Partisympatiundersökningen (PSU) 2015 ME0201

Transkript

1 BV/DEM (15) Partisympatiundersökninen (PSU) 2015 ME0201 I denna beskrivnin redovisas först allmänna uppifter om undersökninen samt dess syfte och storik. Därefter redovisas undersökninens innehåll och tillförlitlihet samt hur den enomförs och hur man kan ta del av resultaten. Genom att klicka på en rubrik i innehållsförteckninen kommer man direkt till aktuellt avsnitt. Innehållsförtecknin A Allmänna uppifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificerin... 2 A.4 Statistikansvari... 2 A.5 Statistikproducent... 2 A.6 Uppiftsskyldihet... 3 A.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter... 3 A.8 Gallrinsföreskrifter... 3 A.9 EU-relerin... 3 A.10 Syfte och storik... 3 A.11 Statistikanvändnin... 4 A.12 Upplänin och enomförande... 4 A.13 Internationell rapporterin... 4 A.14 Planerade förändrinar i kommande undersökninar... 5 B Kvalitetsdeklaration... 5 B.0 Inlednin... 5 B.1 Innehåll Statistiska målstorheter Objekt och population Variabler Statistiska mått Redovisninsrupper Referenstider Fullständihet... 7 B.2 Tillförlitlihet Tillförlitlihet totalt Osäkerhetskällor Urval Ramtäcknin Mätnin Svarsbortfall Bearbetnin Modellantaanden Redovisnin av osäkerhetsmått... 13

2 BV/DEM (15) B.3 Aktualitet Frekvens Framställninstid Punktlihet B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tiden Jämförbarhet mellan rupper Samanvändbarhet med annan statistik B.5 Tillänlihet och förståelihet Spridninsformer Presentation Dokumentation Tillån till primärmaterial Upplysninstjänster A Allmänna uppifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Statistikområde Statistikområde: A.3 SOS-klassificerin Tillhör (SOS): Demokrati Partisympatier Ja För undersökninar som inår i Sveries officiella statistik äller särskilda reler när det äller kvalitet och tillänlihet, se Förordninen om den officiella statistiken (2001:100). A.4 Statistikansvari Myndihet/oranisation: SCB Postadress: Box 24300, Stockholm Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Telefon: Telefax: E-post: psu@scb.se A.5 Statistikproducent Myndihet/oranisation: SCB Postadress: Box 24300, Stockholm Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson:, Mikaela Järnbert Telefon: , Telefax: E-post: psu@scb.se

3 BV/DEM (15) A.6 Uppiftsskyldihet Det finns inen uppiftsskyldihet för undersökninen. A.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter I myndiheternas särskilda verksamhet för framställnin av statistik äller sekretess enlit 24 kap. 8 offentlihets- och sekretesslaen (2009:400). Vid automatiserad behandlin av personuppifter äller relerna i personuppiftslaen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda reler för personuppiftsbehandlin i laen (2001:99) och förordninen (2001:100) om den officiella statistiken. A.8 Gallrinsföreskrifter I enlihet med 19 laen (2001:99) om den officiella statistiken ska personuppifter allras hos de statistikansvaria myndiheterna när de inte länre behövs för sitt ändamål. Riksarkivet har rätt att föreskriva om undanta från denna skyldihet om en allrin skulle äventyra arkivens roll som en del av det nationella kulturarvet eller strida mot forskninens behov. I enlihet med 12 förordninen (2001:100) om den officiella statistiken ska en statistikansvari myndihet underrätta Riksarkivet innan den allrar uppifter enlit 19 första stycket laen (2001:99) om den officiella statistiken. Partisympatiundersökninen avidentifieras i enlihet med Riksarkivets odkännande, dnr RA /1254, efter SCB:s förfråan dnr 2000/0284. Avidentifierinen örs sex månader efter sista intervjutillfället. A.9 EU-relerin Partisympatiundersökninen berörs inte av nåon EU-relerin. A.10 Syfte och storik Under åren 1968 till 1972 fick SCB ansla för att utveckla metoder för partisympatiundersökninar (PSU). Syftet med undersökninarna är att e kvantitativ information om partisympatiernas ( bästa parti ) fördelnin i såväl hela som delar av väljarkåren. Både situationen vid ett visst undersökninstillfälle och förändrinar från tidiare undersökninar ska belysas. Dessutom ska resultat om det vore riksdasval ida samt nettoflöden mellan olika partier jämfört både med senaste val och föreående undersöknin och röstninsbenäenheten i olika partirupper skattas. I november 1972 jorde SCB den första anslasfinansierade PSU. Sedan dess har undersökninarna enomförts i maj och november varje år med undanta för perioden november 1981 till och med november 1983 då ina ansla erhölls. Vissa valår har PSU jorts även i februari. Det har också förekommit att mindre metodundersökninar enomförts i september i samband med riksdasvalen.

4 BV/DEM (15) Genom att riksdaen anslait medel till SCB har ett alternativ till de politiska undersökninar som mer eller mindre reelbundet enomförs och publiceras av privata undersökninsföreta skapats. SCB:s PSU är fri från kommersiella intressen och meder full insyn i de metoder som används. Resultaten från PSU är tillänlia för alla intresserade, oberoende av ekonomiska resurser. Även andra politiska opinioner i samhället kan följas av PSU. Så har t.ex. skett sedan maj 1992 när det äller EU-sympatierna i väljarkåren. Sedan november 1997 mäts även EMU-sympatierna i PSU vilka ersattes med Euro-sympatier i maj A.11 Statistikanvändnin Huvudanvändare av statistiken är de politiska partierna, massmedia, den samhällsvetenskaplia forskninen och den politiskt intresserade allmänheten. Demokratistatistiken kommer att för en lån framtid utöra en rund och en tillbakablick på viktia skeenden i svensk politik och demokrati. A.12 Upplänin och enomförande I PSU insamlas medborarnas parti-, EU- och Euro-sympatier två åner om året via telefonintervjuer i ett urval omfattande dryt personer. I maj 2015 dros ett extra urval om ca personer med anlednin av implementerinen av blandade datainsamlinsmetoder, telefonintervju respektive webblankett, i undersökninen. Det utökade urvalet syftade bland annat till att på ett bättre sätt kunna utvärdera eventuella effekter av denna förändrin. Insamlinen sker i maj och november och 2/3 av urvalet är emensamt för två på varandra följande undersökninar. Resultaten presenteras i intervall eller punktskattninar ± felmarinaler. Det intervall som bildas av procentskattninen ± felmarinalen blir här ett 95- procentit konfidensintervall, dvs. ett intervall som med 95 procents sannolikhet innehåller det riktia värdet förutsatt att ina systematiska fel förekommer. För varje undersökninsomån publiceras partisympatiernas fördelnin efter kön, ålder, civilstånd, antal barn, inkomst, reion, socioekonomisk bakrund, sysselsättninsstatus, sektor, fackföreninstillhörihet, boendeform, tätortsrad, utbildninsnivå och utländsk/svensk bakrund. Förutom detta skattas valresultatet om det vore riksdasval ida och nettoflöden mellan på varandra följande undersökninar. A.13 Internationell rapporterin Inen internationell rapporterin sker.

5 BV/DEM (15) A.14 Planerade förändrinar i kommande undersökninar Ambitionen är att fortsätta en stevis implementerin av blandad insamlin, telefon och webb, framöver. B Kvalitetsdeklaration B.0 Inlednin SCB deklarerar kvaliteten i undersökninar enlit ett kvalitetsberepp som består av fem huvudkomponenter: (1) Innehåll, som framför allt äller statistikens målstorheter. (2) Tillförlitlihet, som avser osäkerhetskällor och hur dessa påverkar statistiken. (3) Aktualitet, som omfattar tidsaspekter som spelar roll för hur väl statistiken beskriver nuläet. (4) Jämförbarhet och samanvändbarhet, som avser möjliheter till jämförelser, över tiden och mellan rupper, samt till att använda statistiken tillsammans med annan statistik. (5) Tillänlihet och förståelihet, som avser statistikens fysiska tillänlihet och dess förståelihet. För mer information om kvalitetsbereppet för officiell statistik och en mer detaljerad redovisnin av innebörden i de fem huvudkomponenterna, se rapporten Kvalitetsberepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik (MIS2001:1) i serien Meddelande i samordninsfråor för Sveries officiella statistik. Publikationen finns på SCB:s webbplats. B.1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter Objekt och population Objektet är personer och målpopulationen omfattar alla personer som vid undersökninstillfället skulle ha varit röstberättiade om det varit ett riksdasval andra söndaen i september aktuellt undersökninsår Variabler Variablerna delas upp i undersökninsvariabler, vilka är de vi vill uttala oss om i undersökninen, samt bakrundsvariabler. I vissa tabeller kan en undersökninsvariabel även funera som en bakrundsvariabel, då den korsas mot en annan undersökninsvariabel.

6 BV/DEM (15) Undersökninsvariabler: VARIABEL BESKRIVNING Partisympati partisympati vid undersökninstillfället Nästbäst näst bästa parti Valdelta14 valdeltaande i riksdasvalet 2014 Partival14 valt parti i riksdasvalet 2014 Valdeltaplan valdeltaande om val vid undersökninstillfället Partivalnu partival om det vore val vid undersökninstillfället Blockvalnu partiblocksval om val vid undersökninstillfället EUsymp inställnin till EU vid undersökninstillfället Eurosymp röstnin vid ev. folkomröstnin om euro vid undersökninstillfället Bakrundsvariabler: VARIABEL Kön Födelseår Län Kommun Församlin Postnummer BESKRIVNING Up:s kön (up=urvalsperson) Up:s födelseår inkl. sekelsiffra mantalsskrivninsförhållanden enl. Reistret över totalbefolkninen (RTB) mantalsskrivninsförhållanden enl. RTB mantalsskrivninsförhållanden enl. RTB mantalsskrivninsförhållanden enl. RTB Civilstånd enlit RTB Barn antal barn enl. RTB Inkurv sammanräknad inkomst 2013 SUN utbildninskoder 2014 UtlSvBak utländsk/svensk bakrund SEISEK SEI-kod, sekundärkodad Sektor arbetsmarknadssektor för anställda Fackförbund Bostadstyp Äarform bostadens äar-/upplåtelseform Statistiska mått Resultaten redovisas som procentuell fördelnin av parti-, EU- och Eurosympatier i väljarkåren och redovisninsrupper samt procentuell fördelnin av rösterna om det vore riksdasval ida.

7 BV/DEM (15) Redovisninsrupper Partisympatier (med tidsserier), EU-, och Euro-sympatier redovisas normalt i följande redovisninsrupper: - kön x ålder (2 kön x 7 åldersklasser) - kön x ålder (2 kön x 4 åldersklasser) - kön x civilstånd (2 kön x 2 civilstånd) - kön x barn/utan barn (2 kön x 2 barn/utan barn) - kön x inkomst (2 kön x 5 inkomstkvintiler, 0 kr sammanräknad inkomst) - reioner (10 reioner) - kön x reioner (2 kön x 7 reioner) - valkretsar (29 valkretsar) - kön x socio-ekonomisk rupp (SEI sekundärkodad, 11 klasser) - kön x socio-ekonomisk rupp, sysselsatta (SEI sekundärkodad, 8 klasser) - kön x yrkesverksamhet (2 kön x sysselsatt/ej sysselsatt) - sektor (5 sektorer) - kön x sektor (2 kön x 3 sektorer) - kön x fackförbund (2 kön x 5 fack/etc.) - kön x bostadstyp (2 kön x 3 bostadstyper) - kön x utbildninsnivå (2 kön x 4 utbildninsnivåer) - kön x utländsk/svensk bakrund (2 kön x utländsk/svensk bakrund) - kön x födelseland (2 kön x utrikes/inrikes född) Näst bästa parti redovisas i följande redovisninsrupp: - partisympati Partival vid val ida redovisas i följande redovisninsrupper: - partisympatier (11 partier/klasser) - föreående riksdasval (11 partier/klasser) - partival vid val ida vid föreående undersöknin (11 partier/klasser) Valdeltaande vid val ida redovisas i följande redovisninsrupp: - föreående riksdasval (11 partier/klasser) Referenstider PSU örs i maj och november i allmänhet under de tre, fyra första veckorna i respektive månad. I tabellen nedan presenteras de exakta datumen för fältarbetsperiodernas start- och slut. Undersökninsomån Fältarbetets start Fältarbetets slut Maj april 27 maj November november 25 november 1.2. Fullständihet Partisympatiundersökninen redovisar årlien det politiska opinionsläet i maj och november.

8 BV/DEM (15) B.2 Tillförlitlihet 2.1 Tillförlitlihet totalt Tillförlitliheten i de redovisade skattninarna påverkas dels av slumpmässia förhållanden och dels av icke-slumpmässia (systematiska) förhållanden. Den största delen av det slumpmässia felet kan hänföras till att PSU är en urvalsundersöknin felets storlek sammanhäner i första hand med urvalsstorleken och antalet svarande i förhandenvarande redovisninsrupp. De systematiska felen torde främst bero på svarsbeteende och minnesluckor. 2.2 Osäkerhetskällor Urval Urvalet i PSU består av tre delar paneler som var och en är ett slumpmässit urval från Reistret över totalbefolkninen (RTB). Varje panel är med i tre på varandra följande undersökninar. Vid varje undersökninstillfälle är en panel med för första ånen, en för andra ånen och en för sista ånen. Två tredjedelar av urvalet är alltså emensamt för två på varandra följande PSU. Som tidiare nämnt inick det en extrapanel vid undersökninen i maj 2015, alltså var det denna ån två nya paneler i undersökninen. Nettourvalet omfattade personer i PSU maj 2015 och personer i PSU november Varje panel väljs som ett systematiskt urval med lika sannolikheter från RTB som sorterats efter län, kommun, fastihet, familjeidentitet och familjeställnin. Endast svenska medborare som fyller 18 år senast på andra söndaen i september undersökninsåret inår i urvalsramen. Varje panel består av cirka individer. Inför majundersökninen kompletteras de kvarvarande panelerna med en ny årån av förstaånsväljare. Urvalet betraktas som ett obundet slumpmässit urval (OSU) av dryt individer vid varje undersökninstillfälle (dryt i maj 2015). Partisympatifördelninen skattas med hjälp av de svarande i undersökninen enlit, Mˆ pˆ = 100, Nˆ där: pˆ = den skattade procentandelen personer i redovisninsrupp som har den studerade eenskapen, Mˆ = det skattade antalet personer i redovisninsrupp som har den studerade eenskapen, Nˆ = det skattade antalet personer i redovisninsrupp. Skattninarna, Mˆ och Nˆ beräknas med hjälp av den eneraliserade reressionsestimatorn, GREG, där följande information från den aktuella populationen används som hjälpvariabler,

9 BV/DEM (15) Antal i, Reion, Kön Åldersklass, Utbildnin, Utrikes/inrikes född, 10 klasser 2 6=12 klasser 2 klasser 2 klasser Medelfelet för den skattade procentandelen beräknas enlit teorin för GREG med de ovan nämnda hjälpvariablerna. För små procentandelar i kombination med ett litet antal observationer riskerar det vanlia osäkerhetsintervallet som baseras på pˆ ± 1,96 Vˆ ( pˆ ) att få en nedre räns som är neativ. För att undvika detta används ett asymmetriskt, approximativt 95-procentit osäkerhetsintervall enlit, pˆ 1,96 + 2n 2 ± 1,96 Vˆ 1,96 2 ( pˆ ) n n 1,96 2 ˆ är den skattade variansen för pˆ enlit GREG och. där V ( pˆ ) n = pˆ ( 1 pˆ ) Vˆ ( pˆ ) Val ida -fördelninarna, dvs. resultaten i ett hypotetiskt val vid undersökninstillfället, skattas med en poststratifierinsestimator. Som stratifierinsvariabler används röstninsalternativ vid senaste riksdasval (2014 var det åtta riksdaspartier, övria, ej röstat och för una ) samt valkretstillhörihet (10 strata). Sammanlat är det alltså poststrata. Uppiften om röstninsalternativ i senaste riksdasvalet inhämtas från första intervjutillfället som intervjupersonen deltait i PSU. Varje person i urvalet tilldelas en röstninssannolikhet som bestäms av svaret på en fråa om intentionen att delta i ett hypotetiskt val. En liknande fråa har ställts till ett urval strax före senaste riksdasval där svaren sedan jämförts med det faktiska valdeltaandet enlit röstländen. Personer som inte uppivit vilket parti de skulle rösta på vid val vid undersökninstillfället (röstninssympati) antas komma att rösta på det parti de sat si ha störst sympati för (partisympati bästa parti ). Personer, för vilka uppift fortfarande saknas om röstninsalternativ vid senaste riksdasval och/eller röstninssympati, fördelas med samma fördelnin som de svarande individerna har inom respektive reion. Estimatorn för ett partis andel av väljarkåren i ett hypotetiskt val vid undersökninstillfället är:

10 BV/DEM (15) pˆ k där N = N Nˆ N Nˆ Mˆ Mˆ k är antalet i reion h med röstninsalternativ i vid senaste riksdasvalet (=poststratum ) enlit valresultatet. N N ˆ = n är en skattnin av N, baserad på urvalet till PSU, N är n populationsstorleken, n är urvalsstorleken och n är antalet i urvalet som tillhör poststratum. N Mˆ k = s q k j är en skattnin av antalet i poststratum som skulle rösta n på parti k om det vore val ida, q j är röstninssannolikheten för individ j och s k är de i urvalet som tillhör poststratum och skulle rösta på parti k om det vore val ida. N Mˆ = s q j är en skattnin av antalet i poststratum som skulle rösta om n det vore val ida, s är de i urvalet som tillhör poststratum. Blockskattninar, dvs. andelen som skulle rösta på ett visst block om det vore val ida, erhålls enom en enkel summerin av pˆ k för de partier som tillhör blocket. Skattninarna för valdeltaandet inom de olika partierna beräknas med estimatorn: N Mˆ k Nˆ dˆ k = N Nˆ k Nˆ N där N ˆ k = nk och n k är antalet i urvalet som tillhör poststratum och n som upper att de skulle rösta på parti k om det vore val ida. Osäkerhetstalen (ost) de 95-procentia konfidensintervallen för val ida - skattninarna för partier, partiblock och valdeltaande beräknas enli teorin för den eneraliserade reressionsestimatorn GREG. Vid skattnin av flöden från föreående riksdasval samt från föreående undersökninsomån används ett liknande viktninsförfarande som vid val ida -skattninen, men ina imputerinar av partisympati ( bästa parti ) örs. Flödena syftar till att skatta nettoflöden i procent av hela väljarkåren. Vid skattninar av flöden från föreående riksdasval anes sinifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtlia som lämnat uppift om

11 BV/DEM (15) valt parti i riksdasvalet 2014, och dessutom om vilket parti man skulle rösta på vid val i maj respektive november Vid skattnin av flöden från föreående undersökninsomån anes sinifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtlia som lämnat partisvar eller svarat "vet ej" på fråan om vilket parti man skulle rösta på i val vid respektive undersökninstillfälle Ramtäcknin I förhållande till väljarkåren förelier en försumbar undertäcknin bestående av utlandssvenskar. I majundersökninen finns en viss övertäcknin bestående av dem som ännu inte fyllt 18 år men ör det senast på andra söndaen i september. I novemberundersökninen finns en viss undertäcknin eftersom de som fyllt 18 år mellan andra söndaen i september och undersökninstillfället inte är representerade i urvalet. Detta har rimlien marinell effekt på resultaten Mätnin Vissa bakrundsdata inhämtas i samband med urvalsdraninen från RTB samt från Utbildninsreistret och Inkomst- och taxerinsreistret. Ina formella studier har jorts för att närmare kvantifiera de osäkerheter som uppstår till följd av mätfel, men för att minimera risken för sådana enomår fråeformuläret reelbundet en mätteknisk ransknin. Inför varje omån utbildas även intervjuarna i den aktuella undersökninen, och intervjuarinstruktioner tas fram för att säkerställa ett enhetlit arbetssätt. Fråeformuläret finns återivet i SCBDOK Svarsbortfall Svarsbortfall, vanlien förkortat till bortfall, uppstår när värdet på en eller flera variabler i en undersöknin inte kan hämtas in. Saknas alla värden för ett undersökninsobjekt (t.ex. person, företa, kommun osv.) är det fråan om objektsbortfall; saknas enbart vissa värden, handlar det om partiellt bortfall. Andelen partiellt bortfall, i form av personer som värar svara på enskilda fråor, är lå. I PSU har objektsbortfallet varierat över åren. Liksom i måna andra undersökninar finns det tyvärr en trend av ökat bortfall under de senaste åren. I tabellen nedan redovisas bortfallet för undersökninarna i maj respektive november Undersökninsomån Avböjd medverkan Förndrad medverkan Ej anträffade Bortfall totalt Maj ,7 2,8 31,4 49,8 November ,8 3,2 25,9 44,9 Bortfallet redovisas även efter kön, ålder, reion, utbildnin, inkomst, födelseland samt bakrund i tabeller under Publikationer på För att kompensera för objektsbortfall används hjälpinformation vid framtaninen av skattninarna, se avsnitt Urval i det här dokumentet.

12 BV/DEM (15) Bearbetnin Bearbetninsfel är fel som kan uppkomma när man bearbetar det insamlade materialet, manuellt eller maskinellt. För vissa typer av fel som uppkommer vid databerednin (datareistrerin, kodnin och ransknin/rättnin) kan man efter studier som byer på upprepnin av dessa moment ibland dra slutsatser om både risker och konsekvenser. Andra bearbetninsfel beror på den mänsklia faktorn, t.ex. beräkninsfel, prorammerinsfel och systemfel. Risken för att de ska inträffa och den konsekvens detta får för statistiken är mycket svår att beräkna. SCB arbetar kontinuerlit för att minimera riskerna för neativ inverkan på statistikens tillförlitlihet pa. av fel som beror på den mänsklia faktorn, både förebyande och enom snabba åtärder när sådana fel upptäcks. Den under åren väl enomarbetade produktionsprocessen med bl.a. kontroll- och rättninsproram tillsammans med de möjliheter som es enom WINDATI borar för att eventuella bearbetninsfel är rina. SEI-kodninen är automatiserad och enomförs till fullo med datorstöd Modellantaanden Vid skattninen av val ida antas att de lämnade uppifterna om röstninsalternativ vid senaste riksdasval inte innehåller systematiska fel. Det antas också att bortfallet är slumpmässit, dvs. de svarande i undersökninen kan betraktas som ett OSU från populationen. I de fall uppift saknas om röstninsalternativ vid senaste riksdasval och vilket parti man skulle rösta på om det vore val ida sker en härlednin av dessa uppifter baserat på övria svar i undersökninen. I tabellerna nedan redovisas de ojusterade uppifterna, ojusterade uppifter efter imputerin av partisympati samt den slutiltia skattninen. Partisympatiundersökninen maj 2015 Parti Ojusterade uppifter Efter imputerin Slutilti skattnin C 7,1 7,0 6,4 FP 5,2 5,5 4,9 M 27,0 26,9 25,6 KD 3,9 3,7 3,7 S 28,8 30,2 30,0 V 6,8 6,6 6,2 MP 6,6 6,6 6,6 SD 12,3 11,3 14,4 Övria 2,4 2,3 2,3

13 BV/DEM (15) Partisympatiundersökninen november 2015 Parti Ojusterade uppifter Efter imputerin Slutilti skattnin C 7,3 7,0 6,5 FP 6,0 6,1 5,5 M 24,2 24,3 23,5 KD 3,5 3,4 3,5 S 27,0 28,8 27,6 V 5,9 5,6 5,5 MP 6,3 6,5 5,9 SD 17,8 16,6 19,9 Övria 1,9 1,8 2,1 I vissa fall kan eller vill respondenten inte uppe vilket parti han/hon röstade på vid senaste riksdasvalet. Uppift om röstninsalternativ vid senaste riksdasval inhämtas vid första intervjutillfället. I diarammet nedan redovisas hur respondenterna, vid respektive undersökninsomån, uppett att de röstade vid senaste riksdasval. Diarammet bör skrivas ut i fär för läsbarhetens skull. Valhandlinsminne: Valresultatet 2014 i förhållande till vad respondenterna i PSU november 2014-november 2015 uppivit att de röstat på vid senaste riksdasval (2014) 2.3 Redovisnin av osäkerhetsmått Så kallade osäkerhetstal (halva 95-procentia konfidensintervall) beräknas med tillänlia standardproram för så ott som alla estimat. I rundredovisninen av statistiken i publikationen Partisympatiundersökninen (PSU) och i Statistikdatabasen redovisas punktskattninarna med osäkerhetstal. Anvisninar es också för test av skillnader mellan olika redovisninsrupper och test av förändrinar med hänsynstaande till att urvalet består av roterande paneler.

14 BV/DEM (15) B.3 Aktualitet 3.1 Frekvens PSU örs halvårsvis med insamlin i maj och november och redovisnin i början av juni respektive december. 3.2 Framställninstid Statistik över valresultat vid riksdasval vid undersökninstillfället publiceras inom en vecka efter avslutad datainsamlin, partisympatier i olika rupper av väljarkåren publiceras inom två veckor och EU- och eurosympatier publiceras inom tre veckor. 3.3 Punktlihet Statistiken följer publicerinsplanen för Sveries officiella statistik, B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Undersökninarna har enomförts med väsentlien samma definitioner och metodik alltsedan 1972, förutom för perioden november 1981 t.o.m. november 1983 då undersökninen inte enomfördes pa. att finansierinen dros in. Statistiken är därför väl jämförbar över tiden. Antalet bakrundsvariabler och mänden redovisninsrupper har dock ökat under åren. Med anlednin av det ökade bortfallet i undersökninen de senaste åren viktas resultaten för partisympati, EU-sympati och eurosympati för bortfallet från och med maj Viktninen örs med hänsyn taen till kön och ålder, utbildnin, födelseland samt reion. En jämförelse med oviktade skattninar visar att viktninen dock har liten effekt på majoriteten av skattninarna. Förändrinarna lier nästan uteslutande inom felmarinalerna. I SCB:s Statistikdatabasen har nya tabeller med viktade resultat från tidiare undersökninar taits fram för jämförbarhet bakåt. Under en period framåt kommer även tidiare publicerade, oviktade, resultat att finnas tillänlia på SCB:s webbplats. Med start i maj 2015 es delar av urvalet möjlihet att besvara fråorna på webben istället för enom en telefonintervju. För att ha kontroll på en eventuell påverkan på resultaten enomförs denna implementerin stevis, med norann utvärderin av eventuella skillnader i svar utifrån sätt att lämna uppifter. Av de svaren i maj 2015 kom 79 procent från telefonintervju och 21 procent från webbenkät. Av de svaren i november 2015 kom 69 procent från telefonintervju och 31 procent från webbenkät.

15 BV/DEM (15) 4.2 Jämförbarhet mellan rupper Alla rupper enlit avsnitt Redovisninsrupper är jämförbara. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik Partisympatiundersökninen (PSU) använder i huvudsak samma redovisninsvariabler och indelninar som inom SCB:s övria demokratistatistik vilket ör att dessa kan samanvändas. Hänsyn bör dock tas till om statistiken är rundad på urvalsdata eller inte. Från och med maj 2011 använder PSU samma definition av sysselsatta/ej sysselsatta som Arbetskraftsundersökninarna (AKU) vilket ör att statistiken kan samanvändas. Så kallade väljarbarometrar framställs av ett varierande antal privata undersökninsföreta. Skillnader i fråeutformnin, insamlin, urvalsförfarande, skattninsförfaranden, eventuella felmarinalsberäkninar, redovisninssätt och inte minst i representativiteten medför att jämförbarheten i hösta rad är diskutabel. B.5 Tillänlihet och förståelihet 5.1 Spridninsformer Resultaten publiceras på och sammanfattas i statistiknyheter. 5.2 Presentation Statistiken presenteras i en stor mänd färdia tabeller och diaram på SCB:s webbplats samt som flexibla tabeller i SCB:s Statistikdatabasen. För varje undersökninsomån presenteras en rapport som förutom tabeller och diaram innehåller analyserande texter. 5.3 Dokumentation Framställninen av statistikreistret och statistiken beskrivs i Dokumentation av statistiken (SCBDOK). Statistikens kvalitet beskrivs i föreliande dokument, Beskrivnin av statistiken (BaS). Detaljerad information om mikrodata finns beskrivet i Dokumentation av mikrodata (MetaPlus). Samtlia dokumentationer finns på SCB:s webbplats, Utöver ovanstående dokumentation finns vid SCB även rapporten Teori och metodik vid partisympatiundersökninar. Forskninsrapport 1-5, , SCB. 5.4 Tillån till primärmaterial SCB utför på beställnin specialbearbetninar av primärmaterial. Forskare kan efter särskild prövnin få tillån till avidentifierade mikrodata. 5.5 Upplysninstjänster, SCB (se avsnitt A.5) Mikaela Järnbert, SCB (se avsnitt A.5 )