Varför har Malaysia trots ett lägre humankapital upplevt högre ekonomisk tillväxt än Filippinerna?

Transkript

1 Nationalekonomiska Institutionen Kandidatuppsats januari 2007 Varför ar Malaysia trots ett läre umankapital upplevt öre ekonomisk tillväxt än Filippinerna? En utvidad teknoloispridninsmodell Handledare Författare Pontus Hansson Lovisa Ljunber

2 Sammanfattnin Hur kan det komma si att två länder som i en vald tidpunkt lier på unefär samma inkomstnivå per capita oc ar liknande förutsättninar då det äller ekonomisk tillväxt, utvecklas på olika sätt? Vilka kan anledninarna vara att det ena landets ekonomi växer med en relativt öa astiet medan det andra ar en dåli tillväxt, periodvis inen alls? Syftet med denna uppsats är att enom att välja två länder som passar in på ovanstående beskrivnin, öra jämförelser oc ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna lia till rund för skillnaderna de två ländernas ekonomiska tillväxt emellan. De två länder som valts för detta syfte är Malaysia oc Filippinerna. Dessa två länder var krin 1960-talet jämbördia i fråa om ekonomiskt välstånd men ar utvecklats på olika åll fram tills ida. Malaysias ekonomi ar växt med en enomsnittlit ö tillväxttakt över åren, medan Filippinernas inkomstnivå per capita inte är mycket öre ida än den var år Efter jämförelser de två länderna emellan, dras slutsatsen att infrastruktur, utländska direktinvesterinar oc kvalitet på utbildninsväsende är viktia orsaker till de två ländernas olika ekonomiska utvecklin. Det resultat som erålls efter en utvidnin av teknoloispridninsmodellen med de nya variablerna infrastruktur oc utländska direktinvesterinar oc där änsyn tas till skillnader i utbildninskvalitet, underbyer denna slutsats. Nyckelord: Ekonomisk tillväxt, Teknoloispridninsmodellen, Malaysia, Filippinerna 2

3 Tabeller oc Diaram Tabeller Tabell 1: Befintli infrastruktur i Malaysia respektive Filippinerna Tabell 2: Genomsnittlit antal år i utbildnin för den totala populationen i respektive land Tabell 3: Steady State värden för Malaysia respektive Filippinerna uträknade med ursprunli modell med teknoloi spridnin Tabell 4: Malaysias inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen jämfört med verkli uppmätt inkomstnivå samt årli enomsnittli tillväxttakt Tabell 5: Filippinernas inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen jämfört med verkli uppmätt inkomstnivå samt årli enomsnittli tillväxttakt Tabell 6: Steady State värden för Malaysia respektive Filippinerna uträknade med utvidad modell med teknoloispridnin Tabell 7: Malaysias inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen jämfört med verkli uppmätt inkomstnivå Tabell 8: Filippinernas inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen jämfört med verkli uppmätt inkomstnivå Diaram Diaram 1: Nettoinflöde utländska direktinvesterinar till Malaysia respektive Filippinerna

4 Inneållsförtecknin 1. Inlednin Introduktion Syfte oc Problemformulerin Metod Disposition Notation Teori Teknoloispridninsmodellen Steady State Uttryck för inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen Infrastruktur Utländska Direktinvesterinar Utvidnin av Modellen Data Infrastruktur Utländska Direktinvesterinar Humankapital Övria Data Jämförelse Infrastruktur Slutsats Jämförelse Infrastruktur Utländska Direktinvesterinar Slutsats Jämförelse Utländska Direktinvesterinar Humankapital Slutsats Jämförelse Humankapital Resultat oc nalys Slutsats Referenser ppendix ppendix ppendix

5 1 Inlednin 1.1 Introduktion Filippinerna oc Malaysia är två länder i sydöstra sien som efter att krin 1960 leat på unefär samma nivå vad äller BNP per capita, fram tills ida utvecklats på olika sätt. Länderna var vid tidpunkten relativt lika då det äller förutsättninar för tillväxt, men ändå ar ett av dem, Malaysia, skjutit ifrån i fråa om ekonomisk tillväxt. Båda länderna är nylien självständia, Malaysia blev självständit 1957 efter att a varit en brittisk koloni. Filippinerna ar under istoriens ån varit under ockupation av ett antal länder. Innan självständieten var öarna en amerikansk koloni som under andra världskriet ockuperades av Japan, vilket senarelade den tidiare tänkta självständieten till 1946, året då Filippinerna befriades från Japans ockupation (Reerinskansliet). Malaysias ekonomi ar sedan sin självständietsförklarin växt med en relativt konstant ö astiet, medan Filippinerna tidvis aft ö tillväxt, men under låna perioder, särskilt perioden , ar BNP per capita leat på unefär samma relativt låa nivå. Fram tills 1960 så saker oc tin mycket ljusa ut för Filippinerna. Man ade ina större etniska meninsskiljaktieter, en av de östa utbildninsnivåerna bland utvecklinsländerna, för den tiden välutvecklade institutioner oc ett nåorlunda väl utvecklat oc självständit rättssystem (Balisacan & Hill 2003). Således ade Filippinerna mycket bra förutsättninar att uppnå en od tillväxt, men av nåon anlednin ar inte så skett, åtminstone inte med samma kraft som i andra länder i reionen. En modell som ofta tillämpas inom tillväxtteori för att förutspå ett lands ekonomiska tillväxt är teknoloispridninsmodellen, denna lämpar si bäst för användnin på utvecklinsländer, så som Malaysia oc Filippinerna. I modellen es landets umankapital stor betydelse för den ekonomiska tillväxten. Dock blir det resultat som erålls ur teknoloispridninsmodellen anska missvisande, vilket ör att man kan misstänka att det finns faktorer utanför modellen som ar aft inverkan på de två ländernas ekonomiska tillväxt. 5

6 1.2 Syfte oc Problemformulerin Syftet med denna uppsats är att öra en jämförelse utav de två länderna Malaysias oc Filippinernas ekonomiska förållanden oc därmed försöka peka på skillnader som kan vara relevanta förklarinar till varför två länder som i en vald utånspunkt lier på samma nivå, då det äller ekonomiskt välstånd, utvecklas på olika åll. Ja vill försöka itta faktorer som ar aft en inverkan på de två ländernas ekonomiska tillväxt oc som trots Filippinernas öre nivå av umankapital ivit Malaysia förutsättninar för en öre tillväxt. 1.3 Metod För att försöka besvara den fråa uppsatsen beandlar, vilka faktorer som kan a spelat en vikti roll för de två ländernas olika ekonomiska tillväxt, avser ja att utvida tillväxtteorins modell med teknoloispridnin. Ja ar valt att se närmre på ett antal variabler som ja tror kan lia till rund för de skillnader i ekonomisk tillväxt länderna ar upplevt. De variabler som kommer att beandlas är är infrastruktur, utländska direktinvesterinar oc umankapital. Infrastruktur oc utländska direktinvesterinar kommer att föras in som nya variabler i modellen. Den utvidade modellens resultat kommer därefter analyseras oc jämföras med den ursprunlia modellens resultat oc en slutsats bör kunna dras om uruvida de införda variablerna kan vara rimlia förklarinar till varför Malaysia trots ett läre umankapital ar upplevt en öre tillväxt än vad Filippinerna ar jort. 1.4 Disposition I kapitel 2 redovisas teorier relevanta för uppsatsen oc som är nödvändia för förståelsen av det uppsatsen beandlar. I kapitel 3 utvidas teknoloispridninsmodellen med de två nya variablerna, infrastruktur oc utländska direktinvesterinar. Kapitel 4 år ienom de mått oc de data som används vid utvidninen oc uträkninarna. I kapitel 5 redovisas fakta krin de variabler som är antas lia till rund för skillnaderna. Jämförelse örs de två länderna emellan oc en slutsats dras uruvida dessa variabler är lämplia att föra in i modellen eller ej. I kapitel 6 följer sedan resultatet som erålls ur både den ursprunlia oc den utvidade modellen. Jämförelser oc analys örs löpande i texten. I kapitel 7 diskuteras resultat oc analys oc ett antal slutsatser dras. 6

7 1.5 Notation Variabel med punkt ovanför betecknar är som i alla tillväxtsammanan derivatan av variabeln med avseende på tiden. Nedan följer ett exempel som beskriver förändrinen i BNP Y med avseende på tiden t. dy Y dt Tillväxttakten i variabeln fås enom att dividera förändrinen i variabeln med nivån på variabeln oc betecknas. Tillväxttakten i BNP; Y dy dt Y Y Y Ytterliare ett sätt att erålla tillväxttakten i en variabel är att derivera den naturlia loaritmen med avseenden på tid på följande sätt; d lny dt Y Y Y I tillväxtteori oc likaså i denna uppsats skiljs versaler oc emener åt då de betecknar olika variabler. Versaler betecknar total mänd av variabeln medan emener betecknar per capita mänd. Y betecknar således den totala producerade mänden i ett land, medan y betecknar mänden producerat per capita. 7

8 2 Teori I detta avsnitt kommer teorier relevanta för uppsatsen att presenteras. Den modell som bäst lämpar si att applicera på utvecklinsländer för att på så sätt kunna säa nåot om landets lånsiktia ekonomiska tillväxt är teknoloispridninsmodellen. Då uppsatsen beandlar två länder som får ses som utvecklinsländer utan nåon een betydande forsknin, är det just teknoloispridninsmodellen som är väljs för analysen. I avsnitt 2.1 följer en beskrivnin av denna modell i sin ursprunsform. Denna åtföljs av en redoörelse för modellens så kallade steady state eller jämviktsläe, oc det är detta jämviktsläe som sedan kommer att lia till rund för analysen. Teknoloispridninsmodellen kan i väldit måna fall beskriva verklieten på ett tillfredsställande sätt, men i fallet Filippinerna oc Malaysia, förutspår modellen enom sitt jämviktsläe, en öre tillväxt för Filippinerna än för Malaysia. Detta till följd av att Filippinerna under en lån period aft ett öre umankapital än Malaysia oc därmed borde a kunnat tillodoöra si teknoloi från andra delar av världen på ett bättre sätt. Eftersom Malaysia är den stora vinnaren då det äller ekonomisk tillväxt kan man misstänka att det finns andra faktorer utanför teknoloispridninsmodellen som ar drivit tillväxten i Malaysia oc möjlien bromsat tillväxten i Filippinerna. Två av dessa faktorer man skulle kunna tänka si är infrastruktur oc utländska direktinvesterinar. Ja avser är att se närmre på dessa oc undersöka om de kan tänkas vara lämplia att föra in i modellen med teknoloispridnin, för att på så sätt erålla en mer komplett modell. De två bereppen infrastruktur oc utländska direktinvesterinar kommer i kortet att beskrivas i detta kapitel, då dessa därefter kommer att föras in i modellen. 2.1 Teknoloispridninsmodellen Den neoklassiska tillväxtmodellen läer stor vikt vid teknoloi som den drivande faktorn av ekonomisk tillväxt, men dock utan att ta änsyn till vad som styr den teknoloiska utvecklinen. Romers modell som är en utvidnin av den neoklassiska modellen, är 8

9 utformad för att förklara i-länders fortsatta tillväxt som ett resultat av forsknin bedriven inom landet. Forsknin oc utvecklin driver enlit denna modell den teknoloiska framfarten, som i sin tur driver den ekonomiska tillväxten (Jones 2002) Dock är det lånt ifrån alla länder som ar resurser att bedriva een forsknin, vilket då med utånspunkt i Romers modell skulle innebära att länder utan een forsknin oc utvecklin inte skulle erfara nåon ekonomisk tillväxt. En modell som bättre beskriver länder som inte bedriver een forsknin, det vill säa utvecklinsländer, är teknoloispridninsmodellen. Denna modell byer på Romers modell med teknoloi, men med ett tillä för möjlieten till teknoloisk överförin. Denna överförin eller spridnin av teknoloi byer på att forsknin bedrivs i andra delar av världen där resurser finns oc därefter tar länder utan een forsknin till si denna kunskap oc på så sätt drivs den ekonomiska tillväxten även i dessa länder. Modellen implicerar att ju mer umankapital det finns i ett land, det vill säa utbildad arbetskraft, desto större möjlieter finns det att ta till si befintli teknoloi oc därmed kan landet växa ekonomiskt (Jones 2002) Steady State Ett mål med tillväxtmodeller, är att finna deras jämviktsläen, för att på så sätt ta fram länders lånsiktia ekonomiska tillväxt. Det jämviktsläe som används inom tillväxtteori kallas steady state. Definitionen av ett steady state är ett jämviktsläe då alla variabler, exoena så väl som endoena 1, växer med konstant astiet. I måna modeller är det dessutom så att alla variabler växer med samma konstanta astiet i steady state. Det steady state värde som man med jälp av tillväxtmodeller kan beräkna för ett land, är vidare den inkomstnivå per capita landet antas vara på vä emot. Ett lands överån från dess verklia BNP-nivå till dess steady state nivå, kallas transitionsfas. Hur fort en ekonomi växer är tänkt att återspela ur lånt ifrån sitt steady state landet i fråa befinner si. Ett land som lier en bra bit under sitt steady state värde bör enlit teorin a en snabbare tillväxt än ett land som lier nära eller över sin steady state nivå. 1 Exoena variabler beror på faktorer som verkar utanför modellen, endoena variabler på faktorer inom modellen. 9

10 I verklieten når trolien inet lands ekonomi nåonsin ett jämviktsläe, då det ständit inträffar saker som påverkar ekonomin oc ändrar dess jämviktsläe. Dock kan tillväxtmodeller vara ett bra verkty för att säa nåot om vart ett lands ekonomi är på vä (Jones 2002) Uttryck för inkomstnivå per capita i steady state med teknoloispridninsmodellen Produktionsfunktionen antas efter en del omskrivninar 2 se ut på följande sätt; 1 Y K (L) (0<α<1) (2.1) Där Y är BNP, K landets realkapitalstock, umankapital oc L är arbetskraft. Landets realkapitalstock antas ackumulera enlit formeln; K sky dk, (0<s K <1) (2.2) där s K är investerinsraden oc d deprecierinstakten i realkapitalet. Humankapital ackumuleras enom den tid individer i samället väljer att spendera på att utbilda si. Ju länre enomsnittstid i utbildnin per person ett land ar, desto större umankapital eller utbildad arbetskraft antas landet besitta. I teknoloispridninsmodellen ackumuleras umankapital enlit följande formel;. e u 1 (0<μ, 0<γ<1) (2.3) Formeln implicerar att den befintlia världsteknoloin () oc det redan existerande umankapitalet () inom landet spelar en stor roll för ackumulationen utav umankapital, såväl som antalet år i utbildnin (u) (Jones 2002). ndra faktorer som påverkar uppbynaden av umankapitalet är den överripande produktiviteten i förvärvet av kunskap (µ), såsom ur pass lärorik miljön är. Exempel på 2 För omskrivninar oc ursprunli produktionsfomel se ppendix 1 10

11 faktorer som påverkar inlärninsmiljön positivt är andel, infrastruktur oc studentutbyten. Givetvis ar även kvaliteten på utbildninen en inverkan på ackumulationen av umankapitalet (ψ). Med jälp av ovanstående antaanden oc det faktum att alla variablers tillväxttakter i steady state är konstanta oc de samma 3 enlit; Y, (2.4) K kan ett uttryck för inkomstnivå per capita i steady state beräknas 4 ; * sk y ( t) n d 1 e u 1 * ( t). (2.5) 2.2 Infrastruktur Infrastruktur är ett vitt berepp som kan innefatta måna olika aspekter. Måna är överens om att infrastruktur spelar en vikti roll för den ekonomiska tillväxten, men är mycket svår att mäta. Infrastruktur är anordninar som är tänkta att underlätta samällets funktioner. Den mest rundläande infrastrukturen är sådant som kommunikationsmedel i form av väar, järnvä oc flyplatser, oc enerisystem; el- oc asnät samt vatten- oc avloppsnät. Dessa är delar av infrastrukturen som anses vara nödvändia för ett funerande samälle. Bereppet kan utvidas desto mer oc innefatta även annan struktur såsom telenät, Internet oc andra kommunikationsmedel. Ett annat berepp som ar myntats är social infrastruktur, vilket innefattar reler oc relerinar oc de institutioner som upprättåller dessa. tt denna typ av infrastruktur existerar är en förutsättnin för ett väl funerande produktionssamälle. God social infrastruktur uppmuntrar till investerin, entreprenörskap oc individuell investerin i umankapital (Hall & Jones 1999). 3 För bevisnin se Jones (2002) 4 För mer fullständi uträknin se ppendix 1 11

12 Kort sat skulle bereppet infrastruktur kunna innefatta det mesta som er struktur till oc stödjer ett system vare si det är en stad, en nation eller ett företa. Oftast är det staten oc kommunerna som förser ett land med dess infrastruktur, det kapital som investeras i infrastruktur kan benämnas infrastrukturkapital, som är en del av de offentlia utifterna (Gramlic). Det blir dock allt mer vanlit förekommande med privata investerinar i infrastruktur. 2.3 Utländska Direktinvesterinar Utländska direktinvesterinar är investerinar som örs enom att ett företa förvärvar en större post i ett utländskt företa eller bildar ett dotterbola i utlandet. Det börjar inom makroekonomisk tillväxtteori bli alltmer vedertaet att utländska direktinvesterinar, FDI 5, ar ett positivt samband med ekonomisk tillväxt. Eftersom stor vikt läs vid teknoloi, effektivitet oc produktivitet som tillväxtfrämjande faktorer, torde utländska direktinvesterinar vara positivt för tillväxten, då de tre ovannämnda faktorerna ofta blir ett resultat av FDI. Detta eftersom FDI för med si så kallade externaliteter i form av teknoloi oc kunskap från mer industrialiserade länder. Förutom kapital, som i allra östa rad är en förutsättnin för tillväxt, för FDI med si andra resurser i form av produktionsteknoloier oc kunskaper inom oranisation, ledarskap oc marknadsförin. Dessutom er utländska direktinvesterinar emlandet tillån till nätverk oc marknader som ade varit svåra att få tillån till annars (Kumar & Pradan 2002). ndra faktorer som kan påverka tillväxten positivt i samband med direktinvesterinar är att inemska företa kan kopiera oc använda si av teknoloier som utländska företa för med si, men även att konkurrensen på den inemska marknaden ökar, vilket tvinar företa att ta till si oc använda nya teknoloier för att överleva (Lim 2001). Ett land kan vidta olika åtärder oc förbättra förutsättninarna för att attraera utländska investerare. Exempelvis bör kvaliteten på institutioner oc infrastruktur förbättras oc vidare osäkeret, asymmetrisk information oc transaktionskostnader förknippade med 5 Forein Direct Investment 12

13 nyetablerinar reduceras. Detta för att underlätta processen för utländska direktinvesterare (Brooks & Sumulon 2003). tt det finns en positiv korrelation mellan ekonomisk tillväxt oc utländska direktinvesterinar finns det måna empiriska undersökninar som stödjer, men dock är inte kausaliteten elt fastställd. Till viss del kan det vara så att ekonomisk tillväxt i ett land lockar till si utländska direktinvesterinar oc inte tvärtom att det är direktinvesterinar som driver tillväxten. Trolien är det olika från land till land (Kumar & Pradan 2002). Det finns även studier som stödjer att utländska direktinvesterinar ar en neativ inverkan på tillväxten. Detta då utländska företa på emmamarknaden kan a den effekten att de träner ut inemska företa med sina överläsna teknoloier, stora resurser till marknadsförin oc starka varumärken (Kumar & Pradan 2002). 13

14 3 Utvidnin av Modellen Modellen med teknoloispridnin kommer nu att utvidas med variablerna infrastruktur oc utländska direktinvesterinar i föroppnin om att erålla en modell som på ett bättre sätt kan beskriva den ekonomiska verklieten i Malaysia oc Filippinerna. Den nya produktionsformeln ser ut som följer; 1 Y I K (L) (0<α<1, 0<π1, α+π<1) (3.1) I uttrycket ovan står I för den nya variabeln infrastruktur oc π den andel av inkomsten som tillfaller infrastrukturen. I övrit ser produktionsfunktionen ut som i den ursprunlia modellen, förutom att den andel som tillfaller L nu istället följaktlien blir 1-π-α. Nästa ste är att bestämma ur infrastrukturen ackumuleras. Det mått som är valts för att mäta infrastruktur är den summa ekonomin i fråa väljer att läa på uppbynaden av sin infrastruktur, som en andel av landets BNP per år. Därmed bör ett rimlit antaande vara att infrastrukturen ackumuleras enlit följande; I esy di, (0<β, 0<es<1) (3.2) där I är infrastruktur, är faktorproduktiviteten i det som spenderas på infrastrukturen, es är andelen av BNP som spenderas på infrastruktur oc d är deprecierinstakten i infrastrukturkapitalet. Den nya parametern β, som är faktorproduktiviteten i det investerade infrastrukturkapitalet, bör rimlien anta ett värde större än noll, då faktorproduktiviteten får antas vara större än noll. Uttrycket säer att mänden infrastruktur som ackumuleras beror av ur stor andel av inkomsten som spenderas på infrastruktur oc ur ö faktorproduktivitet det spenderade kapitalet besitter. Ju större faktorproduktivitet desto större mänd infrastruktur ackumuleras av samma mänd investerat kapital. Detta då det är rimlit att anta att kapital 14

15 kan spenderas olika väl. Infrastrukturkapitalet slits liksom realkapitalet ned oc detta sker med deprecierinstakten d. Här antas för övrit deprecierinstakten i infrastrukturkapitalet vara densamma som deprecierinstakten i realkapitalet. Realkapitalet ackumuleras på samma sätt som i den ursprunlia modellen; K sky dk (0<s K <1) (3.3) Även umankapitalet ackumuleras som tidiare men med ändrinen att den teknoloiska nivån i världen byts ut mot nivån på teknoloi i emlandet. Detta för att det möjlien är orimlit att anta att den teknoloiska nivån i världen är fullt tillänli i emlandet. ckumulerinen av umankapitalet ser således ut som följer; u 1 e H, (0<μ, 0<γ<1) (3.4) där H betecknar den teknoloiska nivån i emlandet. I övrit äller som i den ursprunlia modellen att är umankapital, överripande produktivitet i förvärvet av umankapital, kvaliteten på landets utbildninsväsende oc u enomsnittlit antal år i utbildnin per invånare. Den andra variabeln som ska föras in i modellen är utländska direktinvesterinar. Denna variabel antas är påverka landets teknoloiska nivå, då utländska direktinvesterinar kan antas föra med si oda externaliteter som ökar den teknoloiska nivån i landet. Utan utländska direktinvesterinar eller annan influens från utlandet är det föa trolit att världsteknoloin är tillänli i full utsträcknin i ett land där man inte bedriver nåon betydande een forsknin. Därav antas är landets teknoloiska nivå bero av utländska direktinvesterinar oc teknoloin i emlandet antas ackumulera enlit; ud (0<ud<1, 0<σ<1) (3.5) H V I ekvation 3.5 betecknar ud utländska direktinvesterinar mätta som andel nettoinflöde av BNP under ett år. är en parameter som är väljs odtycklit oc visar på avtaande 15

16 skalavkastnin i betydelsen av inflödet utav utländska direktinvesterinar. Denna parameter antar därför ett värde mellan noll oc ett. V är ackumulerinen av världsteknoloi. Formeln implicerar att mänden teknoloi som ackumuleras i emlandet beror av ur stort inflödet av utländska direktinvesterinar är oc ur mycket teknoloi som ackumuleras ute i världen, ju större inflöde direktinvesterinar desto bättre möjlieter att tillodoöra si tillänli teknoloi i världen. Dock kan man inte öka den teknoloiska nivån i landet i all oändliet enom att öka de utländska direktinvesterinarna, nivån på teknoloi i emlandet kan ju aldri överstia den teknoloiska nivån i världen, därav den avtaande skalavkastninen. Tillväxttakten i världsteknoloin är som tidiare; V V V (3.6) I steady state är tillväxttakten i inkomst (y) oc realkapital (k) liksom i den ursprunlia modellen lika; y k (3.7) Det kan visas att även tillväxttakten i umankapital, infrastruktur oc teknoloisk nivå i emlandet är konstant oc lika stor som tillväxttakten i världsteknoloin i steady state 6. Det kan vidare visas att i jämvikt är tillväxttakten i inkomsten densamma som tillväxttakten i umankapitalet oc därav växer alla variabler i steady state med samma konstanta astiet 7 ; y k i H V (3.8) Med dessa modifierinar oc antaanden, kan ett uttryck för inkomstnivå per capita i steady state framräknas. Uttrycket för inkomstnivå per capita för den modifierade modellen ser ut som följer 8 ; 6 Se ppendix 2 7 Se ppendix 2 8 För fullständi uträknin se ppendix 2 16

17 17 V u ud e n d s n d es y (3.9) I uttrycket framår det att de nu införda variablerna infrastruktur oc utländska direktinvesterinar ar en positiv inverkan på inkomsten y. Ju mer ekonomin spenderar på infrastruktur (es) oc desto större inflöde av utländska direktinvesterinar (ud) desto öre inkomst (y) enereras.

18 4 Data När de nya variablerna infrastruktur oc utländska direktinvesterinar nu förts in i modellen oc den utvidade modellens jämviktsläe ar definierats, ska steady state nivåer för de båda länderna beräknas. Detta ska öras både med den ursprunlia oc den utvidade modellen oc för detta krävs data på de variabler oc parametrar som inår i de båda uttrycken för BNP-nivå i jämvikt. De data som ja är valt att använda mi utav kommer att redovisas i detta avsnitt. Resultatet kommer sedan att redovisas i kapitel Infrastruktur tt mäta oc definiera infrastruktur är svårt oc dessutom finns det inen större mänd data att tillå inom området. Infrastruktur är ett vitt berepp oc kan innefatta mycket. Vanlia mått på infrastruktur är antal kilometer asfalterad vä, antal telefoner per invånare oc kilometer enerilednin. Här väljs dock ett annat tillväaånssätt, nämlien att titta på ur mycket det offentlia samället spenderar på infrastruktur, då man kan anta att den större delen av utbynaden oc underållet av infrastrukturen tillandaålls av det offentlia. Ja ar valt att använda mi utav uppifter på ur mycket respektive lands stat ar valt att läa på infrastruktur, i form av en post som i räkenskaperna benämns ekonomiska tjänster 9. Denna post är en underpost till utvecklinsutifter oc innefattar förutom transport oc kommunikation, offentlia samällstjänster, jordbruks- oc ruralutvecklin samt utvecklin av andel oc industri. Detta mått kan tyckas väldit brett, men i oc med att det inte år att finna ett renodlat mått på ur mycket staten spenderar på just bereppet infrastruktur, så är det mått som på ett nåorlunda bra vis mäter vad som spenderas. Bereppet är ju som sat mycket vitt oc skulle kunna innefatta måna olika faktorer som underlättar den ekonomiska utvecklinen i ett land. 9 Economic Services 18

19 Ett problem med detta mått är att man utelämnar privata investerinar i infrastruktur, även om det än så läne är det offentlia som står för den större delen av denna typ av investerinar. Landsspecifika data ar ja funnit i Government Finance Statistics Yearbook som är utiven av International Monetary Fund, för åren oc för båda länder. Detta verk får antas vara en tillförlitli källa. I Government Finance Statistic Yearbook är uppifterna anivna i lokal valuta, dessa ar omvandlats till amerikanska dollar, med växelkurser ämtade från Penn World Tables. Ja ar valt att införa måttet i modellen som en andel utav respektive lands BNP, oc även BNP är ämtat ur Penn World Tables. Därmed ar data för båda länder ämtats från samma källor, oc kan på så sätt lia till rund för jämförelse. 4.2 Utländska Direktinvesterinar Utländska direktinvesterinar kan mätas på olika sätt, däribland som totalt inneav av utländska direktinvesterinar, som en summa eller i andel utav BNP. Ett annat mått är det totala nettoinflödet av FDI under ett år oc det är detta ja valt att använda mi utav, då det intuitivt känns lämplit vid införandet i modellen att använda si av ett mått som är på årsbasis. Även detta mått använder ja i formen som andel av BNP. Data ar ämtats från World Banks databas; World Development Indicators Online, en databas som får antas vara en tillförlitli källa även den. 4.3 Humankapital I modellen med teknoloispridnin spelar umankapital en vikti roll. Humankapitalet antas ackumulera enlit följande formel; e u 1 (4.1) Detta innebär att värden på parametrarna μ oc ψ måste väljas odtycklit då ina landspecifika värden för dessa finns att tillå. μ definieras i modellen som en överripande produktivitet i förvärvandet av umankapital oc ψ betecknar kvaliteten på utbildninsväsendet. Ett problem med dessa variabler är att man ofta antar att värdena på 19

20 dessa är samma för alla länder oc inte tar änsyn till exempelvis skillnader i utbildninsväsendets kvalitet. Ja kommer dock i denna uppsats att välja olika värden på ψ för de två respektive länderna, då ja tror att skillnader i kvalitet mellan de två ländernas utbildninssystem förelier. Uppifter om antal år i utbildnin, u, för respektive land ar ämtats från Barro-Lee. 4.4 Övria Data Övria data ar ämtats ur Penn World Tables, en allmänt erkänd källa till ekonomiska data som får betraktas som tillförlitli. Värdet på ett antal parametrar ar valts odtycklit med stöd utifrån Jones Introduction to Economic Growt. De parametrar som är nya för den utvidade modellen ar även de antait värden som valts odtycklit för att på ett så bra sätt som möjlit passa det underliande datamaterialet. Vilka detta äller framår i ppendix 3. De värden på inkomstnivåer som redovisas i resultatkapitlet, de uträknade såväl som de verklia, är anivna i amerikanska dollar. 20

21 5 Jämförelse I detta avsnitt kommer jämförelser öras de två länderna mellan med avseende på tre variabler. De två första jämförelserna äller infrastrukturen oc de utländska direktinvesterinarna i respektive land. Vad ja vill visa med detta är att Malaysia ar investerat mer i infrastruktur oc lyckats attraera mer utländska direktinvesterinar än Filippinerna, vilket ja är vill ävda är anledninar till Malaysias öre tillväxt. Den tredje jämförelsen är av umankapitalet i respektive land. Min teori är att Filippinerna i själva verket inte besitter det öa umankapital som teknoloispridninsmodellen förutspår. nledninen till detta kan vara att kvaliteten på utbildninsväsendet inte är lika ö i Filippinerna som i Malaysia. Vanlitvis antar man att alla länder ar samma kvalitet på utbildninsväsendet då man använder modellen. Efter var oc en av de tre jämförelserna följer en kort slutsats som beandlar uruvida det är lämplit eller ej att föra in variabeln i fråa i modellen. 5.1 Infrastruktur Malaysia ar sedan 1956 publicerat ett antal utvecklinsplaner, fram tills ida, nio stycken. I dessa ar mål oc strateier uttryckts ällande den ekonomiska utvecklinen oc tillväxten. En uppbynad av infrastrukturen ar i dessa varit ett viktit mål (Economic Plannin Unit, Malaysia). Malaysia ar ida en av de mest välutvecklade infrastrukturerna bland de nylien industrialiserade länderna i sien. I tabell 1 redovisas ett antal mått på infrastruktur i Malaysia som jämförs med samma för Filippinerna. Filippinerna. I mitten på 1960-talet oc en bit in på 1970-talet ade man som mål att försöka utöka de offentlia utifterna, bland dem särskilt infrastrukturen. Dock drabbades landet av ett antal yttre störninar, allra värst av oljekrisen Härefter följde en lån period av budetunderskott oc svårieter att enomföra externa utbetalninar, vilket resulterade i 21

22 bland annat stora nedskärninar av investerinarna i infrastruktur. I slutet av 80-talet började landets statsfinanser åter stärkas, 1994/95 noterades ett överskott i budeten. Under denna period av ekonomiska svårieter, jordes få nyinvesterinar i infrastruktur oc underållet av befintli infrastruktur var bristande. Även om ett anska vidsträckt vänät existerar, lämnar kvaliteten oc konstruktionen av landets väar mycket att önska (Balisacan 2003). Ida ar infrastrukturen ö prioriterin, man förstår vikten av att interera landets 7000 öar, enom extensiva transport- oc kommunikationsnät. Man ar som mål att prioritera framför allt strateisk oc kritisk infrastruktur som främjar andel oc investerinar, såsom exempelvis motorvä mellan landets viktia amnar. Även väar oc flyplatser som främjar turismen oc infrastrukturprojekt i de fattiaste reionerna ar en ö prioriterin (Medium- Term Pilippine Development Plan ). Tabell 1: Befintli infrastruktur i Malaysia respektive Filippinerna Filippinerna Malaysia sfalterad vä (km) 19,804 55,943 (%) 9,90% 77,90% Järnvä (km) Telefon- uvudlinjer (antal per 1000 inv.) Telefon- mobil (antal per 1000 inv.) totalt- uvudlinjer+mobil (antal per 1000 inv.) Rörledninar as (km) 565 5,047 olja (km) 135 1,841 raffinerade produkter (km) Källa.CI, Te World Factbook Slutsats Jämförelse Infrastruktur Malaysia ar i mycket större utsträcknin investerat i infrastruktur under åren sedan självständieten då man jämför med Filippinerna. Man ar änat större resurser åt infrastruktur. Resultatet av de två ländernas olika investerinsrad syns tydlit i tabell 1 ovan, där ett antal mått på infrastruktur ar sammanställts. Malaysia ar som synes mer av allt, speciellt med tanke på ländernas respektive invånarantal, Filippinerna ar mer än tre åner 22

23 så måna invånare som Malaysia. tt Filippinerna består av unefär 7000 öar bör ivetvis även det vara ett faktum som försvårar uppbynaden av en välfunerande infrastruktur. tt på ett bra sätt knyta samman öarna till en välfunerande enet kräver trolitvis en mycket välplanerad infrastruktur. Man får även a i betänkande att en dåli ekonomisk tillväxt i Filippinerna ar jort att det inte funnits resurser att investera i infrastrukturkapital, vilket till slut trolien kan bli till en ond cirkel, dåli infrastruktur ar en neativ inverkan på tillväxten oc den dålia tillväxten ör att det inte finns resurser till infrastruktur. I en sådan situation är det viktit att låta investerinar i infrastruktur a en relativt ö prioriterin för att främja en lånsikti ekonomisk tillväxt. Ida ar man också, som tidiare nämnts, även i Filippinerna insett vikten av en välfunerande infrastruktur oc ar som mål att prioritera den infrastruktur som främjar andel oc investerinar. Sammanfattninsvis skulle infrastruktur kunna vara en lämpli variabel att föra in i modellen med teknoloispridnin, för att på så sätt närma si ett mer korrekt steady state värde för de två länderna. 5.2 Utländska Direktinvesterinar Malaysia. De fyra länderna i SEN 10, Malaysia, Sinapore, Tailand oc Indonesien ar alla valt liknande strateier rörande industrialiserin oc välkomnandet av utländska direktinvesterinar. Dessa fyra länder ar valt att fokusera sin industri inom tillverkninssektorn oc att vara beroende av utländska direktinvesterinar. Mycket talar för att det finns ett starkt samband mellan den förda politiken oc förmåan att attraera utländskt kapital (Rasia 1995). Faktorer som ökar möjlieterna att dra till si utländskt kapital är exempelvis politisk stabilitet, tillån på billi arbetskraft, en od infrastruktur oc skattereler som ynnar utländska investerinar på emmamarknaden. Därmed kan en aktiv politik föras för att medvetet förbättra förutsättninarna att dra till si utländskt kapital. Malaysia är ett av de länder i Sydostasien som medvetet fört en sådan politik med oda resultat (Barlow & Lo Kok Wa 2003). Filippinerna. Filippinerna började på 1950-talet föra en politik som skulle minska importen oc öka den ena produktionen. Man införde därmed restriktioner oc öa tariffer på import, samtidit som valutan vid flertalet tillfällen devalverades, allt för att främja den ena produktionen. Tanken med denna typ av politik var att man så småninom skulle överå till 10 ssociation of Souteast sian Nations 23

24 en mer exportbaserad politik. Filippinerna ade dock svårieter att överå till en sådan, oc därmed attraerade man ina större utländska direktinvesterinar, då exportorienterad industri förbisås. Efter ett antal ekonomiska reformer i början av 1990-talet reducerades restriktioner oc tariffer på import, oc från mitten på 90-talet ar Filippinerna börjat öppna upp för utländska investerinar (Damooei & Tavakoli 2006). Diaram 1: Nettoinflöde utländska direktinvesterinar till Malaysia respektive Filippinerna FDI Nettoinflöde Miljoner dollar 6000, , , , , ,00 0, , År Malaysia Filippinerna Källa: World Development Indicators Online Slutsats Jämförelse Utländska Direktinvesterinar Vid en jämförelse av Malaysia oc Filippinerna är Malaysia det land som dominerat då det äller mänden inflöde utav utländskt direktinvesterat kapital. Malaysia ar under en mycket länre period fört en politik som ynnar utländska direktinvesterinar, oc inte förrän på 1990-talet ar även Filippinerna öppnat upp oc lättat restriktioner som under tidiare år dämpat de utländska direktinvesterinarna kraftit. Slutsatsen som kan dras ärav är att utländska direktinvesterinar är ytterliare en faktor som kan a ett samband med ekonomisk tillväxt i utvecklinsländer oc därför kan vara en lämpli variabel att föra in i teknoloispridninsmodellen. Man måste emellertid a i åtanke att kausaliteten mellan tillväxt oc utländska direktinvesterinar då en jämförelse örs två länder emellan inte är iven. Möjlien är det än spirande tillväxt som lockat till si utländska direktinvesterinar oc inte tvärtom att direktinvesterinarna ar drivit tillväxten. 24

25 5.3 Humankapital Malaysia ade krin 1960 en relativt lå enomsnittli tid i utbildnin för den totala populationen, Denna siffra ar dock stiit med åren, 1999 ade den stiit till 7,9 (Barro- Lee). Man änar en relativt stor andel utav de offentlia utifterna åt utbildnin, under perioden krin 5-6 %, detta kan exempelvis jämföras med Sveries andel krin 7-8 % oc US krin 6 % (WDI online). Filippinerna ar sedan 1960 fram till ida aft en enomsnittstid i utbildnin per invånare som är relativt ö jämfört med andra länder i reionen (Barro-Lee). ndelen offentlia utifter som änas åt utbildnin är jämförbara oc lier på samma nivå som andra länder i reionen, krin 2-4 %, men denna siffra är dock lå jämfört med i måna andra länder. Resurserna till utbildnin ar ständit ökat under åren om man räknar in även privata, vilket ar ivit en relativt ö enomsnittli tid i utbildnin per individ. Dock ar ökninen av den enomsnittlia tiden i utbildnin skett på bekostnad av kvaliteten på skolväsendet, vilket er si uttryck i låa prestationsnivåer uppmätta på nationella test i lå- oc mellanstadiet (Balisacan & Hill 2003). Tabell 2:Genomsnittlit antal år i utbildnin för den totala populationen i respektive land År Malaysia Filippinerna ,345 3, ,054 4, ,489 6, ,541 7, ,879 7,616 Källa: Barro-Lee Slutsats Jämförelse Humankapital Malaysia ar i princip fram tills ida aft en läre enomsnittstid i utbildnin för den totala populationen än vad Filippinerna ar aft, dock ar Malaysia trots det änat en större andel av sina offentlia utifter åt utbildnin än vad Filippinerna ar jort. Detta skulle kunna innebära att kvaliteten på utbildninsväsendet är bättre i Malaysia än i Filippinerna. I så fall skulle detta kunna vara en av förklarinarna till det aninen för öa Steady State värde som erålls för Filippinerna. Utbildninen enererar möjlien inte det umankapital som impliceras av 25

26 umankapitalackumulerinsformeln på rund av en lå kvalitet på utbildninen. Kvaliteten på utbildninen bör rimlitvis vara en avörande skillnad för mänden producerat umankapital, då exempelvis 6 års enomsnittli tid i utbildnin av od kvalitet kan vara mer betydande för ett lands umankapital än exempelvis 8 års enomsnittli utbildnin av en sämre kvalitet. Dessutom borde det vara ett slöseri med landets resurser att a folk i utbildnin som ej enerar ett tillfredsställande umankapital, då denna tid istället ade kunnat änas åt sysselsättnin som bidrar till landets produktion, det vill säa arbete. 26

27 6 Resultat oc nalys Nu ar modellen utvidats med de nya variablerna oc efter jämförelser ar slutsatsen draits att dessa variabler kan vara potentiella förklarinar till Malaysias oc Filippinernas olika utvecklin. Därmed kan modellen nu testas oc resultaten som erålls analyseras. Denna analys ska öras på ett sådant sätt att först kommer jämviktsvärden uträknas med den ursprunlia modellen. Dessa värden kommer sedan att jämföras både länderna sinsemellan oc med ländernas respektive verklia BNP per capita nivåer. Detta för att visa vari problemet med den ursprunlia modellen lier, det vill säa att de värden som erålls inte stämmer så bra överens med den ekonomiska verklieten i de två länderna. Uträkninar örs med jälp av de data som redovisats i avsnitt 4 oc värden på dessa återfinns i appendix 3, endast resultaten kommer att redovisas i detta avsnitt. Steady state värdena är uträknade för perioder om fem år, mellan åren 1972 oc tt just dessa år valts rundar si på att data för de senare införda variablerna är svåra att finna länre tillbaks i tiden än så. Även data för år senare än 1996 saknades. Värdena i tabellen nedan är inkomstnivå per capita i steady state i amerikanska dollar, uträknade med teknoloispridninsmodellen i sin ursprunlia form 11 ; Tabell 3: Steady State värden för Malaysia respektive Filippinerna uträknade med ursprunli modell med teknoloi spridnin Period Malaysia Filippinerna , , , , , , , , , ,69 11 För data som använts vid uträkninarna se ppendix 3 27

28 Som kan ses i tabell 3 uppvisar Filippinerna för alla perioder utom den sista, , en öre inkomstnivå per capita. Modellen förutspår alltså en öre inkomstnivå oc en öre tillväxt för Filippinerna än för Malaysia. Detta stämmer dock inte överens med verklieten, då Malaysia ar aft både öre inkomstnivå per capita oc ar enom alla perioder aft en öre tillväxt. För att öra det tydliare redovisas nedan steady state värden erållna med den ursprunlia modellen jämförda med respektive lands verklia uppmätta BNP nivå per capita 12 samt årli enomsnittli tillväxttakt i BNP 13 för respektive period. Tabell 4: Malaysias inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen jämfört med verkli uppmätt inkomstnivå samt årli enomsnittli tillväxttakt Steady State Verkli uppmätt Årli enomsnittli tillväxttakt i BNP Period År , ,39 5,073% , ,45 6,589% , ,46 3,547% , ,62 6,753% , ,81 6,797% Tabell 5: Filippinernas inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen jämfört med verkli uppmätt inkomstnivå samt årli enomsnittli tillväxttakt Steady State Verkli uppmätt Årli enomsnittli tillväxttakt i BNP Period År , ,02 1,956% , ,92 2,329% , ,07-3,554% , ,32 1,847% , ,34 0,545% 12 Hämtade ur Penn World Tables (Constant price: Cain series) 13 Beräknade utifrån Penn World Tables 28

29 Tabell 4 visar steady state värden för Malaysia som lier under den verklia inkomstnivån per capita i alla perioder utom den senaste, Detta betyder enlit tillväxtteori att tillväxttakten för Malaysia borde a varit lå, vilket den inte varit, som kan utläsas till öer i tabellen. Dessa låa värden tyder på att det finns faktorer som påverkat landets tillväxt positivt men som inte inkluderas i teknoloispridninsmodellen i sin ursprunsform, följaktlien känns en utvidnin av modellen naturli. Tabell 5 visar Filippinernas uträknade steady state värden jämförda med landets verklia inkomstnivåer för de olika åren. Steady state värdena är öre än de verklia värdena, vilket implicerar att landet bör a upplevt en ö tillväxt under de två decennierna. Filippinerna ar periodvis aft en od tillväxt, men som tabellen visar är inkomstnivån år 1995 inte särskilt mycket öre är nivån 1975, därför ar landet under den valda perioden inte upplevt nåon större tillväxt. Betydelsen av detta är att förutom att det finns faktorer utanför modellen som är betydande för ekonomisk tillväxt, kan man även misstänka att det finns nåot i den ursprunlia modellen som drar upp Filippinernas inkomstnivåer i jämvikt på ett felaktit sätt. Detta underbyer den slutsats som tidiare draits att kvaliteten på utbildninsväsendet inte kan antas vara densamma i alla länder. tt Filippinerna i modellen antas a samma utbildninskvalitet som Malaysia i detta fall, men även som alla andra länder eftersom parametern vanlien antar samma värde vid jämförelser, kan öra att resultaten som erålls ur modellen blåses upp. I resten av detta avsnitt redovisas resultaten som fås då den utvidade modellen istället används. Här infoas variablerna infrastruktur oc utländska direktinvesterinar enlit de framräkninar som utförts i avsnittet om den utvidade modellen. Dessutom örs en ändrin i parametern som betecknar kvaliteten på utbildninsväsendet inom landet,. Parametern antas vanlitvis vara lika för alla länder, men i den utvidade modellen införs ett läre värde på parametern för Filippinerna än för Malaysia, då en troli orsak till att Filippinernas uteblivna tillväxt delvis kan vara en läre kvalitet på utbildninssystemet. Övria värden är de samma som i uträkninen med den ursprunlia modellen. Värden på de nyinförda variablerna oc parametrarna kan ses i appendix 3. I tabell 6 nedan redovisas de jämviktsläe som erålls för respektive land med den utvidade modellen. 29

30 Tabell 6: Steady State värden för Malaysia respektive Filippinerna uträknade med utvidad modell med teknoloispridnin Period Malaysia Filippinerna , , , , , , , , , ,78 Tabellen ovan visar att med den utvidade modellen lier nu Malaysias inkomstnivåer i jämvikt öre än Filippinernas, vilket verkar mer rimlit då Malaysia ar aft en mycket öre tillväxt under perioden. I de nästkommande tabellerna jämförs de nya uträknade värdena för respektive land med ländernas verklia uppmätta inkomstnivåer per capita. Tabell 7: Malaysias inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen jämfört med verkli uppmätt inkomstnivå Steady State Verkli uppmätt Period År , , , , , , , , , ,81 30

31 Tabell 8: Filippinernas inkomstnivå per capita i Steady State med teknoloispridninsmodellen jämfört med verkli uppmätt inkomstnivå Steady State Verkli uppmätt Period År , , , , , , , , , ,34 Som tabell 7 oc 8 visar lier nu de två respektive ländernas steady state värden på en nivå närmare sina verklia uppmätta inkomstnivåer. Malaysias steady state värden lier de tre senaste perioderna över de verklia inkomstnivåerna, vilket är mer rimlit då man ser till landets uppvisade tillväxttakt i BNP. Dock är värdet för perioden en anin öt. Detta kan bero på att det råder en större avtaande skalavkastnin i utländska direktinvesterinar än vad som är antaits oc att det investerade kapitalet i infrastruktur ar en räns för vad det kan öra för tillväxten. Man kan även fundera över uruvida det fortfarande är befoat att använda si av en modell med teknoloispridnin som lämpar si bäst för användnin på utvecklinsländer, kanske kan Malaysia inte länre betraktas som ett utvecklinsland. Även Filippinernas steady state värden lier över de verklia, men dock inte lika öt över som värdena erållna ur den ursprunlia modellen ör. tt värdena fortfarande lier en bit över är rimlit då man ar upplevt tillväxt i BNP men inte alls lika ö som den Malaysia erfarit. 31

32 7 Slutsats Syftet med uppsatsen var att öra en jämförelse mellan två länder som i en vald utånspunkt lier på unefär samma nivå vad äller inkomst per capita. De två länder som valdes för detta syfte var Malaysia oc Filippinerna. Jämförelse dessa två länder emellan skulle framdaa ett antal variabler lämplia att föra in tillväxtmodellen med teknoloispridnin. De variabler som vid jämförelse delvis verkade kunna lia till rund till skillnaderna var infrastruktur, utländska direktinvesterinar oc umankapital. tt föra in variablerna infrastruktur oc utländska direktinvesterinar i modellen är en anin knivit, då mått på dessa är svåra att precisera, i synneret ett mått på infrastruktur. I den utvidade modellen jordes även en ändrin i parametern för utbildninsväsendets kvalitet, som även det kan vara en bidraande faktor till skillnaderna i de två ländernas tillväxt. Resultatet som erållits efter att de båda variablerna förts in oc ändrin i parametern för utbildninssystemets kvalitet jorts, lier närmre sanninen än vad resultaten som fås ur den ursprunlia modellen ör. Man skulle därför därav kunna dra slutsatsen att dessa variabler är rimlia variabler att föra in i en tillväxtmodell applicerbar på länder som inte bedriver nåon betydande een forsknin. Infrastruktur ar ett positivt samband med ekonomisk tillväxt, ur mycket ett lands offentlia då väljer att spendera på infrastruktur bör då rimlitvis a en inverkan på den ekonomiska tillväxten. Malaysia ar valt att spendera mer på infrastruktur än vad Filippinerna jort, oc vid införandet i modellen där andelen av BNP som spenderats på infrastruktur läts a en positiv inverkan på inkomstnivån per capita i jämviktsläet, erölls ett resultat som lå närmre vad som kan förväntas än det resultat den ursprunlia modellen enererade. Man kan dock ifråasätta faktorproduktiviteten i det kapital som investeras i infrastruktur. Kanske bör denna inte vara den samma för de båda länderna. Det är anska trolit att de två 32

33 länderna investerar sitt kapital olika effektivt, vilket är ytterliare en aspekt man skulle kunna ta änsyn till, detta örs dock inte i denna uppsats. I teorikapitlet diskuterades att utländska direktinvesterinar även kan a en neativ inverkan på tillväxten. Det kan dock ses som rimlit att i fallet Malaysia ar FDI aft en positiv effekt på tillväxten, eftersom landets ekonomi ar växt med en konstant ö tillväxttakt de senaste årtionden samtidit som en medveten politik förts för att locka till si utländska direktinvesterinar. Vad äller Filippinerna är det anska nylien landet ar öppnat upp ordentlit för utländska direktinvesterinar vilket ör det svårt att säa nåot om en eventuell neativ effekt. I den modell som presenteras är antas spillover effekterna vara positiva för landet i form av en öre teknoloisk nivå, vilket är ett rimlit antaande, då direktinvesterinar för med si teknoloisk kunnande utifrån oc trappar upp konkurrensen företa emellan. Men som tidiare nämnts är kausaliteten inte fastställd mellan utländska direktinvesterinar oc ekonomisk tillväxt. tt Malaysia ar ett större inflöde av utländska direktinvesterinar kan bero på just det faktum att landet ar en öre tillväxt än Filippinerna, inte att det är inflödet av utländska investerinar som drivit tillväxten. Sen är det ivetvis även så att man enom att satsa på att bya upp en od infrastruktur i Malaysia i större utsträcknin än i Filippinerna ar attraerat mer utländska direktinvesterinar. På så sätt beror variabeln utländska direktinvesterinar till viss del av variabeln infrastruktur vilket den utvidade modellen inte tar änsyn till. De variabler som är förts in i modellen känns trots allt intuitivt rimlia att föra in oc modellen uppvisar ett resultat som känns trovärdit för just de två länder som valts i denna studie. Värdet på ett antal parametrar ar valts odtycklit vid utförandet av beräkninarna med den utvidade modellen. Dessa ar framförallt valts för att passa det datamaterial som leat till rund för jämförelse. tt välja värden odtycklit är alltid vansklit oc man bör ställa si fråande till ur pass nära de sanna värdena de lier. Modellen ar är dock inte testats på nåra andra länder, därför kan det ej fastställas om dess utformnin lämpar si även i andra sammanan. 33