Antagande av Detaljplan för del av kvarteret Plantan KSN

Transkript

1 KF 9 17 september (25) KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: Antaande av KSN Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktie besluta att anta. Sammanfattnin Plan- och bynadsnämnden har den 23 auusti 2018 överlämnat detaljplan för del av kvarteret Plantan i innerstaden till kommunfullmäktie för antaande. Antaandehandlinarna inklusive protokollsutdra från plan- och bynadsnämnden återes i bilaa till ärendet. Inkomna yttranden återfinns hos stadsbynadsförvaltninen. Detaljplanen är framtaen enom så kallat utökat planförfarande. Planer som tas fram med utökat förfarande ska antas av kommunfullmäktie efter odkännande i plan- och bynadsnämnden. Beslutsån Ordföranden ställer arbetsutskottets försla till beslut mot avsla och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaet. Beslutsunderla Förvaltninens skrivelse den 2 juli Plan- och bynadsnämndens beslut den 23 auusti Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaet. Justerandes sin Utdrasbestyrkande

2 1 (25) KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: Plats och tid: Berius, 13:00 15:10 Beslutande: Marlene Burwick (S), ordförande t o m 143 Maria Gardfjell (MP), 1:e vice ordf Fredrik Ahlstedt (M), 2:e vice ordf Erik Pellin (S) Gustaf Lantz (S) Ulrik Wärnsber (S) Loa Mothata (S) Rickard Malmström (MP) Ilona Szatmari Waldau (V) Mats Gyllander (M) Rikard Steinholtz (M) Mohamad Hassan (L) Stefan Hanna (C) Jonas Seersam (KD) Simon Alm (SD) Eva Christiernin (S), fr o m 144 Eva Edwardsson (L), fr o m 144 Ersättare: Eva Christiernin (S), t o m 143 Johan Lundqvist (MP) Hanna Mörck (V) Daniel Roozinski (V) Anne Lennartsson (C), t o m 143 Carolina Brinborn (M) Markus Laerqvist (M), t o m 143 Eva Edwardsson (L), t o m 143 Övria deltaare: Joachim Danielsson, stadsdirektör. Christoffer Nilsson, biträdande stadsdirektör. Åsa Nilsson Bjervner, stabschef kansli. Ola Hälund, ekonomidirektör. Mats Norrbom, stadsbynadsdirektör. Marica Nordwall, kommunikationsdirektör. Susanne Eriksson, politisk stabschef (ej 143). Inela Persson, kommunsekreterare. Utses att justera: Fredrik Ahlstedt (M) Pararafer: Justerinens plats och tid: Underskrifter: Marlene Burwick, ordf Maria Gardfjell (M), ordf Fredrik Ahlstedt (M), justerare Inela Persson, sekreterare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justerinen har meddelats enom ansla på kommunens anslastavla. Oran: Kommunstyrelsen Datum: Sista da att överklaa: Ansla sätts upp: Anslaet tas ner: Protokollet finns tillänlit på: och kommunledninskontoret Underskrift:...

3 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläare Datum Diarienummer Johan Andersson KSN Saa Winård Kommunfullmäktie Försla till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktie besluta att anta detaljplan för del av kvarteret Plantan. Ärendet Plan- och bynadsnämnden har den 23 auusti 2018 överlämnat detaljplan för del av kvarteret Plantan i innerstaden till kommunfullmäktie för antaande. Antaandehandlinarna inklusive protokollsutdra från plan- och bynadsnämnden återes i bilaa till ärendet. Inkomna yttranden återfinns hos stadsbynadsförvaltninen. Detaljplanen är framtaen enom så kallat utökat planförfarande. Planer som tas fram med utökat förfarande ska antas av kommunfullmäktie efter odkännande i plan- och bynadsnämnden. Berednin Ärendet har beretts av stadsbynadsförvaltninen och kommunledninskontoret. Planförslaet är förenlit med översiktsplanen. Förslaet till beslut äller under förutsättnin att plan- och bynadsnämnden har antait planen vid sitt sammanträde den 23 auusti Föredranin Syftet med planen är att möjliöra en bynad med bioraf och möjlihet till restauraner i bottenplan och att säkerställa en hö arkitektonisk kvalitet. Detaljplanen syftar också till att befintlit parkerinsarae under mark kan vara kvar. Detaljplanen innebär att en ny, modern bioraf med 13 saloner kan uppföras i kvarteret Plantan i hörnet mellan Draarbrunnsatan och Klosteratan. Detaljplanen är initierad av fastihetsäaren Uppsala Akademiförvaltnin som önskar uppföra biorafen i samarbete med SF bio. Biorafen kommer att utöra en stor målpunkt och bidra till ökat stadsliv runt kvarteret. Det centrala läet i staden er oda förutsättninar för restauraner i entréplanet, Postadress: Uppsala kommun, stadsbynadsförvaltninen, Uppsala Telefon: (växel) E-post: stadsbynadsforvaltninen@uppsala.se

4 och biorafbesöken kan enerera nya äster till både befintlia och nya restauraner i området. Detaljplanen innebär inen förändrin av bynadens utbrednin på mark förutom att arkaden bys in. Detaljplanen meder dock en höre höjd än befintlia bynader och beränsninar i tidiare ällande detaljplan. Bynaden tillåts även vara nåot höre än intilliande bynader, för att rymma önskat antal biosaloner. Höjden möjliör även publik terrass på taket av bynaden. Bynaden kommer att smälta in bland övri stadsbebyelse sett från viktia siktlinjer. Från vånin två och uppåt tillåts biorafen delvis att sticka ut maximalt en meter över allmän plats för att möjliöra önskad estaltnin. Ekonomiska konsekvenser Genomförandet av detaljplanen medför ina direkta ekonomiska åtaanden för kommunen. Åtärder på allmän plats till följd av planen bekostas av exploatören vilket relerats i exploaterinsavtal. Stadsbynadsförvaltninen Joachim Danielsson Stadsdirektör Mats Norrbom Stadsbynadsdirektör 2 (2)

5 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläare Diarienummer Saa Winård PBN Planbeskrivnin Utökat förfarande ANTAGANDEHANDLING Postadress: Uppsala kommun, plan- och bynadsnämnden, Uppsala Besöksadress: Stationsatan 12 Telefon: (växel) E-post: 1 (23)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Antaandehandlinar... 3 Övria handlinar... 3 Läsanvisninar... 3 Medverkande... 3 PLANENS SYFTE... 4 PLANENS HUVUDDRAG... 4 MILJÖBALKEN... 4 Miljöbalken 3, 4 och 5 kapitel... 4 Miljöbalkens 7 kapitel... 4 Miljöbedömnin enlit miljöbalken 6 kapitel... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 Översiktsplan... 5 Innerstadsstratein... 5 Proram för Draarbrunnsatan... 5 Detaljplan... 5 Tomtindelnin... 6 STADSBYGGNADSVISION... 6 OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 7 Plandata... 7 Stadsbild... 7 Kulturmiljö... 8 Bebyelse och estaltnin... 9 Tillänlihet för funktionshindrade Mark och eoteknik Trafik och tillänlihet Hälsa och säkerhet Teknisk försörjnin PLANENS GENOMFÖRANDE Oranisatoriska åtärder Fastihetsrättslia åtärder och konsekvenser för fastiheter inom planområdet Nollalternativ Stadsbild Kulturmiljö Mark och vatten Resurshushållnin Hälsa och säkerhet PLANENS FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLAN OCH MILJÖBALKEN Översiktsplan Miljöbalken REVIDERINGAR EFTER GRANSKNING Antaande 2 (23)

7 HANDLING Detaljplanen handläs med utökat förfarande enlit plan- och bylaen (2010:900). Plan- och bynadsnämnden beslutade om planuppdra Antaandehandlinar Planhandlin Plankarta med bestämmelser Planbeskrivnin med illustrationer Utlåtande Övria handlinar Under planarbetet har dessutom följande handlinar upprättats: Miljöbedömnin ste 1 behovsbedömnin Fastihetsförtecknin Davattenutrednin daterad Solstudie daterad Parkerinsutrednin daterad Läsanvisninar Plankartan är den handlin som är juridiskt bindande och aner vad som till exempel ska vara allmän plats, kvartersmark, hur bebyelsen ska releras med mera. Plankartan lier till rund för kommande bylovsprövnin. Planbeskrivninen är till för att redoöra för planens syfte och att beskriva områdets förutsättninar och de förändrinar som planens enomförande innebär. Planbeskrivninen ska vara ett stöd för att kunna tolka plankartan. Medverkande Detaljplanen har taits fram av stadsbynadsförvaltninen i samarbete med andra kommunala förvaltninar och fastihetsäaren Uppsala Akademiförvaltnin. Illustrationer har jorts av Sweco Architects. Antaande 3 (23)

8 PLANENS SYFTE Syftet med planen är att möjliöra en bynad med bioraf och möjlihet till restauraner i bottenplan och att säkerställa en hö arkitektonisk kvalitet. Detaljplanen syftar också till att befintlit parkerinsarae under mark kan vara kvar. PLANENS HUVUDDRAG Fastihetsäaren Uppsala Akademiförvaltnin önskar att, i samarbete med SF bio, uppföra en modern biorafanlänin i kvarteret Plantan i hörnet Draarbrunnsatan-Klosteratan. Biorafen kommer att ha entré och försäljnin i bottenvåninen. Biorafsaloner förläs i två våninsplan i dubbel våninshöjd. I bottenplan ryms även restauraner som kommer att drivas av fristående aktörer. Den nya bynaden kommer att vara höre än vad den tidiare ällande detaljplanen tillåter. Totalhöjden är maximalt +37,5 meter över nollplanet. Ett utrymme för hiss för att möjliöra bland annat takterrass tillåts sticka upp till en totalhöjd av +38 meter över nollplanet. Planområdets centrala läe och bynadens höjd innebär stora krav på utformnin och arkitektonisk kvalitet. För att höja nivån på arkitekturen och testa flera olika lösninar inom planområdet har parallella uppdra utförts. MILJÖBALKEN Miljöbalken 3, 4 och 5 kapitel Planområdet lier inom riksintresset för kulturmiljövården för Uppsala stad. Planen berör miljökvalitetsnormer, enlit miljöbalkens 5 kap, då planområdet avvattnas till Fyrisån. Miljöbalkens 7 kapitel Planen lier inom yttre vattenskyddsområde. Miljöbedömnin enlit miljöbalken 6 kapitel Enlit plan- och bylaen 4:34 ska bestämmelserna i miljöbalken 6:12 och 6:13 tillämpas om ett enomförande av en detaljplan kan antas medföra risk för betydande miljöpåverkan. För att avöra om en detaljplan medför betydande miljöpåverkan örs en behovsbedömnin. En behovsbedömnin är upprättad enlit förordninen om miljökonsekvensbeskrivninar (1998:905), bilaa 2 och 4. Samlad bedömnin av betydande miljöpåverkan En behovsbedömnin, daterad har upprättats. Sammantaet visar bedömninen att stadsbilden kommer att påverkas av den nya bynadens höjd och stora volym, vilket innebär att estaltninen av bynaden blir mycket vikti. Motiverat ställninstaande Med utånspunkt i behovsbedömninen är kommunens samlade bedömnin att ett enomförande av detaljplan för del av kvarteret Plantan inte medför betydande miljöpåverkan enlit plan- och bylaen 4:34 och att en miljöbedömnin enlit miljöbalken 6:12 6:13 inte krävs. Plan- och bynadsnämnden to ställnin till att detaljplanen inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan i samband med beslut om plansamråd Länsstyrelsen delar kommunens bedömnin i ett samrådsyttrande daterat Antaande 4 (23)

9 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I december 2016 antos en ny översiktsplan för Uppsala kommun. Den aner att planområdet lier inom innerstaden. Innerstadens unika position för närinslivet, stadslivet och som reional knutpunkt ska fortsätta att utvecklas. Innerstaden behöver växa med mer yta för verksamheter och bostäder enom omvandlin av miljöer med lå utnyttjanderad samt enom förändrin och tillä i den befintlia stadsmiljön. I innerstaden ska det finnas en mycket hö koncentration av bebyelse, inkluderande offentlia miljöer med höa användarkvaliteter samt olika typer av lokala och reionala funktioner och verksamheter. Kvarters- och atustrukturer ska, tillsammans med tor, parker och andra friytor, bya vidare på och utveckla innerstadens befintlia struktur samt bidra till att stärka innerstadens roll som inkluderande plats med ett rikt stadsliv. Orienterin av bebyelse och entréer ska bidra till stadslivskvaliteter och levande trya rörelsestråk. När bebyelsen utvecklas ska värdefulla siktsektorer beaktas och respekteras. Möjliheten att använda taken för fler funktioner ska tas till vara, samtidit som de värdefulla taklandskapens estetik värnas. Området är markerat som särskilt viktit rundvattenområde. Det innebär att området är en del av ett åsavsnitt med nyckelroll för stads- och tätortsutvecklin. Förändrin och utvecklin av mark- och vattenanvändnin ska inte medföra neativ påverkan på rundvattnets möjlihet att uppnå och bibehålla miljökvalitetsnormer och od kvalitet som råvatten. Synerier med bevarande och utvecklin av åsarnas natur- och kulturmiljövärden ska tas tillvara. Innerstadsstratein I december 2016 antos även Uppsalas innerstadsstratei Stadsliv i mänskli skala, ett överripande styrdokument för utvecklinen av Uppsalas centrala delar. Där betonas vikten av att skapa förutsättninar för stadsliv, bland annat enom attraktiva offentlia rum och levande bottenvåninar. Dessutom betonas vikten av att utnyttja taken till bland annat takterrasser och växtlihet. Det är även viktit att skapa möjliheter för ett brett kultur- och nöjesutbud. Proram för Draarbrunnsatan I samband med att Draarbrunnsatan har omvandlats från bussata till ånfartsata har flera dokument taits fram. Draarbrunnsatan kvaliteter i stadsbilden och estaltninsprinciper (plan- och bynadsnämnden 2009) visar på kvaliteter och utvecklinsmöjliheter för fastiheterna läns Draarbrunnsatan och de tvärående ränderna. Prorammet er dock ina detaljerade anvisninar för det aktuell planområdet. Detaljplan För området äller detaljplan för kvarteret Plantan som vann laa kraft och har en enomförandetid på 10 år (fram till ). Detaljplanen aner att området ska användas för bostäder och centrumverksamhet. I de delar som vetter mot S:t Olofsatan och Kunsatan tillåts endast centrumverksamhet och bynaden används ida som student- och forskarhotell. Den nya detaljplanen avränsas till att endast älla den del av planen som ida är planlad för bostadsändamål. Den befintlia planen relerar en hösta nockhöjd som varierar mellan +30 och +32 meter över nollplanet. De översta våninsplanen ska vara indrana minst tre meter från fasadliv mot atan. Detaljplanen tillåter en inbynad av arkaden mot Draarbrunnsatan. Antaande 5 (23)

10 Gällande detaljplaner i närområdet, före denna plans antaande. Planräns markerad med streckad blå linje. Tomtindelnin För kvarteret finns en ällande fastihetsindelninsbestämmelse fastställd som tomtindelnin (akt /DR12). Denna kan inte upphävas enom denna plan då den äller för ett större område än planområdet. STADSBYGGNADSVISION En ny modern bioraf med 13 saloner placeras på ett centralt läe i innerstaden. Biorafen är en stor målpunkt och bidrar till ökat stadsliv på Klosteratan och Draarbrunnsatan. Läet i staden er oda förutsättninar för restauraner i entréplanet, och biorafbesöken kan enerera nya äster till både befintlia och nya restauraner i området. Antaande 6 (23)

11 OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Plandata Georafiskt läe Planområdet lier till största del inom kvarteret Plantan i innerstaden. Kvarteret Plantan avränsas av S:t Olofsatan, Kunsatan, Klosteratan och Draarbrunnsatan. En mindre del av Klosteratan och Draarbrunnsatan inår i planområdet. Areal Planområdet omfattar dryt m 2 varav cirka m 2 är kvartersmark. Markäoförhållanden Planområdet omfattar en del av fastiheten Draarbrunn 12:1 som äs av UAF Skotaren 12:1 som tillhör Uppsala Akademiförvaltnin, och en del av fastiheten Draarbrunn 1:2 som äs av Uppsala kommun. Tidplan Bystart planeras till Invinin planeras till Genomförandetid Planens enomförandetid är 5 år från det datum planen vinner laa kraft. Stadsbild Förutsättninar Kvarteret Plantan lier centralt i staden, vilket ställer stora krav på estaltninen av tillkommande bebyelse. Omvandlinen av Draarbrunnsatan till ånfartsområde har jort att förutsättninarna för stadsliv i och intill omkrinliande bynader har ökat. Situationsplan Antaande 7 (23)

12 Inom kvarteret lier ett forskar- och studenthotell. På andra sidan Draarbrunnsatan finns hyresläenheter i kvarteret Sandbacken och bortom dessa lier stadsbiblioteket. Snett emot i kvarteret S:t Per lier en stor alleria. Där planeras en påbynad upp till max + 35 meter över nollplanet. På andra sidan Klosteratan i kvarteret Svanen finns ett kontorshus med flera restauraner och butiker i bottenplan. I hörnet Klosteratan/Kunsatan lier ett bostadshus från 1800-talet. Planområdet lier inom riksintresset för kulturmiljövården för Uppsala stad, och innerstaden är utpekad som ett särskilt värdefullt bebyelseområde i översiktsplanen. Förändrinar Bynaden blir ett positivt tillskott till stadsbilden. Detaljplanen innebär inen förändrin av bynadens utbrednin på mark förutom att arkaden bys in. Detaljplanen meder dock en höre höjd än befintlia bynader och beränsninar i tidiare ällande detaljplan. Den befintlia upphöjda ården minskas i storlek. En maximal höjd på +36 respektive +37,5 meter över nollplanet medes för en del av bynaden. Bynaden tillåts därmed vara nåot höre än intilliande bynader men smälter in bland övri stadsbebyelse sett från viktia siktlinjer. Från vånin två och uppåt tillåts bynaden sticka ut maximalt 1 meter över allmän plats på vissa platser. En minsta fri höjd på 4 meter säkerställs. Då bynaden blir nåot höre än omivande bebyelse möjliörs en publik terrass på taket av bynaden. Kulturmiljö Den befintlia bebyelsen är uppförd 1968 och ritad av Fröléns arkitektkontor. Bynaden finns med i inventerinen Uppsala en växande stad, bebyelse men bedöms inte vara av särskilt arkitektoniskt eller kulturhistoriskt värde. Foto som visar planområdet ida. Kontorsbynaden med reklamskylt på fasaden föreslås rivas och ersättas med en ny biorafanlänin. Kvarteret lier inom fornlämninsområde 88, Uppsala stad. Inför planerade markinrepp ska samråd alltid ske med länsstyrelsen. Kvarteret Plantan lier inom riksintresset för kulturmiljövården, Uppsala stad. Planområdet lier inom det område som markerats som Särskilt värdefulla bebyelsemiljöer enlit kommunfullmäktiebeslut Antaande 8 (23)

13 Bebyelse och estaltnin Förutsättninar Kvarteret är bebyt i hela bottenvåninen. Mot Kunsatan och S:t Olofsatan finns ett student- och forskarhotell i en vinkelbynad i fem respektive sex våninar, med lokaler i bottenvåninen. Mot Draarbrunnsatan finns en femvåninsbynad med en indraen sjätte vånin och mot Klosteratan är kvarteret delvis bebyt i två våninar. En vånin upp finns en upphöjd ård. Flybild över befintli bebyelse Förändrinar Student- och forskarhotellet i vinkelbynaden ska enlit fastihetsäarens nuvarande planer vara kvar. Bynaden omfattas inte av denna detaljplan. Den befintlia planen er möjlihet att bya på denna bynad med ytterliare en vånin. Bynaderna mot Klosteratan och Draarbrunnsatan ersätts med biorafbynaden. Den upphöjda ården minskas i storlek. Ett minsta avstånd på 6,5 8 meter mellan biorafen och hotellet skapas. Bynadens stora volym och centrala läe i staden ställer stora krav på estaltninen av bynaden. Därför har parallella uppdra enomförts. Det valda förslaet har lyckats bryta ner den stora volymen till en skala som är anpassad till stadskärnan med hjälp av utstickande volymer. Variationer i fasadmaterialet med olika fär och material bidrar till att ytterliare bryta ner skalan. Mot Draarbrunnstor skapas en lasad publik del som er ett mervärde till toret. f1 f2 Tak ska utformas med en täcknin av sedum eller motsvarande veetation eller som rön veetationstäckt terrass. För att hålla nere höjden på bynaden och klara konstruktionen för den stora salonen ställs kravet endast på de läre bynadsdelarna. Bynaden ska utformas med hö arkitektonisk kvalitet. Bedömninar utår från det utvalda förslaet från de parallella uppdraen. Den uppbrutna volymen och bottenvåninens möte med atan är viktit. Antaande 9 (23)

14 f3 f5 f6 Bynaden får kraa ut maximalt 1 meter över ata med en minsta fri höjd på 4 meter. Mot delar av Draarbrunnsatan och Klosteratan tillåts bynaden kraa ut över allmän plats för att möjliöra en mera uppbruten estaltnin av bynadskroppen. Utrymme för hiss om maximalt 15 kvadratmeter får sticka upp till en totalhöjd av +38,0 meter över nollplanet. För att möjliöra en takterrass tillåts utrymme för hiss att sticka upp över aniven totalhöjd. Bynadsdelen ska till största del utföras i las. En vikti del av estaltninen är att hörnpartiet till största del utförs i las. Exakt utformnin av bynaden kommer att bearbetas för att anpassas till stadens, fastihetsäarens och hyresästens krav. Ett särskilt skyltproram för bynaden ska tas fram för bynaden i tidit skede. Illustration, Sweco Antaande 10 (23)

15 Vy från Draarbrunns tor, Sweco Vy från S:t Olofsatan, Sweco Antaande 11 (23)

16 Tillänlihet för funktionshindrade Förutsättninar Parkerin för rörelsehindrad sker i parkerinsarae under mark. En anörinszon för taxi/färdtjänst finns vid Draarbrunnsatan. Området är relativt platt vilket er oda förutsättninar för tillänlihet. Förändrinar Den nya bynaden kopplas samman med det underjordiska parkerinsaraet med en/flera hissar, vilket ökar tillänliheten från araet till Draarbrunnsatan. Vid placerin av nya cykelställ ska hänsyn tas till tillänliheten. Mark och eoteknik Planområdet utörs av lermark. Det befintlia underjordiska araet ska byas på, vilket innebär att stommen behöver förstärkas med nya stålpålar. Området lier inom yttre rundvattenskyddsområde. Dispens från skyddsbestämmelserna måste sökas, då pålarna kommer att passera rundvattennivån. Inom kvarteret har det funnits flera verksamheter som kan e upphov till markföroreninar. Mot S:t Olofsatan har det leat en bensinmack, sannolikt helt utanför planområdet. Dessutom har det inom kvarteret leat ett juteri som lades ner för över 130 år sedan och ett plåtslaeri. I länsstyrelsens MIFO-reister över markföroreninar poänteras att tidiare bynader är rivna och att massorna trolitvis har schaktats bort i samband med att det underjordiska araet i två våninar bydes. Det har även under en kortare period leat ett tryckeri inom fastiheten. Med hänsyn till den korta verksamhetsperioden och att verksamhetens bynad är riven och ersatts med en ny har tryckeriet klassats som Riskklass 4, lå risk. Ina åtärder i form av sanerin bedöms därmed krävas. Byherren ska dock vara uppmärksam i samband med eventuell schaktnin och rivnin av befintlia bynader. Om missfärninar, lukt eller fyllnadsmaterial med skräp påträffas kan det tyda på föroreninar. Miljöförvaltninen ska informeras om föroreninar upptäcks. Sannolikheten att eventuella föroreninar når till rundvattnet anses på rund av det mäktia lerlaret vara mycket liten, enlit MIFO-reistret. Risken att föroreninar når till Fyrisån kan också anses vara mycket liten. Trafik och tillänlihet Förutsättninar Kvarteret lier cirka 600 meter från Uppsala centralstation, med stor tillänlihet till bussar och tå. På S:t Olofsatan och Kunsatan år kapacitetsstark kollektivtrafik. En ny hållplats planeras på S:t Olofsatan i närheten av kvarteret. Planområdet har en relativt od tillån till separata cykelväar som leder till de större målpunkterna. I övrit hänvisas cyklister till körbanorna. Draarbrunnsatan är på sträckan mellan S:t Olofsatan och Klosteratan utformad som en traditionell ata. Söder om Klosteratan är Draarbrunnsatan utformad som en ånfartsata. Gatan har därmed främst anörinstrafik. S:t Olofsatan och Kunsatan är vältrafikerade ator och är enlit innerstadstratein fortsatt en del av huvudatunätet, men på kollektivtrafikens villkor. Nya pronoser för 2030 med vissa styrmedel visar på en årsdynstrafik (ÅDT) på cirka fordon på Kunsatan och fordon på S:t Olofsatan. Trafiken på Draarbrunnsatan har minskat efter att atan har byts om till ånfartsata och bussarna flyttats till Kunsatan hade Draarbrunnsatan mätninar en veckodynstrafik (VDT) på cirka fordon. Pronosen visar på en liten öknin till cirka ÅDT. För Klosteratan finns ina mätninar eller pronoser, men mänden trafik bedöms vara mycket lå. Dock finns viss anörinstrafik till kvarteret Plantan och intilliande kvarteret Svanen. Antaande 12 (23)

17 Pronos år 2030, ÅDT (Årsdynstrafik). Källa: Pronoskörnin (scenario styrmedel 2) Uppsala kommun, Sara Andersson, Under kvarteret Plantan finns ett parkerinsarae i två plan som ska försörja även bions behov av parkerinsplatser. På Draarbrunnsatan finns en taxianörinszon framför bynaden. På Draarbrunnsatan och Klosteratan finns cykelparkerinsplatser. e1 Bynaden ovan mark ska användas för centrumändamål. Endast källarplan får användas för parkerinsarae. Befintlit tvåvåninsarae under mark är tänkt att vara kvar. Ovan mark tillåts inen bilparkerin. Förändrinar När arkaderna mot Draarbrunnsatan och Klosteratan bys in försvinner viss yta för ående. Det är därför viktit att entréer med dörruppsla ut över allmän plats minimeras. b1 Entréer får endast i undantasfall placeras med dörruppsla ut över allmän plats. Cykelställen flyttas ut, för att skapa plats för ående närmast fasaden. Taxizonen kan eventuellt samutnyttjas som anörinsplats. Biorafens läe med od tillån till kollektivtrafik och inom ån- och cykelavstånd för måna av stadens invånare ör att andelen bilresor till och från biorafen bedöms bli relativt lå. Bilparkerinsbehovet löses i första hand i det befintlia parkerinsaraet under mark. Garaet i kvarteret Plantan kommer preliminärt att innehålla dryt 260 parkerinsplatser, vilket är en liten minsknin jämfört med antalet befintlia platser. Minskninen beror främst på rundlänin av biorafen. Biorafen enererar ett större behov av cykelparkerin än den befintlia verksamheten. Möjliheten att ordna uteserverinar på allmän plats är därmed beränsad. En parkerinsutrednin har taits fram som visar att det totala behovet av cykelplatser inte kan tillodoses inom den ena fastiheten (vissa Antaande 13 (23)

18 besöksintensiva daar räcker inte heller bilplatserna) eftersom biorafen är en stor målpunkt. Viss cykelparkerin ska anordnas i parkerinsaraet under mark. I dasläet finns två inhänader med cykelplatser till fastihetens hyresäster, dels exklusivt för Brin/Citymail med ett tal platser samt ett med dryt 50 platser för övria hyresäster. Dessa ytor kan effektiviseras till det dubbla. En bedömnin är att ytterliare platser för besökare kan tillskapas. Detta kan öras utan att ta bort ytterliare bilparkerin enom att ta utranerade förråd i anspråk. Övria cykelplatser måste lösas på allmän plats. Hälsa och säkerhet I närområdet finns inen risk- eller störninsskapande verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka den tänkta markanvändninen. I samband med att tidiare ällande detaljplan tos fram uttryckte länsstyrelsen oro att ällande luftkvalitetsnormer för PM10-partiklar skulle överskridas på Draarbrunnsatan, då den nya bebyelsen riskerade att minska luftenomströmninen på atan. En utrednin jordes därmed i november 2007 av SLBanalys. Denna visade att miljökvalitetsnormen inte skulle överskridas på Draarbrunnsatan vid ett enomförande av planen. Sedan 2007 har bussarna flyttats från Draarbrunnsatan och atan har byts om till ånfartsata, vilket har minskat trafiken och andelen tun trafik på atan. Ett enomförande av planen bedöms inte medföra att partikelhalten på Draarbrunnsatan överstier ällande miljökvalitetsnormer. Planen meder inen förändrin av bynaderna mot Kunsatan och S:t Olofsatan. Bynaden blir en stor målpunkt med måna besökare vilket ställer stora krav på utrymninsväar. Brandtekniska utredninar blir en vikti parameter för planlösninen av bynaden. f4 Utrymninstrappa får finnas utöver hösta totalhöjd. I utrymmet mellan biorafen och student- och forskarhotellet får utrymninstrappa finnas utöver aniven totalhöjd. Utrymninstrappor ska dock i första hand placeras inne i bynaden. Hänsyn ska tas till student- och forskarhotellet vid placerin av utrymninstrappa. Nordöstra delen av kvarteret lier inom ett område som berörs av beräknat hösta flöde för översvämninar. Området är till största del utanför planområdet. Beräknat hösta flöde, myndiheten för samhällskydd och beredskap, MSB 2013 Antaande 14 (23)

19 Teknisk försörjnin Vatten och avlopp, davatten Planområdet inår i verksamhetsområdet för den allmänna vatten- och avloppsanläninen. Hela kvarteret är bebyt ida, vilket innebär att andelen hårdjord yta inte ökar. Davattenutredninen visar att en stor del av taket måste planteras för att kompensera för de befintlia röna ytorna på ården. Krav ställs på att stora delar av taket ska vara planterbart på den nåot läre delen av bynaden. Dimensionerinen ska ut å från beräkninar i davattenutredninen. Utredninen visar på att ytterliare åtärder kan krävas utöver röna tak beroende på dimensionerin. Koppar och zink samt dess leerinar ska inte förekomma i tak- och fasadplåt. Värme Planområdet kan anslutas till det kommunala fjärrvärmenätet och fjärrkylenätet. Tele och bredband Området är försörjt med tele och bredband. Avfall Sophanterin sker vid det befintlia lastintaet på Klosteratan, som bys om nåot. Soprummet placeras närmare atan. För att minimera backninsrörelser tillåts sopbilar och andra stora fordon stanna på sydöstra sidan av atan. Utfart från Klosteratan direkt mot Kunsatan är fortsatt möjli. Lastutrymmet vid Klosteratan bys om och soprummet placeras närmare atan. För att minimera backninsrörelser tillåts sopbilar och andra stora fordon stanna på sydöstra sidan av atan. Körspåret visar backnin med 7 metersfordon. Utfart från Klosteratan direkt mot Kunsatan är fortsatt möjli. Antaande 15 (23)

20 PLANENS GENOMFÖRANDE Oranisatoriska åtärder Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Genomförandetid Planens enomförandetid är 5 år från det datum planen vinner laa kraft. Tidiare ällande detaljplan har enomförandetid fram till , vilket innebär att kommunen fram till dess inte kan ändra planen mot fastihetsäarens vilja. Fastihetsäaren har i detta fall initierat planarbetet. Övria fastihetsäare inom planområdet är Uppsala kommun. Det finns få lämplia tomter i staden för att enomföra motsvarande projekt på. En bioraf i detta läe bedöms bidra till stadslivet. Kommunen har därför valt att ta fram en ny detaljplan innan enomförandetiden har ått ut. Exploaterinsavtal Ett exploaterinsavtal ska upprättas och förelia innan planen antas av kommunen. Avtalet ska relera kostnads- och ansvarsfördelninen för detaljplanens enomförande. De åtärder på allmän plats som föranleds av exploatörens projekt ska bekostas av exploatören. Exempel på åtärder som krävs och som ska releras i avtalet är inköp och monterin av kortare cykelställ, rivnin av och därefter omlänin av markvärme och atubelänin läns med Draarbrunnsatan samt atubelysnin läns med Klosteratan och Draarbrunnsatan. Tidplan Bystart planeras till Invinin planeras till Tekniska åtärder Byskedet En riskanalys som omfattar besiktnin av rannfastiheterna bör öras innan bystart. Den bekostas av byherren. Om riskanalysen påvisar risk för vibrationsstörninar lier det i byherrens eet intresse att vidta åtärder mot byrelaterade skador. Träd Träden läns Draarbrunnsatan ska bevaras om så är möjlit. Byherren har dock fått odkännande från Uppsala kommun att ta bort dem under bytiden om det är en förutsättnin för att enomföra projektet. Om träden måste tas bort under byskedet ska dessa, på exploatörens bekostnad, ersättas med så stora nya träd som möjlit. Exploatören ska också erläa ett skadestånd baserat på nuvarande träds värde. De befintlia träden omfattas trolien inte av det enerella biotopskyddet för alléer i dasläet då de är relativt una och har en stamdiameter strax under 20 cm, vilket innebär att de inte klassas som vuxna träd enlit Naturvårdsverkets definition. Det är byherrens ansvar att undersöka om träden omfattas av biotopskydd om träden behöver tas bort vid byskedet. Arkeoloi Området lier inom fornlämninsområde 88:1 för Uppsala innerstad. Området är dock redan bebyt med parkerinsarae i två våninar under mark. Ledninar Exploatören ansvarar för anlänin inom kvartersmark inklusive ledninar. Det framtida drift- och underhållsarbetet ansvarar den enskilda fastihetsäaren för. Antaande 16 (23)

21 El, vatten, avlopp, bredband och tele Den tillkommande bebyelsen ska anslutas till befintlia el-, vatten- och avloppsledninar. Vattenoch avloppsledninarna finns i omivande atunät och äs av Uppsala Vatten och avfall. El- och fjärrvärmeledninar äs av Vattenfall AB värme samt Vattenfall Eldistribution AB. Fibernätkablar och telekablar finns i anslutnin till planområdet och äs av IP only, Borderliht och Skanova. Uppsala kommun har kabel för belysnin och markvärmeslinor i marken fram till fastihetsräns i Draarbrunnsatan och Klosteratan. Det kan finnas ytterliare, av plan- och bynadsnämnden okända, ledninar som berörs av detaljplanen. Det ålier byherren att undersöka om ytterliare ledninar finns. Byherren ska kontakta de berörda ledninsäarna i od tid. Utsättnin av befintlia kablar ska beäras innan arbetena sätts iån. Befintlia anläninar måste hållas tillänlia för berörda ledninsäare under bytiden. Davatten En davattenutrednin har taits fram som visar på daens situation och föreslana förbättrinsåtärder. Veetation på tak och på ården mellan biorafen och student- och forskarhotellet ska fördröja minst samma mänd davatten som fördröjs i de röna ytorna på befintli ård. Möjlia ytor för sedumtak ovanför biorafen har en area av m 2. Ett sedumtak som har en porositet av 25% måste vara 26 cm djupt för att kunna fördröja den vattenmänd som fördröjs inom ården ida. Anläs ett sedumtak med djup 15 cm måste ytterliare minst 28 m 3 davatten fördröjas i nåon form av åtärd. Koppar och zink samt dess leerinar ska inte förekomma i tak- och fasadplåt. Ekonomiska åtärder Planekonomi Planen bedöms vara ekonomiskt enomförbar. Utredninar inför bylovsprövnin Byherren bekostar de utredninar som är nödvändia för bylovprövninen. Ledninar Eventuell flytt av ledninar bekostas av byherren. Fastihetsrättslia åtärder och konsekvenser för fastiheter inom planområdet Det finns ett avtalsservitut (akt: 69/2277) för åntrafik, som äller i arkaden län Draarbrunnsatan och Klosteratan. Detta upphävs vid enomförande av planen. I övrit krävs ina fastihetsrättslia åtärder då planen endast innebär en utökad byrätt och annan markanvändnin. Befintli tomtindelnin fastställd som tomtindelnin (akt /DR12) kan inte upphävas enom denna plan då den äller för ett större område än planområdet. Ett avtalsservitut är tänkt att upprättas mellan Uppsala kommun och exploatören ällande exploatörens rättihet att, i enlihet med detaljplanen, bya en bynad som kraar ut över den kommunala atumarksfastiheten Draarbrunn 1:2. Nollalternativ Den tidiare planen, som antos 2009, tos fram för att möjliöra kontor och bostäder i den delen av kvarteret som nu planeras för bioraf. Om planen inte antas blir befintlia biorafer kvar i omoderna lokaler i innerstaden. Stadsbild Planområdets centrala läe i staden ör att det är av stor vikt att bynader inom planområdet anpassas i volym, höjd och uttryck till den omivande stadsstrukturen samtidit som de utör ett estaltninsmässit positivt mervärde till stadsstråken. Antaande 17 (23)

22 Inom riksintresset för kulturmiljövården, C 40 A Uppsala stad, beskrivs bland annat vyer, siktlinjer och stadens siluett. Både Domkyrkan och slottet är strateiskt placerade på den höa Uppsalaåsen och har därmed ett staden en berömd och unik siluett. Under 1800-talet manifesterades stadens roll som universitetsstad med ytterliare två höt och strateiskt placerade märkesbynader, universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och Universitetshuset. Det höa läet i förhållande till den övria staden nere på slätten i kombination med unika verksamheter och hö arkitektonisk kvalitet ör dem alla till märkesbynader för Uppsala. Tillsammans skapar de den typiska Uppsalasiluetten som är av riksintresse och som ska värnas. I staden nedanför åsen har under 2000-talets början ytterliare en hö märkesbynad tillkommit, Uppsala konsert- och konresshus, vars utformnin och höjd har styrts av möjliheten att från denna bynads foajé ta del och njuta av stadens unika siluett. Planen innebär i princip inen förändrin av fasadliv och bynadens utbrednin på mark, men meder en höre höjd än den befintlia bebyelsen. Kvarteret Plantan Kvarteret Plantan lier precis på ränsen till den utpekade siktsektorn från Uppsala Konsert och Konress som särskilt ska bevakas enlit innerstadsstratein. Fastihetsäaren har låtit ett arkitektkontor ta fram ett antal siktstudier för att bedöma bynadens påverkan på viktia vyer i staden. Siktstudierna visar att den inte medför nåon betydande påverkan på de mest värdefulla siktvyerna. Bebyelsen som omer kvarteret är relativt hö i förhållande till övri bebyelse i innerstaden. Totalhöjden som detaljplanen meder är i sin tur nåot höre än omivande bebyelse. Den höre höjden motiveras med bynadens innehåll och verksamhetens funktionskrav. Det bedöms som viktit för stadslivet att få en modern bioraf till den centrala staden. Antaande 18 (23)

23 Siktstudie från Sweco: Vy från Uppsala Konsert och Konress. Vy från Gunillaklockan. Vy från Draarbrunnsatan norr om S:t Olofsatan. Antaande 19 (23)

24 Vy från bron i förlänninen av Timmermansatan i Svartbäcken. Bynaden bedöms i princip inte synas från norr. Flera platser i staden har studerats. Trots den höa höjden smälter bynaden in bland övri stadsbebyelse sett från viktia siktlinjer. Planen berör stadsbilden men antas inte medföra risk för betydande miljöpåverkan. Maximal totalhöjd i planen är satt till +37,5 meter. För att möjliöra en takterrass tillåts ett utrymme för hiss sticka upp ytterliare 0,5 m utöver maximal totalhöjd. Kulturmiljö Kvarteret lier inom fornlämninsområde 88, Uppsala stad. Planområdet lier inom det område som markerats som Särskilt värdefulla bebyelsemiljöer enlit kommunfullmäktiebeslut Kvarteret Plantan lier inom riksintresse för kulturmiljövården, Uppsala stad. Som uttryck för riksintresset nämns bland annat centralmaktens, domkyrko- och lärdomsstadens bebyelse och miljöer från medeltiden fram till ida. Området har atumönster med medeltida dra och rester av oreelbundna tomter från tiden före 1643 års relerin. Gatunätet är en rutnätsplan med hörnslutet tor från talet. Riksintresset betonar värdet av den monumentala bebyelsens dominans i stadsbilden enom siktlinjer och vyer läns ator, från torrum och från Fyrisån. Av stor betydelse är även stadens siluett Antaande 20 (23)

25 från infarterna och väar som passerar staden med domkyrkan, slottet och Carolina Rediviva som viktia landmärken. Riksintresseområden ska enlit miljöbalken skyddas mot åtärder som påtalit kan skada kulturmiljön. Den bynad som föreslås rivas bedöms inte ha nåra särskilda kulturhistoriska värden. Siktstudier från viktia ator visar att bynaden inte skymmer viktia landmärken såsom domkyrkan och slottet. Bynaden smälter in i taklandskapet bland övria bynader i innerstaden trots den nåot höre höjden. Planen bedöms därmed inte påverka riksintresset för kulturmiljövården för Uppsalas innerstad neativt. Mark och vatten Kvarteret är ida helt bebyt. Andelen hårdjord yta bedöms därmed inte öka. Krav ställs på att delar av taket ska vara planterbart, vilket fördröjer davatten på taket. Planområdet lier inom Fyrisåns avrinninsområde. Området lier inom yttre rundvattenskyddsområde. I översiktsplanen är området markerat som särskilt viktit rundvattenområde. Det innebär att området är en del av ett åsavsnitt med nyckelroll för stads- och tätortsutvecklin. Förändrin och utvecklin av mark- och vattenanvändnin ska inte medföra neativ påverkan på rundvattnets möjlihet att uppnå och bibehålla miljökvalitetsnormer och od kvalitet som råvatten. Synerier med bevarande och utvecklin av åsarnas natur- och kulturmiljövärden ska tas tillvara. Den 23 april 2018 anto kommunfullmäktie Riktlinjer för markanvändnin inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinninsområde ur rundvattensynpunkt. Planområdet lier inom en zon med hö känslihet i nära anslutnin till en zon klassad som extrem känslihet. Detta ställer krav på låntående skyddsåtärder och riskanalys enlit ällande riktlinjer. Resurshushållnin En bioraf är en stor målpunkt. Om en ny bioraf placeras i innerstaden, istället för utanför, kommer det vara en större andel som tar si till och från biorafen till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Hälsa och säkerhet I närheten finns inen risk- eller störninsskapande verksamhet som på betydande sätt kan påverka planerad markanvändnin. Bynationen kommer att ske i ett befintlit stadskvarter vilket kommer att innebära viss störnin under bytiden för omkrinliande kvarter. Då påverkan sker under en beränsad tid kan störninen dock inte säas vara betydande. En solstudie har taits fram, med en jämförelse mellan den befintlia situationen och efter planens enomförande vid höst- och vårdajämnin. Den nya bynaden kommer att öka skuverkan på omkrinliande aturum och i viss mån anränsande kvarter. PLANENS FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLAN OCH MILJÖBALKEN Detaljplanen bedöms förenli med översiktsplanen för Uppsala kommun och miljöbalken 3, 4, 5 och 7 kapitel. Översiktsplan Planen bedöms överensstämma med översiktsplanens intentioner. Levande bottenvåninar och möjlihet att utnyttja taket för takterrass har säkerställts i enlihet med innerstadsstratein. Antaande 21 (23)

26 Miljöbalken Planen bedöms vara i överensstämmelse med miljöbalken 3 kap 1 avseende markanvändninens lämplihet med hänsyn till beskaffenhet och läe, föreliande behov och en från allmän synpunkt od hushållnin. Planen berör riksintressen inom kulturmiljövården. Med det höjder och volymer som föreslås sker inen betydande påverkan på riksintresset för kulturmiljövård. Planen bedöms därmed vara förenli med miljöbalkens fjärde kapitel. Då marken redan är bebyd skapas inen ytterliare hårdjord yta. Viss fördröjnin av davatten sker med hjälp av röna tak och växtlihet på ården mellan biorafen och student- och forskarhotellet. Statusen för Fyrisån bedöms därmed inte försämras. Planen bedöms därmed vara förenli med miljöbalkens femte kapitel. Planområdet lier inom yttre räns för vattenskyddsområde. Ina markarbeten djupare än 1 meter över hösta rundvattennivå får ske utan dispens från länsstyrelsens. Planen bedöms vara förenli med miljöbalkens kapitel 7. Antaande 22 (23)

27 REVIDERINGAR EFTER GRANSKNING Efter ransknin har följande reviderinar jorts: Syftet med detaljplanen har justerats för att tydliöra att planen meder parkerinsarae i källaren. Information anående Riktlinjer för markanvändnin inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinninsområde ur rundvattensynpunkt har lats till. Bestämmelsen f 1 har justerats språklit. Bestämmelsen e 1 har förtydliats. Redaktionella ändrinar för att förtydlia plankarta och planbeskrivnin har enomförts. Stadsbynadsförvaltninen Uppsala i 23 au 2018 Maija Tammela Arvidsson detaljplanechef Saa Winård planarkitekt Beslutad av plan- och bynadsnämnden för: samråd och ransknin odkännande Antaande 23 (23)

28 A A 8,6 8,5 8,2 8,5 8,2 8,2 8,3 8,6 f 4 e 1 b 1 12:1 f 1 f 2 e )+37,5 )+36 1 CP f 2 f 5 e 1 PLANTAN )+33 f 1 f 2 f )+37,5 3e 1 9,9 f 2 f 3 b 1 )+33,5 9,9 e 1 f 2 9,3 )+33 f3 9,3 9,8 e 1 9,8 f 2 b 1 b 1 e 1 f 6 9,7!!!!!!!!!! Trappa 8,7 8,8 Mur ytter Kantsten 8,1 Väkant Gån- och cykelvä 8,8 Slänt Brodäck 9 Järnvä 8 Höjdförhållanden 1:2 Höjdkurva 9,2 8,8 8 7,8 Markhöjd 9 9,2 Koordinatsystem: SWEREF / RH2000 i höjd )+16 7,9 A A Underla: Baskartan 9,5 9,2 Upprättad i oktober , Stadsbynadsförvaltninen A 7,9 9,5 Lena Mattsson Kartinenjör 9,8 10 9,8 9,7 7,9 7,8 e 0 GRUNDKARTANS BETECKNINGAR ,1 TOVEN Fastihetsränser m.m. Trakträns Fastihetsräns Rättihetsdel (SV=servitut, GA:xx=emensamhetsanlänin) Ledninsrätt Bynader m.m. Bynader ( eo.inmätt och fotor.kart. ) Övrit GA:4 FORN.OMR. 10,1 8,7 9,6 GATA b 1 b 1 8,1!!!!!!!!! A!!!!! ,6 8,5 10 Draarbrunnsatan SANDBACKEN 11:1 S:t Olofsatan 10,3 9,8 9,6 9,6 9,5 9,1 8,7!!!!!!!!!!!!! 8,3 9,7 9,6 9,6 9, SV Klosteratan 16:2 SVANEN m SKALA 1:500 (A3) Kunsatan 13:1 16:5 GA:18 NANNA 7,8 7,8!!!!!! 16:1 GA:18 PLANBESTÄMMELSER Följande äller inom områden med nedanstående beteckninar. Endast aniven användnin och utformnin är tillåten. Där betecknin saknas äller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Detaljplan för del av kvarteret Plantan Upprättad i april 2018 Maija Tammela Arvidsson detaljplanechef Planområdesräns Användninsräns Eenskapsräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap GATA Kvartersmark CP Gata, PBL 4 kap. 5 1 st 2 p. Centrum, Parkerin, PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattnin )+0 Hösta totalhöjd över anivet nollplan är anivet värde i meter, PBL 4 kap st 1 p. Utformnin f 1 Tak ska utformas med en täcknin av sedum eller motsvarande veetation eller som rön, veetationstäckt terrass, PBL 4 kap st 1 p. Bynaden ska utformas med hö arkitektonisk kvalitet, f 2 PBL 4 kap st 1 p. f 3 Utrymninstrappa får finnas utöver hösta totalhöjd, PBL 4 f 4 kap st 1 p. f 5 f 6 Bynaden får kraa ut maximalt 1 meter över ata med en minsta fri höjd på 4 meter, PBL 4 kap st 1 p. Utrymme för hiss om maximalt 15 kvadratmeter får sticka upp till en totalhöjd av + 38,0 meter över nollplanet, PBL 4 kap st 1 p. Bynadsdelen ska till största del utföras i las, PBL 4 kap st 1 p. Användnin e 1 Bynaden ovan mark ska användas för centrumändamål. Endast källarplan får användas för parkerinsarae., PBL 4 kap st 2 p. Utförande b 1 Entréer får endast i undantasfall placeras med dörruppsla ut över allmän plats, PBL 4 kap st 1 p. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år., PBL 4 kap. 21 Antaande Saa Winård planarkitekt Beslutsdatum Samråd: Gransknin: Godkännande: Antaande: Laa kraft: Till planen hör: ARBETSMATERIAL Plankarta Planbeskrivnin Instans PBN PBN PBN KS diarienr:

29 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläare: Datum: Diarienummer: Saa Winård PBN Utlåtande Detaljplan för kvarteret Plantan Utökat förfarande Detaljplanens syfte Syftet med planen är att möjliöra en bynad med bioraf och möjlihet till restauraner i bottenplan och att säkerställa en hö arkitektonisk kvalitet. Detaljplanen syftar också till att befintlit parkerinsarae under mark kan vara kvar. Samrådsyttranden Totalt antal inkomna 10 Beslutsdatum och samrådstider Beslut om behovsbedömnin Beslut om planuppdra Beslut om samråd och ransknin Samråd Gransknin INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattnin av ranskninen... 2 Sammanfattnin av ändrinar i förslaet... 2 Översikt över inkomna ranskninsyttranden... 5 Postadress: Uppsala kommun, plan- och bynadsnämnden, Uppsala Besöksadress: Stationsatan 12 Telefon: (växel) E-post: plan-bynadsnamnden@uppsala.se 1/5

30 Detaljplan för kvarteret Plantan Sammanfattnin av ranskninen Granskninen påick mellan den 8 maj till och med 5 juni Sammanlat har tio yttranden inkommit varav fem utan erinran. Länsstyrelsen har i juli 2016 jort bedömninen att rubricerad detaljplan inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken (MB). Remissinstanser utan erinran: Räddninsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, IP Only, Vattenfall eldistribution AB, Svenska Kraftnät Sammanfattnin av ändrinar i förslaet Syftet med detaljplanen har justerats för att tydliöra att planen meder parkerinsarae i källaren. Bestämmelsen f 1 har justerats språklit. Bestämmelsen e 1 har förtydliats. Redaktionella ändrinar för att förtydlia plankarta och planbeskrivnin. Följande har inte fått alla sina synpunkter tillodosedda i planförslaet: Sakäare enlit fastihetsförteckninen: Brf Svanen Övria: Föreninen Vårda Uppsala, Uppsala Vatten och Avfall AB Granskninsutlåtande Detaljplan för kvarteret Plantan 2/5

31 Detaljplan för kvarteret Plantan Sammanfattnin av inkomna synpunkter och förvaltninens bedömnin Inkomna ranskninsyttrande har sammanfattats och besvarats nedan. Länsstyrelsen yttrande bifoas även i sin helhet. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ina synpunkter utifrån de fråor som bevakas enlit 11 kap 10 PBL. Länsstyrelsens synpunkter i samrådsskedet har beaktats. Länsstyrelsen påpekar att utifrån planens syfte bör det även framå att planen meder parkerinsarae. Planbestämmelsen som styr markens användnin/utnyttjanderad e1, bör därför kompletteras med att parkerin får endast ske i källarplan. Planbestämmelsen f 1 behöver ses över språklit. Stadsbynadsförvaltninens bedömnin Planens syfte har kompletterats för att även inberipa parkerinsaraet under mark. Planbestämmelsen e 1 har förtydliats. Kommunala lantmäteriet Kommunala lantmäteriet påpekar att plankartan och planbeskrivninen bör ha samma namn. Lantmäteriet anser att Kunsatan bör skrivas ut i kartan, för att man lättare ska kunna orientera si. Det saknas beskrivnin av bestämmelserna f 5 och e 1 i planbeskrivninen. Eftersom enomförandetiden inte har ått ut ännu så bör det enlit lantmäteriet motiveras tydliare varför man väljer att ändra planen. Uppifter om tomtindelninen (038 44/DR12) bör finnas med under rubriken Tidiare ställninstaanden samt upplysninen om att tomtindelninen inte kan upphävas i och med den här detaljplanen. Lantmäteriet påpekar att det bör stå att ett avtalsservitut kan bildas och inte att det ska bildas för de utstickande delarna, eftersom det också kan lösas på andra sätt. Det bör påpekas att om ändrinar i fastihetsindelninen ska ske i framtiden behöver tomtindelninen upphävas. Det bör även enlit lantmäteriet framå under rubriken Ekonomiska åtärder om detaljplanen är ekonomiskt enomförbar. Stadsbynadsförvaltninens bedömnin Namnivninen av handlinarna har setts över. Kunsatan har skrivits ut i rundkartan. Planbeskrivninen har justerats utifrån lantmäteriets synpunkter. BRF Svanen BRF Svanen önskar att lastintaet mot Klosteratan flyttas till en annan ata. De har redan ida problem med lastbilar som står på tomån samt kylareat som bullrar vid transporter till H Centrum och kvarteret Plantan. Fasaden på BRF Svanens årdshus har skadats av påbackninar. Stadsbynadsförvaltninens bedömnin Planen kan innebära en viss öknin av inlastninstrafiken på Klosteratan jämfört med daens situation, främst till följd av att flera lokaler som ida är tomma inom kvarteret Plantan. En flytt av inlastninszonen till S:t Olofsatan har inte bedömts som möjli. Garaets bjälkla tål inte den typen av transporter, och det innebär också passae över en vältrafikerad cykelbana. Inlastninszonen bys Granskninsutlåtande Detaljplan för kvarteret Plantan 3/5