Specificering av identifierade immateriella tillgångar

Transkript

1 Södertörns höskola Institutionen för Företasekonomi Kandidatuppsats 15 hp Redovisnin Höstterminen 2009 Specificerin av identifierade immateriella tillånar Utvecklinen sedan IAS/IFRS infördes Av: Marcus Wetterholm, Lars-Bertil Flood Handledare: Oi Chun

2 Sammanfattnin Problemformulerin Svenska företa som från år 2005 redovisar enlit IAS/IFRS ska i höre utsträcknin än tidiare fördela det överpris som betalas vid företasförvärv på de tillånar som förvärvas. Tidiare studier har efter införandet mätt var tillånarna tar väen vid rörelseförvärv. Det har visat si svårt för företaen att på ett konsekvent och strinent sätt identifiera immateriella tillånar sedan specificera dem tydlit i balansräkninen. Bereppsförvirrin och otydlia poster i redovisninen har jort de svårt för användaren av årsredovisninen att få relevant information. Fråan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklinen av specificerade immateriella tillånar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande fråeställninar har ställts: 1. Specificerar företa sina identifierade immateriella tillånar enlit de ramverk IASB förespråkar så att od redovisninssed kan återspelas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillånar minskat? Metod För att samla in information om utvecklinen har vi studerat årsredovisninen för svenska noterade börsföreta som redovisar enlit IAS/IFRS. Årsredovisninar mellan åren 2003 och 2008 för bola på stockholmsbörsens Lare cap-lista har studerats. En kvantitativ undersöknin där operationaliserin används för att koda poster från balansräkninen. Een kodnin av vad som anses som vara tillräckli specificerin av tillånen har utförts med bereppet od redovisninssed som rund. Slutlien enomförs beräknin på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillånar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och laar som berör immateriella tillånar och företasförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisninar och definiera ena berepp, Immateriella tillånar (IAS 38), Företasförvärv (IFRS 3), Nedskrivnin (IAS 36) och redovisninens eenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utvecklin har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifierin av immateriella tillånar ökar specificerin. Ospecificerade poster har sjunkit med dryt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillånar ida är betydlit större. Det i sin tur påverkar ivetvis användaren när den ska ställnin till en betydlit större summa ospecificerade tillånar. Nyckelord Redovisnin, Immateriella tillånar, IAS 38, IFRS 3, IAS 36, IASB, Lare-Cap, utvecklin, årsredovisnin, rörelseförvärv, God redovisninssed 2

3 Abstract Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accountin directives to follow. A major difference is that oodwill, as an asset, may no loner be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intanible assets from oodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and riorously. Confusion and vaue items in reportin has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the proress of specified intanible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intanible assets in areement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To ather information, we have studied the annual reports of listed companies reportin under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchane's Lare Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relatin to intanible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intanible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accountin characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Followin our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intanible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intanible assets durin this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bier. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larer amount unspecified assets. Keywords Intanible assets, IAS 38, IFRS 3, IAS 36, IASB, Lare-Cap, Development, Annual report, Business combinations. 3

4 Förord Arbetet med uppsatsen har tait tid och krävt måna funderinar fram och tillbaka om hur arbetet ska framskrida. Det har skrivits under daar, kvällar och heler. Vi har kastats mellan hopp och förtvivlan. Till slut tycker vi att har nått fram till den punkt vi från början så som målet för denna uppsats. Vi vill vi tacka vår handledare Oi Chun, en stark ledstjärna på uppsatshimlen. Utan den hjälp vi har fått hade denna kandidatuppsats aldri selat i hamn. Tack! X Marcus Wetterholm X Lars-Bertil Flood Fleminsber, 7:e januari

5 Förkortninslista BFN BFL EU FAR FASB FoU IAS IASB IASC IFRS RFR RR USA US GAAP OMXS ÅRL Bokförinsnämnden Bokförinslaen Europeiska Unionen Föreninen Auktoriserade Revisorer Financial Accountin Standards Board Forsknin och Utvecklin International Accountin Standards International Accountin Standards Board International Accountin Standards Committee International Financial Reportin Standards Rådet för Finansiell Rapporterin Redovisninsrådet United States of America Generally Accepted Accountin Principles OMX Stockholm Årsredovisninslaen 5

6 Innehållsförtecknin 1. Inlednin Problemformulerin Syfte Avränsninar Metod Forskninsansats Urval Datainsamlin Beräkninar med operationaliserin Skriftlia källor som underla Primärdata Sekundärdata Validitet Reliabilitet Metodkritik Teoretisk referensram Utvecklinen av od redovisninssed Finansiella rapporters kvalitativa eenskaper IAS 38 - Immateriella tillånar Värderin av immateriella tillånar IFRS 3 - Rörelseförvärv Förvärvsmetoden IAS 36 - Nedskrivnin Tidiare forsknin Empiri och analys Utvecklinen av poster Andelen ospecificerade tillånar Slutsats Avslutande diskussion Referenser Bilaor

7 Fiurförtecknin Fiur 1 Ste för redovisnin av immateriell tillån Fiur 2 Avränsnin Fiur 3 Empirins utvecklin Fiur 4 Postbenämnins variationer Fiur 5 Antal ospecificerade respektive specificerade poster Fiur 6 Andel ospecificerat av totala värdet immateriella tillånar Fiur 7 Utveklinen av immateriella tillånar Fiur 8 Värdeökninen utav immateriella tillånar från år Fiur 9 Förhållande efter förändrin Tabellförtecknin Tabell 1 Immateriella poster Tabell 2 Ospecificerade poster Tabell 3 Procentuell utvecklin av det totala värdet immateriella tillånar

8 1. Inlednin Immateriella tillånar och posten oodwill har läne varit ett hett ämne som det har skrivits och debatteras mycket om 1. definieras som framtida ekonomiska fördelar från tillånar som det inte är möjlit att individuellt identifiera och redovisa 2. Inom bereppet oodwill skiljs det normalt mellan internt upparbetad oodwill och förvärvad oodwill. Internt upparbetad oodwill kan vara imae eller ott rykte hos konsumenterna. Den internt upparbetade oodwill som företaet kontrollerar över har aldri varit tillåten att redovisa som en tillån. Detta eftersom det inte år att fastställa ett värde på ett tillförlitlit sätt samt att den inte är avskiljbar från verksamheten. 3 Förvärvad oodwill har läne varit tillåten att redovisas i koncernens balansräknin som tillån. Det är den form av oodwill som uppstår när företa förvärvar andra verksamheter. Innebörd är skillnaden mellan priset företaet betalar och de nettotillånar som tillhör den förvärvade verksamheten. Alltså i de vanliaste fallen, det överpris man betalar vid förvärv av annan verksamhet. uppstår alltså som en restpost av de immateriella tillånar som inte år att bedöma värdet i och skapa en uppfattnin om tillånens sla eller livsländ, vilket sammanfattas som att de inte blivit identifierade. 4 Viktit är att förklara bereppet identifierad som betyder att tillånen ska vara avskiljbar, det vill säa att tillånen kan säljas separat, eller ska ha uppkommit som en del av ett kontrakt eller rättihet. 5 En av anledninarna till att ljuset i större utsträcknin har fallit på immateriella tillånar beror på att samhället ida har utvecklats mot en mer tjänste och kunskapsinriktad produktion. Med den utvecklinen har måna av företaens tillånar ått från att vara rent fysiska till att vara immateriella. 6 Immateriella tillånar blir då också som en naturli utvecklin viktia vid företasvärderin och en större del av köpeskillinen vid företasförvärv. 7 En immateriell tillån beskrivs som en identifierbar icke-monetär tillån utan fysisk substans 8. Det kan vara patent, licenser, varumärken eller en investerin i forsknin och utvecklin och ska överensstämma med den allmänna definitionen av en tillån vilket innebär att företaet ska 1 Den nya koncernredovisninen, redaktör Per Thorell, Liber (2004). s.90 2 Ibid. 3 Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. Internationell redovisnin teori och praxis, andra upplaan, Studentlitteratur, Lund (2009) s Ibid. s Smith, D. Redovisninens språk, tredje upplaan. Studentlitteratur, Danmark (2006). s Ibid. s Ibid. 8 Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, (2009) s.111 8

9 kontrollera resursen i fråa. Immateriella tillånar i har vuxit som en redovisninsteknisk fråa och olika reler har ett osäkerheter i redovisninen. 9 Syfte med redovisnin av företaets tillånar är att kunna e korrekt information om företaets ekonomiska ställnin för olika användare, främst till de användare som inte har insyn i företaets verksamhet 10. Enlit laen ska redovisnin följas av bereppet od redovisninssed. I det bereppet omfattas lastiftnin, standarder och den praxis som finns för redovisnin inom olika branscher. 11 En av hörstenarna i bereppet odredovisninssed är en relevant redovisnin. Då krävs att intäkter matchas mot kostnader. Det leder till att immateriella tillånarna ska aktiveras och redovisas i balansräkninen om de kommer enerera intäkter i framtiden, allt enlit od redovisninssed 12. I och med Sveries överån till en ny europeisk standard har företaen tvinats anpassa si till nya metoder för redovisnin av företasförvärv och immateriella tillånar. 13 EU beslutade år 2002 att införa redovisnin enlit IAS (International Accountin Standards) och IFRS (International Financial Reportin Standards) för noterade företa. Det är en redovisninsstandard som fortlöpande es ut av den internationella redovisninsoranisation IASB (International Accountin Standards Board). År 2005 infördes IAS och IFRS standarder på våra svenska företa. Införandet innebar störst förändrin för koncernredovisande företa. 14 Den nyhet som blev mest uppmärksammad när koncernredovisnin enlit IFRS infördes var ällande koncernoodwill 15. Den stora skillnaden är att IASB, som står för rekommendationerna, förespråkar årlia nedskrivninstester eller vid behov istället för årlia avskrivninar 16. Därför är det nu viktit att identifiera och separera alla tillånar från oodwill vid företasförvärv i större utsträcknin än tidiare 17. IFRS 3 som står för rörelseförvärv kräver att det upprättas en förvärvsanalys där det finns en uppdelnin av de olika immateriella tillånar som 9 Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, (2009) s Smith, D s Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Rörelseförvärv enlit IFRS 3, Hur ick det med identifierinen av immateriella tillånar, Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson, tidsskriften Balans nr Lönnqvist, R. Årsredovisninar i koncerner, studentlitteratur (2009) s Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s

10 förvärvas 18. Den nya standarden för immateriella tillånar IAS38 redoör för vilka tillånar som ska redovisas och när 19. Utvecklinsarbetet inom IASB fokuserar på standarder som har direkt inverkan på koncernredovisninen. Bakrunden till utvecklinen är en lobaliserin av kapitalmarknaden och med det ett växande behov av standard inom finansiell rapporterin 20. Kravet som IASB har på den finansiella informationen är att den ska vara jämförbar oavsett vilken marknad företaen är beläna på. 21 Kraven om jämförbar information av företaens ekonomiska ställnin är till för de olika användarna av rapporterinen. Främst till de användare som inte har insyn i företaets verksamhet 22. IASB har ställt upp en föreställninsram utmynnande i od redovisninssed. Ramen innehåller förklarande texter krin de finansiella rapporternas syfte och uppställnin, rundläande antaanden samt kvalitativa eenskaper. De kvalitativa eenskaperna svarar mot vad som antas e en transparens och jämförbarhet mellan bolaen och dess finansiella rapporter Problemformulerin Det har visat si att företa har vissa svåriheter att implementera de nya reelverken och standarderna för redovisnin av immateriella tillånar. Den nu ällande rekommendationen i den internationella standarden för immateriella tillånar är IAS 38 men samtidit berörs immateriella tillånar även av IFRS och speciellt IFRS 3 vilket ör rekommendationerna svåröverskådlia och diffusa. 24 Det är inte bara problematiken av att separera immateriella tillånar från icke identifierbara framtida fördelar utan också att specificera immateriell tillånar på ett sådant sätt att användaren får relevant och förståli information. Följande två artiklar påvisar problemet krin specificerin som vi vill studera. 1. Identifiera 2. Specificera Fiur 1 Ste för redovisnin av immateriell tillån Källa: Een bearbetnin 18 Thorell, P. (2004) s IAS 38 p Thorell, P. (2004) s Ibid. 22 Smith, D. (2006). s IASBs föreställninsram för utformnin av finansiella rapporter 24 Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s

11 I artikeln Revisorerna bör saa ifrån! ur tidskriften Balans skriver Peter Malmqvist om liknande problem med immateriella tillånar. Där undersöktes delårsrapporterna hos de bola som utfört nåot företasförvärv. Hela 60 % av företaen redovisade poster som övria immateriella tillånar i förvärvsanalysen, dessutom stod posterna övria immateriella tillånar för 34 % av de totala immateriella tillånarnas värde. Han påpekar att revisorerna nu behöver bli mer insatta då måna företa ör tvivelaktia fördelninar av immateriella tillånar vid förvärvstillfället vilket kan påverka resultatet. Malmqvist tar upp ett exempel där sjukvårdsföretaet Meda förvärvar Viatris jämfört med Ericssons förvärv av Marconi. Ericsson redovisade endast övria immateriella tillånar och får då stora avskrivninar medans Meda enbart redovisade övervärdet i oodwill och får då en lå belastnin på resultatet. Hade Meda använt samma förvärvsredovisnin som Ericsson använde skulle deras resultat för första halvåret av 2006 blivit 40 procent läre, avkastninen på eet kapital skulle sjunkit från 18 till 11 procent. 25 Björn Gauffin och Sven-Arne Nilsson har i en studie jämfört Stockholmsbörsens alla 261 bola som hade jort ett förvärv under året och hade redovisat detta i koncernredovisninen för år Studien kom bland annat fram till att det finns otydliheter krin vilka berepp som används för att redovisa immateriella tillånar. De fann över 40 olika berepp som användes vilket jorde det svårt att jämföra företa och tillånar. Dessutom klumpades immateriella tillånar ihop utan e vidare information om innehållet vilket ör posten oförståeli för en extern användare. En slutsats var att det saknas enhetli praxis om mänden, placerinen och utformninen av den information som behövs för en jämförbar och relevant redovisnin. 26 Nu fyra år efter enomförandet av IASBs rekommendationer vill vi studera om informationen av företaens immateriella tillånar har förändrats i årsredovisninarna. De tidiare studierna inriktade si på företasförvärv under ett år men vi vill studera redovisninen av immateriella tillånar över tiden. Om nu IASB i större utsträcknin förespråkar en identifierin och tydliare redovisnin av immateriella tillånar måste det vara enkelt för användaren av årsredovisninen att se hur mycket tillånen är värderad till och vilken livsländ den är beräknad till. Vi vill se om IAS/IFRS har medföljt att poster som övrit och andra för användaren otydlia berepp utan förklarin minskat med tiden. 25 Revisorerna bör säa ifrån! Peter Malmqvist, tidsskriften Balans nr Rörelseförvärv enlit IFRS 3, Hur ick det med identifierinen av immateriella tillånar,

12 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att mäta utvecklinen i specificerin av identifierade immateriella tillånar sedan införandet av IAS/IFRS. Ur detta får vi följande fråeställninar: Specificerar företa sina identifierade immateriella tillånar enlit de ramverk IASB förespråkar så att od redovisninssed kan återspelas? Har andelen ospecificerade immateriella tillånar minskat? 1.3 Avränsninar Studien avränsar si till att behandla extern redovisnin för de bola som är skyldia att redovisa enlit IAS/IFRS reelverken, vidare avränsade vi oss till årsredovisninen på koncernnivå för de företa som även redovisar för moderföreta och dotterföreta. Det är endast de identifierade immateriella tillånarna som redovisas som är föremål för studien. Vi har valt att utesluta oodwill helt från studien dels på rund av dess tveksamma värde men också på runda av att en närmare studie av varje företasförvärv behövs öras för att kunna dra nåra enerella slutsatser krin oodwillposternas värden. Vi anser det inte relevant för studien att redovisa vilket värde oodwill har i tiden parallellt med identifierade tillånar eftersom det är specificerinen av dem vi avser mäta. Identifierade immateriella tillånar Specifierade Enlit krav IAS/IFRS Oidentifierade synerieffekter, framtida vinster Ospecificerade Fiur 2 Avränsnin Källa: Een bearbetnin 12

13 2. Metod 2.1 Forskninsansats Problemets natur med tiden som mått ör att vi har skapat oss kunskap om fler än en händelse. Utvecklinen måste ses över en period, därför kan inte endast ett år vara föremål för denna studie. Utan här måste vi få en trovärdi bild av utvecklinen för att kunna påstå att den ått åt ett visst håll. Den vanliaste förekommande typen av forskninsupplä vid sådana här korta och intensiva studier är tvärsnittsansats 27. Den typen av upplä anpassar si för ett beskrivande syfte och statistiska jämförelser. Den har även till sin fördel att den är förhållandevis snabb och kostnadsbesparande. 28 Det som fattas är förändrin i tiden. Vi skulle kunna säkerställa andelen immateriella tillånar direkt enom en observation för ett valt år. Det skulle då inte e oss svar på fråan om utvecklinen. Den lonitudinella ansatsen kännetecknas av att studera problem över tiden. Det är en del av populationen som väljs ut och blir föremål för återkommande observationer. I det här fallet är det indirekt en återkommande observation eftersom vi utick ifrån att information bakåt i tiden redan finns tillänli. Med hjälp av den informationen som finns från tidiare år kan vi applicera det på tidsaxel och mäta samband. Den lonitudinella ansatsen beskrivs som att ha större enomslaskraft för de förändrinsprocesser som sker för den anivna delen av populationen. I ofta använt talspråk kallas en lonitudinell undersöknin för en tidsseriestudie. Det som spelar vårt problem är en lonitudinell ansats med analys av siffror. Kvantitativ eller kvalitativ forsknin markerar vad forskaren har för utånspunkt för den forsknin som bedrivs. 29 Forskaren måste inte utesluta den ena eller den andra metoden för att det ska ta fart, utan det brukar vara ett bra sätt att kombinera de båda 30. En tumreel av vad som skiljer de båda ansatserna är om studien innehåller siffror eller ord 31. I vår studie avser vi att mäta data innehållande siffror. En studie som innehåller en undersöknin av siffror eller hård data brukar ha en kvantitativ ansats. Sådan forsknin läer fokus krin antal, mänd och frekvens 32. Kvantitativ metod lämpar si för vår studie då det år att fastställa samband, 27 Christensen, L. Endahl, N. Grääs, C, Halun, L. Marknadsundersöknin en handbok, Studentlitteratur (2001) s Ibid. 29 Denscombe, M. forskninshandboken, Studentlitteratur (2000) s Ibid. 31 Denscombe, M (2000) s Christensen, L. Endahl N. Grääs, C. Halund, L. (2001) s.67 13

14 relationer och mäta resultaten med statistiska mått. Att på ett sådant sätt mäta statistiskt er ett bättre utfall vid stora siffermänder 33. Utifrån detta resoneman antar vi en kvantitativ ansats för denna studie eftersom det uteslutet är en utvecklin i antal och andelar vi avser att mäta. Den kvalitativa forskninen är inriktad mot djupare beskrivnin av situationer eller händelser 34. När man försöker fåna bestämda uppfattninar hos individer brukar forskninen ha en kvalitativ ansats. Den kvalitativa studien skulle kunna vara ett komplement till en kvantitativ forsknin här. Det för att kunna fåna bestämda uppfattninar om praxis som råder för redovisnin av immateriella tillånar. Hur de olika företaen resonerar när de redovisar framår inte heller utan intervju. Men för att inte blanda för mycket information och anpassa uppsatsen till dess syftet har endast kvantitativ data analyserats. 2.2 Urval Vi har avsett att mäta en förändrin efter ett införande av ett reelverk då måste vi anta att populationen är alla företa som redovisar i enlihet med dessa reelverk. De bola som måste redovisa enlit IAS/IFRS är de bola som inår i bokförinsnämndens K4 kriterium. Det finns två typer av urval som forskaren kan använda si av 35. Det är sannolikhetsurval eller icke-sannolikhetsurval. Då det ska vara möjlit att kunna eneralisera utifrån studien måste urvalet vara representativt för populationen och innehålla ett tillräcklit stort antal 36. Vi har som population alla de noterade bolaen på Stockholmsbörsen. OMXS Lare cap är en del av Stockholmsbörsen, det är en lista för stora bola. Vi har valt att undersöka de bola som är noterade på denna lista. Utånspunkten här är ett icke-sannolikhets urval på rund av att vi ör ett urval av bekvämlihetsskäl. Vi anså att detta urval skulle vara lättåtkomlit samt e en större användbarhet då företaen använder si av reister där de sparar årsredovisninar flera år tillbaka i tiden. På Lare cap-listan finns de 56 största aktiebolaen i Sverie med ett börsvärde på över en miljard euro. Med det i åtanke tycker vi att studien blir av större intresse eftersom de här bolaen har fler antal intressenter. Även den debatt och de artiklar som handlar om de stora bolaen på Lare cap listan. Urvalet i si tycker vi är tillräcklit för att e en enerell bild av verklien. Vi ör också ett antaande att det som de stora bolaen ör sprider si till de mindre. 33 Denscombe, M. (2000) s Ibid. 35 Denscombe, M. (2000) s Ibid. s.30 14

15 2.3 Datainsamlin Alla typer av undersökninar rundar si i en form av insamlin av data på nåot sätt 37. Vi har utfört en datainsamlin i form av undersöknin av årsredovisninar för de noterade företaen på stockholmsbörsen Lare Cap-lista. Med hjälp av ett observationsschema har vi undersökt årsredovisninar och sammanställt information på ett strukturerat sätt. Vi har studerat årsredovisninar från företa under en sexårsperiod för att svara på åt vilket håll specificerin av immateriella tillånar har utvecklat si i årsredovisnin. Vi sammanställde de poster, data och information i text form som återes under företaens identifierade immateriella tillånar. Balansräkninen samt notförteckninen där informationen om tillånarna var beskrivet är studiens underla. I prorammet Excel sammanställdes all insamlad data från observationerna. 2.4 Beräkninar med operationaliserin I vissa forskninssituationer finns ina färdia måttstockar. Då måste forskaren skapa si en een måttenhet för att samla in information och kunna beräkna data. 38 Vi kan inte i förvä säa att det är svart eller vitt vad som anses vara en tillräckli specifikation av immateriella tillånar. Därför har vi satt upp kriterier för vad vi anser vara specificerat, diskussionen krin våra kriterier återfinns under kapitlet empiri och analys. Detta kriterium styrks av utvalda teorier. Den måttenhet som vi har konstruerat kan i sin tur direkt påverka reliabiliteten Vi har använt oss utav ett eet formulär där vi fyllet i varje bolas redovisade immateriella tillånar post för post. Vidare kodades posterna i formuläret som specificerade eller ospecificerade enlit uppsatt kriterium. I balansräkninen to vi hänsyn till noten som förklarade redovisninen av immateriella tillånar. Hela årsredovisninen ses som underla och alla delar som behandlar och förklarar innehållet användes. Att använda si av en färdi mall för att skapa enkel hanterin underlättar när vi ska å tillbaka i materialet och kontrollera data. För att studiens kvalitet ska bli höre måste flera parametrar som anses påverka resultaten finnas med i uträkninen. 39 Därför har vi jort uträkninar i flera ste. Det är inte bara antalet specificerade poster som utör problemet. Vi har även beräknat förhållandet mellan specificerat och ospecificerat för att se trender i årsredovisninarna. Som sista ste har själva värdet av de immateriella tillånarna beräknats och analyserats. 37 Denscombe, M. (2000) s Ejveård, R. (2003) s Ibid. s.76 15

16 2.5 Skriftlia källor som underla Eftersom uppsatsen helt och hållet byer på en observation av årsredovisninar måste vi säkerställa att det är möjlit att öra en undersöknin som rundar si enbart på skriftlia källor. Tillämpninen av surveyundersöknin kan lika ärna användas på skriftlia dokument som vid intervjuer av människor skriver Denscombe 40. En skriftli källa kan vara tillänli på en rad olika sätt. Det kan röra si om böcker, tidninar, protokoll eller internet. Oftast er skriftlia källor en stor mänd information på ett mycket tillänlit sätt. 41 Årsredovisninarna som i denna uppsats utör skriftli källa finns lättillänli för användaren på Internet. Andra metoder för att samla in data för denna studie skulle kunna vara intervju eller enkäter. Den typen av information tycker vi inte er ett trovärdit underla eftersom respondenten endast kan beskriva sin een uppfattnin. Det som finns på tryck i årsredovisninar får också företaet stå till ansvar för om det skulle vara oeentliheter. Därför är den här typen av källa mer konkret data eftersom den finns tillänli i den form den är utiven i. Den insamlade data ska inte heller skilja si beroende av vem som samlar in den eftersom den bara ska finnas i en utåva. Om källan skulle vara publicerad med förändrinar löpande ska den informationen framå och användaren ska kunna ta hänsyn till det Primärdata Det behövs ofta ny information för att få svar på det problem studien tar upp. För att få en ny infallsvinkel måste man bortse från tidiare känd information och skapa sin een källa för att få svar 42. I denna uppsats har vi skapat oss ny information som inte tidiare fanns tillänli om andelar specificerade immateriella tillånar i årsredovisninar. Med en ransknin av årsredovisninar skapade vi oss primärdata för denna uppsats. Studiens primärdata samlades ihop enom internet och företaens hemsidor. Sammanställninen i vår een skapade svarsmall av oss ny information om hur företa redovisar immateriella tillånar år för år Sekundärdata Med bereppet sekundärdata menas att det är data som samlats in vid annat tillfälle och till ett annat syfte en det påående. Det är alltså information som finns att tillå på ett sätt som kan 40 Denscombe, M. (2000) s Ibid. s Ibid. 16

17 öra det hjälplit att förstå det problem man avser att undersöka 43 Med sekundärdata byer vi upp ett informationsunderla som ör att data sedan ska kunna tolkas på ett mer lättberiplit sätt. I den här uppsatsen är sekundärdata tidiare artiklar skrivna inom detta område samt tidiare producerade uppsatser som er bild av vart andra tenderade att hamna med liknande undersökninar. Den teoretiska referensramen blir också en typ av sekundärdata för oss då det kan ses som andrahandsinformation. 2.6 Validitet Med validitet avses att man i undersökninen verklien mäter det som avsetts att mäta 44. Eftersom syftet är att mäta utvecklin av företaens specifikation av immateriella tillånar i årsredovisnin anser vi att validiteten är hö då vi ör nedsla varje år under en sexårsperiod och följer en utvecklin inom samma företa. För att validiteten ska vara så hö som möjlit ska man ha klara förutsättninar innan man börjar mäta vilka mått som bäst ska kunna svara till det man vill mäta. Operationaliserin hjälper oss mäta antal poster, och andel ospecificerade immateriella tillånar. Med operationaliserinen rätt kodad mäter vi den utvecklin vi avser att mäta i studien med sammanställninar i Excel. 2.7 Reliabilitet Reliabiliteten aner mätnins tillförlitlihet. Alltså användbarheten av de mätinstrument och måttenheter som används. 45 Årsredovisninarnas tillförlitlihet anser vi vara hö då dessa ranskas av oberoende personer och oranisationer vid varje utåva. Internet som källa anses inte alltid vara den tillförlitliaste källan. Det kan ibland vara svårt att fastställa hur äkta dokument är och spåra upphovsmannen av källan på internet 46. Börsnoterade företa som publicerar sina årsredovisninar på internet ranskas även av tillsynsmyndiheter och har ett stort ansvar att rätt information når användaren. Därför antas årsredovisninar som källa hålla hö reliabilitet. Nåot som skulle kunna påverka reliabiliteten är att OMX är en liten och intim börs vilket kan skapa en alla tittar på alla och ör likadant syndrom. Det är under denna period som omställninen till IAS/IFRS har skett och vi får ett underla hur det har sett ut innan enomförandet och efteråt. Höre validitet hade kunnat nås om en länre period hade funnits för att kunna dra större vikt av resultatet. En period på fyra år (de år som företaen redovisat enlit IAS/IFRS) är en förhållandevis kort period för att mäta utvecklin. 43 Christensen, L. Endahl N. Grääs, C. Halund, L (2001) s Ejveård, R. (2003) s Ibid. s Denscombe, (2000) s

18 2.8 Metodkritik Metoden med operationaliserin av den totala värdeförändrinen vi använt oss utav är inte tidiare testad, reservation måste då öras för om den överhuvudtaet är ånbar i forskninssammanhanet. Ett problem med kvantitativ data är att datakvalitén aldri blir bättre än de fråor som ställs i metoden 47. Vidare kan forskaren belasta si själv med för stor mänd data vilket kan leda till missvisande slutsatser om nåon väledande analys blir vinklad 48. Ett alternativt och antalien mer specifikt tillväaånssätt hade varit att omvandla alla bokförda värden till samma valuta och låta beräkninarna utå från värdet och inte från värdets förhållande till total värdet. 47 Denscombe, M. (2000) s Ibid 18

19 3. Teoretisk referensram I den teoretiska referensramen samlas den information som kommer vara den kunskapsramen inom det valda området. Det är inom de valda teoretiska områden som analysen utår ifrån. 49 För att avöra vilka teorier som kommer utöra den rund av kunskap kommer vi studera de laar och reelverk som finns ida ällande redovisnin av immateriella tillånar. Den utvecklin som har skett och ida har lett fram till bereppet od redovisninssed har en central roll för hur vi ida ser på den praxis som vuxit fram. Inom området för redovisnin är den teoretiska delen om än nåot smal för just immateriella tillånar. Artiklar om praxis och positiva teorier är den tillånen för att om möjlit få kunskap om hur det funerar i verkliheten. 3.1 Utvecklinen av od redovisninssed Bokförinsnämnden (BFN) är ett statlit oran med uppiften att utveckla od redovisninssed 50. Nämnden er ut reler för redovisnin och information om årsredovisninslaen (ÅRL) och bokförinslaen (BFL). God redovisninssed är då företaet tillämpar de reler, praxis och råd som finns tillänlia. BFN enomför ett projekt där företa delas in i en av fyra olika rupper, K1, K2, K3 och K4. Dessa fyra olika rupper kommer ha olika krav på si vad äller upprättande av finansiella dokument. Syftet med uppdelninen är att förenklad redovisninsstandarden efter informationsbehov och intresse hos den part som vill eller behöver ta del av de finansiella rapporterna. 51 Intressant för oss är kateorin K4, hit hör alla de bola som är börsnoterade. K4 har inet eet reelverk utan företaen ska följa de laar och reler som es ut av IASB. Det är höa krav på upplysninsinformation och de finansiella rapporternas kvalitet. 52 Det ör att od redovisninssed styrs av fler oran än bara BFN. IASB har ställt upp en föreställninsram utmynnande i odredovisninssed. Ramen innehåller förklarande texter krin de finansiella rapporternas syfte och uppställnin, rundläande antaanden samt kvalitativa eenskaper. De kvalitativa eenskaperna svarar mot vad som 49 Christensen, L. Endahl N. Grääs, C. Halund, L (2001) s Bokförinsnämnden, tillänli på internet [ hämtad Bokförinsnämnden, tillänli på internet [ hämtad Deloitte, tillänli på internet [ hämtad

20 antas e en transparens och jämförbarhet mellan bolaen och dess finansiella rapporter. 53 Nedan följer utvecklinen av vad som ida ses som od redovisninssed bildas oranisationen FAR (Föreninen Auktoriserade Revisorer) en ideell oranisation som började behandla standarder och välednin för redovisnin och revision. FAR släppte svenska rekommendationer på vad som anså vara od redovisninssed började en internationell harmoniserin av od redovisninssed. Privata intresseoranisationer som FAR, rundat 1923, samspelade med IASC (International Accountin Standars Committee) mittpunkten och navet av utvecklinen. IASC med sitt säte och ursprun i London lå i framkant vad äller utvecklinen av redovisninsrekommendationer. IASC av ut råd och rekommendationer under namnet IAS (Internationell Accountin Standards). Rekommendationerna i IAS hade redan från början ett mycket stort inflytande över FARs nationella rekommendationer bildas Redovisninsrådet (RR) i Sverie efter försla från FAR. Redovisninsrådets utivna rekommendationer baserades på IAS och var ofta direkt översatta, så läne de inte var motsäande eller stridande mot svensk skattelastiftnin. 56 Svenska börsnoterade företa har alltså läne använt si av en redovisnin baserad på tolkninar av IAS. IASC ombildades 2001 till IASB (International Accountin Standards Board) och er nu ut sina rekommendationer under namnet IFRS (International Financial Reportin Standards). Statusen och inverkan har inte ändrats utan har samma tynd som de tidiare IAS januari 2005 blev det obliatoriskt för de svenska börsnoterade företaen och koncernerna att följa standarderna utivna av IASB. Standarderna slås fast av EU som måste odkänna rekommendationerna innan de blir obliatoriska. Den svenska skattelastiftnin har enom alla tider varit hårt sammankopplat med redovisninen och i de fall där IAS/IFRS avviker från den är det i första hand den svenska skattelastiftninen som ska följas IASBs föreställninsram för utformnin av finansiella rapporter 54 Föreninen Auktoriserade Revisorer, tillänli på internet [ hämtad Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s Ibid s Ibid s Ibid s

21 Redovisninsrådet lades ner i april 2007, deras rekommendationer finns dock kvar och har betydelse för de större bola som inte tvinas använda si av IFRS/IAS. Redovisninsrådets rekommendationer förnyas aldri utan fasas successivt ut. Den nya oranisation som i viss mån ersätter Redovisninsrådet heter Rådet för Finansiell Rapporterin (RFR). Deras uppift är att komplettera och tolka rekommendationerna från IAS/IFRS till att passa svenska laar och föreskrifter. Det blir därför ett väldit beränsat arbete då inet nytt behöver framställas utan alla utivelser blir som en kompletterin till IFRS. 59 EU hade till en början planer på att stifta ett europeiskt redovisninsråd men to istället ställnin för IASB vilket av dem det enomsla som behövdes för att bli det accepterade styrande oranet inom redovisninens rekommendationer. Målet med en internationell redovisninsstandard var och är att öka jämförbarheten och öppna porten för nationella och internationella företa till hela världens kapitalmarknader med en stark start inom unionen. 60 Genom att minska antalet alternativa redovisninsprinciper ökas jämförbarheten av bolaens redovisnin per automatik. 61 Fortfarande finns mycket att öra och nästa stora ste är att harmonisera redovisninsprinciperna mellan EU och USA vilket innebär ett samarbete mellan IASB och FASB (Financial Accountin Standards Board) som er ut sina rekommendationer under betäckninen US GAAP (Generally Accepted Accountin Principles). 62 Amerikanska Securities and Exchane Commission (SEC) hade en konferens i november 2008 där de presenterade försla för en möjli användnin utav IFRS på Amerikanska bola ällande från Finansiella rapporters kvalitativa eenskaper För att kunna förenkla de finansiella rapporterna och öra dem brukbara för användaren behövs vissa kvalitativa eenskaper. Det finns fyra stycken som är viktiast och mest relevanta. Det är beriplihet, relevans, tillförlitlihet och jämförbarhet. 64 Även om nu målet är att öra rapporterna så tydlia och användbara som möjli så fattas den information som inte är av finansiell karaktär. Informationen som framår är ofta tillräckli för de flesta men 59 Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s IASBs föreställninsram för utformnin av finansiella rapporter p

22 ibland behövs mer information för att kunna fatta nåot ekonomiskt beslut. 65 IASB tar i sin föreställninsram upp tio kvalitativa eenskaper för att uppnå de finansiella rapporternas syfte att nå ut till externa användare. 66 Beriplihet Informationen ska vara lättberipli för en användare med måttlia kunskaper inom ämnet. Även fast den finansiella rapporten ska vara beripli får inen komplicerad information som är relevant sållas bort. 67 Relevans För att den utivna informationen ska få ett värde måste den vara relevant. Relevant information är sådan som underlättar användarens bedömninar. Vanlia bedömninar brukar ofta involvera framtida pronoser eller förutsäninar om bland annat aktieutdelnin och kursutvecklin. Därför bör en relevant information bland annat innehålla företaets finansiella ställnin och dess tidiare resultat. 68 Information om företaets värde är relevant för aktieäare och lånivare, balansräkninar som redovisar med verklit värde är er en hö relevans för sådana aktörer. 69 Väsentlihet Informationen antas vara väsentli om ett utelämnande eller fel kan leda till att användaren ändrar sitt beslut som tas med rapporten som underla. 70 En post kan även få väsentli betydelse om informationens nivå eller budskapet ändras beroende på om posten redovisas separat eller slås ihop med andra poster. 71 Väsentlihetens betydelse är olika beroende på postens eller felets karaktär och storlek. Därav kan det uttryckas att väsentliheten enlit IASBs föreställninsram är mer som en nivåskala än en specifik kvalitativ eenskap. 72 Tillförlitlihet För att användaren ska kunna använda si av informationen som es och känna att den är tillförlitli krävs det att den är av hö väsentlihet och relevans. 73 Värderinar av uppskattade framtida betalninar eller nyttjandeperioder kan skapa problem för företaet att publicera sin 65 Schroeder, R. G., Clark, M. W. and Cathey, J. M. (2009) s IASBs föreställninsram 67 Ibid p Ibid p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s IASBs föreställninsram p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s IASBs föreställninsram p Ibid

23 rapport med hö tillförlihet. Osäkerheten kan i vissa fall uppväas av att företa er ytterliare information krin sina beslut och värderinsunderla. 74 Korrekt bild Transaktioner och händelser ska återes på ett korrekt sätt i form av tillånar, skulder och eet kapital som uppfyller de uppsatta kriterierna för att aktiveras i balansräkninen. 75 Dock förekommer alltid en risk att rapporterna inte er en helt korrekt bild på rund av mätsvåriheter och identifikationssvåriheter. 76 Innebörd och form Transaktioner och händelser ska redovisas enlit ekonomisk innebörd och inte i sin juridiska form. 77 Leasin är en sådan situation där den ekonomiska innebörden får å före den juridiska formen. Trots att det är leasinbolaet som äer tillånen ska den tas upp i det nyttjande företaet som en tillån om de ekonomiska fördelarna och riskerna överår till företaet. 78 Neutralitet Informationen som återes måste vara neutral, den får inte vinklas för att uppnå ledninens eller företaets mål. 79 Informationen får ivetvis inte heller vinklas för att ett lån ska odkännas, påverka andras beslut eller uppfylla andra syften. 80 Försiktihet Det kan råda viss osäkerhet krin nåra poster när de finansiella rapporterna ska sammanställas, svåriheter krin fastställandet av nyttjande perioden hos en tillån eller säkerställa framtida inbetalnin. Vid sådana tillfällen ska försiktihetsprincipen antas vilket år ut på att inte överskatta sina tillånar och intäkter samtidit som skulderna inte ska underskattas. 81 För att minska på postens osäkerhet kan upplysninar lämnas i not Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s IASBs föreställninsram p Ibid p Ibid p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s IASBs föreställninsram p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s IASBs föreställninsram p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s

24 Fullständihet All information inom ramen för väsentlihet och dess förhållande till kostnaderna för att ta fram informationen måste inå för att rapporten ska antas vara fullständi. 83 Jämförbarhet Värderinsprinciper och olika presentationstekniker ska vara samma för liknande transaktioner och händelser. Detta för att användaren ska kunna jämföra informationen i rapporten med tidiare rapporter och även andra företa. 84 Byter företaet redovisninsprincip ska användaren informeras om detta samt vilken effekt det er. Användaren ska kunna urskilja skillnader i redovisninsprinciper dels mellan olika år för samma företa och också mellan olika bola. 85 Att kunna jämföra finansiella rapporter är viktit för att användaren ska kunna bilda si en uppfattnin om företaets finansiella resultat och dess ekonomiska ställnin entemot konkurerande företa samt att kunna urskilja och identifiera påående trender IAS 38 - Immateriella tillånar Immateriella tillånar definieras som en identifierbar icke-monetär tillån utan fysisk form 87. En tillån är en resurs som kontrolleras av företaet och sannolikt inbrinar framtida ekonomiska fördelar 88. Tillånen är identifierbar om den är avskiljbar från företaet eller om den uppkommer ur avtalsenlia eller andra juridiska rättiheter. Exempel på möjlia immateriella tillånar kan vara patent, licenser och datorproram. Immateriella tillånar förvärvas som till exempel separata inköp, som del av rörelseförvärv, utbyte av tillånar eller intern upparbetnin. 89 Syftet med IAS 38 var att forme en standard för hur immateriella tillånar redovisas. Standarden kräver att företaen redovisar materiella tillånen när vissa kriterier uppfyllts IASBs föreställninsram p Ibid Ibid p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s IAS 38 p.8 88 Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s Deloitte, tillänli på internet [ hämtad IAS 38 p.1 24

25 Kriterierna för att redovisa en immateriell tillån är: Det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna tillfaller företaet och Kostnaden för tillånen kan beräknas på ett tillförlitlit sätt 91 Det måste å att påvisa de ekonomiska fördelarna med rimlia antaanden om den förväntade livsländen på tillånen. Uppfylls inte båda kriterierna kräver IAS 38 att alla utifter som uppkommer ska kostnadsföras direkt mot resultaträkninen. 92 Vid separata förvärv och företasförvärv uppfylls kriterierna då det finns ett inköpspris, kostnad, och eftersom förvärvaren bör ha jort bedömninen att de framtida ekonomiska fördelarna överstier inköpspriset Värderin av immateriella tillånar Vid anskaffninstillfället värderas immateriella tillånar på samma sätt som materiella. Med utån från anskaffninsvärdet hänförs även kostnader direkt kopplade till köpt, såsom tull och utprövninar. Andra kostnader kan vara räntkostnader vid låna kredittider. 94 När den immateriella tillånen är upptaen i bokförinen finns två alternativ för den fortsatta värderinen, omvärderinsmetoden eller anskaffninsmetoden. 95 För att få använda omvärderinsmetoden måste den immateriella tillånen var aktiverad i balansräkninen eller om tillånen vid första redovisninstillfället redovisats till annat än det verklia värdet. 96 Omvärderinsmetoden innebär att tillånen ska omvärderas till verklit värde med en tids mellanrum, minst vid varje årsbokslut, eller då det anses förelia ett behov. Med verklit värde avses marknadsvärdet vilket innebär att en aktiv existerande marknad för tillånen måste finnas där priset kan jämföras med det bokförda värdet. Immateriella tillånar är måna åner en unik tillån vilket innebär att en marknad saknas. Det ör att omvärderinsmetoden inom de immateriella tillånarna behöver starka runder för att få användas Deloitte, tillänli på internet [ hämtad Ibid 93 Smith. D. Redovisninens språk. (2006) s Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s Ibid s IAS 38 p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s

26 Tillånen ska tas upp i balansräkninen efter första redovisninstillfället till anskaffninsvärdet efter avdra för ackumulerade nedskrivninar och avskrivninar. 98 Anskaffninsmetoden är den vanliast använda metoden. Tillån skrivs av enlit plan efter den beräknade livsländen och baseras på det ursprunlia upptana värdet. Avskrivninen kan öras linjärt, lika mycket varje år, deressivt, större avskrivninar i början, eller proressivt, mindra avskrivninar i början. 99 Redovisninen ällande forsknin och utvecklin (FoU) är nåot som innan införandet av IAS/IFRS var väldit fritt för svenska företa. Företaen bedömde själva om utifterna för FoU var föremål för aktiverin, dock kunde aktiverin av FoU ses som en svahet då företaen aktiverade utifterna som en tillån istället för att ta dem som en kostnad när de uppstod. IAS/IFRS har skärpt till relerna och en tydliare mer enhetli redovisnin införts. Den stora skillnaden är att all kostnad för forsknin skall kostnadsföras vid uppkomst medans utvecklinskostnader som följer vissa kriterier alltid skall aktiveras. 100 Exempel på kriterier är: teknoloiskt möjlit att framställa produkten, företaet har för avsikt att färdiställa produkten för användnin eller försäljnin IFRS 3 - Rörelseförvärv När ett företa köper upp ett annat företa kallas det för rörelseförvärv. Rörelseförvärv enlit IFRS 3 är då moderbolaet får bestämmande inflytande över dotterbolaet eller vid inkråmsförvärv, då moderbolaet köper upp de befintlia nettotillånarna i det förvärvade bolaet. IFRS 3 behandlar förvärvsmetoden vilket alla förvärv ska redovisas enlit. 102 Syftet med IFRS 3 är att ane en rapporterins standard av företasförvärv, förvärvaren ska redovisa alla identifierade till ånar, skulder och eventualförpliktelser skilt från oodwill till det verklia värdet vid förvärvstidpunkten Förvärvsmetoden Som första punkt i förvärvsmetoden ska en förvärvare och den tidpunkt då förvärvaren fick ett bestämmande inflytande över det förvärvade bolaet fastställas. Det mest förekommande 98 IAS 38 p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s Ibid s IAS 38 p Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s IFRS 3 p.1 26

27 sättet att skaffa si bestämmande inflytande är att köpa upp fler än 50 procent av aktierna och på så vis få fler än 50 procent av rösterna. Majoritetsäande kan fås utan att köpa upp hälften av aktiekapitalet om det bola som förvärvas har både a och b aktier där en a aktie er fler röster än en b aktie räcker det att köpa a aktier och uppnå majoriteten av rösterna. Alternativ till aktieköp kan vara avtal med övria äarna om bestämmande inflytande eller rätten att tillsätta och avsätta mer än hälften av styrelsen. Oavsett vilken metod som används ska en förvärvare fastställas. Förvärvstidpunkten är då förvärvaren fick ett bestämmande inflytande över det förvärvade bolaet. 104 Ste två i förvärvsmetoden behandlar framtaande och fastställandet av anskaffninsvärde. Det är enkelt om det förvärvade bolaet betalar med penar men kan bli svårare om betalninen sker med aktier. Grundreeln vid aktiebetalnin är att börskursen på transaktionsdaen utör anskaffninsvärdet. Det år ivetvis också att sätta in klausuler i avtalet, exempelvis en tilläsköpeskillin vid bra resultat nästa år. Sådana avtal ör det mycket svårt att exakt fastställa anskaffninsvärdet vid förvärvstidpunkten. Kostnader som uppstår runtomkrin förvärvet, såsom advokater eller revisorer, ska redovisas som en kostnad under samma period de uppstår. 105 Punkt tre består av att identifiera det förvärvade företaets tillånar och skulder. Skillnaden mellan köpeskillinen och värdet av de identifierade tillånarna och skulderna kallas oodwill. Värderinen kan ske på två sett, antinen utår man från det bokförda värdet i det förvärvade bolaets bokförin eller så omvärderas det till verklit värde. Vid omvärderin brukar oodwillposten oftast bli mindre än vid första alternativet. Vid rörelseförvärv uppkommer ofta nya tillånar som inte heller finns hos det förvärvade bolaet, vanliast förekommande är immateriella tillånar. Internt upparbetade varumärken får inte tas upp som tillån men vid ett förvärv ska det tas upp som tillån, anledninen är att det i första fallet inte år att beräkna kostnaden men vid förvärvet har man köpeskillinen att utå ifrån. 106 Fjärde och sista steet är att beräkna oodwill och minoritetsintresse. beräknas, som sats ovan, som skillnaden mellan köpeskillinen och värdet av de identifierade tillånarna. Om inte 100 procent av aktierna förvärvats ska även minoritetsintresset redovisas. 104 Sundren, S. Nilsson, H. Nilsson, S. (2009) s Ibid s Ibid s