Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan Kulturnämnden 2018 Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

2 Innehållsförtecknin 1 Ordförandens inlednin Vision och värderund Nämndens uppdra Planerinsanalys Befolkninsöknin - Halmstad växer så det knak Andelen una och äldre blir allt fler Demokrati i förändrin Diitala utmanin och möjliheter Ny kommunikationsteknik Kunskap en nyckeltillån Ett attraktivt Halmstad Nya la Kommunfullmäkties mål Mod och nytänkande Utbildnin, närinsliv och bete Socialt hållb utvecklin Ekoloiskt hållb utvecklin Nämndens mål Hälsa och betsmiljö Jämställdhet Nyckeltal Internbudet Ekonomiska förändrin Bilaor Internkontroll Bilaor Bilaa 1: KN-konkurrensutsattninsplan Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

3 1 Ordförandens inlednin Halmstad ska va en av Sveries främsta kulturkommuner med internationell ryktbhet inom konsten. Det är ett av Halmstads kommunfullmäkties mål för För kulturnämnden är det ett av de viktiaste målen under planperioden, och för att nå målet krävs insatser från alla kommunala verksamheter och berörda intressenter. Under 2017 h kulturnämnden beslutat att en kulturstratei skall tas fram som ett led i förverkliandet av målet om att va en av landets främsta kulturkommuner. En stratei är vikti för att identifiera kulturens betydelse för samhällsutvecklinen, särskilt i en tid av social oro och sereerande krafter. Ur ett attraktionsperspektiv blir det också allt viktie att identifiera stadens eller platsens unika kulturella kvaliteter. Kulturvets betydelse, platsens identitet, konstens och kulturens infrastruktur, olika målruppers möjliheter, diitaliserin samt kulturens betydelse för stads- och tätortsutvecklin är nåra av de områden som skall utvecklas. I betet med kulturstratein, kommer kulturnämnden att beta i nära samband med förenin, enskilda kulturutöve, institutioner, m fl. I en av de främsta kulturkommunerna skall det självklt finnas ett brett och spännande kulturutbud samt en vid bredd av kulturutöve, konstnärer, ranörer och förenin. Det skall också finnas en väl funerande infrastruktur med lokaler för kulturlivet. För att möjliöra för kulturaktörer att va verksamma i kommunen behövs tillån till lokaler för produktion, upplevelser och eet skapande. Kulturnämnden kommer under 2018 att sjösätta projekt Söder, vilket innebär att etablera del av det amla HP-huset som en resurs för kulturlivet och för Halmstadborna. Under 2016 påick ett förvaltninsöverripande bete med Kulturstråk Nissan. Del av detta skall konkretiseras under planperioden och här kommer aktiverinen av Österskans, (kommunstyrelsens uppdra till kulturnämnden) att va en vikti motor för förverkliandet av Kulturstråket. Halmstad växer och kommer inom en sn framtid att va en liten storstad med invåne. Det kommer att ställa nya och annorlunda krav på den kommunala kulturverksamheten. Hur den kulturella servicen skall se ut, och v den skall finnas, är nåot som behöver förtydlias. Internationella trender och lobaliserinens effekter är också viktit att fåna upp och analysera. Kulturnämnden ser därför ett behov av att internationella sambeten inom kultursektorn utvecklas, och kommer att verka för detta. Sven Palmkvist Ordförande Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

4 2 Vision och värderund Halmstads vision h tre hjärtan Vi h en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besöke. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan. De tre hjärtanen byer tillsammans visionen för Halmstads kommuns utvecklin. Hemstaden Vi är en kommun där människor möts med tryhet, respekt och kärlek. Kunskapsstaden Vi är en kommun där människor växer och utvecklas enom livslånt lärande och kreativitet, företasamhet och innovativt tänkande. Upplevelsestaden Vi h en atmosfär som er livslust enom aktivitet, emenskap och livskvalitet. Värderund Vår vision om Halmstad byer på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjliheten till delaktihet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad h alla människor lika värde och vår emenskaps kännetecken är ömsesidi respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de h samma möjliheter, rättiheter och skyldiheter. Halmstads kommuns utvecklin ska va lånsiktit hållb. Detta innebär att utvecklinen tillodoser daens behov utan att äventyra kommande enerationers möjliheter att tillodose sina behov. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

5 3 Nämndens uppdra Kulturnämndens verksamheter ska använda kulturens krafter för kommunens vision. Förvaltninen ska bidra till att kulturen spel roll för hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Kulturen ska va en självkl del av vdaen för kommuninvånna och betydelsefull för kommunens utvecklin och attraktivitet. I hemstaden sker kulturella möten som bidr och inspirer till sammanhållnin, sammanhan, emenskap och social hållbhet. Kulturförvaltninen bet inkluderande och möjliör möten där alla kan mötas för att utbyta tank, idéer och erfenheter. Mötena prälas av delaktihet, oda relationer och ett ott bemötande. Kulturförvaltninen bet med attraktiva, tillänlia, kända, funktionella och trya mötesplatser i ena lokaler, i diital form och med möten i det offentlia rummet eller på andra platser. Kulturförvaltninen är drivande för en ynnsam kulturell infrastruktur och är delakti i samhällsbynadsprocessen. I kunskapsstaden möjliör kulturen det livslåna lärandet som bidr till utvecklin av det demokratiska samhället och som motverk utanförskap. Kulturförvaltninen inspirer till och är ett stöd för lärandet utifrån individens een erfenhet, behov och önskan, där lärandet inte behöver va ett uttalat mål. Kulturförvaltninen berik allas möjlihet till fri åsiktsbildnin och inflytande i de demokratiska processerna. I upplevelsestaden finns möjliheter att uppleva, delta och va medskapande i kulturlivet, vilket skap menin, lust och identitet för individen. Kulturen bidr till puls, ynn utvecklin av den kulturella och kreativa sektorn och bidr till attraktivitet. Kulturförvaltninen inspirer till medskapande och möjliör ett vidat deltaande i kultur- och föreninslivet med fokus på den fria tiden. Kulturförvaltninen tillänliör ett brett utbud av estetiska upplevelser, berättelser och konstnärlia uttryck från alla medier, kulturformer och enrer. Kulturförvaltninen medverk till att konstnärer och kulturskape får möjlihet att verka i Halmstads kommun. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

6 4 Planerinsanalys 1 Befolkninsöknin - Halmstad växer så det knak 1.1 Halmstad växer Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Ett ökat invånantal och en föränderli omvärld förutsätter en effektive oranisation och förändrade betssätt. Det är viktit att fundera över den kulturella servicen i kommunen för att möta morondaens utmanin. Det innebär även att beta mer mobilt och ailt för att hantera hastit uppkomna behov och fenomen i samhället. Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på lån sikt? Att Halmstad växer innebär att fler människor ska ta del av den kommunala servicen, vilket i sin tur er en ökad konkurrens om kommunens resurser. En större befolknin innebär behov av fler mötesplatser, scener, spelplatser, utställnins- och visninslokaler med mera. 1.2 Kulturvanor Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? För att möta den ökade befolkninstillväxten behövs kunskap om olika målruppers kulturvanor. Myndiheten för kulturanalys h presenterat en rapport om kulturvanor "Socioekonomiska analyser och tidstrender Kulturfakta 2017:2", som handl om kulturvanor och kulturaktiviteter i den svenska befolkninen i åldrna år. Kulturvanorna h delats upp i fyra överripande kateorier: traditionell kultur, kulturmiljö, eet utövande och bred populärkultur. I rapporten konstateras att befolkninen än mindre tid åt kulturaktiviteter som sker utanför hemmet. Rapporten redoör också för att kvinnor i höre utsträcknin är delaktia i kulturlivet jämfört med män. Ynre är dessutom mer aktiva i kulturlivet än äldre. Det äller framför allt att dansa, å på bio, se på film, å på rock-/popkonsert, teckna/måla samt spela datorspel/tv-spel. Vide rapporteras att personer med höre utbildnin också tender att va mer kulturaktiva. Andelen höutbildade bland dem som besöker historisk sevärdhet/bynad, år på konstutställnin, år på museum och läser bok är betydlit höre än i befolkninen som helhet. Dessutom påverk social härkomst, klass och inkomst i vilken utsträcknin människor delt i kulturlivet. Det finns också ett höre kulturdeltaande i städer. Det äller särskilt att å på konstutställnin, besöka bibliotek, å på museum, teater, bio samt konsert. Lyssna på musik är den vanliaste kulturaktiviteten. Därefter följer att se på film, läsa bok samt Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

7 fotorafera/filma. De kulturaktiviteter som befolkninen än mindre tid åt är bland annat att å på rock- /popkonsert, balett/dansföreställnin, klassisk konsert/opera och teater. Gemensamt för dessa aktiviteter är att de sker utanför hemmet. Detta ska jämföras med de aktiviteter som h höst frekvens som kan utövas v man än befinner si, och därmed inte kräver att man t si till en specifik plats. 2 Andelen una och äldre blir allt fler 1 Bn och una Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Enlit de nationella kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken bland annat särskilt uppmärksamma bns och unas rätt till kultur. Utmaninen innebär att skapa förutsättnin för en meninsfull fritid för alla bn och una i kommunen. Att investera i bn och unas fria tid är en investerin i framtiden. Rapporten Un ida 2017 av Myndiheten för undoms- och civilsamhällesfråor vis att levnadsvillkoren för una som helhet är oda, men att vissa undomsrupper möter större utmanin än andra. De löper därmed större risk att hamna i ett djupt och vaktit utanförskap. Dessutom pek rapporten på förekomsten av vissa systematiska ojämlikheter, inte minst i skillnader mellan tjejers och kills villkor. En meninsfull och vierande fritid kan bland annat bidra till unas identitetsutvecklin, e una möjliheter att träffa likasinnade, men också att skapa en känsla av emenskap och erbjuda möjliheter att pröva olika aktiviteter, vid sidan av skolan eller betet. Ett meninsfullt vdasliv påverk unas hälsotillstånd. Una som i större utsträcknin uppav att deras vdasliv är fyllt av sådant som intresser dem, h också större sannolikhet att bedöma sin hälsa som bra. Una som känner att de h laom med fritid och hinner med det de vill öra, h större sannolikhet att må bra jämfört med dem som känner att de h lite fritid. Utifrån rapporten Fokus 14 - Unas fritid och oraniserin av Myndiheten för undoms- och civilsamhällesfråor, framår det att 40 procent av de una inte är medlem i nåon förenin. Detta äller särskilt bland utrikes födda, nyanlända och bland una med funktionsviationer. Fritiden behöver fyllas med meninsfulla aktiviteter och intressen för att den ska bidra till en positiv hälsoutvecklin. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

8 3 Demokrati i förändrin 1 Kultur och demokrati Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Myndiheten för kulturanalys (rapport 2015:3) beskriver en trend mot en mer individanpassad informationsinhämtnin. Samtidit som sociala medier ök i betydelse syns en lobal trend av minskad tillit till traditionell media. Det här innebär en stor risk för det som bruk kallas filterbubblor, det vill säa slutna informationssystem där människor förses med mer av den typ av information och kultur som de redan känner till och uppskatt. I filterbubblorna möter de personer som är lika dem själva, och deras perspektiv på tillvon ifråasätts inte. Att människor fördjup si i det som redan intresser dem kan alltså ske på bekostnad av den breda samhällsorienterin som ofta behövs för att kunna delta i de demokratiska processerna i samhället. Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på lån sikt? Kulturen kan vitalisera både demokratin och öka delaktiheten i samhällslivet och därmed bidra till social hållbhet. En stor utmanin är dock de ökande ekonomiska och sociala klyftor som påverk människors framtidsmöjliheter och rad av inflytande. För att Halmstad ska va en inkluderande kommun krävs insatser som t hänsyn till måna olika faktorer, samt sambeten över förvaltnins- och bolasränser. Genom att motverka utanförskap kan kulturen bidra till att uppnå målet med en inkluderande kommun. 4 Diitala utmanin och möjliheter 1 Diitaliserin och demokrati Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Samhället diitaliseras i en allt höre takt. Antalet internetanvände i världen h ida ökat från 30 miljoner 1994 till 3,6 miljder Diitaliserinen anses va den enskilt stkaste förändrinsfaktorn i samhället fram till år Ida är den diitala kunskapen i västvärlden en förutsättnin för att kunna ta del av demokratin, att va delakti i samhället samt att inhämta information och behärska källkritik. Vikten av dessa kunskaper bör jämföras med skriv- och läskunnihetens betydelse för människor i överånen från jordbrukssamhället till industrisamhället. Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på lån sikt? Utan den diitala kompetensen finns risk för en slas diital analfabetism som exkluder och minsk möjliheterna att va en del av samhället, vilket i nästa ste medför risker för ett demokratiskt funerande samhälle. Dessa kunskapsklyftor lämn också spelplanen öppen för antidemokratiska Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

9 strömnin som behärsk de diitala verktyen. Måna människor vänder si till biblioteken för att få hjälp med diitala tjänster och för informationsinhämtnin. Forskninen vis på de tydlia kunskapsklyftor som uppstått och efterfråan på biblioteken vittn om detsamma. Forskninen vis också på att dessa klyftor ök i samma eller höre takt som diitaliserinen. Här är biblioteken en direkt nödvändi instans för att motverka dessa klyftor. 5 Ny kommunikationsteknik 5.1 Ny kommunikationsteknik Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Ida ställs ökade krav på diital delaktihet och diital kompetens hos medbetna och invånna. Kommunikationen via olika medier behöver utvecklas för att nå ut till alla målrupper, samt för att kunna tillänliöra raneman och aktiviteter diitalt. Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på lån sikt? Diitaliserinen är i si en utmanin där hänsyn måste tas till de målrupper som risker att hamna i ett diitalt utanförskap. Här h biblioteken en vikti uppift för att motverka det diitala utanförskapet. Nätmobbnin är ytterlie en utmanin som måste hanteras, särskilt för bn och una där sociala medier numera är en naturli del av vdaen. 6 Kunskap en nyckeltillån 6.1 Kunskap och livslånt lärande Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? För folkbiblioteken står det lustfyllda och livslåna läsandet och lärandet i fokus. Den nya bibliotekslaen (2013:801) läer särskilt fokus på folkbibliotekens uppdra att främja bns och unas läsnin och språkutvecklin. Att beta med läsinspiration är dock inte ba en aneläenhet för skola och bibliotek utan för alla som möter bn och una i sina verksamheter. Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på lån sikt? I framtiden kommer kunskap va en nyckeltillån i ännu höre utsträcknin än ida. Detta är en utmanin som kräver ökade investerin, särskilt för bn och una. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

10 7 Ett attraktivt Halmstad 7.1 Kulturens roll för ett attraktivt Halmstad Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på sene år lyfts fram som en av de absolut viktiaste konkurrensfördelna för en kommun. Kulturens ökade betydelse föranledde ett tematiskt bete, Morondaens kultur, i kommunstyrelsen under 201 Målet v att stärka kommunens attraktionskraft samt människors delaktihet, inflytande och välbefinnande. Under planperioden finns förutsättnin att ta en mer aktiv roll, enom sambete inom kommunen och externt. Det äller inte minst en ökad delaktihet i samhällsbynadsprocessen för att tydliöra den kulturella servicens betydelse. Förvaltninen bet utifrån ett brett kulturberepp med målbilden: Kulturen spel roll! 7.2 Kulturell infrastruktur Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Upplevelser är också en allt viktie del av attraktionskraften i en plats. En upplevelserik plats är en plats där det händer saker. Det bidr i sin tur till att locka till si fler invåne, besöke och investerin. Tillsammans med livsmiljön är upplevelser mycket viktia för en plats attraktivitet. Vissa bedöme men till och med att utbudet av upplevelser är helt avörande för att attrahera nya invåne. Redan under planperioden realiseras projekt Söder (före detta HP-huset) med möjliheten att erbjuda lokaler för kultur. En väl utbyd kulturell infrastruktur med mötesplatser, lokaler och scener är en rundförutsättnin för ett rikt och aktivt kulturliv. En utmanin är att skapa utrymme och möjliheter för kulturskape att leva och verka i Halmstad, där billia lokaler och inspirerande omivnin är viktia del. Halmstads kommun behöver därför ta ett helhetsrepp krin den kulturella infrastrukturen. Detta uppmärksammades inte minst i den lokalutrednin, Plats för X, som presenterades för kulturnämnden under Efterymnasial kulturutbildnin Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Det saknats efterymnasial utbildnin i Halmstads kommun inom samtlia konst- och kulturutövområden. Höskolan i Halmstad h nu tait ytterlie ett ste i att möta den diitala utvecklinen enom att skapa en stk diital miljö för forsknin, utbildnin och utvecklin DLC med fokus på lärande, pedaoik och kultur. Där möjliörs kreativa miljöer i kombination med den Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

11 senaste diitala tekniken för både kreativt skapande och synliörande av ny kunskap. DLC vänder si både till målrupper inom höskolan forske, läre och studenter och till externa sambetspter. Det kan till exempel va yrkesverksamma läre, elevrupper inom skolan, kulturinstitutioner, företa och andra intresseoranisationer. Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på lån sikt? Med utbildninsmöjliheter på efterymnasial nivå skulle kultursektorn kunna utvecklas, inflyttninen öka, samt forsknin inom området möjliöras. Sammantaet skulle det innebära att fler människor får en möjli framtid i Halmstad med höre studier och betstillfällen. 7.4 En av Sveries främsta kulturkommuner Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? För att Halmstad ska bli en av Sveries främsta kulturkommuner krävs en bred och emensam syn på kultur i hela kommunens oranisation. Det innebär att å från att betrakta kultur som ett avränsat verksamhetsområde, med enskilda kulturyttrin och konstformer, till att betrakta kultur som bäre av livskvalitet och attraktionsvärden. Det behövs både bredd, spets och tillänlihet för att va en kulturkommun. Kulturförvaltninen är en motor i detta bete som tillsammans med övria förvaltnin och bola kan verka för kommunfullmäkties mål; att Halmstad ska va en av Sveries främsta kulturkommuner med internationell ryktbhet inom konsten. 8 Nya la 8.1 Museila (2017:563) Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Den 1 auusti 2017 trädde laen som reler offentlistyrda museer i kraft. I den fastställs att museerna ska bidra till samhället och dess utvecklin enom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildnin. Laen syft till att skapa lånsiktit tydlia förutsättnin för ett sammanhållet allmänt museiväsende. Att museerna ska främja kunskap innebär att de utifrån sina specifika resurser, i form av samlin de förvalt, intern kunskapsuppbynad och förmedlinsbete, ska bidra till kunskap i samhället i stort. Att museerna ska främja kulturupplevelser innebär att de ska tillhandahålla upplevelser av estetisk eller annan kulturell t. Att museerna ska främja fri åsiktsbildnin innebär att verksamheten ska understödja ett fritt meninsutbyte, prälas av tolerans och öppenhet för olika perspektiv samt stå fri från censur och andra hindrande åtärder. Museerna ska bidra till målen utifrån sina ämnesområden. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

12 8.2 Skuldsanerinsla (2016:675) Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Svensknas skuldbörda ök, vilket är stort samhällsproblem, men framför allt är det ett hårt sla för den enskilde. För att underlätta för dem som hamnat i skuld att få hjälp att komma ur sin situation så fattade reerinen beslut om att ändra i skuldsanerinslaen. Den nya laen trädde i kraft den 1 november 2016 och är en del av reerinens stratei för att motverka överskuldsättnin. Den nya laen om skuldsanerin innehåller bland annat att det är enkle att ansöka, samt möjlihet att betala direkt vid kronofodens beslut om att inleda skuldsanerin. Juni och december införs som betalninsfria månader och h man oda skäl kan man få betala under korte tid än de vanlia fem åren. Chansen att få skuldsanerin mer än en ån är också nåot större än tidie. 8.3 Dataskyddsförordninen maj 2018 Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? EU h i april 2016 beslutat om ett nytt reelverk för behandlin av personuppifter som ska börja tillämpas i medlemsstaterna i maj Reelverket kommer att innebära en del förändrin för de som behandl personuppifter. i dataskyddsförordninen likn dock de reler som finns i personuppiftslaen. På samma sätt som ida får man behandla personuppifter med stöd av samtycke från de reistrerade, för att uppfylla ett avtal eller efter en intresseavvänin. De reistrerade kommer även i fortsättninen att ha rätt att få information om den personuppiftsbehandlin som sker, och den som behandl personuppifter måste ha tillräcklia säkerhetsåtärder för att uppifterna skyddas på rätt sätt. Om det är fråa om uppifter om hälsa, etniskt ursprun, politisk uppfattnin eller reliiös tro ställs särskilda krav. Ett av syftena med dataskyddsförordninen är just att skydda enskildas rundläande rättiheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppifter. Rätten till privatliv uttrycks i den Europeiska konventionen om skydd för de mänsklia rättiheterna och de rundläande friheterna. Dataskyddsförordninen h också till syfte att skapa en enhetli och likvärdi nivå för skyddet av personuppifter inom EU så att det fria flödet av uppifter inom unionen inte hindras. Detta uppnås enom att förordninen är direkt tillämpli i de olika medlemsstaterna och att samma reler äller inom hela unionen. Andra syften med att ta fram en ny dataskyddsförordnin h vit att modernisera dataskyddsdirektivets reler från 1995 och att anpassa dessa till det nya diitala samhället. Förordninen ska börja tillämpas i Sverie (liksom i övria medlemsstater) den 25 maj Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

13 8.4 Bnkonventionen blir svensk la Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Det finns ett försla att FN:s konvention om bnets rättiheter, även kallad bnkonventionen, ska bli svensk la. Utredninen som bet med förslaet föreslår att bnkonventionen ska bli svensk la från den 1 janui år Redan i sin första reerinsförklin 2014 slo statsminister Stefan Löfven fast att bnkonventionen ska bli svensk la, men nu föreslår man att det ska ske först 1 janui Om bnkonventionen blir svensk la skulle det innebära att det enskilda bnets rättssäkerhet stärks och att bnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydlie sätt än ida. Vide skulle de svenska relerna tolkas utifrån konventionen sedd i sin helhet. Viktit att komma ihå är att de åtärder som redan h vidtaits i svensk lastiftnin inte skulle va betydelselösa utan kvstå och kompletteras med fler ändrin. Reerinen föreslår att bnkonventionen inkorporeras i svensk la den 1 janui I väntan på att bnkonventionen ska bli svensk la bör vi som bet med bns rättiheter i kommuner, landstin och reioner förbereda oss. 8.5 Biblioteksla (2013:801) Hur påverk utmaninen/möjliheten oss på kort sikt? Bibliotekslaens syfte är att sätta ramna för Sveries biblioteksverksamhet. Den beton bibliotekens utvecklin och den rundläande roll som biblioteken spel för kunskapsförmedlin och fri åsiktsbildnin. Den nu ällande bibliotekslaen trädde i kraft den 1 janui 201 Bibliotekslaen omfattas av ton pafer för kommuner och landstin att följa. Den första pafen aner bestämmelser för vilka bibliotek som omfattas av laen. I stort sett äller det all biblioteksverksamhet som är finansierad med offentlia medel såsom folkbibliotek, skolbibliotek (kommunala och privata), reional biblioteksverksamhet, höskolebibliotek, lånecentraler och övria offentlit finansierade bibliotek. Utöver det överripande ändamålet att det ska va aviftsfritt att låna litteratur ska också det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska samhällets utvecklin, det vill säa att främja litteraturens ställnin och intresse för bildnin, upplysnin, utbildnin och forsknin samt att annan kulturell verksamhet ska finnas tillänli. Dessutom rikt bibliotekslaen också särskild uppmärksamhet till olika rupper i samhället, såsom personer med funktionsnedsättnin, de nationella minoriteterna och personer som h annat modersmål än svenska. Biblioteksväsendet ska erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, andra språk än svenska, lättläst svenska samt anpassade medier. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

14 Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

15 5 Kommunfullmäkties mål 5.1 Mod och nytänkande Konkretiserat mål 1: I Halmstad ska vi ha ett förhållninssätt som prälas av mod och nytänkande och av att vi bet tillsammans för att öra skillnad för invåne, besöke och företae Konkretiserat mål 1: I Halmstad ska vi ha ett förhållninssätt som prälas av mod och nytänkande och av att vi bet tillsammans för att öra skillnad för invåne, besöke och företae. Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel medbete som upplever att vi bet tillsammans. 75% 75% 75% Andel ärenden som hanteras enom diital självservice. Öknin Öknin Öknin Vje avdelnin ska öra minst en kundundersöknin, som mäter bland annat bemötande Utbildnin, närinsliv och bete 5.1 Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska alla bn och una ha möjlihet till en meninsfull fritid Konkretiserat mål 5: I Halmstad ska alla bn och una ha möjlihet till en meninsfull fritid Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Bn och una som h möjlihet till en meninsfull fritid. Öknin Öknin Öknin Upplevd delaktihet på kulturförvaltninens mötesplatser för una. 55% 56% 57% 5.2 Konkretiserat mål 6: Halmstad ska ha stränder, en stadskärna och eveneman som attraher både Halmstadbor och besöke 5.1 Verksamhetsmål: Genomföra aktiviteter och eveneman utifrån Kulturstråk Nissan Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antal enomförda projekt i Kulturstråk Nissan Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

16 5.3 Socialt hållb utvecklin 5.1 Konkretiserat mål 9: Halmstad ska va en av Sveries främsta kulturkommuner med internationell ryktbhet inom konsten Verksamhetsmål: Utveckla kulturstaden Halmstad Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel Halmstadbor som upplever att de bor i en konststad. 67% 68% 68% Antal internationella kultursambeten Halmstad som kulturkommun. Genomfört Genomfört Genomfört SCB:s medborundersöknin: nöjd-medborindex Kultur Verksamhetsmål: Utbeta kulturstratei för Halmstad 5.2 Konkretiserat mål 10: I Halmstad ska alla känna att de h lika värde, möts av respekt och h möjlihet att va delaktia i samhället 5.1 Konkretiserat mål 10: I Halmstad ska alla känna att de h lika värde, möts av respekt och h möjlihet att va delaktia i samhället Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 SCB:s medborundersöknin: nöjd-inflytandeindex Ekoloiskt hållb utvecklin 5.1 Konkretiserat mål 16: I Halmstad ska det va lätt att va miljövänli Konkretiserat mål 16: I Halmstad ska det va lätt att va miljövänli Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antal insatser för att kommuninvånna ska kunna leva miljövänlit Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

17 6 Nämndens mål 6.1 Hälsa och betsmiljö Kulturförvaltninen ska va en hållb och hälsosam betsplats. Beskrivnin Hållbt betsliv - bibehålla friska medbete och minska sjukfrånvon enom ett främjande, förebyande och rehabiliterande hälso- och betsmiljöbete. Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Medbetundersökninen: HME (Hållbt medbetenaeman) - nuläe 76 % Öknin Öknin Öknin Medbetundersökninen: HME Motivation nuläe 75 % Öknin Öknin Öknin Medbetundersökninen: HME Ledskap nuläe 80% Öknin Öknin Öknin Medbetundersökninen: HME Styrnin nuläe 71% Öknin Öknin Öknin Korttidssjukfrånvo Minsknin Minsknin Minsknin 6.2 Jämställdhet 6.1 Kulturförvaltninens verksamheter ska va jämställda. Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antal insatser för att öka jämställdheten i verksamheternas utbud Kunskapen om månfald ska öka hos kulturförvaltninens medbete. Mätetal Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Medbetundersökninen: Kunskapsöknin om månfald. Öknin Öknin Öknin Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

18 7 Nyckeltal Nyckeltal Antal besök på folkbibliotek i Halmstad - vav antal besök på stadsbiblioteket Antal besök på bibliotekswebben (sessioner) Andel invåne som besöker folkbiblioteken Antal lån/omlån totalt - vav antal e-bokslån - vav diitala omlån Andel återlämnin av media via återlämninsrobot Antal ärenden, konsumentrådivnin Antal ärenden, budet- och skuldrådivnin Antal ärenden, eneri- och klimatrådivnin Antal besök på Mjellby konstmuseum Antal besök på Halmstads konsthall Antal besök på Hallands konstmuseum Antal beviljade kulturstöd (Arranemans- och projektstöd, flerårsstöd, kulturvsstöd, studieförbundsstöd och idépen) - vav antal beviljade idépen Antal föreninsdrivna mötesplatser för una Antal besök på mötesplatser för una (ena och föreninsdrivna) Antal deltaande bn och una i Aktiv somms läerverksamhet Antal offentlia konstverk i offentli miljö Antal inköpta konstverk till konstsamlinen under året Nöjd medborindex Kultur Nöjd medborindex biblioteksverksamhet Nöjd medborindex utställnins- och konstverksamheter Nöjd medborindex teaterföreställnin och konserter Nöjd reionindex tillånen till kultureveneman Nettokostnad kultur/invåne i kr Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

19 8 Internbudet Kulturnämndens målsättnin är att bedriva verksamhet inom tilldelad budetram, med 0,5 procents minal. Inen budetmässi inflationskompensation sker under perioden Uppföljnin av det ekonomiska läet rapporteras tre åner per år till nämnden. Driftbudeten kommer att justeras i december, utifrån avtalsmässia löneöknin och hyreskompensationer, som inte fanns med vid berednin av planerinsdirektiv med budet. Driftbudet år tkr Enlit Planerinsdirektiv med budet h kulturnämnden fått en nettobudetram på tkr att förhålla si till. Summan benämns som budetram eller driftbudet, vilket innebär att kulturnämnden h fått dessa skattemedel att driva verksamhet med. Summan motsv unefär 2,3 procent av den totala budet på dryt fem miljder kronor, som finns att fördela mellan Halmstads kommuns förvaltnin. Unefär 0,5 procent av kommunalskatten används till att finansiera kultur i Halmstads kommun. Utifrån Planerinsdirektiv med budet kan vi utläsa förändrin i nämndens budetram. De största posterna är: + Budeten är kompenserad med tkr för utökat bidra till Hallands konstmuseum med anlednin av tillbynation, halvåret En ramförstärknin med 600 tkr, som inte är öronmärkt till nåot. - Effektiviserin och kostnadsreduktioner tkr, som rund si på 3 procent av nämndens nettobudet, efter det att lönekostnaderna räknats bort från ramen. + Nya lokaler för kulturverksamhet, medel för att täcka kostnader för kulturhus Söder, tkr. DRIFTBUDGET i tkr Utfall 2016 Budet 2017 Budet 2018 Verksamhetens Intäkter Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övria kostnader NETTODRIFTBUDGET Intäkterna på 13 miljoner kronor består i huvudsak av driftbidra från reionen, för skolbiblioteksavtal och bidra från EU och AMS. Nämndens beslut om taxor och avifter innebär intäkter från bland annat entréavifter, förseninsavifter, tillfällia lokaluthyrnin, samt försäljnin av vor och tjänster. Personalkostnader utör den största kostnadsposten med 65 miljoner kronor. Inom kulturförvaltninen bet cirka 130 tillsvideanställda, samt ett antal timanställda och uppdrastae. Lokalkostnader, som budeterats till 30 miljoner kronor, består av internhyror, tillfällia hyror, FMservice och köp av städ. Nämnden ansv för 9 bibliotek, 5 mötesplatser för una, 2 konstinstitutioner, Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

20 ett kulturhus, medborservice, samt kontorslokaler på Kunsatan 25 och i Rådhuset. Budet för lokalkostnader motsv 25 procent av kulturnämndens budetram. Kapitalkostnader består av avskrivninskostnader och internränta. Summan baseras på tidie års investerin och budeteras hamna på nästan 2 miljoner kronor under Övria kostnader på 39 miljoner kronor används för att bedriva verksamhet. Nåra av de större posterna som kan nämnas är bidra och stöd, samt tele- och datakommunikation. Här återfinns även kostnader för raneman, annonser, transporter, försäkrin och övria verksamhetskostnader. Investerinsansla år tkr Kulturnämnden h enlit planerinsdirektivet fått investerinsansla med tkr tkr är avsatta till konstnärli estaltnin och 250 tkr till inköp av konst. Meröppna bibliotek h fått 800 tkr i investerinsmedel tkr h beviljats för inventier och utrustnin kulturverksamhet, med kopplin till det nya kulturhuset på Söder. Resterande 500 tkr h beviljats till övria inventier enlit verksamheternas behov. I tabellen nedan visas en jämförelse med 2017 års investerinsmedel och de medel som beviljats för INVESTERINGSBUDGET i tkr Budet 2017 Budet 2018 Inköp av konst, hela kommunen Konstnärli estaltnin i offentli miljö Inventier, 5 år Inventier och utrustnin kulturverksamhet, 10 år Meröppna bibliotek -800 NETTOINVESTERINGAR i tkr Övria ansla för kultur Det bör kommenteras att medel i 2018 års budet även anslaits till andra nämnder, som kommer kulturnämndens verksamheter till odo: Samhällsbynadskontoret tkr till Kulturstråk Nissan Fastihetskontoret 300 tkr Utrymninsramp Stadsbiblioteket Fastihetskontoret 350 tkr RWC Söndrums bibliotek 8.1 Ekonomiska förändrin Ekonomiska ram och investerin fastställs slutlien i kommunfullmäkties planerinsdirektiv med budet. Utöver första året under planerinsperioden är slutlia beslut inte tana, vför budeten kan förändras till innehåll och/eller belopp. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

21 8.1.1 Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Drift 2018 Drift 2019 Drift 2020 Drift 2021 Drift 2022 Drift 2023 Kulturell service - Nytt bibliotek/mötesplats Bersård 1:6 m fl. RANAGÅRD Meninsfull fritid Tillhandahålla samhällsservice och diital bildnin, enom utvecklin av medborkontor på Stadsbiblioteket med mobila team Språkstt Vård- och underhåll till Halmstads offentlia konst För en stärkt kulturell infrastruktur: lokaler och scener i Halmstad Mjellby konstmuseum: utökat driftansla under förutsättnin att politiska beslut tas Summa Kulturell service - Nytt bibliotek/mötesplats Bersård 1:6 m. fl. RANAGÅRD Beskrivnin Detaljplanens syfte är att skapa möjliheter för uppförande av en ny stadsdel inom Bersård 1:6. I ranskninshandlinen tillhörande detaljplanen (s. 35) står följande: Avsikten är att det ska finnas ett vierat bostadsutbud för alla åldr som kompletter befintlit bostadsbestånd. Här planeras för 400 nya bostäder. Den nya stadsdelen ska även erbjuda service i form av skola, förskolor och äldreboende både för det nya områdets behov men även för boende i övria del av Halmstads kommun. Möjliheter ska också skapas för viss kommersiell service i området. ( ) Behov bedöms även finnas av service enom t. ex. ett bibliotek eller en mötesplats för una kan lämplien inrymmas i skolans lokaler. Kulturförvaltninen, tillsammans med bn- och undomsförvaltninen, h här möjlihet att skapa en mötesplats för una, skolbibliotek och folkbibliotek i en emensam lokal. I måna av de befintlia folkbiblioteken återfinns ida även skolbibliotek. Ida releras skolbiblioteken i skollaen och folkbiblioteken i bibliotekslaen. Genom kommunens biblioteksplan, samt avtal mellan bn- och undomsförvaltninen och kulturförvaltninen, sambet ida de två biblioteksformerna. Detta sambete möjliör för skolbiblioteken att bland annat ta del av hela folkbibliotekens medieutbud. Förväntat resultat Genom att interera tre verksamheter i samma lokal skapas möjliheter för länre öppethållande, bemannin med blandade kompetenser samt effektivt lokalutnyttjande. Att interera mötesplats för una med bibliotek finns flertalet exempel på, där Biblo Tøyen i Oslo är ett av de senaste och mest Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

22 framånsrika. Bäckaård/Söndrum är ett utav våra mest växande områden demorafiskt sett när det äller bn och una. Att skapa en mötesplats med kulturella och även vissa tekniska möjliheter för till exempel musikproduktion tror vi skulle va en framånsfaktor. Att ha en studio samt tillänli scen ser vi som nödvändit. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Utökade driftkostnader i form av personalresurser, initiala investerin, uppsttskostnad för mediabestånd, effektivt lokalutnyttjande. Bibliotekspersonal: tkr Fritidslede: tkr Medier: -280 tkr Uppsttskostnader första året för mediabestånd: -900 tkr (eentlien är behovet tkr, men enom effektivt nyttjande av befintlit bestånd minskas den initiala kostnaden). 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr Meninsfull fritid Beskrivnin I kommunens OPUS beräknas en fortsatt hö befolkninstillväxt i Halmstads kommun, med en pronos på dryt invåne år Det innebär en betydlit snabbe befolkninstillväxt än vi är vana vid. Särskilt antalet bn i rundskoleålder, 6-15 år, kommer öka mycket snabbt framöver. Redan år 2020 beräknas ruppen öka med närme individer. Under 2015 enomfördes emensamma målanalyser utifrån planerinsdirektivens två mål om fritid och psykisk hälsa för pojk och flickor. I de förvaltninsöverripande analyserna inom båda dessa mål framkom värdet av fritidsaktiviteter som når fram till vje bn, samt behovet av att fokusera mer på riktade insatser till prioriterade rupper. Kommunen behöver fortsätta beta på att nå ut tillsammans och analysera utifrån behoven kopplat till olika eorafiska områden. Alla bn och undom ska ha rätt till en meninsfull fritid oberoende av exempelvis funktionsviationer eller etnicitet. Både kulturnämnden och teknik- och fritidsnämnden h målformulerin krin alla bns möjlihet till en meninsfull fritid. Med fler fritidslede kan kommunen nå ut över större områden och på så vis öka måluppfyllelsen ällande bredden. Förväntat resultat Ett team med fritidslede förväntas möta upp de behov och önskemål som finns bland bn och una. Dessa kommer va en flexibel resurs som enomför insatser där de behövs som mest. Detta är särskilt aneläet då förändrade behov och önskemål är svåra att förutse på förhand. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

23 Resurstillskott av fem personal för att nå ut till fler bn och una enom att finnas på ett större eorafiskt område. Det krävs ina investerinskostnader i lokaler, utan teamet ska finnas i skolans lokaler. 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr Konsekvenser i verksamheten Tillhandahålla samhällsservice och diital bildnin, enom utvecklin av medborkontor på Stadsbiblioteket med mobila team Beskrivnin Biblioteken i Halmstad h ida en Ord- och bildverkstad på Stadsbiblioteket. Vid öppnandet 2006 lå ord- och bildverkstaden lånt framme på ett nationellt plan, men ida lier man efter och kan inte sva upp till de behov som finns. Här planeras en utbynad rent fysiskt men också med bemannin med bibliotekier och IT-pedaoer. Samtidit planeras det för en utvecklin där samhällsvälede vid vissa tidpunkter bemann verksamheten för att e rådivnin, likt den verksamhet som ida återfinns endast i Andersber. Förväntat resultat Samma funktioner som planeras i Stadsbiblioteket behöver finnas även i ytterområdena men i mindre skala och vid bestämda, behovsstyrda, tider. Medborkontoren innefatt även möjliheter för bland annat Halmstad direkt att befinna si i ett sammanhan där mycket människor rör si och dit måna år för att få ett kommunalt stöd. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Kompetensutvecklin och lokalkostnader finansieras inom ram. Däremot behövs utöknin av ram för: 3 heltidstjänster: tkr Minibuss: -0 tkr IT/diitaliserin/automatiserin: -320 tkr 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr Konsekvenser i verksamheten Kompetensutvecklin av befintli personal samt utöknin av personalresurser behövs. Verksamheten sker i befintlia lokaler så som Stadsbiblioteket och aktuella närbibliotek. Minibuss för transport och möjlihet att verka på spontana platser efter behov. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

24 Språkstt Beskrivnin En människas förmåa att lära si språk befästs tidit. Samma förmåa t vi med oss hela livet och lier bland annat till rund för hur vi kl utbildnin och möjliheten att delta i samhället i stort. Forsknin h visat på hur stor vikt bland annat höläsnin h för små bns språkutvecklin. Förhållandet h beskrivits av författinnan Mem Fox på följande sätt: Om alla föräldr och vuxna som t hand om bn läste minst tre böcker om daen för bn de h i sin närhet så skulle vi förmodlien kunna utplåna analfabetism på en eneration. Vad finns det för hinder? Låt oss försöka! (Fox, 2001). Reion Halland h tillsammans med kommunerna tait fram ett försla på hur man redan i tidi ålder kan stärka små bns språkutvecklin, och på så sätt säkerställa en jämlik och kvalitativ process där alla bn es förutsättnin att utveckla ett rikt och välutvecklat språk. I Halmstads kommun är detta ett sambete mellan bn- och undomsförvaltninen, kulturförvaltninen och reionen. Förväntat resultat Språkstt syft till att: Stärka föräldrnas roll i bns språk-, kommunikations- och läsutvecklin Videutveckla samverkan mellan folkbibliotek, bnhälsovård och förskola enom en emensam samverkan med vårdnadshave Öka kunskapen om små bns språk-, kommunikations- och läsutvecklin hos alla pter Med utånspunkt i den ktlänin som jorts över påående satsnin inom kommunen och reionen på små bns språkutvecklin föreslås följande tillväaånssätt: Hembesök 1 (vid 6 mån) Biblioteksbesök ca 8-10 mån (bibliotek, bvc, looped) Hembesök 2 ( mån) Föräldramöte förskolan (prioriterade områden inom Språkstt) (ca 18 mån) Föräldramöte förskolan utifrån efterfråan BVC språkscreenin (2 år) Språkfest på biblioteket (cirka 3 år) Ekonomiska konsekvenser utöver ram För att säkerställa en kvalitativ process kommer satsninen första året koncentreras till mer socioekonomiskt utsatta områden för att år två och tre utvecklas till hela kommunen. Personalkostnader: År 1: -670 tkr (reionen bidr med lika mycket) År 2: tkr (reionen bidr med lika mycket) År 3: tkr (reionen bidr med lika mycket) Leasinkostnad/år: -20 tkr Tolk/år: -35 tkr (reionen bidr med lika mycket) Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

25 2021: -725 tkr 2022: tkr 2023: tkr Vård- och underhåll till Halmstads offentlia konst Beskrivnin Halmstads kommuns offentlia konstsamlin expander kraftfullt och utör en vikti faktor för stadens attraktivitet och för att Halmstad ska kunna bli en av Sveries främsta kulturkommuner. Måna av konstverken behöver, förutom ett kontinuerlit driftunderhåll, även omfattande restaurerin. Tidie h teknik- och fritidsförvaltninen uppburit ansv och också tait kostnaden för driften. I da är det FM-service som utför detta bete, men kulturförvaltninen står för den löpande kostnaden. Ina medel h förts över från teknik- och fritidsförvaltninen. Förväntat resultat Det finns en plan upprättad med lånsiktia strateier krin restaurerin. Denna plan kan realiseras från och med 2020 om medel tillsätts för vård/restaurerin. Driftsmedel är nödvändia utifrån det övertana ansvsområdet från teknik- och fritidsförvaltninen och möjliör fortsatt samverkan med FM-service. Att Halmstads offentlia konstverk presenteras i ett bra skick är kopplat till stadens attraktivitet och bidr väsentlit till att Halmstad kan bli en av Sveries främsta kulturkommuner. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Årli kostnad för drift -400 tkr och för vård/repation -400 tkr. 2021: -800 tkr 2022: -800 tkr 2023: -800 tkr För en stärkt kulturell infrastruktur: lokaler och scener i Halmstad Beskrivnin Ett attraktivt Halmstad h ett levande kulturliv i runden. Ett levande kulturliv kräver en od kulturell infrastruktur, där bland annat lokaler inår. Halmstad växer och fler medbore innebär även fler kulturskape. Kulturnämnden och kulturförvaltninen driver ett aktivt bete med att utveckla Halmstad till en av Sveries främsta kulturkommuner. Centralt i det betet är lokal- och scentillånen för kulturlivet, det vill säa en stk kulturell infrastruktur. Satsninen på Projekt Söder (före detta HP-huset), som innebär en samlokaliserin av kulturell produktion och verksamhet med kulturskolan och konsertsal, utör stten på ett stärkande av Halmstads kulturella infrastruktur och lokalförsörjnin för kulturlivet. Trots detta förelier det ytterlie behov, bland annat en plats för att uppleva och producera scenkonst. Även en lokal riktad till verksamma bild- och formkonstnärer med verkstäder och ateljéer är önskvärd. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

26 Förväntat resultat En stk kulturell infrastruktur möjliör för kulturskape och andra personer i de kreativa närinna att leva och beta i Halmstad. Ett levande kulturliv h en stk bidraande effekt till en stads attraktivitet och innovationskraft. Ekonomiska konsekvenser utöver ram Kompensationskostnader för ökade hyres- och driftskostnader för ytterlie lokal/er. 2021: drift tkr 2022: drift tkr 2023: drift tkr Till den ekonomiska förändrinen hör även en årli investerinskostnad på -500 tkr. Mjellby konstmuseum: utökat driftansla under förutsättnin att politiska beslut tas Beskrivnin Museernas roll som kunskapsförmedle stärks i den nya museilaen som trädde i kraft i juli Mjellby konstmuseums verksamhet enerer både kunskap krin det lokala, nationella och internationella kulturvet. Mjellby konstmuseum utör ida en stk reseanlednin till Halmstad. En stk kulturell infrastruktur med ett museum i nationell och internationell klass bidr till ett attraktivt Halmstad, men också till kommuninvånnas stolthet och nöjdhet. I planerinsdirektiv med budet slos fast att det skulle öras en utrednin krin Mjellby konstmuseums framtid. Beslut i fråan tas under Utvecklinsförslaet i utredninen t höjd för en fördubblin av antalet besöke och en utöknin av verksamheten, bland annat med ytterlie ytor för utställnin. En utöknin av drift och verksamhetsmedel kommer därför också behövas. Förväntat resultat Redan i da utör Mjellby konstmuseum en stk reseanlednin till Halmstad och Halland. Måna Halmstadbor känner också en stolthet över museet och inte minst över kulturvet Halmstadruppen som förvaltas där. Den investerin som utvecklinsförslaet föreslår innebär att verksamheten både kan säkerställas för framtiden samt utökas och utvecklas. Ett utökat drift- och verksamhetsansla från 2021 möter upp utvecklinen. Ekonomiska konsekvenser utöver ram 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

27 En konsekvens av satsninen är att cirka 40 miljoner kr enereras årlien till Halmstads besöksnärin Investerin Investerin Investeri n 2018 Investeri n 2019 Investeri n 2020 Investeri n 2021 Investeri n 2022 Investeri n 2023 Nytt bibliotek/mötesplats Bersård 1:6 m. fl RANAGÅRD Tillhandahålla samhällsservice och diital bildnin, enom utvecklin av medborkontor på Stadsbiblioteket med mobila team För en stärkt kulturell infrastruktur: lokaler och scener i Halmstad Inköp till konstsamlinen Inventier, 5 år Återlämninsrobot till stadsbiblioteket Konstnärli estaltnin i offentli miljö Utvecklin av Mjellby konstmuseum, under förutsättnin att politiska beslut tas Summa Nytt bibliotek/mötesplats Bersård 1:6 m. fl. RANAGÅRD Beskrivnin Investerinskostnader som tillhör den ekonomiska förändrinen om nytt bibliotek/mötesplats. Hyllor och möbler: -950 tkr IT/diitaliserin/automatiserin: -800 tkr Studio, blackbox, inklusive mindre scen med fullständi teknik: tkr Kapitalkostnaden för investerinen ryms inte inom förvaltninens ekonomiska ram. Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun

28 Tillhandahålla samhällsservice och diital bildnin, enom utvecklin av medborkontor på Stadsbiblioteket med mobila team Beskrivnin Investerinsmedel för inskaffande av minibuss för transport och möjlihet att verka på spontana platser efter behov. Investerinen enomförs av kommuntransport. För en stärkt kulturell infrastruktur: lokaler och scener i Halmstad Beskrivnin Teknik och scenutrustnin för nya lokaler för kultur. Kapitalkostnaden för investerinen ryms inte inom förvaltninens ekonomiska ram. Inköp till konstsamlinen Beskrivnin Fortsatt behov av inköp till konstsamlinen. Inen avskrivnin på konst, enbt real räntesats på 1,00 procent. Inventier, 5 år Beskrivnin Sedan tidie finns 500 tkr upptana som investerinsmedel i planerinsdirektiv med budet , för åren 2018 och Önskemål finns om en utöknin till 800 tkr för att kunna möta framtida investerinsbehov kopplat till kulturnämndens lokaler och mötesplatser. Kapitalkostnaden för investerinen ryms inte inom förvaltninens ekonomiska ram. Återlämninsrobot till stadsbiblioteket Beskrivnin Den nuvande återlämninsroboten inskaffades år 201 Det är nu das att investera i en ny sådan för att kunna fortsätta hantera återlämnade media på ett effektivt sätt. Kapitalkostnaden eller hyran för investerinen ryms inte inom förvaltninens ekonomiska ram. Konstnärli estaltnin i offentli miljö Beskrivnin Fortsatt behov av investerinsmedel för konstnärli estaltnin i offentli miljö. Avskrivnin beräknad med års livsländ (25 år, annuitet 4,3195). Verksamhetsplan Kulturnämnden Halmstads kommun