreslås åtärder som bidrar till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Detta enom att bland annat föreslå åtärder för att utveckla järnvästrafiken samt enom att prioritera och skapa oda förutsättninar för kollektivtrafik och förbättrad ån- och cykelinfrastruktur. Jämställdhetspolitiska mål Målet för den nationella jämställdhetspolitiken är att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina ena liv. För att nå dit har fyra delmål satts upp: En jämn fördelnin av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelnin av obetalt hem- och omsorsarbete Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Översiktsplanerinen kan bidra på flera sätt till en samhällsutvecklin i samma riktnin som de jämställdhetspolitiska målen. Det äller såväl den process i vilken planen tas fram och beslutas som den fysiska miljö och de rumslia strukturer som blir resultatet av planen. Hur översiktsplanen har taits fram och hur kommunen har fört dialo och bedrivit samråd samt utställnin med kommuninvånarna redovisas i del av utånspunkter samt samrådsredoörelsen och utlåtande efter utställnin. Nedan redoörs för överväanden och försla i översiktsplanen som kan bidra till att skapa oda förutsättninar för människor att leva jämställda liv. Tillänlihet till arbetsmarknaden En vikti framtidsfråa för utvecklinen av Bodens kommun är att förbättra tillänliheten till en arbetsmarknad med en månfald av olika typer av yrken. Att både män och kvinnor kan bo i Boden, ta plats på arbetsmarknaden och öra karriär inom yrken som matchar deras kompetens, utbildnin och preferenser är viktit för att stärka den ekonomiska jämställdheten. 10

11 Kommunikationer, offentli och kommersiell service Översiktsplanen innehåller försla till åtärder som syftar till att skapa förutsättninar för väl utbyd och tillänli kollektivtrafik och offentli och kommersiell service. detta bidrar till att underlättar människors vardasliv och möjliör för fler att balansera mellan arbete, familj och fritid. Eftersom att vi av erfarenhet vet att kvinnor i större utsträcknin än män år ned i arbetstid för att ta hand om anhöria om den offentlia servicen inte funerar på ett tillfredställande sätt så är kvalitén och tillänliheten på den service kommunen kan erbjuda en vikti jämställdhetsfråa. I kombination med att kvinnors ställnin på arbetsmarknaden stärks kan det bidra till den ekonomiska jämställdheten och i förlänninen även till en jämnare fördelnin av det obetalda hem- och omsorsarbetet. Trya och attraktiva offentlia miljöer Kvinnor upplever oftare än män otryhet i offentlia miljöer. Kvinnor väljer också oftare än män andra väar eller färdsätt på rund av rädsla av att utsättas för brott. Denna bild bekräftas i kartläninen Centrum för alla som Bodens kommun jorde Att både män och kvinnor kan ta i anspråk och vistas i kommunens offentlia rum och platser är en vikti jämställdhetsfråa som beaktas i översiktsplanen. Reional utvecklinsstratei för Norrbotten Den reionala utvecklinsstratein är ett överripande strateidokument för hållbar tillväxt i Norrbotten. Utvecklinsstratein har taits fram i samarbete mellan länets kommuner, landstinet, länsstyrelse, myndiheter, oranisationer och enskilda personer. Utvecklinsstratein ska bidra till att få samstämmia planer, proram och strateier mellan olika aktörer i olika sektorer. I översiktsplanen lyfts Norrbotniabanan, persontrafik på Haparandabanan samt dubbelspår på sträckan Boden-Luleå fram som viktia framtidsfråor. Samverkan mellan statlia, reionala och kommunala aktörer i fråor som rör infrastruktur, transporter, kollektivtrafik och fysisk planerin pekas vidare ut som viktit för att skapa oda förutsättninar för tillväxt. En månfald av attraktiva boendemiljöer och od tillänlihet till samhällsservice i länets kommuner uppmärksammas även som viktia faktorer för en hållbar utvecklin. För att åstadkomma hållbar tillväxt i Norrbotten är Bodens kommun en vikti aktör. Genom de strateier som föreslås i översiktsplanen skapas förutsättninar för att främja tillväxt och utvecklin i länet. Utvecklin av transportinfrastruktur och kollektivtrafik stärker Boden som en vikti nod för kommunikationer. Utpekande av utvecklinsområden för bostäder bidrar till att skapa en större månfald av attraktiva boendemiljöer. 11

12 4. Reionala samband och mellankommunala intressen För att åstadkomma en lånsiktit hållbar utvecklin krävs samverkan och samordnin av åtärder och planerinsinsatser på lobal, nationell, reional och lokal nivå. Det är framförallt viktit i arbetet för för att miljökvalitetsnormer inte ska överskridas och miljömål ska nås. Det handlar bland annat om samordnade åtärder för att skapa mer hållbara resor, klimatanpassninsåtärder och åtärder för att säkra od luft och vattenkvalitet. Även i fråor som rör till exempel bostadsförsörjnin och interation kommer det i framtiden att vara viktit med mellankommunal samverkan och samordnin. Bodens kommun inår tillsammans med Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn i Luleåreionen som är den största funktionella arbetsmarknadsreionen norr om Stockholm. Kommunerna i Luleåreionen samarbetar bland annat i fråor som rör närinslivsutvecklin och reionalt tillväxtarbete, utbildnin, infrastruktur och miljö. Bodens kommun inår även i SARETS-samarbetet inom vilket en emensam reional trafikstratei har taits fram. För att stärka utvecklinen i reionen har en emensam avsiktsförklarin mellan Bodens kommun och Luleå kommun tecknats. Visionen är att kommunerna enom samverkan ska stärka sin emensamma attraktionskraft som bostads- och verksamhetsorter för människor, företa och institutioner. Luleå/Boden- reionen ska upplevas som en naturli centralpunkt i Barentsreionen och en internationell nod mellan öst och väst. Målet är att inom 10 år ha en emensam folkmänd på minst personer och att det ska ha startat investerinar till en volym om minst 5 miljarder samt att antalet nytillkomna arbetstillfällen ska uppå till minst Pendlin Bodens kommun har ett mycket omfattande pendlinsutbyte med framförallt Luleå kommun. Att människor har tillån till en stor och differentierad arbetsmarknad och erbjuds möjliheter att pendla över kommunränser är viktit för att upprätthålla en hö andel förvärvsarbetande. Det stärker både mäns och kvinnors valmöjliheter och skapar förutsättninar för fler att delta fullt ut på arbetsmarknaden. Att kvinnor och män es jämlika möjliheter att delta på arbetsmarknaden bidrar till att stärka den ekonomiska jämställdheten. Bra pendlinsmöjliheter skapar även oda förutsättninar för arbetsivare i reionen att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens och erfarenheter. Även pendlinsresor för studier är vanlit förekommande i Bodens kommun. God tillänlihet till efterymnasial utbildnin på universitet, folkhöskolor och yrkesutbildninar bidrar till den framtida kompetensförsörjninen i reionen. Fortsatt oda möjliheter att pendla för att bedriva studier och arbeta är därför mycket viktit. Riksvä 97 Riksvä 97 är en mycket vikti länk mellan Boden och anränsande kommuner. Sträckan mellan Boden och Luleå är den mest trafikerade i hela länet både vad äller ods- och persontransporter. I enomsnitt trafikeras denna sträcka av cirka 8000 fordon per dyn varav cirka 4500 utörs av pendlare. God framkomlihet på riksvä 97 är mycket viktit för fortsatt utvecklin av arbetsmarknad och närinsliv i reionen. Sträckan är också utpekad som ett prioriterat kollektivtrafikstråk i Luleå kommuns översiktsplan. Framkomliheten och trafiksäkerheten på riksvä 97 har förbättrats de senaste åren då Trafikverket etappvis byer om väen för att öra den mötesfri. Järnvä Bodens kommun är aneläen om en utvecklin av järnväsnätet och järnvästrafiken. Det är viktit att Norrbotniabanan bys och att kapaciteten på Malmbanan utökas med dubbelspår. Fortsatt samarbete med omkrinliande kommuner för att stärka pendlinsmöjliheterna till och från kommunen är en vikti del i utvecklinen. Kapacitetsberänsninarna mellan Boden och Luleå är ida allvarlia och måste avhjälpas. Bodens kommun anser att dubbelspår till Luleå bör anläas, dels för att minska kapacitetsberänsninarna men också för att skapa förutsättninar för hållbara persontransporter på järnvä mellan Luleå och Boden. 12 Fiur 3: Illustration Luleåreionen Källa:

13 Norrbotniabanan För att ytterliare stärka det reionala samspelet och närinslivets konkurrenskraft i norra Sverie är det mycket aneläet att Norrbotniabanan bys. Detta skulle halvera restiderna mellan kuststäderna i norr och skapa oda förutsättninar för fler att både bo och verka i norra Sverie. Det skulle också ynna tillväxten inom turism- och besöksnärinarna. Tillsammans med övria kommuner i Norr- och Västerbotten kommer Bodens kommun att verka för att Norrbotniabanan bys. Haparandabanan Ida används banan uteslutande för odstrafik och är en vikti odstransportlänk i Barentsreionen som binder samman Sverie med Finland och Ryssland. Reionen är rik på naturresurser som sko, malm, as och olja. Detta innebär att det finns en stor efterfråan på lånsiktit hållbara odstransporter och det är viktit att banans funktion värnas. Bodens kommun kommer att verka för att Haparandabanan i framtiden ska kunna användas även för persontransporter. Persontrafik på Haparandabanan är ytterliare en vikti faktor för att skapa en stark arbetsmarknadsreion där fler kan leva och verka. Resecentrum Resecentrum i Boden är beläet vid järnvässtationen och utör en vikti nod för kollektivtrafikresor i reionen. För att möta den öknin av persontrafiken som har ät rum de senaste åren har Bodens kommun satsat på att utveckla resecentrum. Ett modernt resecentrum som är tryt och tillänlit för alla och där byten inom och mellan olika trafiksla kan ske på ett smidit sätt är viktit för att fler ska välja att resa kollektivt på ett lånsiktit hållbart sätt i framtiden. Bodens kommun kommer inom ramen för reionala kollektivtrafikmyndihetens och Länstrafiken i Norrbottens arbete verka för att resecentrum även i framtiden ska motsvara resenärernas förväntninar, krav och behov. Väl funerande resecentrum är en vikti fråa för alla kommuner i reionen. Framtida stationsläen för pendeltåstrafik är även en samarbetsfråa. Älvarna Genom kommunen flyter två älvar, Luleälven och Råneälven. Luleälven korsar förutom Boden även Gällivare och Jokkmokk och mynnar i Bottenviken. Luleälven är utbyd och läns älven finns ett flertal kraftverk. Även om risken för dammhaveri läns Luleälven är liten så är det viktit att vara medveten om risker förknippade med detta. Kommunen har tillsammans med Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbotten tait fram information om hur en eventuell olycka ska hanteras och beredskapen är od i händelse av dammhaveri eller annan olycka. Det är fortsatt viktit att tillsammans med andra berörda kommuner samverka för od beredskap samt förebyande insatser. Råneälven korsar Gällivare och Bodens kommuner och mynnar i Råneå i Luleå kommun. Till skillnad från Luleälven så är Råneälven outbyd och skyddas från vattenrelerin för kraftändamål enlit 4 kap. 6 miljöbalken. Råneälven är populär bland fritidsfiskare och i rekreationssyfte och har potential att utvecklas ytterliare för besöksnärinen. På rund av sin ränsöverskridande karaktär är det viktit att ha en aktiv dialo och ett samarbete med kommuner krin älvarna. Detta är särskilt viktit med hänsyn till påående klimatförändrinar som kan öka riskerna för översvämnin, erosion, ras och skred i anslutnin till älvarna och därmed möjliheterna att uppföra strandnära bebyelse. Vattenkvalitet Bodens kommun är skyldi att verka för att miljökvalitetsnormerna för rund- och ytvatten inte överskrids och att det nationella miljömålet om rundvatten av od kvalitet nås. Älvar, sjösystem och övria vattendra inår i ett kretslopp som inte stannar vid kommunränser. Mellankommunalt samarbete för att nå miljökvalitetsnormer och miljömål är därför mycket viktit. Det kan till exempel handla om att samordna översyn och tillsyn av miljöfarlia verksamheter i tillrinninsområden för rundvattentäkter eller att samordna arbetet med efterlevnad av skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden. 13

14 Turism- och besöksnärin Turism- och besöksnärinen i Norrbotten växer och har od potential att fortsätta utvecklas i framtiden. För att turism- och besöksnärinen ska kunna fortsätta växa så är det mycket viktit med väl funerande och effektiv transportinfrastruktur. Byande av Norrbotniabanan och fortsatt hö kapacitet på samt tillänlihet till Luleå Airport och Kemi- Torneå flyplats är viktia förutsättninar för en fortsatt stark turism- och besöksnärin i Norrbotten. Även dubbelspår på Malmbanan och en väl utbyd kollektivtrafik är av stor betydelse för turism- och besöksnärinen. Det behövs även en stark informationsinfrastruktur för att stödja tillväxten i närinen samt för att underlätta marknadsförin. Det är även viktit med fortsatt frekvent nattåstrafik Stockholm- övre Norrland, i båda riktninar. Kommunerna i Norrbotten bör tillsammans verka för att infrastrukturen i länet funerar på ett sätt som skapar oda förutsättninar för turism- och besöksnärinarna. Bodens kommun ska tillsammans med andra kommuner i Norrbotten fortsätta samarbetet inom ramen för Swedish Lapland, som är en samverkansplattform för att stötta turism- och besöksnärinen i reionen. En målpunkt för turism- och besöksnärinen som överskrider kommunränsen är Råneälven. Det är viktit att älven även i framtiden skyddas mot vattenrelerin för kraftändamål i enlihet med miljöbalken 4 kap. 6. Bodens kommun bör tillsammans med Gällivare och Luleå kommuner verka för att älven har fortsatt skydd i miljöbalken. Elintensiv verksamhet De senaste åren har miljardinvesterinar i datacenter enomförts i Norrbotten. Efterfråan på platser med säker, kostnadseffektiv och lånsiktit hållbar eneriförsörjnin för uppförande av datacenter tros fortsätta öka i takt med att allt fler väljer att lara data och information i så kallade molntjänster på servrar. I Bodens kommun finns ida datacenter och serverhallar. Det finns oda förutsättninar att etablera fler enom säker eneriförsörjnin från förnyelsebara källor samt ett kallt klimat som skapar förutsättninar för hållbar kylnin av servrarna. Bodens kommun samarbetar med Luleå och Piteå och Älvsbyn med att kunna erbjuda mark för uppförande av serverhallar i Norrbotten. Det är viktit med ett fortsatt tätt samarbete mellan kommunerna då investerinar i IT-baserade närinar skapar en starkare arbetsmarknad där olika kompetenser efterfråas. Landsbydsutvecklin Bodens kommun har cirka invånare, varav dryt 80 procent bor i centralorten. Daens bosättninsmönster baseras delvis på den historiska betydelsen av närhet till vatten och förflyttninsleder. Befolkninen utanför centralorten är samlad, i första hand, i orter och byar i stråk läns Lule- och Råneälv. För att även i framtiden skapa oda förutsättninar för människor att bo i hela kommunen har översiktsplanen utått ifrån en utvecklinsstratei som byer på att hela kommunen ska leva och utvecklas. För att skapa bättre tillänlihet till framförallt offentli service bör även en tätare samverkan med anränsande kommuner ske. Möjliheterna för Boden och anränsande kommuner att utbyta tjänster inom exempelvis renhållnin, förskola, skola och hemtjänst bör utredas vidare då det är en vikti fråa för att skapa förutsättninar för en fortsatt levande landsbyd. I Bodens kommun utör området krin Råneälvdal med orterna Gunnarsbyn, Niemisel och Råneå ett sådant område där ett mer utvecklat samarbete och utbyte med rannkommunerna kan komma till stor nytta. Fler områden där ett mer utvecklat samarbete kan etableras bör pekas ut i dialo med de anränsande kommunerna. Vindkraft Bodens kommun har i vindbruksplan pekat ut Granhammarsberet, Björnberet och Orrkölen som områden lämplia för större vindkraftsetablerinar. Vid etablerinar nära kommunränsen bör dialo föras med anränsande kommuner. 14

15 Gunnarsbyn Harads Övre Svartlå 15

16 5. Utvecklinsstratei Utvecklinsstratein tydliör kommunens lånsiktia intention för mark- och vattenanvändninen på ett överripande plan. Utpekande av kärnområden (delområden) i tematiska tilläet för landsbydsutvecklin i strandnära läe är även en mycket vikti del i kommunens utvecklinsarbete och denna ska komplettera översiktsplanen. Utånspunkten för stratein är kommunens vision om en befolkninstillväxt med ca 2000 personer till år Även andra kommunala planer och proram av betydelse för mark- och vattenanvändninen har leat till rund för utvecklinsstratein. Primära och sekundära kärnor Det finns ett väl utvecklat nätverk av tätorter och byar som erbjuder ett varierat utbud av olika boendemiljöer. Kommunens intention är att det även i framtiden ska finnas möjliheter för människor att bo såväl i centralorten Boden som i andra tätorter och mindre byar. För att det ska vara attraktivt att bo i hela kommunen är det viktit att det råder od tillänlihet till offentli och kommersiell service. Kommunen har därför identifierat och pekat ut ett antal kärnor. Dessa har klassificerats som antinen primär- eller sekundärkärnor. I kärnorna finns ida en viss nivå av service i form av exempelvis förskolor, skolor och äldreboenden samt kommersiell service i form av exempelvis dalivaruhandel och restauraner. Genom att peka ut kärnor vill kommunen uppmärksamma orternas strateiska betydelse som serviceorter som inte bara är viktia för de som bor i orterna utan även för människor bosatta i orternas omland. Kommunen kommer därför att prioritera att upprätthålla och/eller utveckla den offentlia servicen i kärnorna. Om den offentlia servicen kan upprätthållas och utvecklas i kärnorna skapar det ett ökat flöde av människor som besöker orterna vilket i sin tur stärker förutsättninarna för kommersiell service. Kärnområdena kan således komma att funera som centrum, mötesplatser och noder för kommunikation och för människor, varor och tjänster. Genom att tydlit prioritera de orter som pekats ut som kärnor kan stöd och satsninar koncentreras och samverka på sätt som leder till positiv utvecklin i hela kommunen. Om prioriterinar inte örs finns risk för en utvecklin där servicen blir allt för utspridd med ett underla som är så litet att det kan bli svårt att motivera att ha den kvar. Det leder i förlänninen till att servicenivån minskar vilket skulle öra det svårare att bo på landsbyden. Kommunikationsssamband I utvecklinsstratein pekas viktia kommunikationssamband för transporter av ods, varor och resande på vä och järnvä ut. Dessa samband är dels viktia för att sammanbinda kommunens olika delar men också för att stärka och utveckla kommunens kopplin till anränsande kommuner. Goda kommunikationer och flöden av såväl ods och varor som människor är en förutsättnin för fortsatt utvecklin av den arbetsmarknadsreion som Bodens kommun är en vikti del av. En fortsatt stark och månfacetterad arbetsmarknadsreion skapar förutsättninar för såväl fortsatt närinslivsutvecklin som för ett väl funerande arbets- och vardasliv för kommunens och reionens invånare. Effektiva kommunikationssamband innebär att fler får tillån till en arbetsmarknad med större månfald samtidit som de erbjuds ett större utbud av aktiviteter för rekreations- och fritidsändamål. Kärnområde för friluftsliv och turism Kärnområde för friluftsliv och turism har identifierats. Friluftsliv och turism i kommunen baseras till stor del på natur- och kulturanknutna aktiviteter och upplevelser. Inom kommunen finns redan ida ett stort antal företa som bedriver anläninar och verksamheter med inriktnin friluftsliv och turismnärin. Närinen är växande och under utvecklin, både som en del i kommunens strateiarbete och enom privata initiativ. Inom kärnområdet för friluftsliv och turism finns flertalet av ovan nämnda anläninar och företa. Ambitionen är att bibehålla förutsättninarna för turism och friluftsliv inom kärnområdet. Primärt utvecklinsområde för bebyelse Planen föreslår i enlihet med inriktnin i Utvecklinsplan ett primärt utvecklinsområde för bebyelse. Detta omfattar Bodens centrala delar, med riktnin söderut, läns pendlinsstråket mot Luleå. Inom det primära utvecklinsområdet kommer den största bebyelseutvecklinen i kommunen att ske. Kommunen arbetar aktivt för att stärka planberedskapen för bostäder, verksamheter och infrastruktur. Tillväxt inom utvecklinsområdet stärker de reionala sambanden och främjar arbetsmarknadsreionen. 16

17 Fiur 4: Utvecklinsstratei för Bodens kommun 17

18 6. Utånspunkter Vision invånare till år 2025 Bodens kommun enomår sedan 1990-talet en omfattande strukturomvandlin. De militära funktionerna har reducerats och länssjukhuset flyttats till Sunderbyn mellan Boden och Luleå. Nya företa etableras successivt i tidiare militärområden och i tidiare lokaler för sjukhus, vård och skola. Befolkninen har ökat sedan 2009, efter en vikande befolkninsutvecklin sedan början av 1990-talet. Kommunen har ett bra närinslivsklimat. Stor betydelse för utvecklat närinsliv och sysselsättnin är att skapa förutsättninar för attraktivt boende och en reionalt sammanhållen arbets- och studiemarknad. Kommunens lånsiktia utvecklinsarbete baseras på befolkninsvisionen. Översiktsplanen tar avstamp i Utvecklinsplan för Bodens kommun. I utvecklinsplanen beskrivs kommunens vision fram till år 2025 samt inriktninen på de satsninar kommunen avser öra för att förverklia visionen. I utvecklinsplanen slås fast att Bodens kommun år 2025 ska vara en kommun som enom satsninar på utbildnin, närinsliv, välfärd, hälsa, människor och miljö upplevs vara i utvecklin. Vidare ska kommunen upplevas som try att leva i och vara en plats där invånarna upplever en hö livskvalitet. I detta kapitel redoörs för hur kommunen i översiktsplanen och den fysiska planerinen kan bidra till att uppfylla kommunens vision så som den formuleras i utvecklinsplanen män Antal kvinnor totalt Fiur 5: Befolkninsutvecklin Bodens kommun År 2025 har Boden mer än invånare och är en växande kommun som förknippas med utvecklin, tryhet och livskvalitet. Utvecklinsplan för Bodens kommun

19 Utvecklin År 2025 ska flera nya bostadsområden ha tillkommit i kommunen. Utvecklinsområden för både bostäder och verksamheter ska därför pekas ut. Attraktiva områden där bostäder eller andra verksamheter kan tillkomma eller fortsätta utvecklas ska planeras i strateiska läen. För att skapa månfald och interation så kan stadsdelar länkas ihop fysiskt och det bör eftersträvas att upplåtelseformer och funktioner blandas i olika områden. Möjliheten att bo i Bodens kommun och arbeta i andra kommuner behöver förbättras enom att underlätta pendlinsresor. Med bättre pendlinsmöjliheterna stärks tillänliheten till en större arbetsmarknadsreion med en större variation av olika yrken. Det er möjliheter för kvinnor och män att söka si till fler olika typer av jobb som matchar deras kompetens och utbildnin. Det är viktit för att stärka den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor. I kombination med väl utbyd och tillänli offentli och kommersiell service som underlättar människors vardasliv kan det även bidra till en jämnare fördelnin av det obetalda hem- och omsorsarbetet. Även möjliheterna att studera på universitet men bo kvar i Bodens kommun är beroende av att pendlinen är effektiv, enkel och tillänli. Förbättrade pendlinsmöjliheter kan åstadkommas enom att tillsammans med Luleå verka för dubbelspår på järnväen mellan Boden och Luleå, enom att arbeta för fortsatt od framkomlihet och hö trafiksäkerhet på riksvä 97, enom persontrafik på Haparandabanan samt enom att Norrbotniabanan bys. Sträckan mellan Boden och Luleå ska vara ett prioriterat kollektivtrafikstråk. Genom samverkan med omkrinliande kommuner kan ett bredare utbud av ymnasiala utbildninar erbjudas. Satsninar på IT-infrastruktur stärker också tillänliheten till efterymnasiala utbildninar. Strateier för den fysiska planerinen i syfte att främja utvecklin: Bebyelseutvecklin inom primärt utvecklinsområde för bebyelse samt förtätnin- och kompletterinsområden ska vara en vikti del i den lånsiktia fysiska planerinen Planera för ökad framkomlihet och trafiksäkerhet på riksvä 97 Planera för ökad tillänlihet för ån och cykel samt sammankopplin mellan olika stadsdelar Verka för dubbelspår mellan Boden Luleå Verka för persontrafik på Haparandabanan Verka för Norrbotniabanan Planera för blandade stadsdelar som länkas ihop fysiskt. Samverka med statlia och reionala myndiheter samt rannkommuner Genomtänkt placerin, utformnin och estaltnin av bebyelse Möjliöra för nya etablerinar samt utvecklin och expanderin av arbetsplatsområden Planera för centrumutvecklin Boden är en kommun som är attraktiv att komma till och att stanna kvar i. Det visar si enom att sysselsättninen ökar i hela kommunen. Det visar si enom framånsrika företa och arbetsplatser, där medarbetarna blir sedda som viktia resurser och erbjuds bra arbetsvillkor. Det visar si enom ett växande invånarantal som återien överstier och med en jämn demorafisk fördelnin. Utvecklinsplan för Bodens kommun 19

20 Tryhet Det är viktit att förankra, skapa förståelse för och e människor möjlihet till inflytande i den fysiska planerinen. Ett brett deltaande och enaeman från kommuninvånarna er ett bättre beslutsunderla och bidrar till en mer lånsiktit hållbar planerin. En mer öppen process ör också att människor kan känna si trya med att de har möjlihet att öra sina röster hörda och bli lyssnade till vilket stärker förtroenden för den lokala demokratin och till samhället i stort. Kvinnor upplever oftare än män otryhet i offentlia miljöer. Planerinen ska bidra till att stärka känslan av tryhet i de offentlia rummen och ska därför prälas av en medvetenhet om att olika strateier och åtärder kan upplevas av och påverka människor på olika sätt. Denna medvetenhet är vikti både i tidia skeden av den kommunala planerinen och vid enomförande, anlänin och drift och underhåll av den fysiska miljön. Andra sätt på vilket den fysiska planerinen kan stärka tryheten är till exempel enom att möjliöra en blandnin av olika funktioner och aktiviteter som ör att fler vill, våar och känner si bekväma med att vistas på olika platser under fler av dynets timmar. Tryhet handlar också om att fortsätta utveckla småstadens kvaliteter och ta tillvara och värna om den närhet det skapar både mellan människor och mellan olika målpunkter och funktioner. Människors identitet är nära förknippad med platsen där de bor och det är därför viktit att de känner ien si i den byda miljön även när den förändras. Småstadens kvaliteter och närheten är också värdefull för nya invånare när de ska etablera si i kommunen liksom för att skapa förutsättninar för ett väl funerande vardasliv. Planerinen kan även bidra till att skapa oda förutsättninar för utvecklin av närinslivet och till att stärka tillänliheten till en större arbetsmarknad. Ett väl funerande närinsliv i både kommunen och reionen bidrar till att stärka och utveckla arbetsmarknaden. Det ör att fler människor es möjlihet att uppleva den ekonomiska tryhet som det innebär att ha ett arbete och en försörjnin. Att fler es möjlihet att uppleva den tryhet det innebär att ha ett arbete och försörjnin är även viktit för att stärka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Invånarna i Bodens kommun ska också känna si trya i att det enom hela livet ska finnas bostäder som motsvarar deras preferenser och behov och ekonomiska förutsättninar. Åtärder som bidrar till ett mer varierat utbud av bostäder i olika prisklasser och som kan bidra till att skapa väl funerande flyttkedjor är därför även det viktia tryhetsfråor. Strateier för den fysiska planerinen i syfte att främja tryhet: Tidia samråd och brett deltaande från medborare vid fysisk planerin Verka för funktionsblandnin Verka för levande offentlia miljöer, dynet runt, året om Värna småstadens kvaliteter och värden Eftersträva od tillänlihet för människor med olika behov i offentlia miljöer Förbättrad kollektivtrafik främjar jämställdhet och tryhet Alla kommuninvånare känner att de behandlas med respekt och på ett rättvist sätt. En levande dialo mellan medborare och kommun förs kontinuerlit i all verksamhet. Kommunen får höa bety i medborarundersökninar och i brukarundersökninar inom äldreomsoren respektive barnomsoren. Utvecklinsplan för Bodens kommun 20

21 Livskvalitet Den fysiska planerinen ska underlätta vardaslivet för människor i olika livssituationer. Kommunen har oda möjliheter att med den fysiska planerinen skapa närhet och tillänlihet till arbetsplatser, förskola, skola, vård, handel och andra funktioner. Effektiva rumslia strukturer med vardaslivet i fokus krymper människors tidseorafier och ör att de lättare kan balansera mellan arbete, fritid och obetalt arbete. Att människor i höre utsträcknin väljer att resa med buss, cykel och tå istället för med bil är en vikti framtidsfråa. Genom att planera för närhet mellan bostäder, service och arbetsplatser och till motion, rekreation och friluftsliv ska det vara enkelt att välja hållbara resesätt. Grönområden som erbjuder möjlihet till rekreation, motion och andra aktiviteter ska bevaras och utvecklas vilket även är positivt ur folkhälsosynpunkt. Förtätnin ska ske med omsor om värdefulla natur- och rönområden och miljöbedömninar ska inå som en naturli del av planerinen som ska kännetecknas av lånsikti hållbarhet med respekt för kommande enerationers behov. Ekoloisk hållbar utvecklin I takt med att klimatet förändras behöver kommunens arbete för en hållbar utvecklin som bidrar till att minska klimatpåverkan utvecklas och intensifieras. Bodens kommun har under 2016 undertecknat bormästaravtalet och därmed åtait si att enomföra EU:s klimat- och enerimål i Bodens kommun. Det innebär att klimatpåverkande koldioxidutsläpp ska minska med 40 % fram till 2030 och att kommunen ska anta en stratei som både syftar till beränsnin av klimatpåverkan och anpassnin till konsekvenserna av klimatförändrinarna. Den fysiska planerinen ska bidra till att kommunen kan uppfylla sina åtaanden i bormästaravtalet. Dels enom anpassninsåtärder men också enom att planera och oranisera samhället på ett sätt som minskar utsläppen av koldioxid. Det handlar bland annat om att försöka åstadkomma en höre andel hållbara resor och transporter men även om att värna och bevara värdefulla naturmiljöer, röna strukturer och jordbrukslandskap. Småstadens tryhet byer på närhet och stark förankrin i sociala nätverk. Om småstadens kvaliteter kombineras med effektiva kommunikationer kan tillänlihet skapas till den mer kvalificerade service och det månfald av utbud som en större stad kan erbjuda. Det kan ytterliare öka livskvaliteten för kommunens invånare och bidra till att stärka den attraktionskraft som ör att människor väljer att bosätta si i kommunen. Strateier för den fysiska planerinen i syfte att främja livskvalitet: Planera för funktionsblandnin i områden för att minska behovet av onödia resor och för att underlätta människors vardasliv. Utveckla ån- och cykelvänät Fortsatt utvecklin av kollektivtrafiken enom att verka för minskad restid, ökad komfort, tryhet och säkerhet Bevara och utveckla natur- och rönområden Boden upplevs som en spännande kommun att vistas i, med ett vitalt kulturoch nöjesliv, med en levande centrumkärna, en blomstrande landsbyd och spännande idrottseveneman. Livskvaliteten visar si enom hö tillänlihet, oda hälsotal, ren miljö, aktiva föreninar och enom att besöksnärinen växer stadit. Utvecklinsplan för Bodens kommun 21

22 DEL B: KLIMAT, MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Bussresenärer vid bussnavet på Kunsatan 22

23 7. Klimatförändrinar Ett förändrat klimat kommer att få konsekvenser vars omfattnin ida inte fullt ut år att överblicka. På olika håll i världen kan dock en del av konsekvenserna upplevas redan ida med förändrade nederbördsmönster, översvämninar, stiande havsnivåer och en minskande utbrednin av laciärer och havsisar. Det effektivaste sättet att förhindra och beränsa omfattninen av klimatförändrinarna är att intensifiera det arbete som påår på lobal, nationell, reional och lokal nivå och som syftar till att beränsa utsläppen av klimatförändrande växthusaser. Det är dock svårt att ida förutsäa utfallet av de initiativ som taits för att bromsa den lobala uppvärmninen och klimatförändrinarna. Även om arbetet med att beränsa utsläppen av växthusaser blir framånsrikt så har människan redan påverkat klimatet i sådan utsträcknin att vi vet att framtiden kommer att bli både varmare och blötare än vad den är ida. Det innebär att en mänd olika åtärder behöver vidtas för att bya ett lånsiktit hållbart och robust samhälle som står väl rustat att möta och hantera konsekvenserna av ett förändrat klimat. I detta kapitel redoörs för hur klimatet kan komma att förändras i Bodens kommun i framtiden, vilka konsekvenser det riskerar att leda till samt hur risker kopplade till klimatförändrinarna kan hanteras i kommunens fysiska planerin. Eftersom att det råder osäkerhet krin hur omfattande konsekvenserna av klimatförändrinarna riskerar att bli så är det viktit att kommunen följer utvecklinen norant och ständit tar till si ny kunskap. Arbetet med att hantera konsekvenser, effekter och risker förknippade med klimatförändrinarna ska därför vara föremål för kontinuerli uppföljnin och omprövas och aktualiseras allt eftersom ny kunskap blir känd. Förändrat klimat i Bodens kommun För att kunna bedöma effekterna av klimatförändrinarna vid olika scenarier för utsläppen av växthusaser har SMHI tait fram två olika pronoser för temperaturökninen: om utsläppen blir låa beräknar SMHI att medeltemperaturen i Norrbotten har ökat med cirka 2 C i slutet av seklet. Om utsläppen fortsätter lia på en hö nivå beräknas temperaturen ha ökat med cirka 5 C i slutet av seklet. Vilket scenario som än blir verklihet innebär klimatförändrinarna att vintrarna blir kortare med mindre snö och att växtsäsonen blir nåot länre än ida. Invånarna i Bodens kommun kommer även att uppleva fler daar då temperaturen pendlar mellan att lia både över och under 0 C, så kallade nollenomånar. Även förändrinar av nederbördsmönster är kopplat till ett varmare klimat. Hur omfattande förändrinarna av nederbördsmönstret i Boden kommer att bli är därför beroende av om utsläppen av växthusaser kan beränsas eller inte. I SMHI:s pronos med en lå framtida utsläppsnivå beräknas nederbörden ha ökat med cirka 20% till slutet av seklet. I pronosen som utår ifrån att utsläppen inte beränsas och fortsätter att lia på en hö nivå även i framtiden beräknas nederbörden ha ökat med cirka 40% till slutet av seklet. Den maximala dynsnederbörden under ett år förväntas öka med mellan 15-25% beroende på utvecklinsscenario ällande utsläpp av växthusaser. Som redoörelsen ovan visar så år det redan ida att med säkerhet säa att klimatet kommer att förändras i Bodens kommun. Kommunen måste därför i den fysiska planerinen hantera ökade risker för bland annat översvämninar, erosion, ras och skred. Klimatförändrinarna kommer också att innebära utmaninar och påfrestninar på kommunens tekniska försörjninssystem och infrastruktur och förväntas också komma att påverka förutsättninarna för rennärinen. 23

24 24 Konsekvenser av och anspassnin till ett förändrat klimat Flöden i älvar och vattendra Förändrin av tillrinninen indikerar hur flödena i kommunens vattendra kommer att uppträda. Den totala och den lokala årstillrinninen kommer att öka i hela länet, främst vintertid. Sommartid kommer den att minska nåot eller vara oförändrad. Tillrinnin med återkomsttid 10 år respektive 100 år, det vill säa de allra hösta flödena, minskar i Bodens kommun. Det är flöden som brukar inträffa i samband med vårflod och indikerar därmed att vårfloden kan komma att minska i omfattnin. Oavsett vilka flöden vårfloden kommer att ha så kommer den att inträffa tidiare på året. Trolitvis kommer problem med höa flöden i större utsträcknin att uppkomma under höst och vinter på rund av ökad nederbörd, till skillnad mot i da då störninar oftare uppstår på våren till följd av snösmältnin. Den totala medeltillrinninen i Luleälven förväntas öka kraftit, framförallt vintertid då ökninen kan bli %. Luleälven kommer även att få höre vårtoppar och de kommer att infalla tidiare på året. Bodens kommun använder en detaljerad karterin av 500-årsflödet som underla i planerins- och bylovsärenden läns Luleälven. I karterinen anes lästa sockelhöjd för bynader för att klara nivån för 500-årsflödet vid olika delsträckor läns älven. Det innebär att Bodens kommun använder en höre säkerhetsnivå som riktlinje än 100-årsflödet. Sannolikheten för att bebyelse ska vattenskadas får inte överstia 25 % under en 100-årsperiod. Fiur 6: Välednin för lokaliserin av bebyelse Detta medför att 500-årsflödets nivå blir avörande för var bebyelse får placeras. Bynationen ska även utföras så att bärande delar av rundläninen såsom plintsulor och vitala delar av rundbalkar inte skadas av strömninserosion vid höa vattenflöden. Läns Råneälven har inen översvämninskarterin enomförts. Det är därför viktit att försiktihet iakttas vid exploaterin och att risken för översvämnin analyseras. Typ av bebyelse har också stor betydelse för om exploaterin i översvämninskänslia områden är lämpli eller inte. I områden som riskerar att översvämmas vid 100-, eller 500-årsflöde bör inen bebyelse av vikt uppföras. För bebyelse som ska inrymma viktia samhällsfunktioner så som exempelvis sjukhus, vårdhem eller skolor ska 500-årsflödet klaras. Bodträsket, Buddbyträsket, Lillavan och Svarbyträsket inår i Bodensjösystemet. Detta sjösystem förses i huvudsak med vatten från Ljusån. Vattennivåerna i systemet påverkas av kraftverksrelerin i Ljusån och Bodåns utlopp i Luleälven samt av inpumpnin av vatten från Luleälven till Svartbyträsket. Detta innebär att effekterna av höa flöden kan förstärkas för sjösystemet i framtiden. Rekommendationer med anlednin av flöden i älvar och vattendra: Vid exploaterin i anslutnin till Buddbytäsket, Bodträsket, Svartbyträsket, Lillavan, Nedre Avan, Storavan, Bodån samt vattendraen mellan ovanstående sjöar ska: - sockelhöjden vara 9,60 m.ö.h (RH 2000) för ny bebyelse utan källare - källarens rundplatta vara minst 9,60 m.ö.h (RH 2000) för ny bebyelse med källare - tekniska åtärder enomföras för att undvika risk för intränande vatten om rundlänin för tillbynad av befintli bebyelse måste anpassas till befintlia nivåer och lier under 9,60 m.ö.h (RH 2000) Vid exploaterin i anslutnin till Luleälven ska 500-års flöde beaktas Vid exploaterin i anslutnin till Råneälven bör översvämninsrisk utredas innan exploaterin tillåts. Kommunen bör vara restriktiv vad äller att tillåta bebyelse och anläninar i områden med risk för översvämnin. Bebyelse som ska nyttjas för viktia samhällsfunktioner ska inte uppföras i översvämninskänslia områden.

25 Ökad nederbörd och kraftia ren I framtiden förväntas nederbördsmänden och förekomsten av extrema och kraftia skyfall öka. Det innebär ökad risk för översvämninar om befintlia ledninar inte kan avleda vatten och vattenmättad mark inte kan infiltreras. Översvämninar av vatten- och avloppssystem och bebyelse innebär risk för föroreninar av dricksvatten. I kommunen förväntas de största riskerna för översvämninar till följd av nederbörd uppstå under hösten och vintern i kommunens tätorter och då särskilt inom centralorten Boden. Det finns flera åtärder som kan vidtas för att säkra en lånsiktit hållbar da- och dricksvattenhanterin både vid nyexploaterin av bebyelse och anläninar samt i befintlia bebyelseområden. Länsstyrelsen i Norrbotten har tait fram skyfallsmodellerinar för tätorter i Norrbottens län där områden som löper störst risk att översvämmas redovisas. Modellerinen har enomförts som en simulerin av daens situation samt framtida situation med ökad nederbördsmänd. Resultatet kan användas som planerinsunderla vid nyexploaterin men också för att planera åtärder i redan befintlia bebyelseområden. För att kunna hantera ökade nederbördsmänder och kraftia ren är det viktit att bevara rönområden och röna stråk för infiltration och avlednin av davatten. På så vis kan kommunen minska anlänin av underjordiska davattenledninar. Vid exploaterin i tätorter kan månfunktionella ytor anläas som möjliör infiltration av davatten, såsom t ex parker och stora rönområden. Kommunala riktlinjer för hur stor del av marken som bör bestå av icke hårdjord rönyta som kan infiltrera davatten kan också tas fram som välednin för den fysiska planerinen. Låpunkter i landskapet bör identifieras där tillfällia översvämninar kan tillåtas och vatten kan ansamlas och fördröjas. Erosion, ras och skred I Bodens kommun ökar riskerna för erosion, ras och skred och ravinutvecklin till följd av ökad nederbörd och höa flöden samt avrinnin i vattendra och sjöar. Mänskli aktivitet såsom exploaterin eller förändrad markanvändnin kan också innebära att markstabilitetenpåverkas neativt i områden som inte är utpekade som riskområden. Med anlednin av risker förknippade med erosion, ras och skred är det viktit att ta de eoloiska förhållandena i beaktande vid exploaterin. I utpekade riskområden kan eotekniska undersökninar enomföras för att avöra markens lämplihet för olika ändamål. Det är viktit att beakta veetationens betydelse för att minska eller förebya risker för erosion, ras och skred. Det har utförts eotekniska stabilitetsundersökninar läns flera delsträckor av Luleälven. Stabilitetsförstärkninar, som erosionsskydd, har även enomförts på en stor mänd platser läns Luleälvens stränder. MSB: s översiktlia stabilitetskarterin ska lia till rund för vidare arbete med utrednin av ras och skredrisker, behov av stabilitetsförstärkninar och riktlinjer för framtida markanvändnin. Kommunen driver ett lånsiktit arbete med att förebya erosion, ras och skred. Inom kommunen finns en arbetsrupp och en utarbetad arbetsordnin och tillväaånssätt vid erosion, ras och skred. Rekommendationer med anlednin av ökad risk för erosion, ras och skred: Vid exploaterin i områden med förutsättninar för ras, skred och erosion ska markens lånsiktia lämplihet för bebyelse utredas och eotekniska undersökninar enomföras innan exploaterin. Rekommendationer med anlednin av ökad nederbörd och kraftia ren: Länsstyrelsens skyfallsmodellerin ska utöra kunskapsunderla vid fysisk planerin, ny exploaterin samt åtärder i teknisk infrastruktur. Davattenstratei bör tas fram. Riktlinjer för andel rönyta vid exploaterin i tätorter bör tas fram. Låpunkter i tätorter bör användas på ett sätt som möjliör att de tillfällit kan översvämmas och bör därför ej bebyas. 25

26 Nollenomånar Med ett varmare klimat ökar frekvensen av så kallade nollenomånar. Detta innebär att temperaturen har varit både över och under 0 C under samma dyn. Nollenomånar riskerar framförallt att leda till skador på väar som kommer att frysa oftare. I kombination med ökad nederbördsmänd innebär det att väarna inte hinner torka innan de fryser. Nollenomånar i kombination med ökad nederbörd ökar också risken för halka och därmed användninen av väsalt som riskerar att bryta ned betonkonstruktioner som används i exempelvis broar och viadukter. Det naturlia slitaeskydd som snö- och isbelänin har erbjudit kommer också att minska. Rekommendationer med anlednin av ökad frekvens av nollenomånar: Anpassa drift och underhåll av kommunala ator och väar utifrån förändrat klimat. Rennärinen Det allt varmare klimatet kan även komma att påverka förutsättninarna för rennärinen i kommunen. Vissa konsekvenser kan vara positiva så som rikliare växtlihet under sommarbetet till följd av länre växtsäsoner. Andra konsekvenser är neativa så som ökad frekvens av nollenomånar under vinterbetet vilket leder till att det bildas is och skare som försvårar för renarna att beta. Det varmare klimatet kan också komma att påverka isförhållandena på sjöar och vattendra läns renarnas flyttleder. Det innebär att renarna kan bli tvunna att söka si till andra områden för bete och att de inte kan förflytta si själva eller flyttas så som de jort tidiare. Det är ida svårt att förutspå exakt hur rennärinen i Bodens kommun kan komma att påverkas av klimatförändrinarna och hur närinens markanspråk eventuellt kan komma att förändras i framtiden. Det är därför viktit att kommunen både är medveten om de potentiella konsekvenser som nämns ovan och för en kontinuerli dialo med de samebyar som har betesmarker i kommunen om den framtida mark- och vattenanvändninen. 26

27 Lekande barn i skolmiljö 27

28 8. Hälsa och säkerhet I Bodens kommuns styrdokument för tryhet och säkerhet har ett antal riskmiljöer identifierats där förebyande och förberedande arbete behöver ske för att få ned antalet olyckor och bränder samt minska risken för allvarlia samhällsstörninar. Följande riskmiljöer är identifierade: offentlia utemiljöer allmänna bynader vattenmiljöer samhällsvikti verksamhet bostäder Inom riskmiljöerna finns risker för människors liv och hälsa, skador på eendom och miljö samt påverkan på samhällets funktionalitet. Styrdokumentet redoör för mål och inriktnin för hur kommunen ska bli tryare och säkrare. En krisoranisation finns och kan aktiveras vid oförutsedda händelser i form av exempelvis översvämnin, dammhaveri, olyckor vid transporter av farlit ods och miljöfarlia utsläpp. Människors hälsa och säkerhet utör ett allmänt intresse i plan- och bylaen och ska alltid beaktas vid all planlänin. Tryhet Antalet anmälda våldsbrott per 1000 invånare är höre i Bodens kommun än i andra kommuner i Norrbotten. Det äller både fall där offret känner ärninsmannen och fall där ärninsmannen är okänd. Bodens kommun samarbetar med polisen och med andra myndiheter i Rådet för tryhet och hälsa. Rådet ska verka för att stärka det tryhetsskapande och brottsförebyande arbetet samt enomföra alkohol- och droförebyande insatser och främja folkhälsoarbetet. En del i arbetet för att öka tryheten handlar om att skapa trya offentlia miljöer. I detta arbete spelar den fysiska planerinen en vikti roll. Rädsla att bli utsatt för våld i offentlia miljöer beränsar människors rörelsefrihet, särskilt när det är mörkt. Genomtänkt fysisk planerin kan bidra till att minska känslor av rädsla och otryhet i de offentlia rummen. för att offentlia miljöer ska befolkas under en större del av dynet. Detta kan åstadkommas exempelvis enom att planera miljöer med en tydli struktur som är lätta att orientera si i och överblicka. Det kan bland annat handla om att koppla samman stråk och att bevara siktlinjer. Ett annat sätt att stärka tryheten är att planera för att offentlia miljöer ska befolkas under en större del av dynet. Det kan bland annat handla om att blanda olika funktioner i ett och samma område för att skapa liv och rörelse. Ett tredje sätt är att undvika att skapa mörka och slutna miljöer enom exempelvis belysninsåtärder. Det är viktit att vara medveten om att olika rupper av människor kan uppleva otryhet på olika sätt, på olika platser och i olika miljöer. Inom Bodens kommun enomförs minst en tryhetsvandrin per år och detta är ett sätt att nå insikt i vilka känslor och upplevelser som exempelvis kvinnor och män, una och amla har i olika offentlia miljöer. Sociala faktorer Inom andra delar av Sverie har händelser i form av upplopp, bilbränder samt våld mot polis och räddninstjänst inträffat. Social oro kan uppstå när effekterna av dessa händelser blir synlia i det offentlia rummet. Gemensamt för de händelser som uppstår på rund av social oro är att det är händelser där rådande normerande reelverk åsidosätts av enskilda personer eller rupper. Sereationen minskar möjliheten för människor att mötas. Detta påverkar faktorer så som utanförskap, främlinsfientlihet och diskriminerin. Sereation på sikt riskerar att leda till socioekonomiskt utsatta områden, vilken i sin tur kan leda till fler brott och större utanförskap. Samhällsplanerinen har en mycket vikti roll för förebyande av sereation. Detta kan ta form enom förespråkande och byande av en blandad bebyelse och funktionsblandnin samt stärkta kopplinar mellan olika områden enom förstärkt ån- och cykelvänät. 28

29 Luftmiljö Det nationella miljökvalitetsmålet för frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I Bodens kommun förekommer luftföroreninar framförallt i centralorten. Det beror på att trafiken är mer intensiv i centralorten än på andra håll i kommunen vilket er upphov till luftföroreninar, både från utsläpp av avaser och på rund av partiklar som slits upp från väbanan. Luftföroreninar kan även orsakas av vedeldnin och från industrier. Förekomsten av farlia ämnen i luften lier under ällande miljökvalitetsnorm för utomhusluft. Planförslaet innebär en tät bebyelseutvecklin som ökar förutsättninarna för att cykla, å och åka kollektivt. Tätheten främjar kortare avstånd till målpunkter och minskar på så sätt transportberoendet med bil. Bodens kommun lier lånt framme i produktionen av bioas för fordon, vilket är viktit för att öka andelen fordon som drivs med miljövänlia bränslen. Kommunen har som mål att öka andelen fordon som drivs med bioas vilket har positiva effekter för luftmiljön. Bodens kommun har även som mål att personresor med kollektivtrafik ska öka enom olika åtärder. Fler resor med kollektivtrafik och färre resor med privat bil är ett effektivt sätt att förbättra luftmiljön. Bodens kommun utför kontinuerlit mätninar av luftmiljön. År 2016 utökades antalet mätplatser för att kunna jämföra luftmiljön på olika platser. Buller Buller och oönskade ljudstörninar kan påverka människors livskvalitet och hälsa. Det är därför viktit att vara uppmärksam på eventuell bullerpåverkan vid lokaliserin av exempelvis bostadsbebyelse, förskolor och skolor. I Bodens kommun finns bullerutsatta miljöer i anslutnin till vissa väar. Höst bullernivåer finns i anslutnin till riksvä 97, Luleväen och Garnisonsatan. Även Hermelinsatan, Travbaneleden/Kyrkatan samt Sveaväen/ Norrbottensväen har höa trafikflöden som er upphov till buller. Järnväen och vissa verksamheter er också upphov buller och ljudstörninar. Även Försvarsmaktens verksamheter på skjutfält och övninsområden er upphov till buller. Rekommendationer: Kommunen bör vid detaljplaneprövninar för bostadsändamål beakta omivninsbuller i enlihet med planoch bylaen. Vid planerin av bostadsbebyelse i bullerutsatta miljöer bör bullerutredninar enomföras för att utreda behov av eventuella åtärder för att beränsa störninar. Förordnin (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyande ska tillämpas vid bebyelseplanerin. Riktlinjer för utbynad av bostäder krin skjutfält och övninsområden i Bodens kommun ska vara väledande vid planlänin och bylovsprövnin. 29

30 Förorenade områden Arbetet med förorenade områden är ett led i att nå det nationella miljökvalitetsmålet om en iftfri miljö. Länsstyrelsen har enomfört en inventerin och riskklassnin av förorenade områden. Syftet med inventerinen är att bättre kunna bedöma vilka risker en eventuell förorenin kan innebära för människors hälsa och miljön men också för prioriterin av efterbehandlinsinsatser. I databasen EBH-stödet redovisas både misstänkta och konstaterat förorenade områden. Inom Bodens kommun har länsstyrelsen identifierat totalt cirka 350 objekt, varav 33 objekt har prioriterats vidare och inventerats enlit MIFO2. Potentiellt förorenade områden redovisas i kartan på sid 31. EBH- stödet redovisar inte föroreninar kopplade till Försvarsmaktens verksamheter. Generalläkaren har identifierat och inventerinat Försvarsmaktens potientella förorenade områden. Rekommendationer: Vid planlänin och prövnin av förhandsbesked och bylov bör den reionala inventerinen av potentiellt förorenade områden (EBH-Stödet) användas som kunskapsunderla. Föroreninssituationen ska klaröras vid planlänin av områden: a) där det finns objekt som identifierats som potentiellt förenade alternativt b) områden som tidiare inrymt en sådan typ av verksamhet som kan ha orsakat föroreninar Vid planlänin av områden där det finns markföroreninar ska den nya, föreslana markanvändninens lämplihet bedömas utifrån risk för miljö och hälsa samt möjliheten att åtärda föroreninen. Vid behov ska enomförandet av efterbehandlins- och/eller skyddsåtärder säkerställas enom villkor på plankarta alternativt i exploaterinsavtal. Dammhaveri Dammhaveri innebär att en kraftverksdamm i en älv havererar och på ett icke kontrollerat sätt släpper ut vatten ur maasinet och orsakar kraftia översvämninar nedströms älven. Det kan också leda till påfrestninar på andra kraftverksdammar nedströms älven vars maasin riskerar att fyllas vilket kan tvina fram ytterliare okontrollerade utsläpp. I Luleälven finns 15 vattenkraftverk som alla äs och drivs av Vattenfall. Med anlednin av klimatförändrinarnas påverkan på flödena i Luleälven är det viktit att kraftverksäaren uppmärksammar eventuella risker för dammhaveri och vidtar nödvändia dammsäkerhetshöjande åtärder. Bodens kommun har tillsammans med Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län tait fram information om hur människor ska aera i händelse av dammhaveri i Luleälven. Även om sannolikheten för dammhaveri är liten så är beredskapen i händelse av dammhaveri od. Kommunen har pekat ut evakuerinsväar för boende samt till vilka orter evakuerin kan ske. 30

31 Transport farlit ods I Bodens kommun finns väar som utör rekommenderade transportleder för farlit ods. Det innebär att ämnen och produkter som kan vara till skada för människor, djur och miljö som exempelvis kemikalier ska kunna transporteras på väarna. Enlit länsstyrelsen i Norrbottens riktlinjer ska en bedömnin av risker förknippade med farlia odstransporter och behov av eventuella riskreducerande åtärder enomförs vid planlänin. Detta skall öras om bebyelse tillåts inom 60 meter från vä och 90 meter från järnvä som utör farlia odstransportleder. Bedömnin örs med utånspunkt i aktuell transportled, rådande hastihetsberänsninar, antal lastbilar eller tå som trafikerar transportleden samt vilken markanvändnin som föreslås i anslutnin till transportleden. Rekommendationer: Det är viktit att vähållaren på de väar som utör rekommenderade transportleder för farlit ods verkar för att trafiksäkerheten läns väarna är od vilket minskar risken för olyckor. Vid bynation i anslutnin till transportleder för farlit ods kan det vara nödvändit att iaktta skyddsavstånd mellan vä och bebyelse eller att enomföra andra riskreducerande åtärder. Länsstyrelsen i Norrbottens riktlinjer ska vara väledande vid detaljplaneprövninar i Bodens kommun när så bedöms nödvändit med hänvisnin till avstånd till rekommenderade transportleder för farlit ods. Gällivare Jokkmokk Vuollerim Lakaträsk Bodträskfors Harads Svartlå Gunnarsbyn Överkalix Vidsel Vittjärv Boden Råneå Älvsbyn Sävast Älvsbyn Piteå Unbyn S Sunderbyn Luleå Miljö- och riskfaktorer Rekommenderade väar för transport av farlit ods Primär transportvä Sekundär transportvä (ej enomfart) Förorenade områden (EBH-stödet) km ± Luleå Fiur 7: Potentiellt förorenade områden samt prioriterade väar för farlit ods 31

32 DEL C: RIKSINTRESSEN Riksintressen avser eorafiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktia värden och kvaliteter. Områden kan vara av riksintresse för bevarande och exploaterin men också för areella närinar som exempelvis rennärinen. Riksintressen redovisas i kommunala översiktsplaner så att det blir tydlit hur dessa förhåller si till andra intressen men också för att avväninar mellan oförenlia riksintressen ska kunna öras. Riksintressen kan dels avse större områden som riksdaen beslutat om i 4 kap. miljöbalken och dels områden som är riksintressen enlit 3 kap. miljöbalken och där de ansvaria nationella riksintressemyndiheterna ansvarar för att ane anspråk. Kasernbynad inom riksintresset för kulturmiljö Boden (BD 74) 32

33 Riksintressen Översiktsplan 2025 Bodens kommun Tillhör antaandehandlin Vuollerim Överkalix kommun Gällivare kommun Jokkmokks kommun Lakaträsk Bodträskfors Harads Gunnarsbyn Svartlå Vidsel Vittjärv Boden Älvsbyns kommun Sävast Teckenförklarin Riksintresse Rennärin Riksintresse influensområden namnivna Luleå kommun Riksintresse Kulturmiljövård Riksintresse Naturvård Natura 2000 Riksintresse kommunikationer, järnvä Riksintresse influensområden övrit Riksintresse militär del Stoppområde höa objekt flyfält Influensområde luftrum Älvsbyn Unbyn S Sunderbyn Riksintresse kommunikationer, vä Hinderfritt område skjutfält Riksintresse eneriproduktion, vindbruk Km Luleå

34 34

35 9. Riksintresse naturvård Områden av riksintresse för naturvården skyddas enlit 3 kap. 6 miljöbalken. De får därför inte utsättas för påverkan som kan innebära påtali skada. De områden i Sverie som pekats ut som riksintressen för naturvården representerar tillsammans huvuddraen i den svenska naturen och utör de mest värdefulla områdena i ett nationellt perspektiv. De har unika eenskaper och värden och är viktia för att bevara bioloisk månfald och landskapsbild. De är också viktia för att e både oss som lever ida och framtida enerationer möjlihet till vistelse och upplevelser i naturen. I Sverie är det Naturvårdverket som pekar ut områden av riksintresse för naturvården. Riksintresse för naturvården Naturvårdsverkets fem huvudkriterier A. Områden med framstående exempel på landskapstyper eller naturtyper eller kombinationer av naturtyper som särskilt väl visar landskapets utvecklin samt processer och naturli utvecklin i olika ekoloiska system såväl på land som i vatten. B. Väsentlien opåverkade naturområden. C. Områden med sällsynta naturtyper, hotade eller sårbara biotoper och arter. D. Områden med mycket rik flora eller fauna. E. Områden av mycket säreen och märkli beskaffenhet. I Bodens kommun finns två områden som är av riksintresse för naturvården: Råne älvdal är utöver att vara av riksintresse enlit MB 4 kap. 6, även av riksintresse enlit 4 kap.1, vilket innebär att hela älven och älvdalen är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Samma bestämmelse äller även för samtlia områden som inår i nätverket Natura 2000 utöver att 4 kap.8 äller för dessa områden. Persöfjärden (BD 36) kriterierna A, C, D Persöfjärden är ett vattenområde som till största delen återfinns inom Luleå kommun och som enom landhöjninen har frånkopplats från havet. Fjärden är omiven av flacka sedimentjordar som under lån tid har nyttjats för odlin och jordbruk. Området har även stor betydelse som rastlokal för änder, äss, vadarfålar och rovfålar. Riksintresset tillodoses enom att: Karaktären av oexploaterad skosälv bibehålls. Skosbruket bedrivs med stor naturvårdshänsyn och hävden av odlinsbydena i älvdalen fortsätter. Ny bostadsbebyelse i Gunnarsbyn kommer till enom förtätnin/kompletterin inom befintli bebyelsestruktur. LIS-områden pekas ut utifrån förutsättninsanalys och effektanalys. LIS-planen innehåller rekommendationer med hänsyn till naturvärden för respektive LIS-område. Utvecklin av verksamheter i Gunnarsbyn föreslås ske inom redan befintlia verksamhetsområden och används redan ida för dalivaruhandel och mindre industri. Även dessa är beläna inom befintli bebyelsestruktur. Råneälven (BD 34) kriterierna A, B, C, D Resoneman: Råneälven är Sveries största kustmynnande skosälv. Påverkan på landskap, flora och fauna bedöms därför bli Från källsjön Råneträsket till mynninen i Bottenviken beränsad. Förtätnin och kompletterin innebär inte flyter älven först enom mycket lesbebyda skos- nåon risk för barriäreffekter som kan leda till att området och myrmarksområden för att från och med Valvträsket, liksom landskapet i stort, ändra karaktär till större sjöar och sel med kortare, mellanliande forssträckor. I dalen av riksintresse framenteras och de riskerar därför inte att påverkas i sin helhet. I översiktsplanen anes att framtida exploaterin, planerin eller tillståndsivnin i Gunnarsbyn dominerar finsedimentområden med större insla av ska ske med hänsyn till naturvärden och möjliheten att jordbruksmark. Dalånen omes av ett flertal skyddsvärda eoloiska formationer, moränryar tvärställda utöva rekreation och friluftsliv. En utvecklin i enlihet med översiktsplanen bedöms inte leda till påtali påverkan eller sådan skada på riksintresset att de värden som dalens huvudriktnin samt lacialt skulpterade flyber. kännetecknar det inte kan ersättas eller återskapas. I området finns ett flertal andra typer av eovetenskaplit intressanta bildninar t ex deltan, vattenfall, moränfält, Råneälven är skyddad mot vattenrelerin eller vattenöverlednin för kraftändamål enlit miljöbalken. Det är viktit kalottber mm. Läns älven finns också stor artrikedom vad beträffar flora och fauna. Råneälven och omkrinliande områden är populära i rekreationssyfte och för fritidsfiske.vattenrelerin eller vattenöverlednin för att älven även i framtiden skyddas från vattenrelerin för kraftändamål och att natur- och landskapsbild bevaras för framtida enerationer. kraftändamål får inte utföras i Råneälven i enlihet med 4 Persöfjärden lier inte inom område som pekats ut som kap. 6 miljöbalken. lämplit för kompletterin, förtätnin eller verksamheter Förtätnin- och kompletterinsområde i Gunnarsbyn och i översiktsplanen föreslås i övrit ina åtärder som lier i anslutnin till riksintresset Råneälven. innebär risk för betydande påverkan på riksintresset. 35

36 10. Natura 2000 Alla EU:s medlemsstater ska bidra till att skapa Natura 2000-områden i enlihet med EU:s art- och habitatdirektiv samt fåeldirektiv. Syftet med Natura 2000-områden är att skydda värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Natura 2000-områdena ska skyddas mot yttre påverkan i form av exempelvis bebyelse eller andra typer av exploaterin i enlihet med 7 kap miljöbalken. För att vidta åtärder eller bedriva verksamheter som direkt eller indirekt kan påverka miljön inom ett natura 2000-område krävs tillstånd enlit 7 kap miljöbalken. I Bodens kommun finns 18 områden som har status av Natura Av dessa 18 utörs 4 av vattendra (Råne älvdal, Görjeån, Klusån och biflöden till Piteälv). Andra Natura 2000-områden utörs exempelvis av slåtteränar, ranursko, myrar, fuktänar, svämlövsko och västli taia. Områden som har status av Natura 2000 redovisas i kartan nedan. Kartan redovisar även om Av denna framår även Riksintresseområdena enlit 4:8 MB (Natura 2000-områden) tillodoses enom skyddet i miljöbalken ställninstaandena för att tillodose riksintresse för naturmiljövården (kapitel 9), samt kommunens ställninstaanden i övrit i kapitel Riksintresse rennärin Det samiska närinslivet är starkt knutet till den samiska kulturen med renskötsel som bas, kompletterat med viss turistisk verksamhet, slöjd och andra kulturyttrinar. Ida finns renskötande samer i byarna Rödinsträsk, Djupträsk, Södra Harads och Nystrand. Sires, Jåhkåasska och Tuorpon fjällsamebyar samt Udtja och Gällivare skossamebyar har betesmarker inom Bodens kommun. I kommunen bedrivs även turistverksamhet som erbjuder möjlihet att ta del av samernas historia och kulturarv. Samebyarna har sina åretruntmarker i Jokkmokks och Gällivare kommun men vinterbetesmarkerna återfinns bland annat i Bodens kommun. Det innebär att renarna under hösten flyttas från de höre delarna av Norrbottens inland till vinterbetesbetesmarker i skoslandskapet i närheten av kusten. Här tillbrinar renarna vintern för att beta bland annat mark- och hänlav innan de återvänder till Norrbottens inland ien i början av april. Detta mönster har upprepats varje år sedan mycket lån tid tillbaka och innebär att det har etablerats områden i Bodens kommun dit renarna återvänder för att beta. Det innebär även att det har etablerats flyttleder läns vilka renarna rör si från inlandet till kusten och tillbaka ien. Betesområden och flyttleder är viktia för möjliheten att även i framtiden bedriva rennärin och är också kulturhistoriskt mycket värdefulla då de vittnar om samernas historia. I Bodens kommun finns både kärnområden och flyttleder som pekats ut som riksintressen för rennärinen. Dessa skyddas i enlihet med 3 kap. 5 miljöbalken och ska så lånt som möjlit skyddas mot åtärder som påtalit kan försvåra möjliheterna att bedriva rennärin. Östra delen av förtätnin- och kompletterinsområde i Harads lier inom riksintresset Riksintresset tillodoses enom att: Ny bebyelse i Haradsområdet föreslås ske enom förtätnin och kompletterin inom befintli bebyelsestruktur vilket innebär att risken för framenterin av riksintresseområdet undviks. Framtida utvecklin i enlihet med översiktsplanen bedöms inte leda till att möjliheterna att bedriva rennärin påtalit försvåras. 36

37 37 37

38 Enelska kanalen- Heden/Edefors (BD 9) Rikti-Dokkas (BD 72) Riksintresse Kulturmiljövård Boden (BD 74) Avan- Unbyn (BD 8) Svedjen Sävastnäs Överedet Unbyn Edefors Norrhed Forsnäs Renoträsket 38

39 12. Riksintresse kulturmiljövård Riksantikvarieämbetet har ansvar för att peka ut områden av riksintresse för kulturmiljövården i enlihet med 3 och 4 kap. miljöbalken. Syftet är att dessa intressen ska hävdas i den kommunala fysiska planerinen och i andra beslut om markanvändnin, samt skyddas mot åtärder som påtalit kan skada kulturmiljövärden. Inom riksintresseområdena för kulturmiljövården i Sverie finns historiska lämninar efter mänskli aktivitet som påått sedan stenåldern och som sammantaet bildar miljöer som er möjliheter att uppleva och läsa av landskapet och den byda miljöns historia. I Bodens kommun finns fyra riksintresseområden för kulturmiljövården: Avan- Unbyn (BD 8) Motiverin: Öppet odlinslandskap nära älven med bevarade bymiljöer vilka har karaktären av radbyar. Uttryck för riksintresset: Två byar som är beläna på mindre moränåsar intill älven och omivna av öppna odlinsmarker. Bebyelsen är blandad, från moderna villor till äldre, välbevarade årdsmiljöer med norrbottensårdar, baarstuor, laduårdar, uthus och bodar. Äldre dra i odlinslandskapet är öppna diken, åkerholmar och ladlandskap. Förtätnin- och kompletterinsområde Unbyn lier inom riksintresset Riksintresset tillodoses enom att: Förtätnins- och kompletterinsområdet avränsas till bykärnan och tillkommande bebyelse koncentreras till befintli bebyelsestruktur och utbyt vänät. På detta sätt kan ianspråktaande av större, sammanhållna åkerarealer för bebyelse och nya väar undvikas och det öppna odlinslandskapet och landskapsbilden omkrin Unbyn värnas. Ny sammanhållen bebyelse, bestående av tre bynader eller fler, ska prövas enom detaljplanelänin. I planerinsprocessen ska påverkan på landskapsbilden, odlinsmark samt djurhållnin bedömas och beaktas. Vid prövnin av bylov utanför förtätnins- och kompletterinsområdet ska odlinslandskapet och landskapsbilden särskilt beaktas. Framenterin av sammanhänande jordbruksmark ska undvikas. Enelska kanalen- Heden/Edefors (BD 9) Motiverin: kanalmiljö av industrihistorisk betydelse med lämninar efter ett unikt tekniskt experiment, och ett av måna försök att lösa problemen med malmtransporterna från Gällivare ner till kusten. Uttryck för riksintresset: avbrutet kanalbye med delar av påbörjade kanaler vid Heden och Edefors, ida i anslutnin till ett villaområde, på sandhedar och öppna fält. I området inår även lämninar efter laxfiske med medeltida anor vid Laxholmen. Samt marknadsplats och bruksmiljö vid Edefors. Utredninsområde Trånfors lier i anslutnin till riksintresset Riksintresset tillodoses enom att: Eventuell framtida exploaterin inom utredninsområdet i Trånfors ska föreås av en särskild utrednin av Enelska kanalen och de kulturmiljövärden som är kopplade till kanalmiljön. Ny bebyelse ska anpassas till områdets kulturmiljövärden för att dessa ska bestå. Rikti-Dockas (BD 72) Motiverin: Bevarat nybye i skosbyd med ett isolerat läe i skoslandet mellan Råneälven och Kalixälven och som ännu er en od uppfattnin om hur försörjninsmöjliheterna estaltade si under 1800-talet. Uttryck för riksintresset: Skossamiskt nybye från 1860-talet med tre bostadshus, baarstua, sommarladuård, laduård, härbre, avträde och lador. Runt bebyelsen finns öppna odlinsytor. Det utpekade vindkraftsområdet Granhammarsberet lier i anslutnin till riksintresset Riksintresset tillodoses enom att: En analys av vindkraftsverkens påverkan på kulturmiljön i och omkrin Rikti-Dockas tas fram som underla för prövnin av tillstånd enlit miljöbalken alternativt bylov och anmälan. Vid bylov och detaljplanerin ska hänsyn tas till kulturhistoriska värden hos den äldre bebyelsen som är karaktärsskapande i riksintresset Avan-Unbyn. 39

40 Boden (BD 74) Riksintresset Boden (BD 74) består av fem delområden: a) Reementsområdena, Rödberet och Slumpberet b) Änesholmen, Vittjärv c) Palaområdet, Deerberet d) Åberet e) Gammelänsberet Motiverin: Militär miljö och arnisonsstad som spelar Sveries försvar och försvarspolitik under 1900-talet vid en strateiskt beläen knutpunkt för landsväar, vattenväar och järnväar. Uttryck för riksintresset: Flera reementen med kasernbynader, förrådsbynader, verkstäder och andra bynader och anläninar samt öppna exercisplatser. Berfort, skyttevärn, stridsvanshinder, skjutbanor och väsystem. Bostäder och servicefunktioner som hör samman med de militära etablissemanen. Bodens arnison är den största i landet. Här finns den mest komplexa militära miljön, med en bynadsmassa som spänner från de representativa administrationsbynaderna, till de enklaste förråd och unika bynader som ballonhallen. Det stora kulturhistoriska värdet inom Bodens arnison och fästnin är just den massverkan den militära bebyelsen er, en massverkan i mänd men också i utförande och funktion. Lier inom primärt utvecklinsområde för bebyelseutvecklin Förtätnins- och kompletterinsområde Boden samt verksamhetsområden lier delvis inom delområde a Utredninsområde Sävastväen anränsar till delområde d, Åberet Utredninsområde Norra Svartbyn lier inom delområde e, Gammelänsberet Riksintresset tillodoses enom att: Bebyelseutvecklin ska styras så att den militära historien fortsatt är läsbar enom att såväl kasernbynader som månfalden av funktionsbynader och andra anläninar es tillräcklit utrymme. Genom planlänin möjliöra fortsatt användnin av befintlia, fd. militära bynader för civila ändamål samt utreda hur miljöerna ska bevaras och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Reementena beaktas som delar i en sammanhänande arnisonsstad. Garnisonsstaden omfattar viktia förbindelsestråk, broar, parker, bostads- och övninsområden. Nya tillä bör anpassas till omivnin i skala, takform, bynadsmaterial och kulör. De bör också inpassas i miljön med bibehållande av siktlinjer och hierarkisk struktur. Militärarkitekturen med den slutna och till material, form och fär samordnade bebyelsen ska även fortsättninsvis framträda som eenartad och skilja si från vad som i övrit byts och bys. Karaktären hos befintli äldre bebyelse ska få framträda enom utrymme och skala i förhållande till områdets bebyelse i stort. I planlänin och vid bylovprövnin säkerställa att forten även fortsättninsvis är tydlit avläsbara i landskapet. Resoneman: Även delar av Bodens centralort som är utpekade som verksamhets-, förtätnins- och kompletterinsområde i översiktsplanen berör område av riksintresse för kulturmiljövården. Större delen av de verksamhets-, kompletterins- och förtätninsområden som pekas ut i Boden berörs dock inte och bedöms inte påverka riksintresset. 40

41 b) Änesholmen, Vittjärv c) Palaområdet, Deerberet Enelska kanalen (BD 9) e) Gammelänsberet a) Reementsområden, Rödberet och Slumpberet d) Åberet ± Fiur 8: Riksintresset Boden (BD 74) med inående delområden 41

42 42 Fiur 4. Riksintresse totalförsvaret

43 13. Riksintresse totaltförsvaret Totalförsvarets riksintresseområden skyddas enlit 3 kap. 9 miljöbalken och täcker stora delar av Bodens kommun. I och omkrin centralorten Boden och i kommunens sydvästra del återfinns övnins- och skjutfältsområden som utör hinderfritt område för skjutfält och riksintresse för totalförsvarets militära del. Anledninen till att hinderfrihet ska råda på övninsområdena är för att det inom de områdena sker samövninar mellan fly- och markförband. För att täcka behovet av hinderfrihet har försvarsmakten pekat ut hinderfritt område. I hinderfria områden analyserar försvarsmakten varje ärende där hinderfriheten riskerar att äventyras. Det innebär att nya objekt kan tilllåtas om så bedöms lämplit och det råder således inet enerellt förbud mot åtärder i hinderfritt område. Bodens läe mellan Luleå Airport, där Norrbottens flyflottilj har sin verksamhet, och försvarets övninsflyplats i Vidsel i Jokkmokks kommun innebär att delar av Bodens kommun lier inom influensområde för luftrum och stoppområde för höa objekt. Som höa objekt räknas objekt höre än 20 meter utanför samlad bebyelse och höre än 45 meter inom samlad bebyelse. Tillkommande höa objekt accepteras enerellt inte inom stoppområde och inom influensområde för luftrum ska plan-, lov- ochtillståndsärenden alltid samrådas med försvarsmakten. Vissa erksamhetsområden i Bodens tätort lier inom riksintresse för totalförsvaret. 3 av dessa verksamhetsområden är reementen som utör en del av Försvarsmaktens verksamhet. Delar av Förtätnin- och kompletterinsområde Boden lier inom riksintresse, sydvästra delen samt nordvästra delen. Norra delen av utredninsområde Norra Svartbyn lier inom riksintresset. Riksintresset tillodoses enom att: Samråd med Försvarsmakten ska ske i samtlia planerinskeden. Riktlinjer för utbynad av bostäder krin skjutfält och övninsområden i Bodens kommun ska vara väledande vid planlänin och bylovsprövnin. Vid exploaterin för bostadsändamål tas hänsyn till den omivninspåverkan i form av buller som försvarsmaktens verksamheter kan e upphov till. Hinderfrihet för fly säkerställs. Till Försvarsmakten remitteras alla plan- och lovärenden som rör höa bynadsverk, dvs höre än 20 meter utanför tätort och 45 meter inom tätorter. Riktlinjer för utbynad av bostäder krin skjutfält och övninsområden i Bodens kommun Försvarsmakten och Bodens kommun har tecknat en överrenskommelse som syftar till att underlätta hanterinen av plan- och bylovsärenden inom utredninsområdet avseende skottbuller. Överenskommelsen er riktlinjer inom påverkansområdet som avser riksintressen militär del och influensområden för totalförsvaret i Bodens kommun. Inom utredninsområdet har 11 bebyelserupper pekats ut. Inom dessa bebyelserupper äller de riktlinjer som Försvarsmakten och Bodens kommun kommit överens om. Utånspunkten i policydokumentet är att relera om- och tillbynad av befintli bebyelse, ersättninsbynader samt i vissa fall även nybynation, så att rimlia förändrinar kan ske utan risk för att Försvarsmaktens riksintresse skadas påtalit. Risken för påtali skada består här av beränsninar av verksamheten vid framtida miljöprövninar till följd av nytillkommen störninskänsli bebyelse med ökat antal boende inom ällande riktvärden för skottbuller. För enstaka störninskänsli nyetablerin inom utredninsområdet äller enerella riktlinjer för bostäder, vilket meder nybynation av bostad i anslutnin till befintli bebyelse efter särskild prövnin i varje enskilt fall. 43

44 44

45 14. Riksintresse för kommunikation Anläninar av riksintresse för kommunikationer skyddas enlit 3 kap. 8 miljöbalken. I Bodens kommun utör riksvä 97, Malmbanan, Haparandabanan, samt växlinsbanården och centralstationen riksintressen för kommunikation. Riksvä 97 anses vara av riksintresse då den är av särskild betydelse för den reionala och interreionala trafiken. Den del av väen som löper mellan Boden och Luleå utör en vikti förbindelse mellan två reionala centra vilket ytterliare understryker väens betydelse för reionen. Malmbanan som sträcker si mellan Boden och Riksränsen är också utpekad som riksintresse för kommunikation. Banan inår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och är av internationell betydelse. Banan är vikti för såväl person- som odstrafik och inår i en av EU föreslaen prioriterad transportkorridor i öst-västli riktnin i norra Europa (NE-korridoren) samt i Botniska-korridoren. Malmbanan är den enda transportjärnväen för ruvverksamheten i norra Sverie. Haparandabanan som sträcker si mellan Boden och Haparanda utör också riksintresse för kommunikation och är av internationell betydelse. Haparandabanan inår också i TEN-T nätet, NE-korridoren, Northern axis samt i Botniska korridoren och binder samman Nore och Sverie med Finland och Ryssland. Riksintresset tillodoses enom att: Åtärder som påtalit kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av väen/järnväen så att anläninens funktionalitet försämras ska inte tillåtas. I fortsatt arbete med förtätnins- och kompletterinsområden samt utredninsområden som anränsar till riksvä 97 och till järnväen ska anläninarnas funktioner som viktia transport- och kommunikationsleder säkerställas. Markreservat för infrastruktur pekas ut i översiktsplanen. Resoneman: I översiktsplanen pekas ett flertal förtätnins- och kompletterinsområden samt utredninsområden ut som anränsar till riksvä 97 och till järnväen. Det innebär att det i framtiden blir än viktiare att deras funktioner som viktia transport- och kommunikationsleder säkerställs. Riksvä 97 lyfts i översiktsplanen fram som en mycket vikti länk mellan Boden och anränsande kommuner och fortsatt od funktionalitet på väen lyfts som viktit för närinslivet och arbetsmarknaden i reionen. Även järnväen och utvecklin av resecentrum lyfts i översiktsplanen som viktia för att skapa förutsättninar för hållbara och effektiva transporter av såväl människor som ods i både kommunen och länet. Även växlinsbanården och centralstationen i Boden utör riksintressanta anläninar för kommunikation på rund av att de är lokaliserade i läen med oda anslutninar till det överripande spår- och vänätet. Ett antal förtätnin- och kompletterinsområden som anränsar till riksvä 97 (Sävast/Sävastön, Boden och Harads). Utredninsområde Sävastnäs anränsar till riksvä 97. Förtätnin- och kompletterinsområden Sävast/Sävastön och Boden berör riksintrese kommunikationer (järnvä). 45

46 DEL D: ALLMÄNNA INTRESSEN Utsikt över Buddbyträsket från Önårdsberet 46

47 Allmänna intressen Översiktsplan 2025 Bodens kommun Exklusive bostadsområden (redovisas i plankarta) Tillhör antaandehandlin Vuollerim Överkalix kommun Gällivare kommun Jokkmokks kommun Lakaträsk Harads Svartlå Vidsel Älvsbyns kommun Kraftlednin Allmän vä, riksvä Övri kulturhistorisk lämnin Allmän vä Älvsbyn Järnvä Äns- och betesmarksinventerin Bynadsminnen Ekopark Storklinten Bevarandeproram för odlinslanskap, natur- och kulturvärden Jordbruksblock Vattenskyddsområden Boden Sävast Luleå kommun Unbyn S Sunderbyn Länsstyrelsens våtmarksinventerin Nyckelbiotop Våtmark klass1 Planerade Naturreservat Våtmark klass 2 0 Sumpsko Naturreservat ± Vittjärv Teckenförklarin Fast fornlämnin Fornlämninar Bevakninsobjekt Gunnarsbyn Bodträskfors 5 10 Luleå 20 Km

48 15. Samhällsservice Att även i framtiden kunna erbjuda välfärdstjänster och offentli service som kännetecknas av od tillänlihet och hö kvalitet är mycket viktit för kommunens utvecklin. Väl funerande välfärdstjänster och offentli service är även en nyckel för att skapa oda förutsättninar för människor att leva mer jämställda liv. Detta eftersom att vi av erfarenhet vet att kvinnor oftare än män träder in i det offentlias ställe när välfärden inte funerar på ett tillfredställande sätt. Den offentlia servicen ska därför hålla hö kvalitet och inte vara för utspridd och les i förhållande till var arbetsplatser och bostäder är lokaliserade. Väl funerande offentli service underlättar människors vardasliv och bidrar till att skapa en bra balans och jämställd fördelnin av den tid som människor läer på arbete, fritid och obetalt arbete. Förskola och skola För att åstadkomma en positiv samhällsutvecklin krävs utvecklin bland annat inom områdena arbetsmarknad, bostadsmarknad och kommunal service. Väl funerande skola och förskola är ett framånsrikt nav att bya utvecklin krin. Befolkninsutvecklinen för ruppen barn och una i skolåldern förväntas bli positiv de kommande åren. Detta beror till stor del på den stora ruppen asylsökande som söker si till kommunen och som har samma rätt till utbildnin som kommunens övria medborare. Pronoser över antal asylsökande är dock osäkra. Osäkerheten i pronoserna beror både på politiska beslut på nationell nivå som påverkar antalet människor som söker asyl i Sverie och på att ruppen asylsökande är eorafiskt rörli under tiden från ankomst till Sverie och tills dess de erhållit uppehållstillstånd och funnit si tillrätta i nåon av Sveries kommuner. I en skolutrednin som enomfördes 2011 fastslos att miniminivån för en hållbar rundskola från förskoleklass till årskurs 6 lier på cirka 140 elever. Undanta från detta örs för kommunens byaskolor. Skolans utvecklin i denna kontext blir både om-ny och tillbynad i vissa delar av kommunen och utmanande fråor om lånsiktihet och pedaoisk hållbarhet i andra. Inom skollastiftninen är interation och inkluderin centrala fråor. Att skolan ska vara likvärdi för alla har under lån tid påverkat de skolreformer som enomförts. Målet om en likvärdi skola är centralt för skolans uppdra men brister i likvärdihet har belysts i ett flertal nationella rapporter och utredninar. En vikti förutsättnin för att alla ska få tillån till likvärdi utbildnin och undervisnin är att våra barn och una vistas i en miljö som prälas av månfald. Barn och una skapar relationer och får perspektiv av varandras olikheter, livsbetinelser och kulturella och etniska bakrunder. Boden har ida både kommunala och fristående huvudmän och ett påtalit insla av människor från andra länder och kulturer än den svenska. Under senare år har sereationen ökat inom skolan i kommunen, en trend som är nödvändi att bryta. En väl funerande interation är inte bara en fråa för den kommunala skolhuvudmannen utan för alla aktörer inom skolan som återfinns i kommunen. Insikten om detta och samarbetet mellan huvudmännen är positivt och kan möjliöra fortsatt interation. Befolkninsutvecklinen ser olika ut i olika delar av kommunen, från tillväxt i vissa områden och orter till minsknin i andra områden och orter. Detta ställer krav på en infrastruktur som harmonierar mot medborarens behov och förväntninar. Förskola och skola för de ynre barnen behöver finnas nära medborarna. Nationellt påår fortfarande diskussioner om hur stor en skola behöver vara för att vara lånsiktit pedaoiskt hållbar. Att kunna säkerställa en od pedaoisk miljö i skolorna bedöms bli viktiare eftersom att personalförsörjninen i landet med ällande leitimationskrav är en allt större utmanin för skolhuvudmän. 48

49 16. Bostäder Befolkninen i Bodens kommun har ökat sedan år Målsättninen är att befolkninstillväxten ska fortsätta även framöver. För att klara bostadsförsörjninen för nuvarande och framtida kommuninvånare behöver nya bostäder tillskapas. Samtidit behöver det befintlia bostadsbeståndet utvecklas och anpassas för att matcha behov och efterfråan. Utvecklin Visionen för Bodens kommun är att befolkninen ska öka till fler än invånare till år Enlit Bodens kommuns bostadsförsörjninsproram som antos av kommunfullmäktie 2015 behöver cirka 1230 läenheter i flerbostadshus samt unefär 200 småhus komma till för att klara bostadsförsörjninen för den växande befolkninen. Det kräver en planberedskap för såväl bostäder som verksamheter och service. En befolkninsöknin förutsätter även satsninar på infrastruktur, utbynad av skola samt barn- och äldreomsor. Huvudinriktninen för översiktsplanen är att förtäta och komplettera i befintlia miljöer samt att i viss utsträcknin tillskapa helt nya områden med oda kollektivtrafikmöjliheter. Planen föreslår även i stor utsträcknin funktionsblandnin. Detta för att skapa förutsättninar för hållbart resande i form av ån, cykel och kollektivtrafik. Förtätnin och kompletterin innebär även kortare avstånd till målpunkter som bidrar till minskat transportberoende av bil. Bodens kommun mål för bostadsförsörjnin: Alla invånare ska kunna erbjudas en od bostad till rimli kostnad i en od boendemiljö och med bra boendeservice. För att skapa förutsättninar för fortsatt befolkninstillväxt så bör utbudet öka av bostäder i olika former i varierande och attraktiva miljöer. Fler nya bostäder av olika karaktär er upphov till flyttkedjor som friör bostäder i beståndet som kan efterfråas av befintlia och nya kommuninvånare. Ny bebyelse och befolkninsutvecklin skapar förutsättninar att erbjuda en od servicenivå, enom att underlaet för både offentli och kommersiell service stärks. Boende i strandnära läen i landsbydsområden uppfattas som attraktivt av måna. Genom arbete med landsbydsutvecklin i strandnära läen skapas förutsättninar för ökad inflyttnin. Samhällsplanerin är ett viktit redskap för att motverka boendesereation. Detta kan öras enom att eftersträva en blandnin av upplåtelseformer och funktioner. Även bostäder av olika storlekar som kan efterfråas av människor i olika åldrar, som befinner si i olika livssituationer och som har olika ekonomiska förutsättninar bör eftersträvas. Ställninstaanden: Det ska finnas ett varierat bostadsbestånd för att möta behovet enom livets olika stadier, för olika individer och skilda behov. Vid planerin av bostäder ska alltid behovet av offentli service, i form av bland annat äldrebostäder och bostäder för personer med särskilda behov utredas. 49

50 Bostäder för äldre Bodens kommun har enomfört en boendeutrednin utifrån demorafiska förändrinar. Boendeutredninen innefattar behovsanalys och försla till handlinsplan för nybynation av vård- och omsorsboende och etablerin av tryhetsboenden. Kommunfullmäktie har ett kommunstyrelsen i uppdra att påbörja planerin och proramarbete för nybynation av ett vård- och omsorsboende, varav den första etappen med cirka 90 platser ska vara i drift år Vid en flytt till en ny bostad efterfråar äldre främst tryhet, tillänlihet, bekvämlihet, modernitet, medbestämmande och valfrihet, lun och social samvaro. Boendeutredninen föreslår att framtida vård- och omsorsboenden bör lokaliseras i Bodens tätort i läen med od tillänlihet till kollektivtrafik. Tryhetsboenden bör i första hand lokaliseras i centrum med närhet till dalivarubutik. Rekommendationer: Framtida vård- och omsorsboenden bör vara lokaliserade i Bodens tätort samt i områden med bra kollektivtrafik. Tryhetsboenden bör vara lokaliserade med närhet till dalivarubutik. Bostäder för personer med funktionsnedställnin Undomar med intellektuella funktionsnedsättninar som ska flytta hemifrån till en ruppbostad eller servicebostad efterfråar bostäder som i så stor utsträcknin som möjlit liknar en vanli läenhet. De flesta vill också bo i tätorten Boden. I framtiden behövs nya ruppbostäder för att ersätta befintlia små enheter. Däremot behövs inte fler läenheter. För servicebostäder finns ett ökande behov som bör beaktas vid nybynation av flerbostadshus. Tillänlihet i ordinarie bostadsbestånd De flesta äldre bor i det ordinarie bostadsbeståndet och önskar bo kvar så läne det är möjlit, antinen i den bostad de bor i eller i samma bostadsområde. För att möjliöra det är det viktit att öka tillänliheten. Förbättrad tillänlihet minskar behovet av platser i äldreboende eftersom att fler äldre kan bo kvar länre i eet boende om de kan klara si själva eller med stöd av hemtjänsten. Ökad tillänlihet skulle också ynna personer med fysiska funktionsnedsättninar och barnfamiljer. 50

51 17. Naturvård Naturen och dess resurser är mycket värdefulla och bör värnas och nyttjas med försiktihet. Naturen er människor möjliheter att utöva friluftsliv, och är en nyckel till od folkhälsa. Naturen utför viktia ekosystemtjänster och kommer att ha stor betydelse för våra möjliheter att hantera konsekvenserna av framtida klimatförändrinar. Det finns därför måna oda skäl att värna om naturmiljöer och nyttja dem på ett lånsiktit hållbart sätt. Naturreservat och biotopskydd Syftet med naturreservat är att bevara bioloisk månfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer och tillodose behov av områden för friluftslivet. I Bodens kommun finns 37 naturreservat. Sju av dessa sammanfaller med områden som även har status av Natura Naturreservat skyddas enlit 7 kap. 4 miljöbalken och pekas ut av Länsstyrelsen eller kommunen. I samband med att beslut om att bilda reservat tas så beslutas även om föreskrifter som relerar vad som är tillåtet i naturreservatet. Utöver de bildade reservaten finns påående reservatsbildninar. Biotopskydd syftar till att skydda mindre mark- och vattenområden som på rund av särskilda eenskaper utör värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter. Inom biotopskyddade områden är det inte tillåtet att bedriva skosbruk eller att enomföra andra åtärder som riskerar att skada ett områdes naturvärden. Områden med biotopskydd förvaltas av Skosstyrelsen. Nya naturreservat och biotopskyddade områden tillkommer kontinuerlit. År 2014 var 2,3 % av kommunens totala areal skyddad som naturreservat eller enom biotopskydd. Naturvårdsavtal I kommunen har det även upprättats ett antal naturvårdsavtal. Naturvårdsavtal är civilrättslia avtal som tecknas mellan markäare och staten och syftar till att utveckla och bevara naturvärden. I avtalen releras hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas samt vilken ersättnin som utår till den som äer marken. Naturvårdsavtal kan älla i allt ifrån ett till femtio år beroende på vad som överenskommes med markäaren. Ekoparker Ekoparker förvaltas av Sveasko och utörs av sammanhänande skoslandskap som är minst 1000 hektar stora. Sveasko har förbundit si att i ekoparkerna avsätta hälften av den produktiva skosmarken som naturvårdsareal. I Bodens kommun finns en ekopark i Storklinten som är 15 kvadratkilometer stor. I parken finns orörda ran- och tallskoar samt områden med insla av ammal rov asp och björk. Landskapet kännetecknas av rundade berstoppar, branta sluttninar och bördia svackor med bäckar och tjärnar och utör en od miljö för måna utav de rovfåelsarter som återfinns i norra Sverie. Våtmarker Våtmarker definieras som mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan. Veetationstäckta vattenområden där minst 50 % av veetationen är fuktihetsälskande räknas också som våtmark. Enlit definitionen av vad som utör våtmarker så räknas myrar, stränder, sumpskoar, fukthedar och fuktänar alla som våtmarker. Myllrande våtmarker utör ett nationellt miljökvalitetsmål som syftar till att bibehålla våtmarkernas ekoloiska och vattenhushållande funktion i landskapet samt till att bevara våtmarker som pekats ut som särskilt värdefulla. Bodens kommun har åtait si att skydda alla våtmarksområden som finns med i Naturvårdsverkets myrskyddsplan. Länsstyrelsen har på uppdra av Naturvårdsverket enomfört våtmarksinventerinar i Norrbotten. Våtmarkerna har efter inventerin klassificerats utifrån hur höa naturvärden de bedömts ha. Våtmark inom klass 1 anses ha mycket höa naturvärden och bör bevaras för all framtid. Våtmarker inom klass 2 har höa naturvärden och ska så lånt som möjlit undantas från inrepp. Våtmarkerna i Bodens kommun utörs framförallt av olika typer av fast- och mjukmattemyrar med spridd växtlihet. 51

52 Flora och fauna Veetationen i Bodens kommun utörs framförallt av tall- och ransko men även våtmarksområden är vanlit förekommande. Av den tall- och ransko som finns i kommunen så utörs en stor del av produktionssko. I naturreservat och naturvårdsområden finns äldre växtlihet. Exempelvis finns på Alpåsberets sluttnin en tall som är minst 500 år ammal och som mäter hela 2,5 meter i omkrets. I samma sluttnin återfinns också landets rikaste växtplats för den mycket sällsynta elfenbenslaven. I måna rasbranter och på hällmarker finns det flera amla tallar som har pansarbark, platta kronor och brandljud som visar att träden har överlevt skosbränder. I äldre ranskoar finns hänlavsbeklädda ranar och i kommunen förekommer även den röna lunlaven som växer på äldre sälar. Fålar Bland fåelskådare är Boden känt för sina rika ulemarker där arter som lappula, slaula och hökula förekommer. I kommunen häckar dessutom åtta par kunsörnar. Lavskrika, lappmes, tretåi hackspett och tjäder är andra arter som bidrar till att e fåellivet i Boden en lappländsk präel. I myrar och sumpskoar förekommer även andra ovanlia arter så som varfåel, dvärbeckasin, myrsnäppa och videsparv. Övri fauna I Bodens skoar finns vanlit förekommande djur som äl, räv, sork, skoshare och ekorre, men även mer ovanlia arter så som bäver, lodjur och utter. Boden är även en av de kommuner i Norrbotten där flest björnobservationer har rapporteras. I älvar och åar förekommer flodkräfta och flodpärlmussla, samt fiskar som lax, örin och harr. Blåkölens naturreservat är rikare på sällsynta skalbaar än nåon annan ranursko i landet. I området är 421 skalbasarter funna. Av dessa anses cirka 40 stycken vara hotade. Ställninstaanden: Värdefull natur ska bevaras för framtida enerationer. Kommunen ska aktivt planera för tätortsnära naturområden som kan tillodose människors behov av naturupplevelser, friluftsliv och rekreation. Utvecklin och förändrin av bebyelse i tätorter bör ske med beaktande av naturvärden. Stora opåverkade områden ska skyddas så lånt som möjlit mot åtärder som kan påverka områdets karaktär, naturvärden och växt- och djurliv. Fladdermöss Sverie har 18 fladdermusarter varav endast två lever så lånt norrut som Boden; Brandts fladdermus och Nordisk fladdermus. Dessa arter är ur ett nationellt perspektiv allmänt förekommande. Fladdermusförekomsten påverkas främst av två faktorer; tillån till föda och klimat. Fladdermöss förekommer framförallt i närhet av bebyelse som de nyttjar som boplatser. 52

53 18. Kulturmiljö Våra kulturmiljöer är viktia för Bodens identitet och attraktivitet och bör värnas så att även framtida enerationer kan ta del av dem. Kulturmiljöer, där den historiska utvecklinen är synli, är en tillån för både kommuninvånare och besökare och ska vara tillänlia för alla. Förutom att de är värdefulla i si så erbjuder kulturmiljöer en månfald av attraktiva boende- och vistelsemiljöer. Kulturmiljöerna ska därför inte betraktas som statiska utan bör ses som värdefulla resurser både för utvecklinen av samhället i stort och för den fysiska planerinen. Det är därför viktit att kulturmiljöer kan användas och utvecklas och att nya och samtida uttryck tillåts ta plats där så är lämplit. Särskilt värdefulla miljöer är sådana som på olika sätt berättar om vår lokala historia. I Bodens kommun finns exempelvis välbevarade miljöer som vittnar om älvarnas och vattendraens betydelse för fiske, möjliheten att transportera människor och ods samt utvinna eneri enom vattenkraft. I centralorten har kyrkans tillkomst, anläandet av järnväen samt det militära etablissemanet särskilt prälat utvecklinen och de bebyelsemiljöer vi ser ida. Det är dock även viktit att lyfta fram och synliöra fler delar av Bodens historia än enbart den militära och traditionellt manlit kodade historien. Även kvinnors och andra ruppers historia bör synliöras i de offentlia miljöerna enom exempelvis offentli konst eller andra uttryck. Ett antal miljöer i Bodens kommun har identifierats som särskilt värdefulla från kulturmiljösynpunkt och omfattas av skydd enom kulturmiljölaen, miljöbalken och/eller plan- och bylaen. Bynadsminnen Kulturhistoriskt värdefulla bynader, miljöer och anläninar kan skyddas som bynadsminnen. Enskilda bynader kan förklaras som bynadsminnen enlit kulturmiljölaen (1988:950) och bynader eller anläninar som äs av staten kan förklaras som bynadsminnen enlit förordnin (2013:558) om statlia bynadsminnen. Syftet med att peka ut bynadsminnen är att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av daens och morondaens samhälle. Det är ett sätt att arantera människors rätt till en vikti del av det emensamma kulturarvet. För att relera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser för varje bynadsminne. I Bodens kommun finns följande bynadsminnen: Bodens fästnin (1998) Laxholmen Edefors (2001) Fd. ålderdomshemmet i Harads (2003) Fd. artillerireementet A8 (2003) Bodens stationshus (statlit bynadsminne 1986, bynadsminne 2003) Bormästarens sommarstua (2003) Intendenturanlänin och kommendantbynad inom Bodens arnison (2001) Ballonhallen (2001) Fd. Tystationen (2007) Kulturmiljöprorammet och bevarandeproram för odlinslandskapet I Bodens kommun finns ett flertal områden som inår i länets kulturmiljöproram (framtaet av länsstyrelsen och museerna i Norrbotten i samverkan med landstinet och kommunerna). Målet med kulturmiljöprorammet är att visa kommunens synlia historia utifrån vetenskaplia, pedaoiska och turistiska värden. I kulturmiljöprorammet inår: Boden Edefors Ålderdomshemmet i Harads Heden, med lämninar efter enelska kanalen Ljusån/Forsbacken/Holsvattnet, kraftstationerna Rödinsträsk Sandträsk sanatoriemiljö Tallber Unbyn/Avan Valvträsk 53

54 I Länsstyrelsens bevarandeproram för odlinslandskapet finns ett antal områden i Bodens kommun. Odlinslandskapet är koncentrerat till älvdalarna samt omkrin de större sjöarna. Landskapet prälas av en lån kontinuitet i älvnära läen. Syftet med bevarandeprorammet är att bevara natur- och kulturhistoriska värden i daens odlinslandskap som hotas av den ökade specialiserinen och nedläninen av jordbruk. Värdefulla äns- och betesmarker i kommunen har även identifierats av Jordbruksverket enom äns- och betesmarksinventerinen. De områden som redovisas är huvudsaklien beläna läns med Lule- och Råneälvdalar samt i Skatamarksområdet. Fornlämninar och andra kulturlämninar Reistrerade fornlämninar och andra historiska lämninar skyddas enlit Kulturmiljölaen. I Bodens kommun har måna av dessa anknytnin till jakt, fiske och jordbruk och består av rester efter boplatser, rennärin och odlin, samt efter verksamhet knuten till industri och skosbruk i form av kolbottnar och tjärdalar. De är främst lokaliserade till älvarna, mindre vattendra och sjöar i lålandsområden mellan höjdryar och berstoppar. Närheten till vatten av naturlia fördelar som fiske, vatten till hushållssysslor, transport och bra förutsättninar för odlin och bete. Kulturmiljölaen relerar att alla medborare har lika stort ansvar att bevara och skydda vår kulturmiljö. Laen innebär ett starkt skydd för fornlämninar och särskilt utvalda bynader, samt för kyrkor, beravninsplatser och kyrklia inventarier. Det är förbjudet att förändra eller förstöra en fast fornlämnin. Skyddet äller även området runtomkrin och dess storlek bestäms vid behov av Länsstyrelsen som har tillsyn över länets kulturmiljövård. Vämiljöer och broar Länsstyrelsen och Väverket har i rapporten Värdefulla vämiljöer kartlat kulturmiljövärden kopplade till våra väar. Ett flertal väavsnitt inom Bodens kommun har lyfts fram som värdefulla från kulturmiljösynpunkt med hänsyn till vämiljöns betydelse för upplevelsen av landskapet och historien. För respektive avsnitt es i rapporten rekommendationer för bevarande. Fiur 9: Kulturhistoriskt värdefulla väavsnitt i Bodens kommun Vä Avsnitt 95 Lillberet 109 Lassbyn 588 Södra Sävast 616 Avan-Unbyn-Svedjan 634 Överstbyn-Näset 741 Bodträskfors-Bäcknäs 752 Svartlå-Gransjö 766 Fällviken-Ytterholmen 850 Flarken 651 Gamla landsväen enom Sävast 1024 Valvträsk 1374 Ubbyn-kommunränsen 1025 Överstbyn Kulturhistoriskt värdefulla väbroar redovisas i Länsstyrelsens kartlänin Broarna i Norrbottens län. I denna har broarna klassificerats i tre rupper utifrån deras kulturhistoriska värden: klass 1 (mycket höa värden), klass 2 (höa värden) och klass 3 (visst kulturhistoriskt värde). 28 av de redovisade broarna lier inom Bodens kommun, varav följande åtta bedöms ha mycket höa värden, klass 1: Hedenbron, Björnbersträskbäcken, Rödintjärnsbäcken, Bodträskån, Svedjebron, Gunnarsbyn, Kvarnbäcken, Vittjärvsträskets utlopp. Ställninstaanden: Kulturmiljöer förvaltas för kommande enerationer enom att utvecklin och förändrin sker med hänsyn till kulturmiljövärden. Bebyelsemiljöer och bynader ska ses som en resurs som bidrar till en levande och attraktiv livsmiljö. En levande, attraktiv och välbevarad kulturmiljö bidrar till att stärka den lokala identiteten. Vid behov ska särskilda underla tas fram som visar på kulturmiljövärden i den aktuella miljön. Underlaen ska vara väledande vid planlänin, bylovprövnin och exploaterin. Inom områden som utör riksintresse för kulturmiljö ska särskild hänsyn tas till den kulturhistoriska miljön samt till landskapsbild och övri bebyelse. 54

55 19. Friluftsliv och turism I Bodens kommun finns måna värdefulla områden som nyttjas för friluftslivs- och turismändamål. De största värdena för friluftslivet och turismen i kommunen finns i naturen. Det finns exempelvis od tillån till bra fiskevatten vilket har skapat förutsättninar för sportfiske och en marknad för boende i anslutnin till fiskevattnen. I Boden finns även flera hotellanläninar som kan erbjuda boende och aktiviteter i tyst och orörd natur. Under vintern är snön en tillån för såväl friluftslivet som turismen då skoter- och skidåknin är populära aktiviteter. Friluftslivet och turismen är viktia framtidsnärinar med stor tillväxtpotential. Det är viktit att exploaterin i anslutnin till områden som nyttjas för friluftsliv och turism sker på ett omsorsfullt sätt som inte äventyrar de kvaliteter som ör att de upplevs som attraktiva. Ställninstaanden: Kärnområde för turism och friluftsliv ska värnas. Områden för rekreation och friluftsliv, närrekreation och idrott är viktia för livskvalitet och hälsa. Planerin och exploaterin ska ske med hänsyn till turism och friluftslivsintressen så att förutsättninar för turism och friluftsliv lånsiktit säkerställs. Fiur 10: Anläninar av betydelse för friluftsliv och turism 55

56 20. Infrastruktur Väar Det allmänna vänätet i Bodens kommun är väl utbyt. Utöver riksvä 97 som utör riksintresse för kommunikation så är även vä 356, 383, 616, 757, 758 och 760 och viktia för den inomkommunala och reionala trafiken. Det allmänna vänätet kompletteras av ett omfattande nätverk av skosbilväar som är viktia för skosnärinen men också för att stärka tillänliheten till områden som nyttjas för friluftsliv. I kommunen finns även cirka 9 mil kommunala och 2,5 mil statlia ån- och cykelväar. Kraftnät Genom kommunen passerar en del av Svenska kraftnäts stamnät. Kommunens position är mycket fördelakti när det kommer till möjliheten att snabbt få tillån till den stora mänd elkraft som behövs för att etablera elintensiv verksamhet i olika former. Detta tackvare närheten till Luleälv och det stora kraftflöde som passerar kommunen i olika kraftledninar som transporterar elkraften söderut. En av de riktit eleneririka platserna i kommunen är området omkrin ställverket i Svartbyn där en stor del av kraften enererad i Luleåälv transiteras. Radio- och telenät I kommunen finns radio- och telenät i form av sändare och radiolänkar för rundradio och radiolänkstråk för TVsändninar som sköts av Teracom. Det finns även radiosystem kopplade till järnväs- och vätrafiken, radiosändare och radiofyrar för flytrafik, samt anläninar för totalförsvarets kommunikationssystem. Ställninstaanden: Kommunen ska fortsätta att verka för infrastruktursatsninar som stärker de reionala sambanden, i synnerhet hållbara transportlösninar. Vattenkraftverket och nytt ställverk vid Luleälven innebär od tillån till el 56

57 21. Naturresurser Sko Sko är den dominerande landskapstypen i Bodens kommun. Skoslandskapet är lest befolkat och omfattar i huvudsak de moränmarker, med insla av våtmarker, som återfinns mellan älvdalånarna. Växtliheten domineras av tall- och ransko. Under andra halvan av 1900-talet avverkades stora arealer sko vilket innebär att en stor del av skoslandskapet ida består av un sko och av hyen med nyplanterinar. I kommunens södra delar nyttjas stora skosarealer av försvarsmakten som övnins- och skjutfältsområden. Skoslandskapet har även stor betydelse för rennärinen och för utövande av friluftsliv. Enlit 3 kap. 4 miljöbalken så är skosbruk av nationell betydelse. Skosmark som har betydelse för skosnärinen ska så lånt som möjlit skyddas mot åtärder som påtalit kan försvåra ett rationellt skosbruk. Ställninstaanden: Skosbruksnärinen ska värnas och kommunen ska verka för att närinen es oda förutsättninar att utvecklas enom exempelvis att standard för infrastruktur upprätthålls. Jord I Bodens kommun är jordbruksmarken framförallt lokaliserad läns Lule- och Råne älvdalar. Odlinslandskapet är öppet och småbrutet med odlinsrösen, lador och rester av stenärdesårdar. Flera områden i Bodens kommun inår i bevarandeprorammet för odlinslandskapet i Norrbotten. Även i äns- och betesmarksinventerinen inår odlinsmarker i Bodens kommun. Jordbrukets roll Jordbruket är en vikti närin på landsbyden som sysselsätter ett stort antal människor. Inte bara i den dalia produktionen utan även enom inköpta tjänster samt vidareförädlin och försäljnin av producerade varor. Jordbruket utför även flera miljötjänster, en del av dessa inår i Sveries miljömål exempelvis att möjliöra ett rikt växt- och djurliv samt ett rikt odlinslandskap. Skötseln och bevarandet av jordbruksmarken är även vikti för kulturmiljövärden och landskapsbilden samt en förutsättnin för att behålla ett öppet landskap. Jordbruksmarken har bildats under lån tid i ett samspel mellan naturivna processer och människans nyttjande av naturresurserna. Jordbruksmarken besitter höa kulturhistoriska och pedaoiska värden och vittnar om hur landskapet har nyttjats enom historien och om hur byar och tätorter har vuxit fram. Med anlednin av klimatförändrinarna kan efterfråan på brukninsvärd jordbruksmark komma att öka i framtiden. Varmare klimat leder till länre växtsäsoner samtidit som efterfråan på livsmedel stier med en ökande befolknin. Även efterfråan på rödor för framställnin av fossilfria bränslen ökar när omställnin för en lånsiktit hållbar utvecklin sker. Enlit 3 kap. 4 miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse. Brukninsvärd jordbruksmark får därför endast tas i anspråk för bebyelse eller anläninar om det behövs för att tillodose väsentlia samhällsintressen som inte kan tillodoses från allmän synpunkt på ett tillfredställande sätt enom att annan mark tas i anspråk. Ett rikt odlinslandskap utör också ett nationellt miljökvalitetsmål. 57

58 58 Exempel från Hushållninssällskapets kartlänin

59 Planerinsunderla Jordraderinssystem från 1970 är föråldrat och därmed oanvädbart som planerinsunderla. Bodens kommun har därför ivit Hushållninssällskapet i uppdra att ta fram en kartlänin av jordbruksmarken i kommunen. Denna visar bl a brukninsarealernas läe och storlek, typ av röda samt brukninscentran. Kartläninen är ett viktit underla för den kommunala planerinen och har beaktats i föreslaen mark- och vattenanvändnin. Jordbruksmarken i kommunens bebyelseutvecklin Översiktsplanen föreslår bebyelseutvecklin enom framför allt förtätnin och kompletterin av befintlia mijöer samt utvecklin i helt nya områden med oda kollektivtrafikmöjliheter. Detta ska bidra till att förverklia visionen om invånare år Bebyelseområdena är strateiskt beläna vid viktia pendlins- och kollektivtrafikstråk och har väl utbyd infrastruktur och tekniska försörjninssystem. Utvecklin i de utpekade områdena stärker möjliheterna till effektiva kollektivtrafiklösninar och skapar förutsättninar för mer hållbara resor och transporter. Det bidrar till ett mer varierat utbud av attraktiva boendemiljöer i kommunen och stärker underlaet för service. Det innebär även att större investerinar i kommunens tekniska försörjninssystem kan undvikas vid exploaterin då ny bebyelse i stor utsträcknin kan anslutas till befintlia system. Bebyelseutvecklin i de utpekade områdena kan därför anses utöra en från allmän synpunkt od hushållnin i enlihet med 3 och 4 kap. miljöbalken. Inom de utpekade utvecklinsområdena kan det därför vara motiverat att ianspråkta jordbruksmark för bebyelse eller anläninar. Att ta andra ida oexploaterade områden i anspråk, med sämre eorafiskt läe och där större investerinar i transportinfrastruktur och tekniska försörjninssystem krävs, innebär från allmän synpunkt sämre hushållnin med resurserna. För att minimera påverkan på jordbruksmarken och förutsättninarna att bedriva ett rationellt jordbruk och för att undvika framenterin bör kommande exploaterinar planeras med bynadsordninar. När jordbruksmark berörs av exploaterin bör därför arealernas läe i förhållande till infrastruktur och andra redan befintlia hinder, markens kvalitet ur produktionssynpunkt samt arronderin vara starkt väledande för etappindelninen. Bynadsordninarna ska innehålla riktlinjer för bebyelsens placerin i syfte att undvika onödit stora anspråk på jordbruksmark. De bör även behandla hur hänsyn i övrit ska tas till landskapsbild och till natur- och kulturvärden vid exploaterin. Ställninstaanden: Aktivt brukad jordbruksmark och befintlia odlinsoch betesmarker bör i möjliaste mån bevaras. Jordbruksmark kan tas i anspråk för ny bebyelse som stärker möjliheterna till effektiva kollektivtrafiklösninar samt underla för service och där befintli teknisk infrastruktur kan nyttjas. Kartlänin av jordbruksmark (Hushållninssällaskapet, 2016) ska utöra underla vid planerin samt vid beslut om förhandsbesked och bylov. Större exploaterinar ska planeras med etappindelninar i syfte att minimera påverkan på jordbruksmarken under enomförandefas samt skydda sammanhänande strukturer av jordbruksmark från att framenteras. 59

60 60 Svartbyträskets södra spets

61 Vatten Luleälven och Råneälven har stor betydelse för dricksvattenproduktion, vattenkraft och rekreation. I översiktsplanen pekas områden i och runt Boden, Sävast, Unbyn, Gunnarsbyn och Harads och Bodträskfors ut som förtätnin- och kompletterinsområden. I översiktsplanen identifieras också områden som på sikt kan vara aktuella för bebyelse, men där vidare utrednin behövs (utredninsområden). Vid Boden, Sävast och Unbyn berörs vattenförekomsterna Bodträsket, Svartbyträsket, Svartbyträskbäcken, Sävastån och Lillån som alla har avrinnin till Luleälven. Dessa förtätnin- och kompletterinsområden berör också rundvattenförekomst i sand- och rusförekomst som följer Luleån. Vid Gunnarsbyn berörs Överstby-/Gunnarsbyträsket som inår i Råneälvens avrinninsområde. Vid Harads och Bodträskfors berörs Bodträskån som avrinner till Luleälven, men även rundvattenförekomsten som följer Luleälven samt en rundvattenförekomst i urber. De yt- och rundvattenförekomster som berörs av översiktsplanens utvecklinsområden har klassificerats enlit tabell på sidan 62. Eftersom målsättninen med miljökvalitetsnormer för vatten är att nå od status/potential, föreslår Vattenmyndiheten också vilka åtärder som bör vidtas för att nå dessa mål. För Luleälven föreslår Vattenmyndiheten åtärder för att förbättra dess ekoloiska potential som främst handlar om fysisk återställnin av älvens naturlia vä. En annan åtärd som föreslås är att skapa ekoloiskt funktionella kantzoner. Översbyträsket och Gunnarsby- träsket beskrivs som avloppskänslia vatten, varför detta bör uppmärksammas i utvecklin som inverkar på sådana utsläpp i dessa recipienter. Oxiderande sulfidjordar behöver beaktas för att förhindra ökad kemisk vittrin som därmed kan påverka närliande vattendra med höa metallhalter och ett låt ph. För att förbättra vattnets kvalitet i kustnära vattendra har Länsstyrelsen i Norrbotten inlett ett projekt och i samband med det har SGU enomfört en kartlänin, där det påvisats att förekomsten av sura jordar främst förekommer läns Norrbottens kustlinje, men även en bit in i landet. I Bodens kommun finns platser med lera och silt som innehåller järnsulfider och som vid sänkt rundvattenyta leder till oxidation och därmed ökad kemisk vittrin. Riskerna med oxiderande sulfidjordar kan minimeras enom att identifiera dem först. Genom att kombinera SGU:s jordartskarta med lantmäteriets höjdmodell är det möjlit att identifiera lera och silt i områden ynre än 5000 år och som dessutom påverkats av diken och därmed rundvattensänknin. Visuellt kännetecknas sura sulfatjordar i fält av tydlia rostbeklädda sprickor. Det är också möjlit att bedöma jordarnas potentiella försurande förmåa enom att mäta ph i fält och oxidation på lab. 61

62 Vattenförekomst EU_CD Ekoloisk status/potential 2015 Kemisk status 2015 Kemisk status exkl. kvicksilver 2014 Luleälven SE SE SE Bodträsket SE Svartbyträsket SE Svartbyträskbäcken SE Sävastån SE Lillån - Bodträskån SE Överstbyträsket SE Gunnarsbyträsket SE Otillfredsställande potential* Uppnår ej od status** Ej klassad Måttli status*** Uppnår ej od status** Ej klassad Måttli status*** Uppnår ej od status** Ej klassad Måttli status*** Uppnår ej od status** Ej klassad Otillfredsställande potential* Uppnår ej od status** Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Måttli status*** Uppnår ej od status** Ej klassad God status Uppnår ej od status** Ej klassad God status Uppnår ej od status** Ej klassad Grundvattenförekomst EU_CD Sand- och rusförekomst SE Urbersförekomst SE Kvantitativ status rundvatten 2013 God God Kemisk status rundvatten 2013 God God *Sävastån och Luleälven har fått förländ tidsfrist och ska, enlit beslut , nå od ekoloisk potential **För samtlia nämnda vattenförekomster i tabellen har ett undanta i forma av mindre stränt krav satts för kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Skälet för undantaet är att det bedöms vara tekniskt omöjlit att sänka halterna av kvicksilver och polybromerade difenylterar till de nivåer som motsvarar od kemisk ytvattenstatus. De nuvarande halterna (december 2015) får dock inte öka. ***Bodträsket, Svartbyträsket, Svartbyträskbäcken och Bodträskån har fått förländ tidsfrist och ska, enlit beslut , nå od ekoloisk status senast Kontrollproram för kommunens recipienter: A. Kontinuerlia provtaninar i följande recipienter: Buddbyträsket, Bodträsket, Svartbyträsket, Vittjärvsträsket, Bodån och Luleälv. B. Uppföljnin av analysresultat. C. Rapporterin av data för statusklassificerin inom vattenförvaltninen. D. Återrapporterin av analysresultat till berörda nämnder. Fiur 11: Yt- och vattenförekomster aom berörds av översiktsplanens förätnins- och kompletterinsområden inom utvecklinsområde för beybelse. Ställninstaanden: Kommunen ska verka för att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfylls. Vattenmiljöer/områden är en vikti attraktivitetsfaktor varför allmänhetens tillänlihet till vattenområden ska tillodoses. Intresset att bibehålla vattenkvalitet ska vara väledande. Kommunen ska, med hjälp av VA-planen, lyfta VAfråorna i ett tidit skede och på en strateisk nivå i den kommunala översiktsplanerinen. 62

63 Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendra äller strandskydd enlit 7 kapitlet i miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trya allmänhetens tillån till strandmiljöerna och att bevara växt- och djurlivet inom strandområdena. Det enerella strandskyddet omfattar land och vattenområden 100 meter upp från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Länsstyrelsen får besluta att utvida strandskyddsområdet till höst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa nåot av strandskyddets syften. För samtlia av de sjöar och vattendra inom Bodens kommun som omfattas av strandskydd äller det enerella strandskyddet dvs. 100 meter från strandlinjen. När ällande detaljplaner ersätts eller upphävs återinträder tidiare upphävt strandskydd enlit 7 kap 18 i miljöbalken. Det krävs inet särskilt beslut för att strandskyddet åter ska älla när en ny plan antas för ett tidiare planlat område. Labestämmelsen innebär att strandskyddet återår till det som ällde då beslutet om att upphäva strandskyddet fattades, vilket innebär att även ett utvidat strandskydd kan återinträda. Varje ån en ny detaljplan upprättas eller ändras ska strandskyddet därför omprövas i enlihet med miljöbalken. Kommunen kan pröva fråan om strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd om det uppfyller kraven på särskilda skäl enlit 7 kap. 18 c d miljöbalken och om det är förenlit med strandskyddets syften. Länsstyrelsen får fatta beslut om att upphäva strandskyddet i de detaljplaner som äller försvarsanlänin, allmän vä, järnvä eller som skyddas av andra bestämmelser i 7 kap. miljöbalken och om skyddet har beslutats av nåon annan än kommunen. Ber, rus och morän I Bodens kommun finns områden med ber, rus och morän som är intressanta för täktverksamhet för brytnin och utvinnin av material. Möjliheten att bedriva täktverksamhet är viktit för att säkra en lånsiktit hållbar materialförsörjnin. Samtidit är det viktit att hushålla med naturresurserna och minska användninen av material. Täktverksamhet medför ofta krafti omivninspåverkan i form av buller, vibrationer och damnin. Det innebär att försiktihet bör iakttaas vid exploaterin för exempelvis bostadsändamål i närheten av befintlia täkter. Det innebär också att nya täkter ej bör tillåtas i områden där det finns bostadsbebyelse. Täktverksamhet påverkar också naturmiljö och landskapsbild och riskerar att leda till neativ påverkan på rundvattnet. Ansökan om att bedriva täktverksamhet föreås därför alltid av en prövnin där konsekvenserna av täktverksamheten bedöms innan tillstånd lämnas. Naturrus är en ändli resurs som har stor betydelse för renin av ytvatten enom infiltration vilket är viktit för rundvattenförsörjninen. För att uppnå miljömålet om rundvatten av od kvalitet har därför beslutats att uttaet av naturrus måste minska. I Bodens kommun finns ida två större täkter där brytnin sker dalien. Dessa är lokaliserade i anslutnin till Bodens tätort samt uppströms Luleälven från Bodens tätort. Därutöver finns det nåra mindre täkter. Ställninstaanden: Områden med naturrusavlarinar och isälvssediment bör inte exploateras för täktverksamhet. Värdefulla rundvattenförekomster ska skyddas mot exploaterin för täktverksamhet. Värdefulla områden för friluftsliv, rekreation och naturvård bör inte exploateras för täktverksamhet. Ny täktverksamhet ska i första hand lokaliseras i anslutnin till befintli för att beränsa ytterliare omivninspåverkan och påverkan på landskapsbilden. Ber, rus och morän är ändlia naturresurser som ska nyttjas på ett lånsiktit hållbart sätt. 63

64 DEL E: FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Hänbron, Luleälven 64

65 Plankarta Översiktsplan 2025 Bodens kommun Tillhör antaandehandlin Teckenförklarin Vuollerim Överkalix kommun Gällivare kommun Bebyelse Primärt utvecklinsområde för bebyelse LIS-områden Jokkmokks kommun Lakaträsk Bostäder Förtätnin- och kompletterinsområde (BFK) Utredninsområde (BU) Verksamheter Militär anlänin (MA) V10 VKF7 Harads Bodträskfors BFK2 BFK2 VU11 V9 GunnarsbynBFK1 Utredninsområde för verksamheter (VU) Verksamhetsområde för utvecklin och nyetablerinar (V) Verksamhetsområde med viss möjlihet till förtätnin- och kompletterin (VFK) 2. Svartlå 3. Infrastruktur Stationsläen för utrednin Markreservat för infrastruktur Kommunikationssamband (redovisas endast på överripande kommunkarta) Friluftsliv och turism Kärnområde friluftsliv och turism Vidsel Älvsbyns kommun BU1 BU1 Vittjärv VU9 VFK1 V4 VU10V6 Boden MAV8 V5BFK3 BU2 MA VFK2 MA VU6 BU3 VU3 V2 VFK5 VU3 VFK4 VU5 VU8 BU7 V1 BU4 VU4 BFK4 Sävast V7VU7 Vindkraft BU6 BU5 Luleå kommun ± Vindkraftsområden Km Älvsbyn 1. BFK5 Unbyn S Sunderbyn BU1 BU1 VU9 V10 VFK1V4 VU10V6 MA V5 BU2 V8 BFK3 VFK3 MA VFK2 MA BU3 VU3 VU6 V2 VU3 VFK5 VFK4 VU8 BU7 VU5 VKF7 VFK9 VFK8 V1 R5 BU4 VU4 BFK2 BFK2 V9 BFK4 V7 VU7 R3 BFK1 BU6 R4 R1 BU5 R2 VU11 BFK5 Luleå kommun 0 2,5 5 1,25 Km ,5 Km 1. Centralorten med omnejd 2. Harads och Bodträskfors 3. Gunnarsbyn Meter

66 22. Primärt utvecklinsområde för bebyelse Planen föreslår primärt utvecklinsområde för bebyelse. Detta omfattar Bodens centrala delar, med riktnin söderut, läns pendlinsstråket mot Luleå. Inom det primära utvecklinsområdet avses den största bebyelseutvecklinen i kommunen ske. Inom planperioden kommer kommunen att arbeta aktivt för att stärka planberedskapen för bostäder, verksamheter och infrastruktur inom det primära utvecklinsområdet. Rekommendationer för bebyelse inom primärt utvecklinsområde: Bebyelse ska främst prioriteras inom och i anslutnin till primärt utvecklinsområde för bebyelse. Mark som inte avsatts för bebyelse men som lier inom primärt utvecklinsområde kan även vara aneläen. Följande riktlinjer bör beaktas: Planlänin med detaljplan krävs för ny sammanhållen bebyelse eller när det finns behov av att relera bebyelsen i ett sammanhan. Förutsättninar för hållbar utvecklin ska vara väledande. Tillån till ån-, och cykelvänät, kollektivtrafik, hållbara VA-lösninar samt fysisk tillänlihet är viktit. För att främja interation ska en blandnin av olika funktioner och upplåtelseformer eftersträvas. Hänsyn ska tas till befintli bebyelsestruktur, boendemiljöer och estetiska värden. Rekommendationer för bebyelse utanför primärt utvecklinsområde: Ny bebyelse bör lokaliseras till områden där det finns förutsättninar för samhällsservice, infrastruktur samt kollektivtrafik. Vatten- och avlopp ska kunna lösas på ett hållbart sätt. Planlänin med detaljplan krävs för ny sammanhållen bebyelse eller när det finns behov av att relera bebyelsen i ett sammanhan. Hänsyn ska tas till befintli bebyelsestruktur, boendemiljöer och estetiska värden. Specifika rekommendationer äller för utpekade LIS-områden och finns i LIS-plan, tematiskt tillä. 66

67 23. Bostäder Ny bostadsbebyelse föreslås i huvudsak inom förtätnin- och kompletterinsområden i de orter som i utvecklinsstratein pekats ut som primära kärnor. Fler och nya bostäder skapar oda förutsättninar för kärnorna att fortsätta utvecklas. I kärnorna finns väl utbyd infrastruktur och befolkninsutvecklin i kärnorna stärker möjliheterna att öka andelen hållbara resor. De utpekade utvecklinsområdena för byelse ska prioriteras i den framtida fysiska planerinen. Förtätnin och kompletterin ska ske på ett sätt som bidrar till en od boendemiljö och ska stärka de kvaliteter som uppfattas som attraktiva i de olika områdena och orterna. Att bya nya bostäder enom att förtäta är ofta ekonomiskt mer hållbart än att anläa nya bostadsområden då det innebär att redan befintlia investerinar i kommunal infrastruktur kan nyttjas. Det är även ekoloiskt hållbart eftersom att det stärker underlaet för kollektivtrafik i kommunen samt er möjlihet att ansluta nya bostäder till kommunens ån- och cykelvänät. Omsorsfull förtätnin med od tillänlihet till röna stråk, offentlia miljöer och mötesplatser är även positivt för den sociala hållbarheten. Mer befolkade platser kan även stärka den upplevda känslan av tryhet. Vid förtätnin och kompletterin bör det eftersträvas att underrepresenterade boendeformer i olika storlekar tillkommer. Nya områden ska tillkomma där det finns oda kollektivtrafikmöjliheter. Det är mycket viktit att förtätnin sker med hänsyn till de påående klimatförändrinarna som kommer att innebära förändrade nederbördsmönster och flitiare förekomst av extrema skyfall och väderhändelser. Det innebär utmaninar vad äller omhändertaande av davatten som försvåras om andelen hårdjorda ytor blir större. Vid framtida förtätnin är det därför viktit att enomföra åtärder som innebär att risken för översvämnin av marken minskar. Det kan exempelvis åstadkommas enom att bevara strateiskt lokaliserade röna ytor där davatten kan infiltreras och fördröjas. Det kan också åstadkommas enom att marken höjdsätts på ett sådant sätt att davatten kan avledas till fördröjninsmaasin eller davattenledninar som är dimensionerade utifrån de förändrade nederbördsmönstren. 67

68 Förtätnin- och kompletterinsområden Inom förtätnin- och kompletterinsområden föreslås bostadsbebyelse. Ny bebyelse kan tillkomma i form av förtätnin och kompletterin av befintlia bebyelsemiljöer samt tillskapande av helt nya områden med oda kollektivtrafikmöjliheter. Beteckninar till respektive område hänvisar till plankartan. Gunnarsbyn (BFK1) Bebyelsen i Gunnarsbyn består främst av friliande villor. Bostadshusen är av varierande karaktär och ålder, de flesta uppförda från 1950-talet och framåt. I bykärnan finns en mer homoen bebyelsemiljö i villakvarter med hus uppförda under och 1980-talet. Den offentlia servicen består bland annat av lå- och mellanstadieskola, förskola, hemtjänstverksamhet samt räddninsvärn vid brand. Den kommersiella servicen består av livsmedelsaffär mitt i byn. Det finns också servicepunkt och återvinninsstation. Området har enerellt oda infrastrukturella förutsättninar då det lier inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp samt väar för biltrafik. Ledninsnät för fiber är också utbyt. Området trafikeras av Länstrafiken. Vattentäkten skyddas enom vattenskyddsområde. Separata c-väar saknas. Folkets hus samt kyrkan utör viktia samlinspunkter i byn. Likaså sportklubben med fotbollsplaner samt elljusspår. Råneälven är skyddad som riksintresse för naturvård samt natura Gunnarsbyområdet inår även i bevarandeproram för odlinslandskap, natur- och kulturmiljövärden. Det finns viss planberedskap för bostadsändamål och verksamheter. Inom primär kärna Gunnarsbyn Rekommendationer: Förtätnin bör ske inom befintli bebyelsestruktur. Vattenskyddsområde ska beaktas. Lämpli lokaliserin för bostäder bör utå från hänsyn till naturvärden samt områden för viktia rekreation och friluftsliv. Riksintresse för naturvård och Natura 2000 redovisas på sidorna

69 69

70 Harads och Bodträskfors (BFK2) Området omfattar Harads och Bodträskfors. Harads prälas av sin tid som ett eet kommuncentrum med kyrka samt en tät och blandad bebyelse i byakärnan. Bostadsbebyelsen består av friliande villor, radhus och flerbostadshus, merparten uppförda från 1950-talet och framåt. Det finns offentli service i form av bland annat lå- och mellanstadieskola, förskola, Edestrands äldreboende, ruppbostad, hemtjänstverksamhet, badhus och biblioteksfilial. Den kommersiella servicen koncentreras till stråket läns med rv 97. Det finns också servicepunkt. samlinslokalen Edebor, kyrkan liksom kommersiella verksamheter vid rv 97 som utör viktia samlinspunkter i byn. Harads östra delar berörs av riksintresse för rennärin. I Bodträskfors är bebyelsen mer homoen, med friliande villor huvudsaklien uppförda omkrin talet. Huvuddelen av bebyelsen är samlad norr om vä 682 och Bodträskåns utlopp i Luleälv. Mekanisk verkstad, bärförädlin och åkeri är nåra av de verksamheter som finns på orten. Fotbollsplaner finns i anslutnin till byns östra infart. Bodträskfors nyttjar det serviceutbud som finns i Harads. Det finns viss planberedskap för bostadsändamål i såväl Harads som Bodträskfors. Inom området finns enerellt oda infrastrukturella förutsättninar i form av kommunalt vatten- och avloppsnät, väar för biltrafik. Området trafikeras av Länstrafiken. Inom primär kärna Harads och Bodträskfors Rekommendationer: Förtätnin bör ske inom befintli bebyelsestruktur. Trafiksäkerheten bör stärkas för oskyddade trafikanter som rör si läns med rv 97 vid Harads norra resp. södra infart samt mellan Harads och Bodträskfors. Separata väavsnitt för ån- och cykeltrafik bedöms bidra till att stärka kopplinen mellan orterna men också mildra väens barriäreffekt i Harads. Vattenskyddsområde ska beaktas. Lämpli lokaliserin för bostäder bör utå ifrån hänsyn till naturvärden samt områden viktia för rekreation och friluftsliv. Riksintresse för rennärinen redovisas på s

71 71

72 Boden (BFK3) Området omfattar större delen av Bodens centrala stadsdelar. Bebyelsen består av bostäder samt lokaler för offentlia och kommersiella verksamheter i en traditionell stadsmiljö med kvartersbebyelse. Förutom nåra enstaka bynader från 1800-talet är bebyelsen från 1900-talet, huvudsaklien från nåra expansiva decennier i mitten av seklet. Inom området finns enerellt en od tillån till infrastruktur, i form av kommunalt vatten- och avloppsnät, fjärrvärme samt väar för biltrafik och ån- och cykel. Järnväen och större trafikleder skär enom staden och skapar bullerstörninar och barriäreffekter. Området trafikeras av såväl lokal som reional kollektivtrafik med resecentrum samt Kunsatan som viktia noder för kollektivtrafiken. Det finns enerellt od tillån till offentli och kommersiell service. Miljöerna krin Bodån och Bodträsket är viktia för stadens attraktivitet samt möjliheterna till upplevelser, rekreation och motion för boende och besökare. Det finns planberedskap för ny bostadsbebyelse. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse Inom primär kärna Boden Rekommendationer: På nåra håll behöver ällande stads- och detaljplaner ses över och ersättas med nya, mer ändamålsenlia detaljplaner. Planerin och byande ska anpassas till de olika stadsdelarnas karaktärsdra, förutsättninar och behov. Generellt äller att skapa förutsättninar för ett effektivt markutnyttjande samt möjliheten att nyttja oda kollektivtrafikläen. Lämpli lokaliserin av bostäder ska beakta och ta hänsyn till rekreationsmöjliheter. Hänsyn ska tas till riksintresse för kulturmiljövården samt totalförsvaret som redovisas på s

73 73

74 Sävast/ Sävastön (BFK4) Området omfattar Sävast samt Sävastön. Fram till mitten av 1970-talet, när utbynaden av Sävast påbörjades, bestod området till största del av jordbruksmark och sko. Bebyelsestrukturen domineras av villakvarter utformade för friliande villor. I anslutnin till livsmedelsaffär och skola i Sävast samt vid Trånaatan, Lillärdsväen på Sävastön finns emellertid läre flerbostadshusbebyelse. Inom området finns enerellt oda infrastrukturella förutsättninar i form av kommunalt vatten- och avloppsnät, väar för biltrafik och ett väl utbyt ånoch cykelnät. Fjärrvärmenätet är utbyt i Sävast och stora delar av Sävastön. Området har oda kollektivtrafikförbindelser enom trafikerin av såväl lokal som reional busstrafik. Det finns också en od tillån till offentli service med skolor, förskolor, ruppboenden och idrottsanläninar. Den kommersiella servicen består av en livsmedelsaffär och pizzeria. I ett strateiskt läe intill rv97 och den södra infarten till Sävast/Sävastön finns Boden business park (fd. SKAPA). Anläninen expanderar och inrymmer ida företaspark, konferenslokaler, restauran och hotell. Filmpool nord har etablerat si i området och en filmstudie är under uppförande. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse Inom primär kärna Sävast Rekommendationer: Planberedskapen bör stärkas enom översyn av befintlia detaljplaner. Detaljplaner för kompletterin och förtätnin av befintlia miljöer samt för helt nya områden för bostäder bör upprättas. Planerin och byande bör anpassas till ortsstruktur och respektive ortsdels karaktärsdra, förutsättninar och behov. Rekreation och friluftsliv samt närheten till naturen ska beaktas. Generellt äller att skapa förutsättninar för ett effektivt markutnyttjande samt möjliheten att nyttja oda kollektivtrafikläen. Miljöerna krin Lule älv, Sävastån, Golfströmmen och Åberet är viktia för ortens attraktivitet samt möjliheterna till upplevelser, rekreation och friluftsliv. Golfbanan, Träffpunkten samt skidstuan med motionsspår är viktia fritidsanläninar och tillika samlinspunkter för boende och besökare. Svänleden är hårt belastad av biltrafik och utör därför en barriär mellan bebyelsen på ömse sidor av väen. Biltrafiken på Svänleden er liksom järnväen upphov till bullerstörninar. Planberedskap för ny bostadsbebyelse finns på Brännan, Sävastön samt vid Potatisväen, i närheten av Brönjaskolan. Därutöver finns enbart ett fåtal, strövisa obebyda tomter för bostadsbebyelse. 74

75 75

76 Unbyn (BFK5) Området omfattar Unbyn. Miljön prälas av det öppna odlinslandskapet och den äldre traditionella bebyelsen med välbevarade årdsmiljöer med norrbottensårdar, baarstuor, laduårdar, uthus och bodar läns med byatorna Unbynväen och Sörbysväen. I de västra delarna finns villakvarter med bebyelse av modernare karaktär. Den befintlia infrastrukturen består av kommunalt va-nät, lokalator samt delvis utbyt c-nät. Fibernät för bredband finns i byn. Unbyskolan är en kommunal skola för F-klass-åk 6. Förskola är också kommunal. Förutom den obemannade drivmedelsstationen saknas kommersiell service. I området krin Unbyn finns en lån obruten hävd av marken. Landskapet prälas av öppna odlinsmarker med ett stort antal lador och en väl samlad byakärna delvis beläen på en moränås intill älven. Odlinslandskapet omkrin Avan-Unbyn utör riksintresse för kulturmiljövården (nr 8) och är samtidit klass 1 och 2 objekt i bevarandeprorammet för odlinslandskapets natur- och kulturvärden. Inom området finns höa värden vad äller natur och kultur. Det finns i dasläet inen planberedskap för ny villabebyelse i Unbyn. Området trafikeras av reional kollektivtrafik. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse Inom sekundär kärna Unbyn Rekommendationer: Planberedskapen för bostäder bör stärkas i Unbyn. Lämpli lokaliserin för bostäder bör utredas med hänsyn till landskapsbilden och möjliheterna att fortsatt bruka odlinsmarken. En vikti del i detta är att tillkommande bebyelse bör ansluta till befintli bebyelsestruktur och infrastruktur samt att hänsyn tas till det öppna jordbrukslandskapet. Vid bylov och detaljplanerin ska hänsyn tas till kulturhistoriska värden hos den äldre bebyelsen som är karaktärsskapande i riksintresset Avan-Unbyn. Riksintresse för kulturmiljövården redovisas på s

77 77

78 Utredninsområden Utredninsområden som kan vara aktuella för bebyelse. Konflikt med andra planerinsintressen kan finnas. Ny bebyelse förutsätter vidare utredninar samt detaljplanelänin. Inen ny bebyelse som kan antas förhindra en lämpli framtida planlänin bör tillåtas. Påående markanvändnin äller tills vidare. Beteckninar till respektive område hänvisar till plankartan. Kusån/ Kusön (BU1) Området domineras av skos- och odlinsmark. I Kusån är bebyelsestrukturen les. Det finns både permanenta bostäder och fritidshus. Bynaderna är av varierande ålder och är koncentrerade till området närmast Lule älv samt läns med Kusåväen. Kusön är i de norra delarna bebyt med fritidshus som till betydande delar har omvandlats till året runt-bostäder. I denna del lier husen tätt placerade, huvudsaklien läns med Kusån. I området finns också ett antal årdar. Det saknas offentli och kommersiell service. Inom området finns sommarvatten men det saknas ida kommunalt avloppsnät. Den kommunala rundvattentäkten lier inom området och Kusön omfattas i stor utsträcknin av skyddsföreskrifter. En utbynad av bostäder förutsätter att ny bebyelse kan anslutas till det kommunala va-nätet. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse Inom primär kärna Boden Inriktnin: Friliande villor. Utredninsbehov: Förutsättninarna för ny bostadsbebyelse i området bör utredas närmare. I det fortsatta arbetet bör följande aspekter beaktas: påverkan på vattentäkt, framtida utbynad av kommunalt avloppsnät, översvämninsrisk, jordbruksmark, landskapsbild, framkomlihet på rv 97 samt bullerstörninar från rv 97. Rekommendation: Alla större förändrinar i området ska föreås av detaljplan. Områdets utvecklin ska ske med hänsyn till områdets karaktär och värden kopplade till landskapsbilden. 78

79 79

80 Trånfors (BU2) Området lier i anslutnin till vä 356 broförbindelse över Lule älv. I direkt anslutnin till bron finns en rupp av moderna villor. Bebyelsemiljön i väster är äldre och mer traditionell till sin karaktär. Marken är öppen mellan bebyelserupperna. Strandområdet är bevuxet med träd. Lämninar från Enelska kanalen sträcker si i områdets västra del, parallellt med Kanalväen. Enelska kanalen är skyddad som fornlämnin samt riksintresse för kulturmiljövården. I Trånfors finns förskola men i övrit saknas offentli och kommersiell service. Området trafikeras av lokal kollektivtrafik. Halva området, den västra delen, lier inom det kommunal verksamhetsområdet för vatten- och avlopp. Den nordöstra bebyelseruppen samt Enelska kanalen omfattas av detaljplan. Övria delar av området är inte planlat. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse Inom primär kärna Boden Inriktnin: Friliande villor Utredninsbehov: Förutsättninarna för ny bostadsbebyelse i området bör utredas närmare. I det fortsatta arbetet bör följande aspekter beaktas: anslutninsväar, vattenförsörjnin och avloppshanterin, påverkan på riksintresse för kulturmiljö (se s. 39), risk för översvämnin. Rekommendation: Förutsättninarna för ny bebyelse inom området ska prövas enom planlänin enlit PBL. 80

81 81

82 Norra Svartbyn (BU3) Området är skosbeklätt, till största del av barrträd. Landskapet är kuperat med en stark lutnin mot Svartbyträsket i sydväst. Terränen är att betrakta som obruten med endast ett fåtal bostadshus, främst läns med Svedjebersväen som sträcker si i områdets mitt. Vä 605, Svedjebersleden avränsar området i norr och Svartbyleden i söder. I Norra Svartbyn finns förskola samt biblioteksverksamhet men i övrit saknas offentli och kommersiell service. Norra Svartbyn trafikeras av lokal kollektivtrafik. Endast de södra delarna av området lier inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten- och avlopp. En smal remsa i anslutnin till Svartbyleden omfattas av detaljplan, i övrit är området inte planlat. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse Inom primär kärna Boden Inriktnin: Blandade hustyper Utredninsbehov: Förutsättninarna för ny bostadsbebyelse i området bör utredas närmare. I det fortsatta arbetet bör följande aspekter beaktas: anslutninsväar, vattenförsörjnin och avloppshanterin, påverkan på riksintresse för försvarsmakten samt kulturmiljövärden kopplade till riksintresset Boden [BD74e] samt Norrbottens kulturmiljöproram. Rekommendation: Förutsättninarna för ny bebyelse inom området ska prövas enom planlänin enlit PBL. Plan- och lovärenden ska remitteras till Försvarsmakten. 82

83 83

84 Sävastväen (BU4) Området består i huvudsak av obruten terrän med barrsko. Sävastväen (vä 588) anränsar till områdets västra del. Området saknar offentli och kommersiell service, men anränsar till tätorten Sävast där det finns kommersiell och offentli service. Området trafikeras av lokal samt reional kollektivtrafik. Området lier utanför verksamhetsområde för vatten- och avlopp och omfattas inte av detaljplan. Områdets anränsar till friluftsområde med motionsspår och ridväar. Området omfattas av riksintresse kulturmiljövård och Norrbottens kulturmiljöproram. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse I anslutnin till primär kärna Sävast Inriktnin: Främst friliande villor Utredninsbehov: Förutsättninarna för ny bostadsbebyelse i området bör utredas närmare. I det fortsatta arbetet bör följande aspekter beaktas: bullerstörninar från vä 588, trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, påverkan på friluftsliv, förekomst av naturvärden, risk för ras- och skred, kulturmiljövärden, vattenförsörjnin och avloppshanterin. Rekommendation: Förutsättninarna för ny bebyelse inom området ska prövas enom planlänin enlit PBL. Områdets utvecklin ska ske så att områdets karaktär och värden kopplade till natur och friluftsliv inte år förlorade. 84

85 85

86 Sävastnäs (BU5) Sävastnäs omes rv 97 av stora, sammanhänande och aktivt brukade åkerarealer, mindre skospartier samt bebyelse. På den nordöstra sidan av väen lier årdsmiljöer kopplade till jordbruket tillsammans med ett antal bostadsfastiheter, utspridda, samt nåot uppdrana från väområdet. På den västra sidan av väen, ner mot Lule älv är bebyelsestrukturen huvudsaklien koncentrerad till områdets mitt. Åkermarken tar vid i norr respektive söder. Här blandas moderna villor med fritidshusbebyelse som omvandlats till året runt-bostäder samt ett antal fritidshus. Det saknas offentli och kommersiell service. Området är inte anslutet till kommunalt vatten eller avlopp. Före detta fritidshusbebyelsen är planlad på 1980-talet. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse I anslutnin till primär kärna Sävast Inriktnin: Friliande villor Utredninsbehov: Förutsättninarna för ny bostadsbebyelse i området bör utredas närmare. I det fortsatta arbetet bör följande aspekter beaktas: bullerstörninar från rv97, strandskydd, påverkan på enskild vattentäkt, anslutnin till ny trafikplats rv 97, översvämninsrisker, påverkan på jordbruksmark, landskapsbild, kollektivtrafikförsörjnin, oskyddade trafikanters tillänlihet till offentli och kommersiell service i Sävast, vatten- och avlopp. Rekommendation: Fortsatt utrednin avvaktas till slutilti dranin av rv 97 har beslutats. Förutsättninarna för ny bebyelse inom området ska prövas enom planlänin enlit PBL. 86

87 87

88 Bodön (BU6) Bodön är till stor del skosbeklädd. I områdets mitt finns åkermark. Ön saknar broförbindelse med fastlandet såväl mot väster som mot öster. Bodön är bebyd med drya 20-talet fritidshus, varav de flesta är placerade på den västra sidan, med närhet till strandområdet. Det finns även två permanentboende i området. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse I anslutnin till primär kärna Sävast Inriktnin: Friliande villor Utredninsbehov: Förutsättninarna för ny bostadsbebyelse i området bör utredas närmare. I det fortsatta arbetet bör följande aspekter beaktas: strandskydd, hållbara va-lösninar, eotekniska förutsättninar för rundlänin, översvämninsrisker, bullerstörninar från rv97, broanslutnin till fastlandet vid Sävastnäs samt eventuellt till den västra sidan. Rekommendation: Nya bostäder i området förutsätter en ny broförbindelse till fastlandet samt anslutnin till kommunalt VA. Förutsättninarna för ny bebyelse inom området ska prövas enom planlänin enlit PBL. 88

89 89

90 Fyraårdarshöjden (BU7) Fyraårdarshöjden består av en moränry som omes av änsmarker som kraftit sluttar mot söder och norr. Bebyelseruppen på höjden omes av det öppna odlinslandskapet med flertalet lador. De flesta av husen är permanenta bostäder. Området lier inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Området trafikeras av lokaltrafiken. Natur- och kulturvärden är kopplade till odlinslandskapet vilket ör att området finns med i bevarandeproram för odlinslandskapet (där det beskrivs som ett representativt och tätortsnära ladlandskap med stort ornitoloiskt värde ) samt att det omfattas av landskapsbildsskydd enlit 19 naturvårdslaen. Landskapsbildskyddet innebär att tillstånd från Länsstyrelsen krävs för nybynad, uppla, kalavverknin, framdraande av luftlednin och matjordstäkt. Inom primärt utvecklinsområde för bebyelse Inom primär kärna Boden Inriktnin: Friliande villor Utredninsbehov: Förutsättninarna för ny bostadsbebyelse i området bör utredas närmare. I det fortsatta arbetet bör följande aspekter beaktas: påverkan på natur- och kulturvärden samt landskapsbild. Rekommendation: Förutsättninarna för ny bebyelse inom område ska prövas enom planlänin enlit PBL. Områdets utvecklin ska anpassas till landskapsbilden så att områdets karaktär och värden kopplade till odlinslandskapet inte år förlorade. En landskapsanalys ska tas fram som planerinsunderla. I samband med planlänin ska landskapsbildsskyddet hanteras. Nya bostäder inom området förutsätter investerinar för att utöka kapaciteten i avloppsnätet. 90

91 91

92 24.Verksamheter Bodens kommun har haft en positiv befolkninsutvecklin sedan år Huvudanledninen till denna öknin är att kommunen har kunnat ta emot en del av Sveries invandrin. För att visionen om invånare ska bli verklihet måste inflyttare i höre rad än hittills välja att stanna kvar. Bodens kommun bedömer att det kommer att krävas ett tillskott av cirka 1000 nya arbetstillfällen i kommunen för att befolkninen ska öka med 2000 invånare till Arbetstillfällen är väsentlit för att bya en varakti bas för de omkrin 2000 invånare som krävs för att nå visionen. Inom IT-närinen förväntas stora investerinar och arbetstillfällen att tillkomma inom anlänin och drift av serverhallar och datacenter. Kommunen är väl lämpat för etablerin av elintensiv industri enom tillånen till stabil elinfrastruktur, naturli kylnin samt förnyelsebar vatten- och vindkraft till låa enerikostnader. Redan etablerade datacenter har skapat 50 varaktia arbetstillfällen inom kommunen. Boden Business Aency uppskattar att datacenter kan komma att innebära 400 till 500 varaktia arbeten inom kommunen till år Besöksnärinen inom Bodens kommun består främst av eveneman och attraktioner samt naturinriktade upplevelser som marknadsförs nationellt och internationellt. Turism- och besöksnärinen har od potential att växa och bidra till en mer differentierad arbetsmarknad i Bodens kommun i framtiden. Fortsatt arbete med od tillänlihet till kollektivtrafik och transportinfrastruktur skapar förutsättninar för fortsatt stark tillväxt inom turismnärinen. God tillänlihet till Luleå Airport är av särskild vikt. Hästnärinen är vikti för kommunens utvecklin. Inom Bodens tätort finns en av Sveries nordliaste tävlinstravbana samt ridhus, träninsbanor och ett väl utbyt ridvänät. Även verksamheter med kopplin till hästnärinen finns etablerat inom tätorten. I tätorten finns utpekat område som lämpar si för hästverksamhet och hästnära boende. Satsninar inom miljöteknikområdet påår enom arbetet med etablerin av ett innovationscentrum. Boden Cleantech Center ska bland annat omfatta ny förädlin av restprodukter till alternativa bränslen samt nya återvinninsprocesser, behandlinar samt deponerin. Intentionen är en materialhanterin med minskad miljöbelastnin och maximalt nyttjande av materialflöden på den lokala och reionala marknaden. Avsikten är att säkerställa ytterliare utvecklin av området enom strateiska markinköp. Funktionsblandnin Planförslaet förespråkar en blandnin av funktioner enom förtätnin och kompletterin. Arbetsplatser och bostäder bör intereras med varandra. Marktillån med od tillån till infrastruktur Planförslaet möjliör för större etablerinar exempelvis elintensiv verksamhet eller industriverksamheter enom utpekande av verksamhetsområden som består av stora markarealer med od tillån till infrastruktur så som vä, järnvä, kraftnät för el samt vatten och avlopp. Inom Bodens kommun finns ida ina befintlia verksamhetsområden som lämpar si för storskalia etablerinar med stora arealbehov. Det finns därför ett stort behov av att tillskapa en planberedskap för denna typ av etablerinar. Svartbyn (VU5) pekas i översiktsplanen ut som en lämpli lokaliserin. Kärnområde för friluftsliv och turism Kärnområde för friluftsliv och turism pekas ut för besöksnärinens utvecklin. Avsikten är att fortsätta att skapa möjliheter för närinen att vidareutvecklas. Handel Områden lämplia för handel pekas ut i enlihet med Stratei för detaljhandelns utvecklin i Bodens kommun. En överripande målsättnin för kommunen bör vara att ha en eorafiskt sammanhållen och koncentrerad detaljhandel snarare än att sprida ut den på ett antal olika områden, eftersom det senare riskerar att leda till otydlihet samt ökade sök- och transportkostnader för konsumenterna. Risken är därmed stor att konsumenterna väljer andra inköpsställen framför handeln i Boden. Läs mer: Detaljhandelstratei Bodens kommun, 2011 Inriktnin för verksamheter: Funktionsblandnin Marktillån med od tillån till infrastruktur Kärnområde för friluftsliv och turism Bodens kommun ska ha en hö mark- och planberedskap som möjliör nyetablerin och expansion av verksamheter Verksamhetsområden som är avsedda för handel ska vara lokaliserade så att å, cykla och åka kollektivt är ett attraktivt transportalternativ 92

93 Verksamhetsområdena delas in i följande kateorier: Verksamhetsområde med viss möjlihet till förtätnin- och kompletterin (VFK) Planlat och i stort sett utbyt. Verksamhetsområde för utvecklin och nyetablerinar (V) Planlat med kvarstående byrätter eller delvis planlat. Utredninsområde för verksamheter (VU) Ej planlat. Kräver detaljplanelänin. Militär anlänin (MA) Häst vid Bodentravet 93

94 Verksamhetsområden inom primär kärna Gunnarsbyn Beteckninar hänvisar till plankarta VFK9 Hallonväen Befintlit verksamhetsområde med återvinninsstation och industrilokal. Området har tillån till överripande kommunikationer i form av närheten till vä 760. Inom förtätnin- och kompletterinsområde Gunnarsbyn VFK8 Klöverväen Befintlit verksamhetsområde för livsmedelsbutik. Områdets har ett strateiskt skyltläe mot vä 760. Inom förtätnin- och kompletterinsområde Gunnarsbyn V9 Stora väen Gunnarsbyn Befintlit verksamhetsområde med pumpstation och affärslokal. Området har ett strateiskt läe med anslutnin till vä 760. Inom förtätnin- och kompletterinsområde Gunnarsbyn 94

95 95

96 Verksamhetsområden inom primär kärna Harads och Bodträskfors Beteckninar hänvisar till plankarta V10 Hällknösens verksamhetsområde Verksamhetsområde för skosnärinen samt andra verksamheter. Utvecklinsområde för innovativa lösninar inom skosnärinen. Tillån till överripande infrastruktur i form av riksvä 97 och kraftnät för el. Delvis inom förtätnin- och kompletterinsområde Harads och Bodträskfors VFK7 Harads industriområde Befintlit verksamhetsområde för återvinninscentral och blandade verksamheter. Området har od tillån till infrastruktur enom anslutnin till riksvä 97. Inom förtätnin- och kompletterinsområde Harads och Bodträskfors VU11 Område för turismverksamhet Harads Verksamhetsområde för främst turistverksamhet. Delvis inom förtätnin- och kompletterinsområde Harads och Bodträskfors 96

97 97

98 Verksamhetsområden (VU) inom primära kärnor Boden och Sävast samt primärt utvecklinsområde för bebyelse Beteckninar hänvisar till plankarta VU3 Dammväen Möjlit verksamhetsområde med od infrastruktur enom tillån till kraftnät för el samt vä 616. VU4 Häradsväen Möjlit verksamhetsområde med förbindelse till riksvä 97 enom trafikplats södra Svartbyn. Hänsyn ska tas till rekreationsområde Gruvberet och får inte försvåra möjliheterna för det rörlia friluftslivet. Delvis utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp. VU5 Svartbyn Området lier öster om Norra Svartbyn och består till överväande delen av skosmark. Inom området finns ida två befintlia permanenthus och nåra fritidshus. Ett större befintlit ställverk med utbyt kraftledninsnät finns i områdets omedelbara närhet. Genom utbynad av en ny tillfartsvä skapas förbindelse med riksvä 97 via trafikplats Södra Svartbyn. Möjlihet finns att på sikt utveckla en odsterminal vid befintli mötesstation på stambanan söder om Gamla Luleväen som kan tillodose behovet av effektiva transporter. Området lier utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp. Området kan försörjas med vatten och avlopp antinen enom anslutnin till befintlit va-nät i Norra Svartbyn eller enom lokala lösninar. En vikti förutsättnin är också att det att inom Bodens kommun inte finns andra läen med lika ynnsamma förutsättninar för lokaliserin av storskalia etablerinar med hänsyn till att följande krav för lokaliserin är uppfyllda inom området: verksamhetens störninar på befintli bebyelse är små tillånen till el är stor närhet till befintlia kommunikationer i form av vä och järnvä finns eller kan tillskapas. VU7 Sävastön östra Utvecklin ska främst ske i anslutnin till Boden Business Park på västra sidan av riksvä 97. Området har od tillån till kraftnät för el med lokaliserin av befintlit ställverk. Framtida trafikplats Sävastön möjliör od tillänlihet till området. Inom förtätnin- och kompletterinsområde Sävast. VU8 Bodsvedjan Möjlit verksamhetsområde med od infrastruktur enom tillån till kraftnät för el samt vä 616. VU9 Boden Cleantech Center/ Brännkläppen och Svalet Verksamhetsområde som omfattar befintli avfallsanlänin och bertäkt. Strateiskt läe enom förbindelser med vä 356. Verksamhetsområdet föreslås med viss utvidnin från befintli verksamhet för framtida expansion inom framförallt innovationsområde för miljöteknik. Lier i stor utsträcknin utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp. Eventuell anslutnin till området med järnvässpår bör utredas vidare. Plan- och lovärenden ska remitteras till Försvarsmakten. VU10 Värmeverket Verksamhetsområde för värmeverket. Området föreslås utvidas för värmeverkets verksamhet och eventuella förbehandlins anläninar. Området kan även vara aktuellt för mellanlarin enom od transportförbindelse från riksvä 97. VU6 Fortsättnin Torpärdans västra Verksamhetsområde med od tillån till infrastruktur samt bra skyltläe med lokaliserin intill riksvä 97. Anslutnin till riksvä 97 bör utredas vidare i framtida planlänin. 98

99 99

100 Verksamhetsområden (VFK och V) inom primära kärnor Boden och Sävast primärt utvecklinsområde för bebyelse Beteckninar hänvisar till plankarta VFK 1 Björkelund Befintlit verksamhetsområde med expansions potential för små industri- och kontorsändamål. VFK 2 Uleatan Verksamhetsområde för främst handel. Den fysiska tillänliheten skall vara hö för såväl bilburna konsumenter som resenärer med kollektivtrafik, fotänare och cyklister. Komplementärt förhållande till Bodens centrum. Delvis inom förtätnin- och kompletterinsområde Boden. VFK3 Stureatan Verksamhetsområde för främst handel. Annan verksamhet kan även ses som lämpli. Den fysiska tillänliheten skall vara hö för såväl bilburna konsumenter som resenärer med kollektivtrafik, fotänare och cyklister. Stureatan ska komplettera Bodens centrum. Inom förtätnin- och kompletterinsområde Boden. VFK4 Torpädan västra industriområde Befintlit verksamhetsområde med blandad verksamhet. Den fysiska tillänliheten skall vara hö för såväl bilburna konsumenter som resenärer med kollektivtrafik, fotänare och cyklister. Komplementärt förhållande till Bodens centrum. Torpärdans västra industriområde har ett strateiskt skyltläe mot riksvä 97. Detta bör beaktas i fortsatt utvecklin av området. VFK5 Torpärdan östra industriområde Verksamhetsområde med blandade verksamheter. Området har ett strateiskt skyltläe mot riksvä 97. Detta bör beaktas i fortsatt utvecklin avområdet. V1 centrum för hästverksamhet Befintlit verksamhetsområde primärt för utvecklin av hästverksamhet med befintlia hästanläninar, tränins- och rekreationsytor. Inom området finns även möjliheter för bostadsutvecklin med hästhållnin. V2 Kårbacken/Älvbrinken Kårbacken lämpar si främst för volymkrävande verksamheter och kontor. Viss sällanköpshandel ses som lämpli. Inom utpekat område finns i övrit stora ytor för större etablerinar. Inom området finns även multiarena vars expansionsmöjliheter ska beaktas. V3 Kaptensatan Verksamhetsområde för främst handel. Kaptensatan har ett centralt läe vilket ör att området kan nås enom ån, cykel och kollektivtrafik. Kaptensatan ska ha en kompletterande roll till centrum, Torpärdan och Uleatan. Strateiskt läe med lokaliserin vid riksvä 97. V4 Moråsen och banårdsområdet Befintlit verksamhetsområde som omfattar träförädlinsverksamhet och banårdsområdet. Moråsen har oda förbindelser till överripande väinfrastruktur enom Moråsleden och vä 356 samt anslutnin till industrijärnvässpår. Området belastas till viss del av förorenad mark. V5 centrum Befintlit verksamhetsområde för främst utvecklin av handel och kontor. Inom förtätnin- och kompletterinsområde Boden. V6 område för turismverksamhet Verksamhetsområde för främst turistverksamhet. V7 Boden Business Park Befintlit verksamhetsområde med expansions möjliheter för kontor och industri. Verksamhetsområdet har od tillån till överripande transportinfrastruktur enom riksvä 97. Genom tillånen till kraftnät för el finns potential för elintensiv verksamhet. Inom förtätnin- och kompletterinsområde Sävast. 100 V8 Garnisområdet Befintlit verksamhetsområde med utvecklinspotential för framförallt kontor. I området ida finns främst kontor, men även skolverksamhet. Området har även bra förutsättninar för andra verksamheter. Området har ett centralt läe i Bodens tätort vilket innebär oda möjliheter för ån, cykel och kollektivtrafik.

101 101

102 25. Teknisk försörjnin Bredband Nuläe Behovet av bredbandstjänster ökar och tillånen till bra bredband avör ofta var människor väljer att bosätta si eller bedriva verksamhet. Kommunerna har fått en allt större roll när det äller att driva på utvecklinen inom området, exempel på detta är möjliheter till bidra för att utveckla bredbandstillånen på landsbyd. Även plan och bylaen pekar på kommuneas ansvar för samhällsvikti infrastruktur, där bredband inår som en naturli del likaväl som väar, el, vatten och avlopp. Boden har ida en od tillån till bredband bortsett från enstaka områden. Målsättninen i Boden är densamma som den nationella målsättninen, det vill säa att minst 90% av alla medborare bör ha tillån till 100 Mb/s på sitt fasta boendeställe år Utfallet i Boden har de senaste åren ökat från cirka 55% till 79,3% för Stora delar av bredbandsleveranserna i Boden sker ida via ADSL och koaxialnät som beräknas ha od funktion ida men framtiden är mer osäker hur läne dessa nät är fulloda för nya tjänster med höa bandbreddskrav. ADSL som teknik är dessutom under avvecklin där man börjat med mindre orter på landsbyden. Utvecklinsbehov Med daens tjänsteutvecklin är det sannolikt att målet med 100Mb/s är för låt, framtida tjänster kommer att kräva höre hastiheter och nya nätverk måste utformas för att klara betydlit höre hastiheter. Kommunen har byt bredband i alla större byar på landsbyden. En utbynad av ett antal mindre byar och kompletterinar befintlia nät krävs för att kunna anse landsbyden som utbyd. Relerna för beviljande av bidra har förändrats och villkoren kräver ida att den privata medfinansierinen är betydlit större än tidiare. Detta ör att anslutninsaviften ökar kraftit vilket kan försvåra vidare utbynader på landsbyden. Det finns ett behov samordnin mellan de olika aktörerna så att helheten blir bra för hela kommunen samt en emensam stratei för utbynad och förutsättninar för satsninar där det är svårt att räkna hem en bredbandsutbynad. Här behöver kommunen å in och stötta när det äller samordnin och stratei, och det behöver påbörjas snarast för att inte få mer akuta fråor i nätet i sin helhet. Kommunens ena aktiviteter på bredbandsområdet sker ida via bostadsstiftelsen, eneribolaet och Kommunledninsförvaltninen. Dessa aktiviteter kan med fördel samordnas för att nå synerieffekter. För att nå kommunens syften med samordninen finns det nåra kärnvärden som måste finnas med i stratein: Stratein ska i första hand bidra till att det sker utbynader på orter eller stadsdelar där det inte kommer att ske nåon utbynad av befintlia marknadsaktörer eller där befintlia infrastrukturer för fast bredband monteras ner. De nät som bys ska vara robusta och klara framtida behov av ökad bandbredd. Anslutninsavifterna för abonnenter på landsbyden bör vara på samma nivå som i mer centrala delar av Boden. Stratein ska bidra till att utveckla tillånen till bredband på landsbyden och centrala delar av Boden. Anslutninsrad och stort intresse från privatpersoner och företa ska vara en parameter i prioriterinen. Stratein ska i första hand bidra till att de nät som etableras är öppna med flera konkurrerande tjänsteleverantörer. I det fall finansierinen av utbynad kräver ett stänt nät ska stänninen vara tidsberänsad och slutkundsvillkoren ska vara förmånlia under hela den stända perioden. I mer centrala delar av Boden är marknaden uppdelad på en mänd aktörer. Var för si har dessa aktörer för liten volym varför det är tveksamt om marknaden kommer att bya, utöver nåra få lönsamma bostadsområden. 102

103 Vatten- och avloppsförsörjnin VA-huvudmannen levererar tre olika typer av allmänna vattentjänster: dricksvatten, spillvatten och davatten. Verksamhetsområde finns upprättat för dricksvatten och avlopp. Av kommunens befolknin är cirka 90 procent anslutna till kommunalt VA. Översiktsplanerinen i Bodens kommun har planerinshorisont till år VA-utvecklin sker normalt med länre tidsperspektiv eftersom ledninsnät förväntas vara i bruk åtminstone mellan 70 till 100 år. Processanläninar, exempelvis bynader och utrustnin i vattenverk har ofta en kortare livsländ, cirka 25 till 40 år, men enom renoverinsåtärder förläns livsländen och i praktiken är det ovanlit med drastiska förändrinar av det befintlia VA-systemets lokaliserin. Översiktsplanearbetet har samordnats med arbetet med kommunens VA-plan. Stor del av försla till bebyelse omfattas av verksamhetsområden för vatten och avlopp. Områden för bostäder och verksamheter som ej lier inom verksamhetsområden för vatten och avlopp specificeras särskilt i beskrivnin och fråan bör utredas särskilt. Det är viktit att säkerställa lånsikti tillån till dricksvatten av od kvalitet. I Bodens kommun finns ett vattenskyddsområde som skyddas enlit 7 kap. 21 och 22 miljöbalken. Det finns även ett flertal rundvattentäkter som har status av skyddsområden. Davatten I en framtid med ett varmare och blötare klimat med fler kraftia ren än ida så är det viktit att säkerställa en lånsiktit hållbar davattenhanterin. Davattennätet kan i framtiden behöva dimensioneras utifrån förändrade förutsättninar med ökad nederbörd och fler nollenomånar. Förtätnin innebär ofta en höre andel hårdjorda ytor vilket innebär att davatten inte kan infiltreras i marken. Med anlednin av det kommer att bli allt vanliare med kraftia skyfall i framtiden så är det viktit att ställa höa krav på en väl enomtänkt och funerande davattenhanterin i samband med förtätnin i kommunens tätorter. Rekommendationer: Vid exploaterin och planerin i tätorter ska fråor om hanterin och renin av davatten särskilt uppmärksammas. Davatten ska i första hand omhändertas inom respektive fastihet. Grönstrukturens betydelse för infiltration av davatten ska uppmärksammas vid förtätnin. Rekommendationer: Vid exploaterin inom vattenskyddsområde ska skyddsföreskrift följas (25 FS2010:959 A 58). Om det bedöms vara nödvändit ska åtärder enomföras för att säkerställa att rundvattnet inte påverkas neativt. Vid exploaterin inom skyddsområde för rundvattentäkter ska risk för neativ påverkan på rundvattnet utredas innan exploaterin. Om det bedöms nödvändit ska det i detaljplan releras vilka åtärder som ska enomföras för att undvika neativ påverkan. 103

104 26. Trafik och infrastruktur Hållbart och tillänlit Ida finns ett väl utbyt lokalt kollektivtrafiknät för buss och det finns stor potential att förbättra pendlinsmöjliheterna med kollektivtrafik när de framtida järnvässatsninarna blir verklihet. Fortsatt utvecklin av kollektivtrafiken där en större andel personresor sker med buss eller tå är en vikti hållbarhetsfråa. Genom att kunna erbjuda effektiva kollektivtrafikresor kan klimatpåverkan minskas samtidit som tillänliheten till en arbetsmarknad med en större månfald av olika yrken förbättras. Det är särskilt viktit för att fler ska kunna bo i Bodens kommun och öra karriär och arbeta inom yrken som matchar deras kompetens, utbildnin och preferenser. Att både kvinnor och män kan delta fullt ut på arbetsmarknaden är viktit för att stärka den ekonomiska jämställdheten. Kollektivtrafiksystemet ska därför prälas av en hö tillänlihet och hö turtäthet. Bättre sammankopplin mellan olika trafiksla ska bidra till hela resan perspektivet och till att öka kollektivtrafikens attraktivitet för alla. Det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 innebär att stora omställninar måste öras. Framför allt handlar det om att resorna inom kommunen måste bli mer enerieffektiva enom att människor väljer andra trafiksla än bilen. Kommunen är dock stor till ytan vilket ör att vissa bilresor kan vara svåra att ersätta. I dessa fall handlar det om att förespråka klimatsmarta resor enom användande av förnybara drivmedel. Bebyelseutvecklinen spelar stor roll för förutsättninarna att nyttja hållbara transportsätt. Utvecklinen i kommunen måste ses i ett helhetsperspektiv där trafik- och infrastrukturfråor är en vikti del. Tryt och säkert En tät bebyelsemiljö ställer höa krav på trafiksäkerheten. Människor möts på mindre ytor och konflikterna mellan trafiksla blir fler. Det nationella trafiksäkerhetsmålet till år 2020 innebär att antalet dödade ska halveras och antalet allvarlit skadade ska minska med 25 procent mellan år 2007 till Ökad hastihetsefterlevnad är den enskilt viktiaste faktorn för att nå båda målen och ett ökat fokus på oskyddade trafikanter är centralt för att nå målet om färre mycket allvarlit skadade. Detta innebär att ån och cykeltrafikanter ska prioriteras i den täta miljön. En tätare miljö ställer även krav på en prioriterin av användarrupper för trafik och parkerin. Tryhet är en vikti aspekt vid utvecklin och underhåll av ånoch cykelvänätet där framför allt belysninsåtärder bör prioriteras. Inriktnin för trafik och infrastruktur: Utånspunkt för fortsatt planerin ska vara ett hållbart, tillänlit, tryt och säkert trafiksystem. Utvecklinen av transportinfrastrukturen ska bidra till en lånsiktit hållbar utvecklin. Olika kollektivtrafiksla ska komplettera varandra och samordnin av biljettsystem och tidtabeller bör ske för att hela resan ska funera. Utbynad av ån- och cykelvänätet ska prioriteras vid exploaterin. Kontinuerlit underhåll av ån- och cykelväar stärker möjliheterna att färdas till fots och med cykel året runt. Gån- och cykelvänätet i kommunen är relativt väl utvecklat med cirka 9 mil kommunala och 2,5 mil statlia ån- och cykelväar. Från Bodens centrum utår sex cykelstråk via vilka såväl olika stadsdelar inom Bodens tätort som andra tätorter i kommunen kan nås. Utånspunkten för kommunens trafikplanerin är att det ska vara enkelt, attraktivt och trafiksäkert att å och cykla i Bodens kommun. Konkret innebär detta att eftersträva ena och tilltalande ån- och cykelväar med hö standard enom att prioritera drift och underhåll året runt. 104

105 Markreservat för infrastruktur Nedan redovisas markreservat för infrastruktur. Markreservaten syftar till att säkerställa infrastruktursatsninar som kan komma att enomföras inom planperioden. Benämninar hänvisar till plankarta. Ombynation riksvä 97 (R1, R2 och R3) Reservat för sista etapp av ombynation av riksvä 97 till mötesfri vä, sträckan Boden- Luleå. Markreservatet avser parallellvä samt tillkommande trafikplatser på sträckan Södra Sunderbyn- Sävast. Dubbelspår järnvä (R4) Markreservat för dubbelspårsutbynad av järnvä för sträckan Boden- Luleå. Rekommendationer: Markreservatet är unefärlit och ränserna är inte exakta. Det kan därför vara möjlit med utvecklin inom reservatet. En sådan utvecklin förutsätter utredninar enom exempelvis detaljplanelänin för att säkerställa att planerad utvecklin inte försvårar dubbelspårsutbynad. Kopplin rv 97 - utredninsområde för verksamheter Svartbyn (R5) Markreservatet avser att säkerställa förbindelse mellan verksamhetsområde Svartbyn samt trafikplats Södra Svartbyn och riksvä 97. Befintlia väar som er kopplin mellan det tänkta verksamhetsområdet och riksvä 97 har i dasläet inte den standrard och trafiktålihet som erfodras. Möjlihet kan finnas att på sikt utveckla en odsterminal vid befintli mötesstation på stambanan söder om Gamla Luleväen som kan tillodose behovet av effektiva transporter. Markreservatets dranin har föreslaits med utånspunkten att minimera påverkan på det rörlia friluftslivet omkrin Gruvberet. Rekommendationer: Vid eventuell fortsatt detaljplanelänin och enomförande ska allmänhetens tillänlihet till friluftsområdet Gruvberet säkerställas. I detta arbete ska även skoterlederna beaktas. Det är också viktit att påverkan på närboende minimeras. Fiur 12: Markreservat för infrastruktur R5 R4 R3 R1 R2 105

106 Planerin för stärkt infrastruktur: Boden noden Boden är en vikti knutpunkt för transporter av såväl människor som ods på vä och järnvä. Fortsatt utvecklin och utbynad av transportinfrastrukturen har stor betydelse för att åstadkomma en lånsiktit hållbar utvecklin. I Boden möts ida stambanan enom övre Norrland, Malmbanan och Haparandabanan. I framtiden kan satsninar såsom Norrbotniabanan, dubbelspår sträckan Boden-Luleå och persontrafik på Haparandabanan ytterliare stärka kommunens position som en vikti knutpunkt. Kommunens nodfunktion innebär mycket oda förutsättninar för att utöra ett loistiskt center i reionen. Dubbelspårsutbynad Boden- Luleå Persontrafik Haparandabanan Norrbotniabanan Ombynation riksvä 97 Stationsläen för utrednin Persontrafik på Haparandabanan kan lånsiktit komma att innebära ett behov och efterfråan av ytterliare statationsläe inom Bodens centralort. Översiktsplanen föreslår ett antal potentiella läen för station som i efterkommande arbete bör utredas och synkroniseras med arbetet med framtaande av fördjupad översiktsplan med tillhörande trafik- och parkerinsstratei. Boden södra Boden Södra Svartbyn 1 Södra Svartbyn Svartbyn 2 Sävast 1 Sävast 2 Fiur 13: Utpekade områden för lokaliserinsutrednin avseende stationsläen. 106

107 Viktia kommunikationssamband Kommunens storlek ställer krav på ett effektivt transportsystem som kopplar ihop kommunens delar och kommunen med andra kommuner i reionen. Kommunkationssambanden sträker kommunens kärnområden, där den främsta bebyelseutvecklinen föreslås. Prioriterat kommunikationssamband som stärker kommunens kärnområden är stråket läns med Luleälvdal, det vill säa riksvä 97 och vä 616. Även stråket läns vä 356 med kopplin till Kalix och Älvsbyn samt fortsättnin till Gunnarsbyn är ett prioriterat kommunikationssamband. Stråket läns vä 383 är också ett viktit samband som ansluter mot E4:an, Råneå, Luleå och Kalix.. Fiur 14: Utvecklinsstratei. Denna är närmare beskriven i kap

108 27. Grönstruktur och friluftsliv Grönstrukturen bidrar till att skapa attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och har såväl estetiska, ekoloiska och sociala värden. Gröna strukturer fyller viktia funktioner som offentlia mötesplatser som alla invånare ska ha tillträde till. God tillänlihet till rönstruktur uppmuntrar till rörelse och fysisk aktivitet och er möjliheter till utomhusvistelse, vilket är viktit ur folkhälsosynpunkt. Grönstrukturen bidrar även till att luften blir renare och erbjuder flera andra viktia ekosystemtjänster. Inom kommunen finns värdefulla röna stråk och korridorer som binder samman olika delar av tätorterna. Dessa fyller viktia funktioner för såväl människor som djur och bör därför beaktas vid exploaterin. I en framtid med ett förändrat klimat är parker, natur- och rönområden viktia för infiltration av davatten vilket minskar risken för översvämninar. Klimatförändrinarna innebär även risker förknippade med erosion, ras och skred varför det kan vara viktit att bevara befintli eller anläa ny rönstruktur i anslutnin till sjöar och vattendra vid exploaterin. Ett rönstrukturproram kommer att arbetas fram. Detta ska utöra ett kunskapsunderla för fortsatt planerin som belyser områdenas sociala värden, ekoloiska värden och betydelsen för klimatanpassnin. Grönstrukturprorammet ska även innehålla utvecklinsprinciper för hur miljöerna ska utvecklas. Rekommendationer: Värdefulla röna stråk och korridorer i kommunens tätorter ska bevaras och kan med fördel kompletteras med ån- och cykelväar eller promenadstråk. Vid exploaterin i tätorter bör rönstruktur bevaras för att möjliöra infiltration av davatten. Parker och rönområden på kvartersmark ska möjliöras vid framtaande av detaljplaner. Riktlinjer för rönstrukturen i Bodens kommun bör tas fram. En värderin av rönstrukturen i Bodens kommun bör enomföras utifrån estetiska, sociala och ekoloiska aspekter. Särskilt värdefulla parker, natur- och rönområden och tätortsnära skoar i Bodens kommun bör pekas ut. Riktlinjer för upptaninsområden för lekparker bör arbetas fram. Definition av tätortsnära sko: Trädbevuxen mark med ett naturlit fältskikt som helt eller till större delen lier inom eller höst en kilometer utanför en tätort (räknat från tätortsränsen) Det kan handla om ett större skosområde eller en mindre skosdune. Den tätortsnära skoen kan ha värden av olika sla, exempelvis sociala, bioloiska, kulturella eller pedaoiska. Det kan också vara sko som inte har nåra värden men som med en viss form av skötsel kan få höa värden. Den tätortsnära skoen kan delas in i fyra kateorier. Den tätortsnära skoen kan delas in i fyra kateorier: Husnära sko Kvarterssko Stadsdelssko Fritids- och rekreationssko Friluftsliv definieras vanlitvis som vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävlin. I Sverie är det överripande målet för friluftslivspolitiken att med allemansrätten som rund stödja människors möjliheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Inom kommunen finns flera friluftsområden samt ett rikt utbud aktiviteter som är tillänlia såväl sommar som vinter. Här kan nämnas bland annat Pala, Gruvberet, Åberet och Storklinten samt älvarna. Det finns även ett stort antal promenad- och vandrinsleder, motionsleder, skidspår samt badplatser i kommunen. Rekommendationer: Det ska råda jämlika och rättvisa förutsättninar för utövande av friluftsliv i Bodens kommun. Utövande av friluftsliv ska inte vara förknippat med höa avifter eller kostnader. Personer med funktionsnedsättninar ska es samma möjliheter som andra att utöva friluftsliv. Vid exploaterin inom det som pekats ut som primärt utvecklinsområden för bebyelse ska värdefulla områden för friluftslivet värnas. 108

109 Skidstadion vid Pala friluftsområde 109

110 28. Landsbydsutvecklin i strandnära läen Kommunen har i tematiskt tillä till översiktsplanen pekat ut särskilda områden för landsbydsutvecklin i strandnära läe, så kallade LIS- områden. I ett område som utsetts till LIS- område finns utökade möjliheter till dispens från strandskyddsbestämmelserna. Förutsättninen är att strandskyddets syfte tillodoses lånsiktit samt att planerade åtärder er lånsiktia och positiva effekter på sysselsättninen eller bidrar till att bevara servicen på landsbyden. 55 LIS-områden föreslås. Dessa kateoriseras i utpekade i kärnområden och viktia stråk: Luleälvsstråket uppströms Bodens tätort till och med Bredåkersbyarna Svartlåområdet Harads och Bodträskfors och uppström Luleälvsstråket Luleälvsstråket nedströms Bodens tätort Gunnarsbyområdet Skosåområdet Övria landsbydsområden LIS- områden behandlas i tematiskt tillä till översiktsplanen samt redovisas i plankartan. 110

111 Fiur 15: Kärnområden och stråk, utpekade områden för landsbydsutvecklin i strandnära läen. 111

112 DEL F: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bad vid Aldersjön 112

113 29. Inlednin Miljöbedömninens syfte Enlit 4 förordnin (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivninar ska översiktsplaner anses ha sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. En översiktsplan ska därför miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivnin upprättas. Syftet med en miljöbedömnin är att interera miljöaspekter i översiktsplanen så att en hållbar utvecklin främjas. I miljöbedömninen inår bland annat att samråd enomförs och att en miljökonsekvensbeskrivnin (MKB) upprättas. MKB: n ska sedan utöra ett beslutsunderla och funera som ett stöd i planprocessen. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivnin är att beskriva och bedöma de överripande och lånsiktia konsekvenserna av de riktlinjer och den markanvändnin som anes i kommunens översiktsplan. Målet är att främja en hållbar utvecklin i kommunen, i vilken hänsyn tas till de ekoloiska, ekonomiska och sociala värden som kan komma att påverkas. Miljökonsekvensbeskrivninen ska även e försla på åtärder som förebyer och beränsar neativ miljöpåverkan. I och med att översiktsplanen behandlar kommunens utvecklinsfråor ur ett överripande perspektiv kommer konsekvensbedömninen att vara enerell och beröra konsekvenser på kommunöverripande nivå. Översiktsplan för Bodens kommun Enlit plan- och bylaen ska alla kommuner ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. En översiktsplan ska ane en kommuns inriktnin för en lånsikti utvecklin av den fysiska miljön och ska e välednin om hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den byda miljön ska utvecklas och bevaras. Bodens kommun enomår sedan 1990-talet en omfattande strukturomvandlin och Översiktsplan 2025 för Bodens kommun ersätter den äldre översiktsplanen från år 1990 samt tidiare fördjupade översiktsplaner. Den nya planen syftar till att skapa förutsättninar för en ynnsam och hållbar utvecklin i kommunen. Bodens kommun har haft en positiv befolkninsutvecklin sedan år 2009 och målet är att befolkninen ska växa med ca 2000 personer till år I planförslaet anes en utvecklinsstratei som tar avstamp i Utvecklinsplan för Bodens kommun. De överripande utvecklinsstrateierna och den lånsiktia intentionen för kommunens mark och vattenanvändnin sker i utpekade primära och sekundära kärnor, kommunikationssamband (transport och kraftnät), ett kärnområde för friluftsliv och turism och utvecklinsområde för bebyelse, se kapitel Avränsinar och metod Miljöbedömninens avränsnin För att miljökonsekvensbeskrivninen ska bli så relevant och tydli som möjlit är det viktit att avränsa dess innehåll till att omfatta översiktsplanens viktiaste påverkansfaktorer. Utifrån detta har eorafiska, tidsmässia och saklia avränsninar jorts. Kommunen pekade under avränsninssamrådet med länsstyrelsen i Norrbottens län ut de delar av planen som ansås kunna medföra betydande miljöpåverkan. Dessa utjordes bl.a. av: Etablerin och utvecklin av industriområden, tätortsbebyelse, transport och elnät. Utpekande av turism- och fritidsområden, Utvecklin av områden för landsbydsutvecklin i strandnära områden (LIS, hänvisnin till tematiskt tilllä), Etablerin av vindkraft (hänvisnin till tematiskt tilllä). Konsekvensbedömninen kommer att vara enerell och beröra konsekvenser på kommunöverripande snarare än på platsspecifik nivå. Detta i och med att översiktsplanen behandlar kommunens utvecklinsfråor i ett överripande perspektiv. Miljökonsekvensbeskrivninens saklia avränsninar har formats utifrån de utpekade faktorerna och miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydlit och är indelade i följande kateorier; Naturmiljö, Mark och vatten, Landskapsbild, Kultur och friluftsliv, Naturresurser (inklusive rennärin), Hälsa och livsmiljö, Klimat och riskfaktorer, Försvarsintressen och Infrastruktur. Miljökonsekvenserna av de båda tilläsplanerna kommer att bedömas separat i respektive tillä. 113

114 Georafiskt beränsas miljökonsekvensbeskrivninen till att i huvudsak omfatta Bodens kommuns administrativa räns. I enskilda fall kan det dock vara relevant att studera konsekvenserna på ett större eorafiskt område t.ex. berörda älvar och transportstråk. Tidshorisonten i miljökonsekvensbeskrivninen följer i huvudsak samma tidshorisont som används för översiktsplanen, vilket är fram till Metod Konsekvensbedömninen av de olika kateorierna rundar si i och redovisas med utånspunkt i en femradi skala, se kapitel 33. Planförslaet innebär sammantaet en förändrin av markanvändninen och bedömninen örs utifrån att den planerade markanvändninen realiseras i sin helhet. Konsekvenserna bedöms utifrån omfattninen av påverkan samt värdet på det område eller miljö som påverkas. Detta innebär att konsekvenserna av små intrån i områden av höt värde kan bedömas bli stora medan konsekvenserna av stora intrån i områden med låt värde kan bedömas blir små eller obetydlia. Det är viktit att betona att bedömninarna är förknippade med viss osäkerhet och byer på kommunens planerade utvecklin. 31. Nollalternativ Nollalternativet innebär att nuvarande, inaktuella översiktsplan från 1990 med tillä, trots dess brister, fortsätter att älla och att utvecklin kommer att ske utan en strateisk planerin. Detta kommer trolien innebära att utvecklinen, till skillnad mot vad som blir fallet med den föreslana översiktsplanen, kommer bli mer slumpartad och inte enomföras i ett sammanhan. Den äldre planen är inte heller aktuell avseende samhällsförutsättninar eller de nuvarande politiska målsättninarna och nollalternativet innebär därför att samhällsutvecklinen i kommunen i framtiden kommer att ske utan stöd i en översiktsplan. En sådan slumpartad utvecklin ör det svårt att nå målsättninen: en ynnsam och hållbar utvecklin i kommunen. Den föreslana översiktsplanen förespråkar utvecklin i primära och sekundära utvecklinskärnor där stor del av befintli infrastruktur kan användas eller vidareutvecklas. Med en mer slumpartad utvecklin kan kostnaden för samhällsservicen öka till följd av att infrastruktur, som t.ex. vatten- och avloppssystem, inte kan utvecklas på ett strateiskt och kostnadseffektivt sätt. Detta kan t.ex. leda till fler enskilda avloppsanläninar, ökade kostnader för skolskjuts eller hämtnin av hushållsavfall. En spridd utvecklin minskar också möjliheten att skapa attraktiva kollektivtrafikstråk. I nollalternativet finns heller inet tematiskt tillä för LIS eller vindbruk. Det medför att nollalternativet inte skapar de förutsättninar till landsbydsutvecklin i strandnära läen eller vindbruk som den föreslana planen ör. En mer slumpartad utvecklin kan utifrån ovanstående kortfattat säas innebära att: De positiva effekter på luftkvaliteten som ett ökat kollektivtrafikresande medför, uteblir. Större neativ påverkan på vattenförekomster om emensamma avloppslösninar inte kan enomföras i ett sammanhan. Ökade kostnader för samhällsservice. Sämre möjliheter till utvecklin av närinslivet, som t.ex. utvecklin av turism. Sämre möjliheter till en hållbar utbynad av vindbruk. Sämre möjliheter till landsbydsutvecklin i strandnära läe. Det är alltså mycket aneläet att upprätta en ny plan för det kommunöverripande utvecklinsarbetet. 114

115 Rimlia alternativ I miljöbedömninar av planer och proram ska rimlia alternativ identifieras, beskrivas och bedömas, med hänsyn till planens eller prorammets syfte och eorafiska räckvidd. Syftet med att ta fram alternativ inom ramen för miljöbedömninen är att strateiska val ska kunna öras och motiveras i ett tidit skede, innan beslut fattas på projektnivå. Under översiktsplanens proramskede och i arbetet med LIS-plan, vindbruksplan och utvecklinsplan för kommunen har olika alternativ lyfts fram och väts mot varandra avseende delar av planen. Planerinen har skett med utånspunkt i en omfattande analys av kommunens samhällsfunktion och framtidsutvecklin. Medborardialo har förts enom bland annat enkätundersöknin, se del A. I miljöbedömninen ställs inte förslaet mot nåra andra tydlia alternativ. Beroende på den strateiska karaktären hos en översiktsplan är det inte heller vanlit att alternativa planer tas fram med samma detaljerinsrad som planförslaet, alternativ avser istället strateiska väval eller markanvändninen i enskilda utpekade områden. Enskilda utpekade områden kan också ställas som alternativ mot varandra både i samrådsskedet och senare när exempelvis utredninsområdena för bebyelse ska utredas. Alternativ kan också avse formulerinen av översiktsplanens riktlinjer. På den strateiska nivån för Boden kan resoneman föras krin till de strateiska val som jorts i planförslaet och hur alternativa strateiska val skulle kunna se ut. I huvudsak handlar det om vad kommunen vill prioritera och omfattnin på den utpekade markanvändninen. Istället för de valda primära och sekundära kärnorna skulle kommunen kunna välja antinen färre eller fler noder att fokusera på. Den tillänlihets- och funktionsanalys som lier till rund för stratein är emellertid rundli och stratein förefaller därför välbalanserad. Likaså pekar utvecklinsstratein ut ett antal kommunikationsstråk som särskilt viktia. Även här har kommunen utifrån analyserna jort en bedömnin av stråk som är av störst betydelse för ods- och persontransporter och en väl funerande arbetsmarknad. Alternativen skulle vara att antinen fokusera på färre stråk, fler stråk eller andra stråk än de nu utpekade. Även här byer stratein på en process där alla stråk analyserats och prioriterats utifrån kommunens överripande tillänlihets- och funktionsanalys. Kärnområdet för friluftsliv och turism som det ser ut i förslaet är ett politiskt beslut som byer på en dialo med medborare och närinsliv i kommunen. När det äller kärnområdet år det att peka på alternativ både avseende områdets omfattnin och möjli annan markanvändnin. Kärnområdet innefattar bland annat Haradskölen, som har ett av de bästa vindkraftsläena i kommunen och kommunen skulle därför antinen kunna peka ut området som vindkraftsområde eller enom riktlinjerna välja att både prioritera vindkraft och friluftsliv i det fall detta år. Utvecklinsområdena för bebyelse, för både bostäder och verksamheter, byer på en analys av vilka de mest attraktiva tillväxtområdena i kommunen är och på en analys av var det är möjlit att skapa befolkninstillväxt, närinslivsutvecklin och landsbydsutvecklin med minsta möjlia miljöpåverkan. Även här skulle principalternativ kunna innefatta antinen fler och större utvecklinsområden, eller betydlit färre och mer avränsade områden. Som framår av resonemanet ovan har kommunen enom förutsättninsanalysen och medborardialoen i proramskedet valt ett planförsla som byer på ett ediet kunskapsunderla och en bred analys och valt att presentera en plan som bedöms e bäst förutsättninar att uppnå kommunens målsättninar. 115

116 32. Bedömninsrunder 116 Kommunal planerin Kommunfullmäktie har antait ett antal kommunproram som tillsammans utör den lånsiktia styrninen i kommunen och som den nya översiktsplanen utår från. De lånsiktia kommunprorammen/planerna är Utvecklinsplan, Strateisk plan och verksamhetsplaner, se kapitel 2. Översiktsplanen följer även att antal reionala styrdokument och planerinsunderla som t.ex. VA-plan och Reional vattenförsörjninsplan. Under ändrades bestämmelserna för strandskydd enom införandet av LIS-områden. Kommunen har i ett tematiskt tillä till planförslaet föreslait ett antal LIS-områden och en mer detaljerad redovisnin av dessa finns tillänli i Landsbydsutvecklin i strandnära läen. Tematiskt tillä till Översiktsplan 2025 Bodens kommun. Kommunen arbetar även parallellt med en reviderin av den ällande vindbruksplan som kommer att bli ett tematiska tillä till den nya översiktsplanen. Tidiare ällande fördjupninar och tillä till den äldre översiktsplanen kommer i och med antaande av föreliande strateiska översiktsplan sluta att älla. Strateiska mål Reionala mål Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade i december 2011 om en ny reional utvecklinsstratei. Den reionala utvecklinsstratein för hållbar framtid i Norrbotten 2020 är det överripande strateidokumentet för hållbar tillväxt i länet. Övria reionala styrdokument listas i kapitel 2. Kommunala mål I Utvecklinsplan för Bodens kommun , antaen av fullmäktie , anes en ny vision för kommunen - År 2025 har Boden mer än invånare och är en växande kommun som förknippas med utvecklin, tryhet och livskvalitet. Visionen innebär att Bodens kommun ska växa med cirka personer fram till år För att uppnå visionen redovisas även en strateisk plan för Bodens utvecklin med kraftsamlin inom fyra områden: Utbildnin och kunskap Närinsliv och arbetsliv Välfärd och hälsa Människa och miljö Miljömål Miljöarbetet i Sverie kan sammanfattas i ett överripande enerationsmål och 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen uttrycker det miljötillstånd som eftersträvas i det svenska samhället och ska ane riktnin för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. En miljökonsekvensbeskrivnin ska innehålla en beskrivnin av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn beaktas i planförslaet. För Bodens kommun anses 13 av de 16 nationella miljömålen relevanta. Bodens kommun har även antait som lokalt miljömål att andelen öppet odlinslandskap i kommunen ska vara lika stort som år Beränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturli försurnin Giftfri miljö Säker strålmiljö Inen överödnin Levande skoar och vattendra Grundvatten av od kvalité Myllrande våtmarker Levande skoar Ett rikt odlinslandskap God bebyd miljö Ett rikt växt och djurliv Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken aner den kvalitet på miljön som ska uppnås vid en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna kan ane bindande ränsvärden eller målsättninar för miljökvaliteten. Normerna kan också vara av indikativ karaktär eller anes såsom övria normer. De fyra olika normtyperna har olika juridiska status, där ränsvärdsnormerna är juridiskt bindande i prövnins- och planerinsprocesser. Huvudansvaret för att normerna uppfylls och efterlevs vilar på myndiheter och kommuner enlit 5 kap. 3 miljöbalken. Kommunen ska därför i sin kommunala planerin följa och ta hänsyn till normerna. Ida finns sex förordninar om miljökvalitetsnormer: Havsmiljöförordninen (2010:1341) Luftkvalitetsförordninen (2010:477) Förordnin (2004:660) om förvaltnin av kvaliteten på vattenmiljön Förordnin (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Förordnin (2004:675) om omivninsbuller Badvattenförordninen (2008:218) I denna miljökonsekvensbeskrivnin är det relevant att belysa påverkan på miljökvalitetsnormer enlit luftkvalitetsförordninen och förordninen om förvaltnin av kvaliteten på vattenmiljön.

117 Miljökvalitetsnormer för ytvatten och rundvatten Det överripande målet för vattenförvaltninsarbetet är att för alla vattenförekomster uppnå de beslutade miljökvalitetsnormerna till år 2015 eller senast till år 2027, dvs od ekoloisk status och od kemisk status, eller potential om det rör si om konstjorda eller kraftit modifierade vattenförekomster. Klassificerin av vattenförekomster skedde 2015 av Vattenmyndiheterna. Miljökvalitetsnormer för luftkvaliteten Miljökvalitetsnormerna för luft innehåller ränsvärden och målsättninar som innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt natur och miljö inte skadas. I Bodens kommun förekommer luftföroreninar framförallt i centralorten Boden. Det beror på att trafiken är mer intensiv i centralorten än på andra håll i kommunen vilket er upphov till luftföroreninar, både från utsläpp av avaser och på rund av partiklar som slits upp från väbanan. Luftföroreninar kan även orsakas av vedeldnin och från industrier, detta bedöms dock inte vara en lika stor källa till föroreninar som vätrafiken. Riksintressen Den kommunala planerinen ska verka för att mark- och vattenområden som utörs av riksintresse enlit 3 och 4 kap. miljöbalken tillodoses. Dessa områden av nationell betydelse ska så lånt som möjlit skyddas mot åtärder som påtalit skadar de aktuella värdena i respektive område. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest värdefulla naturtyper och arter. För att vidta åtärder eller bedriva verksamheter som direkt eller indirekt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område krävs tillstånd enlit 7 kap , miljöbalken. Även dessa områden klassas som riksintresse enlit 4 kap. miljöbalken. Inom Bodens kommun finns ett flertal riksintressen och Natura 2000 områden utpekade. Dessa redovisas i del C. Där redoörs även för hur kommunen avser att säkerställa dessa områden och värden. Förekomsten av farlia ämnen i luften i Boden lier under ällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Bedömninen av översiktsplanens påverkan på miljökvalitetsnormer enlit luftkvalitetsförordninen redovisas i kapitel

118 33. Miljöpåverkan I detta avsnitt beskrivs bedömda miljökonsekvenser på de miljöaspekter där ett enomförande av översiktsplanen kan antas få en betydande miljöpåverkan. Miljöaspekterna har rupperats i olika avsnitt. Därefter beskrivs påverkan och konsekvenser till följd av de förändrinar som föreslås i planen. Slutlien beskrivs de åtärder som kommunen redan vidtait samt viktia åtärder i det fortsatta planerinsarbetet. Konsekvensbedömninen rundar si i och redovisas med utånspunkt i en femradi skala, se fiur 16 nedan. Beskrivninen av raderna i skalan anpassas efter de olika kateorierna och konsekvenserna redovisas i tabeller i sina respektive avsnitt. Värderinen av konsekvenser örs för varje miljöaspekt och i en samlad bedömnin för hela översiktsplanen. Värderinen baserar si på befintli tillänli information om delområdenas och dess närområdes karaktär, värden och känslihet. Erfarenhet och synpunkter framkomna vid samråd kommer att väas in i värderinen. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Fiur 16. Konsekvensbedömninen redovisas i en femradi skala där radernas beskrivnin anpassas i vart och ett av kapitlets avsnitt. 118

119 Bodens centrum 119

120 Naturmiljö I det här avsnittet redoörs för miljöaspekterna växt- och djurliv, bioloisk månfald och skyddad natur. Den nya översiktsplanens påverkan på naturmiljö och skyddad natur inom kommunen beror främst på ianspråktaande och framenterin av naturområden enom bebyelse i utpekade LIS-områden, vindkraftområden, områden för bebyelse samt ny infrastruktur. Påverkan består framförallt i platsspecifika inrepp för anlänin men även av att barriärer skapas och förstärks. Växt- och djurlivet varierar mellan de platser som berörs av planen och därmed även konsekvenserna på de enskilda platserna. De platsspecifika konsekvenserna bedöms inte i detta skede utan utreds i detalj inför bylov och miljötillstånd eller i detaljplaner. Åtärder Värdefulla naturområden i kommunen ska bevaras för framtida enerationer. För att strandskyddets syfte ska tillodoses lånsiktit måste, trots utpekandet av LISområden, strandskyddsdispens sökas eller strandskyddet upphävas inom en detaljplan, vid en planerad åtärd. För att minska påverkan i LIS-områden ska veetationsridåer sparas vid strandkanten för fri passae närmast stranden. Passaen ska skydda den känslia stranden och dess växtoch djurliv, se MKB för LIS-plan. Huvuddelen av de verksamhetsområden som pekas ut i översiktsplanen utörs av befintlia områden där viss utbynad eller förtätnin föreslås. Även nya områden föreslås som framtida verksamhetsområden. De utörs helt eller delvis av skosmark och små odlinsmarker, ofta i älvnära läen med od tillån till transportinfrastruktur. I ett kommunöverripande perspektiv innebär det att planerade verksamhetsområden inte kommer att medföra nåra större inrepp i orörda naturmiljöer. I det tematiska tilläet vindbruksplan pekas tre områden ut för etablerin av storskali vindkraft. Etablerin av vindkraft medför att naturområden tas i anspråk för bynation, dock utör sådan anlänin endast en liten andel av de enskilda områden som pekats ut. I ett kommunöverripande perspektiv innebär det att etablerin av vindkraft inte kommer att medföra nåra större inrepp i orörda naturmiljöer. De sju huvudområden som pekas ut som lämplia för landsbydsutvecklin i strandnära läe (LIS) motsvarar knappt 3 % av den totala ytan strandskyddsområde inom kommunen. De enskilda områdena som tas i anspråk är små och innebär en förtätnin och utvidnin av befintli bebyelse. Det innebär att bebyelse i dessa områden inte kommer medföra nåra större inrepp i sammanhänande, orörda naturmiljöer. Konsekvenser av föreslaen plan I översiktsplanen pekas ett flertal områden för bebyelse ut. Inom befintli bebyelse i framför allt Boden innebär det att tätortsnära natur ianspråktas och befintlia barriärer förstärks. I övrit innebär det att mindre områden av obebyd natur i form av sko, odlinsmark och älv- och sjönära läen tas i anspråk i varierande rad. De utpekade områdena är av beränsad storlek och i huvudsak beläna i anslutnin till befintli bebyelse. I ett kommunöverripande perspektiv innebär det att planerade utredninsområden för bebyelse inte kommer att medföra nåra större inrepp i orörda naturmiljöer. 120

121 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att utvecklinen inom kommunen sker utan stöd av enomarbetade strateier om var i kommunen som exploaterinen ska ske. Det kan medföra ökad risk för framenterin och spridda inrepp i naturmiljöer vid bynation. Jämfört med nollalternativet kommer den föreslana planen att innebära små konsekvenser för naturmiljön inom Bodens kommun. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttli påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av reionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttli påverkan på värden av reionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/reionalt intresse. Obetydli påverkan på värden av lokalt/ reionalt intresse. Förbättrade förutsättninar för naturvärdena. Fiur 17. Bedömninsrunder för naturmiljö. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna blir små. 121

122 Skyddad natur Åtärder För att strandskyddets syfte ska tillodoses lånsiktit måste, trots utpekandet av LIS-områden, strandskyddsdispens sökas eller strandskyddet upphävas inom en detaljplan, vid en planerad åtärd. För att minska påverkan i LIS-områden ska veetationsridåer sparas vid strandkanten för fri passae närmast stranden. Passaen ska skydda den känslia stranden och dess växt- och djurliv. För att möjliöra etablerinen av storskali vindkraft i de områden som påverkar skyddad natur måste särskild hänsyn tas till vattenområdets ekoloiska system och de platsspecifika konsekvenserna utredas i miljötillstånd och/eller bylov, se vindbruksplan. I det fall som områden bedöms som olämplia kommer de inte att byas ut och i andra fall kommer nödvändia åtärder att vidtas för att minimera påverkan på skyddad natur. Utvecklin av områden för bebyelse och infrastruktursatsninar ska föreås av behovsbedömnin av MKB. Hänsyn till naturmiljöer ska också tas i bylovsprocessen. Det innebär att hänsyn till omivande skyddad natur kommer tas för varje specifik plats och att särskilda åtärder kan krävas om det bedöms som nödvändit. Två av de tre områden som utpekas för etablerin av storskali vindkraft sammanfaller delvis med skyddade naturområden i form av biflöden till Råneälv, klassade som Natura 2000-område och riksintresse för naturvården. Påverkan av vindkraften är beränsad till de ytor som tas i anspråk för bynation. Då ytorna kan planeras på ett sådant sätt att påverkan på skyddad natur minimeras eller helt undviks kommer dessa områden inte innebära nåra större konsekvenser för den skyddade naturen i ett kommunöverripande perspektiv. De LIS-områden som pekas ut i planen kan komma att påverka de intressen som skyddas av strandskyddet. I samtlia LIS-områden kommer strandnära naturmiljöer framenteras och delvis omvandlas till bebyda miljöer med minskat utrymme för till exempel skydd och födosök. De enskilda områdena är små och i huvudsak redan bebyda. Sett ur ett kommunöverripande perspektiv kommer därför dessa områden inte innebära nåra större konsekvenser för skyddad natur. Konsekvenser av föreslaen plan Enstaka områden som pekats ut för bebyelse och infrastruktursatsninar sammanfaller helt eller delvis med skyddad natur som t.ex. riksintresse naturvård och Natura De enskilda områdenas påverkan på de skyddade områdena är liten och på ett kommunöverripande plan kommer områdena inte innebära nåra större konsekvenser för den skyddade naturen. 122

123 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att utvecklinen inom kommunen sker utan stöd av enomarbetade strateier med ökad framenterin och inrepp i skyddad natur vid bynation som följd. Jämfört med nollalternativet kommer den föreslana planen att innebära små konsekvenser för skyddad natur inom Bodens kommun Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttli påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av reionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttli påverkan på värden av reionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/reionalt intresse. Obetydli påverkan på värden av lokalt/reionalt intresse. Förbättrade förutsättninar för naturvärdena. Fiur 18. Bedömninsrunder för skyddad natur. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna blir små. 123

124 Landskapsbild Den nya översiktsplanens påverkan på landskapsbilden inom kommunen utörs främst av utpekandet av utredninsområden för etablerin av storskali vindkraft och ianspråktaandet av orörd natur- och odlinsmark för nyexploaterin. Förutsättninarna varierar mellan de platser som berörs av planen och därmed även konsekvenserna för den enskilda platsen. De platsspecifika konsekvenserna bedöms inte i detta skede utan utreds i detalj inför bylov och miljötillstånd eller i detaljplaner. Åtärder Översiktsplanen förordar utvecklin enom eorafiskt relativt sammanhållen nyexploaterin med utpekande av LIS-områden, områden för bebyelse och utredninsområden för vindkraft och nya täktområden. För att minimera påverkan på omivande landskap bör inte ny bebyelse påverka estetiska värden neativt. Konsekvenser av föreslaen plan Den samlade nyexploaterinen som förordas inom utpekade områden i översiktsplanen innebär att påverkan på enskilda platser kan komma att bli påtali. Nyexploaterinen, med undanta för vindkraften, planeras framför allt i anslutnin till befintli bebyelse i tätortsnära läen där ett större antal människor påverkas av förändrinen. Etablerinen av vindkraft kan påverka landskapsbilden inom ett större område av kommunen och dess lokaliserin nära kommunränsen innebär även att intilliande kommuner kan komma att påverkas. I ett kommunöverripande perspektiv innebär det dock att exploaterinen koncentreras till ett fåtal platser och att påverkan inom övria delar av kommunen därmed blir liten. 124

125 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att utvecklinen inom kommunen sker utan stöd av enomarbetade strateier. Det kan innebära att lokaliserinen av nyexploaterin sker mindre samordnat och på fler spridda platser i kommunen och med höre sannolikhet att det sker på platser utan befintli bebyelse. Landskapsbilden skulle därmed förändras på fler platser i kommunen men trolitvis påverka ett nåot färre antal människor. Jämfört med nollalternativet kommer den föreslana planen att innebära att påverkan på landskapsbilden koncentreras till ett färre antal platser, i huvudsak med befintli bebyelse, men påverka ett nåot större antal människor inom Bodens kommun. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Måna nya objekt dominerar i landskapsbilden över stora delar av kommunen, ett mycket stort antal människor berörs. Flera nya anläninar dominerar i det omivande landskapet, ett stort antal människor berörs. Kontrasten och dominansen av ett fåtal nya anläninar mot omivande landskap är liten, ett måttlit antal människor berörs. Ina större anläninar med påverkan på landskaps-bilden planeras. Fiur 19. Bedömninsrunder för landskapsbilden. Bedömninen är att konsekvenserna blir små Förbättrade förutsättninar för naturvärdena. 125

126 Mark och vatten I det här avsnittet redoörs för miljöaspekten od hushållnin med mark- och vattenområden. Den nya översiktsplanens påverkan på mark och vatten inom kommunen utörs främst av omvandlin av naturoch jordbruksmark till bebyelseområden och risker knutna till avlopps- och davattenhanterin. Förutsättninarna varierar mellan de platser som berörs av planen och därmed även konsekvenserna för den enskilda platsen. De platsspecifika konsekvenserna bedöms inte i detta skede utan utreds i detalj inför bylov och miljötillstånd eller i detaljplaner. Åtärder Flera av de LIS-områden, områden för bebyelseutvecklin och verksamhetsområden som pekats ut sammanfaller delvis med jordbruksmark. Inom kommunen ska brukad jordbruksmark och befintlia odlins- och betesmarker bevaras och skyddas från framenterin. I samband med utvecklin av bebyelse i tätort ska eftersträvas att skydda opåverkade naturområden mot åtärder som kan påverka karaktär, naturvärden och växt- och djurliv. Ökad exploaterin inom kommunen innebär ökad andel hårdjorda ytor och en öknin av davatten och förorenin av davatten till följd av ökad trafik. Vid exploaterin och planerin i tätorter ska fråor om hanterin och renin av davatten särskilt uppmärksammas och kommunen ska fortsatt utreda och arbeta för riktlinjer för davatten. Konsekvenser av föreslaen plan Utvecklin av bebyelse inom kommunen kommer innebära att jordbruksmark tas i anspråk och omvandlas till tomtmark. Det kan på sikt ha till följd att det blir svårare att bedriva ett rationellt jordbruk och att jordbruk överes. De enskilda jordbruksområdena som tas i anspråk är dock små och i huvudsak i nära anslutnin till bebyelse. Sett ur ett kommunöverripande perspektiv kommer dessa områden inte innebära nåra större konsekvenser för kommunens natur- och jordbruksmarker. Exploaterin för bebyelse och verksamheter kommer innebära att anslutnin till VA och davatten utreds och kompletteras. Det kan ha till följd att risken för föroreninar från bebyelse, verksamhetsområden och ökad trafik minskar. Ett flertal de LIS-områden och områden för bebyelse och verksamheter som pekats ut är delvis beläna i anslutnin till rundvattenförekomster och vattenskyddsområden. För att minimera risken för att de påverkas ska möjlia VA-lösninar utredas, stora förändrinar i områdena föreås av detaljplan och föreskrifter ällande vattenskyddsområden följas. Värdefulla rundvattenförekomster ska skyddas mot exploaterin för täktverksamhet. Ett flertal av de utredninsområden för bebyelse, verksamhetsområden och LIS-områden som pekas ut lier helt eller delvis utanför verksamhetsområde för VA. Kommunen ska utreda VA-fråorna tidit i planerinen och lösa dem på ett hållbart sätt. 126

127 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att utvecklinen inom kommunen sker utan stöd av enomarbetade strateier. Det kan innebära att strateiskt sämre områden med sämre anslutnin till infrastruktur och VA tas i anspråk för bebyelse med ökad förorenin av mark och vatten som följd. Jämfört med nollalternativet kommer den föreslana planen att innebära små konsekvenser för mark och vatten inom Bodens kommun. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Väsentlit försämrade vatten- och markförhållanden i hela kommunen. Väsentlit försämrade vatten- och markförhållanden i delar av kommunen. Försämrade vatten- och markförhållanden i nåra specifika områden. Obetydli påverkan. Mark och vatten tas i anspråk men i övrit inen påverkan. Förbättrade förutsättninar för mark och vatten. Fiur 20. Bedömninsrunder för mark och vatten. Bedömninen är att konsekvenserna blir små. 127

128 Turism och friluftsliv Bodens friluftsliv och turism är till stor del knutna till aktiviteter och upplevelser inom eller i anslutnin till naturoch kulturmiljöer i kommunen. Ett större kärnområde för friluftsliv och turism har identifierats i planförslaet och ambitionen är att bibehålla och skapa förutsättninar för turism och friluftsliv inom detta område. Åtärder Kärnområdet för turism och friluftsliv ska värnas och planerin och exploaterin ska ske med hänsyn till turism och friluftslivsintressen. Vid exploaterin inom det som pekats ut som primärt utvecklinsområde för bebyelse ska områden värdefulla från friluftslivssynpunkt värnas. Konsekvenser av föreslaen plan I planförslaet anes att kommunen ska stärka friluftslivet och turismen enom utpekande av ett kärnområde. Friluftslivet och turismen, med kopplin till rekreation och naturmiljöer, anses vara en vikti framtidsnärin med stor tillväxtpotential. Samtidit ör planförslaet anspråk på ny mark enom utpekade LIS-områden inom kärnområdet. Ett nytt verksamhetsområde med tillhörande markreservat för väanslutnin föreslås i närheten av Gruvberet. Ny bebyelse inom redan bebyda områden bedöms inte påverka förutsättninarna för turism och friluftsliv. Vid planerin och exploaterin inom områden värdefulla för turism och friluftsliv finns risk för viss påverkan lokalt. Påverkan kan dock minimeras, och i vissa fall undvikas enom mer detaljerade utredninar i samband med detaljplanerin och exploaterin som visar vilka anpassninsåtärder som behövs. 128

129 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att exploaterinen och utvecklin av verksamheter inom kommunen sker utan stöd av enomarbetade strateier och på fler spridda platser i kommunen utan att föreås av analyser av motstående intressen och påverkan på dem. Jämfört med nollalternativet kommer den föreslana planen att innebära att påverkan på friluftsliv blir liten då byandet koncentreras till ett beränsat antal platser, i huvudsak nära befintli bebyelse och i utkanten av natur- och strandområden av betydelse för friluftslivet. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Stor påverkan på miljöer och områden som är viktia för turism och friluftslivet i kommunen. Måttli påverkan på miljöer och områden som är viktia för turismen och friluftslivet i kommunen. Liten påverkan på miljöer och områden som är viktia för turismen och friluftslivet i kommunen. Obetydli påverkan på miljöer och områden som är viktia för turismen och friluftslivet i kommunen. Förbättrade förutsättninar för miljöer och områden som är viktia för turismen och friluftslivet i kommunen. Fiur 21. Bedömninsrunder för turism och friluftslivet. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna på friluftslivet blir små. 129

130 Kulturmiljö I Bodens kommun finns måna kulturmiljöer som är viktia för förståelsen av vår historia, den lokala identiteten men också för kommunens attraktivitet. Exempelvis finns välbevarade miljöer som vittnar om älvarnas och vattendraens betydelse för fiske, möjliheten att transportera människor och ods samt utvinna eneri enom vattenkraft. I centralorten har kyrkans tillkomst, anläandet av järnväen samt det militära etablissemanet särskilt prälat utvecklinen och de bebyelsemiljöer vi ser ida. Nåra miljöer har identifierats som särskilt värdefulla från kulturmiljösynpunkt och omfattas av skydd enom kulturmiljölaen, miljöbalken och/eller plan- och bylaen. Dessa utörs av riksintressen, bynadsminnen, fornminnen, områden inom bevarandeproram för odlinslandskapet och inom reionala kulturmiljöproram. Åtärder Planförslaet aner att kulturmiljöerna är en tillån och en vikti förutsättnin för kommunens framtida utvecklin. Kulturmiljöer förvaltas för kommande enerationer enom att utvecklin och förändrin sker med hänsyn till kulturmiljövärden. Därför ska, vid behov, särskilda underla tas fram som visar på kulturmiljövärden i den miljö som berörs. Underlaen ska vara väledande vid planlänin, bylovprövnin och exploaterin. Inom områden som utör riksintresse för kulturmiljö ska särskild hänsyn tas till den kulturhistoriska miljön samt till landskapsbild. Konsekvenser av föreslaen plan I översiktsplanen lyfts måna av de kulturmiljöer som finns i kommunen fram som en vikti resurs som ska värnas. När det finns behov ska särskilda kunskapsunderla tas fram för att e välednin om miljöns/bynadens bevarandevärden samt hur hänsyn bör tas i detaljplan, bylovprövnin och exploaterin. Planförslaet innebär att den huvudsaklia bebyelseutvecklinen sker inom primärt utvecklinsområde i Bodens centralort och läns älvsstråket mot Luleå. Vid förtätnin/kompletterin av befintli bebyelse påverkas bebyelsestrukturen och upplevelsen av bebyelsemiljöerna. Med kunskapsunderla som stöd i detaljplane- eller bylovprocessen kan påverkan mildras och i vissa fall kan åtärder eller förändrinar i befintlia bebyelsemiljöer bidra till att kulturmiljövärden kan stärkas. T ex kan planlänin av befintlia miljöer möjliöra att bynader och miljöer som i annat fall inte nyttjas kan es en annan användnin och på så vis skapas incitament för bevarande samt renoverinsåtärder. I översiktsplanen redovisas de miljöer i kommunen som identifierats som särskilt värdefulla från kulturmiljösynpunkt, och som formellt skyddas enom miljöbalken, kulturmiljölaen eller plan- och bylaen. Översiktsplanen er välednin om hur hänsyn till kulturmiljövärden bör tas vid planerin, byande och exploaterin. Särskilda riktlinjer anes för utvecklin inom riksintresseområden för kulturmiljövården. Vikten av att, vid behov, ta fram särskilda kunskapsunderla/rådfråa antikvarisk expertis lyfts också fram. 130

131 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att exploaterin och utvecklin av verksamheter och bostäder inom kommunen sker utan stöd av enomarbetade strateier och på fler spridda platser utan att föreås av analyser av motstående intressen och påverkan på dem. Jämfört med nollalternativet bedöms den föreslana planen innebära att påverkan på kulturmiljövärden bli mindre enom att förutsättninarna för hänsynstaande ökar då den samlade redovisninen av kulturmiljövärden i kommunen som översiktsplanen er är uppdaterad till nuläet. Att översiktsplanen innehåller mer utförlia rekommendationer för kulturmiljöhänsyn jämfört med översiktsplanen från 1990 bedöms också bidra till en mindre påverkan. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Stor påverkan på miljöer och områden som är viktia från kulturmiljösynpunkt. Måttli påverkan på miljöer och områden som är viktia från kulturmiljösynpunkt. Liten påverkan på miljöer och områden som är viktia från kulturmiljösynpunkt. Obetydli påverkan på miljöer och områden som är viktia från kulturmiljösynpunkt. Förbättrade förutsättninar för miljöer och områden som är viktia från kulturmiljösynpunkt.. Fiur 22: Bedömninsrunder för kulturmiljö. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna på kulturmiljö blir små. 131

132 Naturresurser Den nya översiktsplanens påverkan på naturresurser inom kommunen utörs främst av utpekandet av områden för anlänin av bebyelse, verksamheter och vindkraft som medför att skos- och jordbruksmarker tas i anspråk. Förutsättninarna varierar mellan de platser som berörs av planen och därmed även konsekvenserna för den enskilda platsen. De platsspecifika konsekvenserna bedöms inte i detta skede utan utreds i detalj inför planhandlänin eller vid prövnin av miljötillstånd. Åtärder Skosmark ska skyddas från åtärder som påtalit kan försvåra ett rationellt skosbruk och närinen ska es oda förutsättninar att utvecklas, t.ex. enom att standarden på infrastruktur upprätthålls. Aktivt brukad jordbruksmark och befintlia odlins- och betesmarker ska i den mån det är möjlit bevaras och sammanhänande odlinsmark ska skyddas från framenterin enom bl.a. riktlinjer för placerin och utvecklin av bebyelse i områden med jordbruksmark. Ny bebyelse som kan stärka möjliheterna till effektiva kollektivtrafiklösninar och underlaet för service och där befintli teknisk infrastruktur kan nyttjas, är av väsentlit samhällsintresse. Konsekvenser av föreslaen plan De utpekade områdena för bostadsbebyelse och verksamheter är i huvudsak beläna i anslutnin till befintli bebyelse eller verksamhet och i nära anslutnin till tätorten. Utredninsområdena för vindkraft utör dock ett undanta och är tvärtom beläna i områden lånt från samlad bebyelse, i områden som domineras av skosmark och skosbruk. I de tätortsnära läena är den skos- och jordbruksmark som tas i anspråk liten och samlad i anslutnin till befintli bebyelse vilket innebär att påverkan på skos- och jordbruksmark minimeras och ina nya barriärer som kan försvåra brukandet uppstår. Etappindelnin för bebyelse vid jordbruksmark medför ökad kontroll och minskad risk för uppdelnin av sammanhänande odlinsmarker. Vad äller områdena för vindkraft är den mark som påverkas direkt av t.ex. anlänin av vä och uppställninsplatser liten och skosbruk kan fortsatt bedrivas i större delen av områdena. I ett kommunöverripande perspektiv innebär det att planens påverkan på skos- och jordbruk blir små. Framtida vindkraftsanläninar kommer att möjliöra nyttjandet av en ny naturresurs, vindkraft. Den sammanväda konsekvensen för nyttjandet av naturresurser bedöms därför vara obetydli. Områden med naturrusavlarinar och isälvssediment samt värdefulla rundvattenförekomster ska skyddas mot exploaterin för täktverksamhet. Ny täktverksamhet ska i första hand lokaliseras i anslutnin till befintli täkt för att beränsa ytterliare omivninspåverkan och påverkan på landskapsbilden. Ber, rus och morän är ändlia naturresurser som ska nyttjas på ett lånsiktit hållbart sätt. 132

133 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att utvecklinen inom kommunen sker utan stöd av enomarbetade strateier vilket kan medföra att byandet inom kommunen sker mindre samordnat och spritt på fler platser inom kommunen. Exploaterin skulle kunna lokaliseras på sådana platser att skos- och jordbruket påverkas neativt, bl.a. enom att bestånd och odlinsmarker framenteras eller blir svåra att nå p..a. barriärer. Det är trolit att bebyelse främst skulle ske i riktnin mot Luleå kommun och de större, sammanhållna jordbruksmarker som finns där. Jämfört med nollalternativet kommer den föreslana planen att innebära att påverkan på skos- och jordbruket blir liten då byandet koncentreras till ett beränsat antal platser, i huvudsak nära befintli bebyelse och i utkanten av skos- och jordbruksområden. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Utslanin av större objekt av reional betydelse. Stor påverkan på areell närin. Väsentlit försämrade förutsättninar för nyttjande av objekt av reional betydelse. Måttli påverkan på areell närin. Försämrade förutsättninar för större objekt av reional betydelse. Liten påverkan på areell närin. Obetydli påverkan. Planen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrit inte kommunens markanvändnin. Obetydli påverkan på areell närin. Förbättrade förutsättninar att nyttja och utveckla naturresurser eller att skydda särskilda objekt. Fiur 23. Bedömninsrunder för användninen av naturresurser. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna blir obetydlia. 133

134 Rennärin I Bodens kommun har tre fjällsamebyar och två skossamebyar betesmarker och det finns både kärnområden och riksintresseområden för rennärinen. Rennärinen bedrivs över stora markområden och påverkas i varierande rad av de verksamheter som bedrivs där. Den nya översiktsplanen påverkar rennärinen framför allt enom utpekande av utredninsområden för vindkraft, ianspråktaande av skos- och jordbruksmark för bebyelseändamål och utpekande av kärnområde för friluftsliv och turism. De platsspecifika konsekvenserna bedöms inte i detta skede utan utreds i detalj inför planhandlänin eller vid prövnin av miljötillstånd. Åtärder För att minimera påverkan på rennärinen i kommunen ska exploaterin i kärnområden och i anslutnin till flyttleder ske på ett sätt som inte äventyrar möjliheten att bedriva rennärin. Konsekvenser av föreslaen plan Det stora kärnområde för friluftsliv och turism som pekats ut sammanfaller delvis med riksintresseområden för rennärinen. Flertalet av de anläninar och företa med inriktnin på friluftsliv och turistnärin som finns inom kommunen är beläna inom kärnområdet och därmed i nära anslutnin till rennärinens intressen. Genom att friluftsliv och turism koncentreras till ett område ökar risken för störnin på rennärinen lokalt, bl.a. enom mänskli närvaro eller ökad trafik. I förlänninen kan det innebära att områden där människor ofta vistas i större antal blir obrukbara för rennärinen och att betesmark, flyttleder och anläninar inte kan nyttjas i samma utsträcknin. Ett av de områden som pekats ut för LIS sammanfaller delvis med ett kärnområde av riksintresseområde för rennärinen. Ny bebyelse och den aktivitet som följer där kan, särskilt under bytid, innebära påverkan på rennärinen då risken för lokal störnin ökar. Det kan medföra att de delar av kärnområdet som är beläet i nära anslutnin till LIS-området blir obrukbara eller inte kan nyttjas i samma utsträcknin av rennärinen. 134

135 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att exploaterinen och utvecklin av verksamheter inom kommunen sker utan stöd av enomarbetade strateier och på fler spridda platser i kommunen utan att föreås av analyser av motstående intressen och påverkan på dem. Lokalt skulle det kunna innebära en minskad påverkan på rennärinen men utspritt på fler platser inom samebyn. Det kan dock, sett till hela kommunen, innebära att inet av rennärinens områden lämnas opåverkat eller kan nyttjas i samma utsträcknin. Jämfört med nollalternativet kommer den föreslana planen att innebära att påverkan på rennärinen blir måttli då exploaterinen och utvecklinen koncentreras till ett beränsat antal platser men även påverkar viktia områden inom riksintresse för rennärin. Platserna är i huvudsak beläna nära befintli bebyelse som redan utör störnin men även till lest befolkade och mer opåverkade skosområden. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Påverkan på betydelsefulla områden som ör att dessa förlorar sina funktioner eller påverkan som innebär att viktia områden inte länre kan nyttjas eller passeras. Påverkan bedöms så omfattande att den har effekter på fundamentala delar av rennärinen. Påverkan på nåot betydelsefullt område som ör att dess funktion avsevärt försämras eller påverkan innebär försämrade möjliheter att passera eller utnyttja viktia marker. Påverkan bedöms orsaka måttlit neativa effekter på rennärinen. Påverkan på mindre betydelsefulla marker. Liten påverkan på möjliheterna att passera och nyttja viktia marker. Obetydli påverkan på möjliheterna att passera och nyttja marker. Fiur 24. Bedömninsrunder för rennärinen. Bedömninen är att konsekvenserna blir måttlia Förbättrade förutsättninar att passera och nyttja marker. 135

136 136 Hälsa och livsmiljö Bodens kommun har sedan 2009 haft en befolkninsöknin, efter en vikande utvecklin sedan 1990-talet. Planförslaet kan, tillsammans med föreslana utvecklinsmöjliheter för landsbydsutvecklin i strandnära läen (LIS) och vindbruk, förväntas stärka denna utvecklin. Med fler invånare ökar också behovet av att se till hur den fysiska planerinen påverkar människors hälsa och livsmiljö. Åtärder Genom Bodens kommun rinner bl.a. Råneälv och Luleälven som bidrar med viktia miljöer för rekreation. Kommunens befintlia bebyelsestruktur är framförallt lokaliserad till olika vattenmiljöer, som där utör viktia områden för närrekreation. I Bodens kommun skapar den stora andelen naturmiljö er också oda förutsättninar för friluftsliv och rekreation som främjar od hälsa. Luftkvaliteten i kommunen är bra och värdena underskrider miljökvalitetsnormerna för luft, även i centralorten. Det finns inte heller nåra överripande problem med damm eller buller i kommunen. Planförslaet innebär en tät bebyelseutvecklin, framförallt läns kollektivtrafikstråk, vilket ökar förutsättninarna för att cykla, å och åka kollektivt. I vissa verksamhetsområden finns en risk för bullerstörninar på omivninen. Dessa störninar ska enlit översiktsplanen belysas och prövas i kommande planerins- och prövninsprocesser. Kommunen korsas av transportleder för farlit ods. Mest trafikerad är riksvä 97 läns Luleälven, vilket också sammanfaller med flera utpekade områden för bebyelseutvecklin och LIS. Länsstyrelsen har lämnat rekommendationer om att en riskbedömnin ska enomföras vid bynation inom 60 meter från vä respektive 90 meter från järnvä som enlit planen ska följas i kommande planerins- och prövninsprocesser. Antalet anmälda våldsbrott per invånare är höre i Boden än i andra kommuner i Norrbotten. Offentlia miljöer, allmänna bynader, vattenmiljöer, samhällsvikti verksamhet och bostäder har identifierat som sådana riskmiljöer där förebyande och förberedande arbete behöver ske för att få ned antalet olyckor och bränder samt minska risken för allvarlia samhällsstörninar. En del i arbetet för att öka tryheten i Boden handlar om att skapa trya offentlia miljöer. Inom Bodens kommun har länsstyrelsen identifierat totalt cirka 349 platser som potentiellt förorenade områden. Av dessa har 33 objekt prioriterats vidare och inventerats enlit MIFO. Flertalet av de identifierade potentiella föroreninarna lier i närheten av områden som pekas ut för bebyelseutvecklin eller LIS. Vid planlänin och prövnin av förhandsbesked och bylov ska den reionala inventerinen av potentiellt förorenade områden (EBH-Stödet) användas som kunskapsunderla. Föroreninssituationen ska klaröras vid planlänin av områden. Konsekvenser av föreslaen plan För att säkerställa oda möjliheter till rekreation aner planen miljöer viktia för friluftslivet och rekreation och att dessa ska beaktas i bebyelseutvecklinen. Planen aner också att kommunen aktivt ska planera för tätortsnära naturområden som kan tillodose människors behov av naturupplevelser, friluftsliv och rekreation. En sådan utvecklin främjar en ökad fysisk aktivitet, vilket inverkar positivt på folkhälsan. Den förespråkade förtätninen av bebyelsestrukturen er enerellt kortare avstånd till målpunkter och minskar på så sätt transportberoendet med bil. En ökad koncentration av människor, som kan förväntas ske vid bebyelseutvecklin i tätorterna, medför risk att fler människor kan utsättas för luftföroreninar och bullerstörninar från specifika verksamhetsområden samt fordonstrafik. Exempelvis kan bullernivåer från försvarets skjutfält i vissa fall påverka möjliheterna till bebyelseutvecklin. Samtidit innebär utvecklin läns befintlia bebyelsestråk och i tätorter att fler personer kan förväntas å, cykla och åka kollektivt och därmed minska skadlia luftutsläpp. Att nyttja befintli infrastruktur ör också att bostäder och verksamheter kan få emensamma enerilösninar, vilket minskar behov av t.ex. uppvärmnin med ved som också minskar utsläpp av skadlia ämnen. Det finns dock en risk att fler personer utsätts för bullerstörninar när utvecklin sker i tätbebyda miljöer. I tät bebyelse ökar också risken för personskador i trafikmiljö. En bebyelseutvecklin läns vä 97 ör också att fler människor kommer att vistas inom uppmärksamhetsområdet för denna vä, som dels är hötrafikerad, dels är en led för farlit odstrafik. Genom att belysa behovet av å ena sidan bullerskydd och å andra sidan anslutnin till emensam eneriförsörjnin i kommande prövninsprocesser, kan den sammantana ökninen av störninar förväntas bli obetydli. I kommande prövninsprocesser - såväl i tätorterna som läns vä 97 och övria leder för farlit odstrafik - är det också viktit att belysa och säkerställa oda trafikmiljöer, särskilt för oskyddade trafikanter, så att risken för personskador i trafikmiljö inte ökar.

137 För att trya en framtid med od service och en bra livsmiljö för kommunens invånare är det av största vikt att skapa ett attraktivt samhälle i vilket de nuvarande invånarna vill bo kvar och till vilket nya invånare lockas. Översiktsplanen pekar bl.a. på behovet av blandade bostadsformer för att alla ska ha möjlihet och råd att ha en bostad. Den fysiska planerinen ska också främja den upplevda känslan av tryhet i de offentlia rummen. Genom att blanda funktioner (bostäder, handel, kontor, rekreation osv) skapas liv och rörelse under fler av dynets timmar och under årets alla daar. Eftersom tryhet upplevs olika av olika människor, ska ett jämställdhetsperspektiv alltid beaktas vid utformnin av offentlia miljöer. Genom att å ena sidan anta sådana strateiska utvecklinsprinciper och å andra sidan planera för en bebyelseutvecklin i och invid befintli bebyelsestruktur, ökar förutsättninarna för att skapa en try och blandad bebyelse. En annan vikti aspekt för att skapa tryhet och psykosocial hälsa är att möjliöra utvecklinen av arbetstillfällen. I Bodens kommun finns ida datacenter och serverhallar och intresse finns att uppföra flera. Det finns också oda förutsättninar att etablera fler. Det finns mark redan ida planlad för industri- och kontorsändamål, säker eneriförsörjnin från förnyelsebara källor samt ett kallt klimat som skapar förutsättninar för hållbar kylnin av servrarna. För ny bebyelse i närheten av förorenade områden är det av stor vikt att föroreninssituationen utreds senast i samband med detaljplanelänin eller bylovsprövninen. Om föroreninarna behandlas på i översiktsplanen anivet sätt är konsekvenserna för människors hälsa dock obefintli, eftersom föroreninarna då bör vara åtärdade innan bystart. Att på anivet sätt knyta bebyelseutvecklin till avhjälpandeåtärder medför också positiva konsekvenser på människors hälsa, men också djur och natur. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär sannolikt läre nybynationstakt mer slumpartat och spridd bebyelseutvecklin. Nollalternativet innbär även sämre förutsättninar för kollektivtrafik och riskerat att öka bilberoendet. Det hade i sin tur inverkat neativt på såväl luftkvalitet som buller. En mer slumpartad utvecklin försämrar även förutsättninarna att enomföra säkerhetshöjande åtärder i trafikmiljöer i ett sammanhan eller knyta avhjälpande av föroreninar till bebyelseutvecklinen. En välplanerad samhällsutvecklin är också en vikti pusselbit för att nyttja och vidareutveckla befintli infrastruktur såsom VA och eneriförsörjnin. En slumpartad bebyelseutvecklin kan därför kräva fler enstaka eneri- samt vatten- och avloppslösninar, vilket inte ynnar människors hälsa eller miljön. Det minskar också förutsättninarna för en effektiv kommunal infrastruktur och service. Om bebyelseutvecklinen sker utan stöd i en översiktli planerin finns risk för att områden som är attraktiva för måna personer bebys av ett fåtal. På så vis riskeras attraktiva områden byas ien, till nackdel för närrekreation och möjliheterna till ett aktivt friluftsliv. En slumpartad bebyelseutvecklin riskerar även att minska förutsättninarna att skapa en trya bebyelsemiljöer, eftersom utvecklinen inte kan ske på ett strateiskt planerat sätt med blandande bostadsformer och användninsområden. Jämfört med nollalternativet kommer den föreslana planen att skapa en sammanhållen och lånsikti utvecklin som får positiva konsekvenser för människors hälsa och livsmiljö. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Människors livsmiljö påverkas neativt över hela kommunen och ina möjlia åtärder finns. Livsmiljön påverkas neativt för ett måttlit till stort antal människor. Livsmiljön påverkas neativt för ett litet antal människor. Obetydli påverkan på människors livsmiljö. Människors livsmiljö förbättras.. Fiur 25. Bedömninsrunder för människors hälsa och livsmiljö. Bedömninen är att planen skapar förutsättninar som ör de kommunöverripande konsekvenserna positiva 137

138 Klimat och riskfaktorer I Bodens kommun finns ett antal områden och vattendra där risken för naturolyckor i samband med klimatförändrinar är förhöjd. I översiktsplanen behandlas ökade risker vid nederbörd och kraftia ren, flöden i älvar och vattendra och erosion, ras och skred. De största riskerna för översvämninar till följd av nederbörd förväntas uppstå under hösten och vintern i kommunens tätorter och då särskilt i centralorten Boden vilket kan innebära översvämninar av vatten- och avloppssystem och vattenmättad mark. De extrema flödena i älvar och vattendra bedöms inte bli höre med anlednin av klimatförändrinarna utan bedöms istället påå under länre perioder än vad de ör ida. I Luleälven finns ida 15 vattenkraftverk och påverkan på älvens flöden ökar riskerna för dammbrott. Åtärder Kommunen har i planförslaet arbetat fram ett antal rekommendationer krin exploaterin i riskområden. Där anes att kommunen bör ha en restriktiv hållnin till exploaterin i områden med risk för översvämnin. Vid bylovsprövnin läns Luleälven används bl.a. en detaljerad karterin av 500-årsflödet som riktlinje. Karterinen aner lästa sockelhöjd för bynaden, för olika delsträckor läns älven, som ska klara nivån för 500-årsflödet. Planlänin och större exploaterinar vid Råneälven ska föreås av en utrednin av översvämninsrisker och vissa bytekniska rekommendationer anes vid specifika riskområden. För att undvika risker för ras ska eotekniska förhållanden tas i beaktande vid planerin och exploaterin och kommunen har låtit utföra eotekniska stabilitetsundersökninar och stabilitetsförstärkninar läns Luleälvens stränder. Myndihetens för samhällsskydd och beredskaps översiktlia stabilitetskarterin ska lia till rund för vidare arbete med utrednin av ras och skredrisker, behov av stabilitetsförstärkninar och riktlinjer för framtida markanvändnin. Kommunen har tait fram information om hur människor ska aera i händelse av dammbrott och har pekat ut evakuerinsväar. För att minska riskerna vid skyfall ska länsstyrelsens skyfallsmodellerin utöra kunskapsunderla vid fysisk planerin och exploaterin. Riktlinjer för davattenhanterin och rönytor bör tas fram och låpunkter i tätorter som tillfällit kan översvämmas bör inte bebyas. Planen aner bevarande av rönområden och röna stråk för infiltration och avlednin av davatten som viktia åtärder för att kunna hantera ökade nederbördsmänder och kraftia ren. Konsekvenser av föreslaen plan Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna att nåot ska inträffa är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika ändå inträffar, kan vara stora. Det är ändå viktit att vara förberedd samt att vidta nödvändia åtärder för att mildra både själva riskerna och de konsekvenser en olycka kan medföra. Flertalet av de utrednins- och förtätninsområden för bostäder och verksamheter som presenteras i planförslaet lier i direkt anslutnin till kommunens vattendra och sjöar. Genom att lokalisera det primära exploaterinsområdet till kommunens vattenförekomster ökar sårbarheten vid en eventuell översvämnin eller ett skyfall. Bodens kommun måste här planera för en framtida översvämninssituation. I översiktsplanen finns ett antal rekommendationer för att minska de risker som finns naturlit och de ökade risker som den planerade samhällsutvecklinen kan medföra. Mänskli aktivitet såsom exploaterin eller förändrad markanvändnin kan även innebära att markstabiliteten påverkas neativt i områden som ida inte är utpekade som riskområden. De riskområden för översvämnin som finns är beränsade till kommunens tätorter. Vid eventuell exploaterin läns Luleälven eller Råneälven behöver för vissa områden riskerna med översvämnin utredas vidare, bedömas och kartläas enom eotekniska undersökninar, där det kan finnas risk för stabilitetsproblem eller på annats sätt problematiska eotekniska förhållanden. En riskbedömnin ska enomföras vid all lokaliserinsprövnin där även behov av skyddsavstånd eller andra särskilda skyddsåtärder klarläs. Översiktsplanen behandlar inte förekomst eller rekommendationer kopplade till markradon, vilket därför får hanteras i kommande prövninsprocesser. 138

139 Planens konsekvenser avseende utsläpp av växthusaser kommer främst vara kopplade till etablerin av nya verksamheter och utbyd infrastruktur. Denna typ av påverkan är dock inte konstant utan beränsas till etablerins- och byskeden. Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att bebyelseutvecklin och exploaterin sker mindre samordnat utan stöd av enomarbetade rekommendationer och på fler spridda platser. En följd av en sådan bebyelseutvecklin kan vara attk limat- och riskfaktorer samt behov av ev. nödvändia åtärder och anpassninar inte är utreds i tillräckli omfattnin. Detta kan öka sårbarheten vid t.ex. översvämninar och även leda till större konsekvenser vid olyckshändelser. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Lånvaria (> år) och omfattande risker i människors närhet. Lånvaria (> år) och måttlia risker eller kortvaria (månader) och omfattande störninar i människors närhet. Lånvaria (> år) och mindre risker eller kortvaria (månader) och måttlia - mindre störninar i människors närhet. Kortvaria (månader) och mindre risker i människors närhet. Mer kortvaria och reducerade risker i människors närhet. Fiur 26. Bedömninsrunder för klimat- och riskfaktorer. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna sammantaet blir positiva jämfört med nollalternativet. 139

140 Försvarsintressen och infrastruktur I planen anes att kommunen ska fortsätta att verka för infrastruktursatsninar och i synnerhet hållbara transportlösninar. Planen redovisar även infrastruktur och den omfattande verksamhet och stora områden som är av intresse för försvaret och luftfarten. Riksvä 97 utör en mycket vikti förbindelselänk mellan Boden och Luleå. Malmbanan mellan Boden och Riksränsen är den enda transportjärnväen för ruvverksamheten i norra Sverie. Haparandabanan mellan Boden och Haparanda är av internationell betydelse och binder samman Nore och Sverie med Finland och Ryssland. Fortsatt utvecklin och utbynad av transportinfrastrukturen, kollektivtrafiken och ån- och cykelvänätet är viktia satsninar i kommunen. En tätare bebyelsemiljö kräver även planerin för tätortsnära trafik och parkerinar. Åtärder Kommunen prioriterar att riksvä 97 blir mötesfri vä och ska verka för dubbelspår på Malmbanan, persontrafik på Haparandabanan och för en utvecklin av resecentrum och pendlarparkerinar i anslutnin till Bodens centralstation. Kommunen arbetar med ambitionen att olika kollektivtrafiksla, biljettsystem och tidtabeller ska komplettera varandra. Samråd med Försvarsmakten ska ske i samtlia planerinsskeden. Riktlinjer för utbynad av bostäder krin skjutfält och övninsområden i Bodens kommun ska vara väledande vid planlänin och bylovsprövnin. I planförslaet pekas områden för förtätnin ut och kompletterinar koncentreras till vissa områden. Underhåll och utbynad av ån- och cykelvänätet ska prioriteras vid exploaterin. Konsekvenser av föreslaen plan Försvarets verksamheter har en stor omivninspåverkan, främst buller som orsakas av försvarets fly- och skjutverksamhet och täcker stora områden i kommunen. Flera av de föreslana verksamhets- och bebyelseområdena finns i eller i nära anslutnin till områden som är utpekade som riksintressen för totalförsvaret. Gällande riktvärden för ljudstörnin aner normer för bland annat bullrande verksamhet och förskjuter ränsen för omivninspåverkan väl utanför den fysiska ränsen från försvarets verksamheter. Planförslaet saknar en översiktli karta för bullerutbrednin med hänsyn till försvarets fly- och skjutverksamhet. Kommunen bör ha ett restriktivt förhållninssätt till etablerin av bostäder och störninskänslia verksamheter vid risk för överträdelser av fastställda ränsvärden. Bodens kommun saknar ida en uppdaterad eneriplan. I översiktsplanen anes fortsatta satsninar på förnybara enerisla bl.a. enom framtaandet av en vindbruksplan och vidare utvecklin av bioasanläninen. Förtätnin skapar ytterliare förutsättninar för utbynad av centralortens fjärrvärme. Kommunen bör verka för satsninar på hållbara lösninar och underlätta användandet av alternativa bränslen och enerisla så att den framtida eneriförsörjninen känns tydli. Den nya översiktsplanen stärker kommunens transportinfrastruktur. Översiktsplanen skapar förutsättninar för ökat kollektivt resande och att förtäta befintli bebyelse ynnar ån- och cykeltrafik. Detta ökar möjliheten att lämna bilen hemma vilket leder till minskade utsläpp, bättre luft och ökad folkhälsa. Genom att verka för en mötesfri vä på vä 97 skapas dock förutsättninar för ett ökat antal resande med personbil. Lättillänli kollektivtrafik, bilpooler och att underlätta försörjnin av alternativa bränslen kan minska personbilsektorns utsläpp. 140

141 Konsekvenser av nollalternativet I ett kommunöverripande perspektiv skulle nollalternativet innebära att exploaterin inom kommunen sker mindre samordnat utan stöd av enomarbetade rekommendationer. En mer spridd bebyelseutvecklin skulle inte e samma stöd till satsninar på en förstärkt kollektivtrafik, utbynad av ån- och cykeltrafik som utvecklin i enlihet med planförslaet ör. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Planen medför påverkan på måna mycket betydelsefulla områden för försvars och infrastruktur Planen medför påverkan på nåra betydelsefulla områden för försvars och infrastruktur Planen medför viss påverkan på betydelsefulla områden för försvars och infrastruktur. Obetydli eller inen påverkan på områden för försvars och infrastruktur Förbättrade förutsättninar för försvarsområde och infrastruktur Fiur 27. Bedömninsrunder för försvar och infrastruktur. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna för försvarsområden och infrastruktur blir positiva. 141

142 34. Samlad bedömnin De positiva effekterna som översiktsplanen kan medföra för kommunens medborare är kopplande till en utpekad bebyelseutvecklin i prioriterade områden och kärnor. Nya etablerinar innebär å ena sidan miljöbelastninar med t.ex. hårdjorda ytor, infrastruktur i form av väar och avloppsanläninar, men skapar å andra sidan en mer sammanhållen bebyelsestruktur. När ett samhälle växer enom förtätnin blir behoven av utvecklin av infrastruktur och service relativt små samtidit som det skapas en try och attraktiv boendemiljö där det är nära till allt. Nollalternativet skulle kunna innebära att utvecklinen avstannar i kommunen och att den befintlia översiktsplanen fortsätter att älla. Den planen är dock inte uppdaterad till daens förutsättninar i Boden och utvecklinen kopplad till den kommer trolien inte kunna tillodose daens behov. Det är möjlit att konsekvenserna på miljön blir mindre om färre exploaterinar enomförs, men det är också trolit att nyetablerin och planer kommer att enomföras utan överripande perspektiv på planerinen och dess konsekvenser varför miljöpåverkan trots det kan bli större. Påverkad miljö Konsekvens Analys Växt- och djurliv Små neativa konsekvenser Liten påverkan på värden av lokalt/reionalt intresse. Skyddad natur Små neativa konsekvenser Liten påverkan på värden av lokalt/reionalt intresse. Landskapsbild Små neativa konsekvenser Kontrasten och dominansen av ett fåtal nya anläninar mot omivande landskap är liten, ett måttlit antal människor berörs. Mark och vatten Små neativa konsekvenser Försämrade vatten- och markförhållanden i nåra specifika områden. Friluftsliv och turism Små neativa konsekvenser Liten påverkan på miljöer och områden som är viktia för turismen och friluftslivet i kommunen. Kulturmiljö Små neativa konsekvenser Liten påverkan på miljöer och områden som är viktia från kulturmiljösynpunkt. Naturresurser Obetydlia konsekvenser Planen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrit inte kommunens markanvändnin. Rennärin Måttlia neativa konsekvenser Påverkan som innebär försämrade möjliheter att passera eller nyttja viktia marker. Påverkan bedöms orsaka måttlit neativa konsekvenser för rennärinen. Hälsa och livsmiljö Positiva konsekvenser Förutsättninarna för od livsmiljö för människor förbättras. Klimat- och riskfaktorer Positiva konsekvenser Mer kortvaria och reducerade risker i människors närhet. Försvarsintressen och infrastruktur Positiva konsekvenser Förbättrade förutsättninar för försvarsområden och infrastruktur. 35. Miljömål och miljökvalitetsnormer Uppfyllelse av miljömålen Bodens kommuns översiktsplan har bedömts kunna påverka möjliheten att uppfylla 13 av totalt 16 miljökvalitetsmål. I tabellen på sidan 143 örs en bedömnin av på vilket sätt de ställninstaanden som lyfts fram i översiktsplanen tillsammans med mark- och vattenanvändninen påverkar möjliheten att uppfylla vart och ett av de 13 utpekade miljökvalitetsmålen. Bedömninarna avser planförslaet i jämförelse med ett scenario enlit nollalternativet, dvs. kommunens ällande översiktsplan. 142

143 Miljömål Måluppfyllelse Analys Beränsad klimatpåverkan Halten av växthusaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farli Bidrar till måluppfyllelsen Tillkommande ny bebyelse och verksamheter medför ökad trafik. Planförslaet aner en tät bebyelseutvecklin med prioriterinar på ånoch cykelvänät och en väl funerande kollektivtrafik, sammantaet med följden att ett klimatsmart rörelsemönster kan stärkas inom de prioriterade kärnorna. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas Bara naturli försurnin De försurande effekterna av nedfall och markanvändnin ska underskrida ränsen för vad mark och vatten tål Bidrar till måluppfyllelsen Bidrar till måluppfyllelsen Luftkvaliteten bedöms inte riskeras enom planförslaet. Ökade satsninar på bioas, förtätnin av centralort och satsninar på kollektivtrafik bidrar till renare luft. De totala utsläppen av ämnen som bidrar till försurnin bedöms inte öka enom planförslaet. Planen stärker möjliheterna att uppfylla miljökvalitetsnormer för mark och vatten. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den bioloiska månfalden Bidrar till måluppfyllelsen Planförslaet innebär inte nåon ökad användnin av kemikalier och miljöfarlia ämnen. Genom inventerinen av potentiellt förorenade områden innebär planen reducerade risker för människors hälsa och bioloisk månfald. Planförslaet omfattar ina riktade åtärder för att stärka måluppfyllelsen t.ex. ällande radon. Säker strålmiljö Människors hälsa och den bioloiska månfalden ska skyddas mot skadlia effekter av strålnin Obetydli påverkan på måluppfyllelsen Inen överödnin Halterna av ödande ämnen i mark och vatten ska inte ha nåon neativ inverkan på människors hälsa, förutsättninar för bioloisk månfald eller möjliheterna till allsidi användnin av mark och vatten Obetydli påverkan på måluppfyllelsen Kommunens mark och vatten är enerellt inte drabbade av överödnin och 90 % av hushållen är anslutna till kommunalt VA. Planförslaet aner inte om befintlia enskilda avlopp ska inventeras. Vid nybynation både inom och utanför primära utvecklinsområden krävs hållbara VA-lösninar. Tillkomsten av nya enskilda avlopp kan medföra en ökad risk för punktutsläpp till mark och vatten, men det bedöms inte vara av sådan omfattnin att måluppfyllelsen påverkas. Planförslaet innebär ianspråktaande av strandmiljöer enom ett antal utvecklinsområden. De områden som pekats ut bedöms dock innehålla sådana naturvärden eller vara så känslia att en exploaterin hade förhindrat måluppfyllelse, förutsatt att exploaterinarna får hållbara avloppslösninar. Allt rundvatten i kommunen uppfyller kraven i EU:s ramdirektiv för vatten. Nya bynader och ny infrastruktur inom förtätnin- kompletterinsoch utredninsområden kan påverka rundvattnet neativt. Våtmarker har enerellt ett starkt skydd. Möjliheten till måluppfyllelse är i hö rad beroende av skosbruket, en verksamhet som inte releras av planförslaet. Planförslaet med utbynad av bebyelse m.m. kan innebära viss påverkan på våtmarksmiljöer. Planförslaet innebär litet ianspråktaande av skosmark enom utpekade områden, men innehåller ett ställninstaande om att skydda skosmark av betydelse för skosnärinen. Planen innehåller också ställninstaanden avseende skydd av värdefull natur och opåverkade naturområden. Planen innehåller ställninstaanden som stärker skyddet för odlinslandskapet. Exploaterin av bebyelse i utvecklinsområden kan komma att ta brukbar jordbruksmark i anspråk. Levande sjöar och vattendra Sjöar och vattendra ska vara ekoloiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras Obetydli påverkan på måluppfyllelsen Grundvatten av od kvalitet Grundvattnet ska e en säker och hållbar dricksvattenförsörjnin samt bidra till en od livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendra Obetydli påverkan på måluppfyllelsen Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekoloiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden Obetydli påverkan på måluppfyllelsen Levande skoar Skoens och skosmarkens värde för bioloisk produktion ska skyddas samtidit som den bioloiska månfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas Obetydli påverkan på måluppfyllelsen Ett rikt odlinslandskap Odlinslandskapets och jordbruksmarkens värde för bioloisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidit som den bioloiska månfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks God bebyd miljö Städer, tätorter och annan bebyd miljö ska utöra en od och hälsosam livsmiljö samt medverka till en od reional och lobal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas Obetydli påverkan på måluppfyllelsen Bidrar till måluppfyllelsen Planförslaet innebär en medveten satsnin på att öka kommunens attraktivitet och hållbarhet i en reion som annars prälas av utflyttnin. Planförslaet medför att bebyelsekapitalet enom förtätnin och kompletterinar tas tillvara och att kommunen blir en od och hälsosam livsmiljö. Planen innehåller ställninstaanden som stärker den bioloiska månfalden i kommunen. Utpekade områden kan innebära viss lokal påverkan på växtoch djurlivet. Ett rikt växt- och djurliv Den bioloiska månfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida enerationer Obetydli påverkan på måluppfyllelsen 143

144 Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten och luft Påverkan från områden som pekats ut som lämplia för landsbydsutvecklin i strandnära läe (LIS) samt vindbruk, beskrivs specifikt i de miljökonsekvensbeskrivninar som taits fram för dessa respektive tillä till den strateiska översiktsplanen. Eftersom miljöbedömninen örs på en överripande kommunal nivå, berör dock bedömninarna i denna miljökonsekvensbeskrivnin även områden som pekas ut som lämplia för LIS eller vindbruk. Miljökvalitetsnormer vatten Översiktsplanen föreslår att bebyelseutvecklin framförallt ska ske enom förtätnin och vidareutvecklin och befintlia bebyelsestrukturer i Bodens centrala delar, Sävast och Unbyn och även läns pendlinsstråk mot Luleå. En sådan bebyelseutvecklin främjar en od hushållnin med markresurser och är positiv för miljökvalitetsnormer för vatten. De områden som inår i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp bör i första hand vara aktuella för vidare utvecklin, eftersom kommunalt VA minskar belastnin på recipient från avloppsvatten. Översiktsplanen aner också att VA-fråorna ska es en strateisk nivå i den översiktlia planerinen, vilket främjar en utvecklin som tar hänsyn till vattenkvaliteten. För de utvecklinsområden som inte inår i verksamhetsområde för kommunalt VA förordar översiktsplanen emensamma avloppslösninar. Detta lier också väl i linje med en planerin som tar hänsyn till upprätthållande av en od vattenkvalitet. Översiktsplanen aner att vissa utredninsområden, t.ex. Kusån/Kusön har brister i befintli infrastruktur avseende bl.a. VA. Detta utredninsområde berör också en vattentäkt, varför det är särskilt viktit att VA-fråan löses senast i samband med utvecklin av detta område. I samband med framtida behovsbedömninar av detaljplaner bör det belysas vad planen innebär entemot kravet att följa miljökvalitetsnormerna och hänsyn bör tas till de åtärdsbehov som finns för respektive ytvattenförekomst. De överripande utvecklinsmöjliheter som översiktsplanen pekar på bedöms inte hindra uppfyllelse av ällande miljökvalitetsnormer, förutsatt att VA-fråan löses på ett lånsiktit hållbart sätt vid bebyelseutvecklinen. Utvecklinsmöjliheterna bedöms heller inte försvåra enomförandet av statusförbättrande åtärder. I samband med planlänin läns Luleälven, framförallt avseende strandnära bebyelse, kan det dock vara lämplit att särskilt beakta möjliheten att tillskapa ekoloiskt funktionella kantzoner. Ytvattenförekomsterna i kommunen är en vikti attraktivitetsfaktor för bl.a. besöksnärinen inom kommunen. Därför aner översiktsplanen att allmänhetens tillån till vattenområden ska tillodoses. I detta sammanhan bör det också påtalas vikten av att bibehålla vattenförekomsternas oda kvalitet så att förutsättninarna för exempelvis fiske och bad inte försämras. På så vis häner alltså en od planerin som beaktar miljökvalitetsnormer för vatten, även ihop med utvecklinen av besöksnärinen i kommunen. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Väsentlit försämrade förutsättninar att följa MKN i hela kommunen. Väsentlit försämrade förutsättninar att följa MKN i delar av kommunen. Risk för små till måttlia neativa förutsättninar att följa MKN i nåra specifika områden Obetydli påverkan. Mark och vatten tas i anspråk men i övrit inen påverkan. Förbättrade förutsättninar för uppfyllelse av MKN. Fiur 28. Bedömninsrunder för miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Bedömninen är att konsekvenserna blir små, på ränsen till obetydlia. Avörande för vilken påverkan bebyelseutvecklinen får på MKN för vatten är framförallt möjliheterna att lösa VA-fråan på ett lånsiktit hållbart sätt. Specifika exploaterinar kan också få positiva konsekvenser för framförallt Luleälven om ekoloiskt funktionella kantzoner etableras i samband med bebyelseutvecklinen. 144

145 Miljökvalitetsnormer luft I Bodens kommun förekommer luftföroreninar framförallt i centralorten Boden. Vätrafiken bedöms vara den största källan till luftföroreninarna. Förekomsten av farlia ämnen i luften i Boden lier dock under ällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Trots att miljökvalitetsnormerna för luft inte överskrids är det viktit att arbeta med att minska luftföroreninarna från vätrafik. Ett sätt att öra detta är att öka andelen resande med kollektivtrafik samt andelen som tar si fram med cykel eller som ående. Översiktsplanen förordar också bebyelseutvecklin läns befintlia pendlinsstråk som är kollektivtrafikförsörjda. En sådan planerin inverkar positivt på miljökvalitetsnormerna för luft. I samband med bebyelseutvecklin i områden som är sämre kollektivtrafikförsörjda, t.ex. Gunnarsbyn och vissa LIS-områden, kan det vara lämplit att utreda möjliheterna till förbättrad kollektivtrafik till centralorten eller andra identifierade pendlinsnoder/-stråk. Uppföljnin Alla kommuner ska ha en ällande översiktsplan och dessa ska följas upp varje mandatperiod enom en aktualitetsprövnin. I denna miljökonsekvensbeskrivnin kan inte alla konsekvenser beskrivas fullt ut i detalj, utan fokus lier främst på de kommunöverripande konsekvenserna. De platsspecifika konsekvenserna måste utredas i senare skede för att säkerställa att hänsyn tas till värdefulla områden, objekt och verksamheter. Översiktsplanen kommer att följas av detaljplaner, i vilka mer detaljerade konsekvensbedömninar ska öras. I bylovsansökninar ska projektens konsekvenser analysers och nödvändia anpassninar öras. Stora neativa konsekvenser Måttlia neativa konsekvenser Små neativa konsekvenser Obetydlia konsekvenser Positiva konsekvenser Väsentlit försämrade förutsättninar att följa MKN i hela kommunen. Väsentlit försämrade förutsättninar att följa MKN i delar av kommunen. Risk för små till måttlia neativa förutsättninar att följa MKN i nåra specifika områden Obetydli påverkan. Mark och vatten tas i anspråk men i övrit inen påverkan. Förbättrade förutsättninar för uppfyllelse av MKN. Fiur 29. Bedömninsrunder för miljökvalitetsnormer (MKN) för luft. Bedömninen är att konsekvenserna blir positiva, på ränsen till obetydlia. Avörande för vilken påverkan bebyelseutvecklinen får på MKN för luft är framförallt möjliheterna till kollektivtrafikförsörjnin. 145

146 DEL G: GENOMFÖRANDE Detaljplan vid anläninsarbeten på Södra Lillärdan, Sävastön 146