Värmebehovsberäkning. Kursmaterial Installationsteknik FK. Lars Jensen Bearbetat av Catarina Warfvinge. rev

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmebehovsberäkning. Kursmaterial Installationsteknik FK. Lars Jensen Bearbetat av Catarina Warfvinge. rev 2001-02-08"

Transkript

1 Värmebehovsberäknin Kursmaterial Installationsteknik FK Lars Jensen Bearbetat av Catarina Warfvine rev

2 Innehållsförtecknin 1 Inlednin 3 2 Värmeeffekt- och värmeeneribehov för en bynad 4 3 Värmeeneribehov för ett ventilationssystem 16 4 Utetemperaturens varaktihet och frekvens 29 Appendix A, Gradtimmetabell 36 Appendix B, Gradtimmetabell 37 Appendix C, Frekvensfunktion 38 Appendix D, Gradtimmetabell 39 Appendix E, Gradtimmetabell 40 2

3 Värmebehovsberäknin 1 Inlednin Det totala eneribehovet för en bynad är summan av den eneri som krävs för uppvärmnin, ventilation, tappvarmvatten, driftel för pumpar och fläktar, annan fastihetsel samt hushållsel. Eneribehovet beräknas dels eftersom det inår som en vikti post då driftskostnaderna för en bynad ska bestämmas dels för att bedöma den totala livskostnaden för en investerin och dels för att kontrollera att myndiheternas krav på od enerihushållnin för en bynad är uppfyllt. Livskostnadsberäkninar bör utföras såväl för en ändrin i bynadens klimatskal, t ex tilläsisolerin som för en investerin av t ex en ny komponent i ett luftbehandlinsareat. Värmebehovet för en bynad är av två sla: dels den enerimänd som värmesystem ska ave dels den som år åt i ventilationssystemets luftvärmebatteri. För att beräkna värmebehovet finns flera olika metoder att tillripa, allt ifrån enkla handberäkninsmetoder till avancerade datorberäkninsmetoder. I detta avsnitt visas hur man på ett enkelt sätt kan uppskatta värmebehovet med hjälp av en så kallad radtimmemetod. Beräkninstekniskt är det nödvändit att skilja mellan värmebehovsberäknin för både uppvärmnin och ventilation av en bynad vilket beskrivs i kap 2 värmebehovsberäknin för enbart luftbehandlinsareatet, som beskrivs i kap 3 Både beräkninsmetoderna och förutsättninarna för att kunna använda dem presenteras i respektive kapitel. 3

4 2 Värmeeffekt- och värmeeneribehov för en bynad Värmeförlust från en bynad måste täckas av en motsvarande mänd tillförd värme. Gratisvärmen och den tillförda värmen från värmesystemet i en bynad ska täcka transmissionsförluster, ventilationsförluster och förluster till följd av att huset är luftotätt. Värmnin av ventilationsluften kan ske på två olika sätt. I en bynad ventilerad med S-, FFS- eller F-system tillförs luften uteluftstempererad enom uteluftsdon. Värmarna i aktuella rum dimensioneras så att de kan värma ventilationsluften till önskad innetemperatur. I en bynad ventilerad med FTX-system tillförs rummen ventilationsluft som i luftbehandlinsareatet är värmd till önskad tilluftstemperatur. Även i detta fall värms all ventilationsluft; från uteluftens temperatur till tilluftens temperatur i luftvärmebatteriet och från tilluftstemperaturen till inomhustemperaturen av värmarna i aktuella rum. Ett specialfall av FTXsystemet är luftvärmesystemet där ventilationsluften tillförs så varm att den klarar att täcka hela värmebehovet. Båda dessa fall kan beräkninsmässit behandlas som ett enda fall eftersom all ventilationsluft ska värmas till rumstemperatur och frånluften håller samma temperatur som rumsluften. Värmeförlusterna från en bynad är proportionella dels mot temperaturdifferensen mellan inomhus- och utomhusluft vid normal drift dels mot bynadens täthet och isolerinsrad. Hur eneribehovet täcks kan naturlitvis variera för olika bynader beroende på orienterin, solinstrålnin och verksamhet mm. Klart är dock att utomhustemperaturens förlopp på en ort har stor betydelse för eneribehovet för uppvärmnin och ventilation och inomhustemperaturen är relativt konstant. Värmeeneribehovet är produkten av effekt och den tid som den verkar. Då utetemperaturen varierar med tiden kommer också effektbehovet att variera med tiden. Därför är det lämplit att teckna värmeeneribehovet som E = Pdt (Wh) (2.1) Värmeeffektbehovet P, beräknas med uppifter om bynadens klimatskal som olika ytors storlek och motsvarande U-värden, om bynadens ventilationsflöden, bynadens otäthetsfaktor och aktuella ute- och innetemperaturer. 4

5 Värmebehovsberäknin 2.1 Värmeeffektbehov Bynadens effektbehov vid aktuell temperaturskillnad mellan ute och inomhus kan beräknas enlit ekvationen nedan där såväl transmissionsförluster, ventilationsförluster, läckaeförluster och värmetillskott inår. Lä märke till skillnaden mellan detta samband och det samband som används då bynadens dimensionerande effekt ska bestämmas. I det sistnämnda fallet tas oftast inen hänsyn till ratisvärmetillskottet och dimensionerande utetemperatur bestäms enlit metod med hänsyn till bynadens tidskonstant och ortens normaltemperatur i januari. En förutsättnin för att använda sambandet nedan är den enhetlia behandlin av förluster som tidiare nämnts, och att inomhustemperatur och frånluftstemperatur är lika. P = Qtot ( Tinne Tute ) Pratis (W) (2.2) där Q tot benämns bynadens totala specifika värmeeffektförlust eller bynadens förlustfaktor och är summan av transmissions-, ventilations- och läckaeförluster. Bynadens totala specifika värmebehov eller förlustfaktor Q blir Q = Q + Q (W/ C) (2.3) tot t v Där Q t står för bynadens specifika värmebehov för transmissionsförluster och Q v är motsvarande för ventilationsförluster och luftläckae. Transmissionsförluster Bynadens specifika värmebehov för transmission beräknas som summan av faktorerna för köldbryor och transmission enom konstruktionsdelar. Q = Q + U A (W/ C) (2.4) t köldbryor j j där Q köldbryor = förlustfaktorn för köldbryor, W/ C U j = U-värde för yta nr j,w/ Cm 2 A j = area för yta nr j, m 2 j Ventilationsförluster Bynadens specifika värmebehov Q v för ventilation och luftläckae beräknas som Q v = ρ c q ( 1 v) d + ρ c q (W/ C) (2.5) vent läckae där ρ = luftens densitet, normalt 1.2 k/m 3 c = luftens värmekapacitet, normalt 1000 J/k, C q vent = uteluftsflöde, m³/s v = verkninsrad för ventilationens värmeåtervinnin, - d = relativ drifttid för ventilationsareat vid ständi drift är d = 1, - q läckae = läckaeluftflöde, m 3 /s Faktorn (1 - v) aner hur stor del av värmen i ventilationsluften som inte återvinns och som därför måste tillföras. Relativa drifttiden d antas vara jämnt fördelad över året och dynet, vilket eentlien är en förenklin eftersom ventilationen i de fall 5

6 den stäns av, normalt stäns av nattetid och då är utetemperaturen läre än datid. Förlustfaktorn Q v är därför ett medelvärde vilket är en förenklin som leder till att årsvärmebehovet underskattas nåot. Gratisvärmetillskott Gratisvärmetillskottet, P ratis, från solinstrålnin, värmeavivnin från apparater, belysnin, personer etc medverkar till att värmesystemet kan stänas av innan den önskade inomhustemperaturen uppnåtts. Eneribehovet för att öka inomhustemperaturen till önskade 20 C från den s k ränstemperaturen täcks av ratisvärmen. Denna är också skälet till varför det sommartid inte behövs nåon aktiv uppvärmnin trots att utomhustemperaturen är läre än inomhustemperaturen. Gränsen då uppvärmnin behövs är nåot olika för olika hus beroende på ratisvärmetillskott och hur välisolerat huset är. Tidiare erfarenhet visade att ränsen sammanföll med utetemperaturen 17 C medan den i nya hus lier nåot läre. Bereppet ratisvärme kan vara missvisande eftersom spillvärmen från t ex elapparater härstammar från köpt el, men bereppet är inarbetat och används därför. Gratisvärmeeffekten är oftast inte känd men däremot finns det normalvärden på ratisvärmeenerin E ratis att tillå. Man kan räkna med att ratisvärmetillskott per år för en läenhet eller ett småhus är kwh från personer, kwh från hushållsel och kwh tack vare solinstrålnin. Det totala ratisvärmetillskottet per år kan alltså variera från 3000 kwh till 9000 kwh för en läenhet eller ett småhus. Med kännedom om denna och ett antaande om att ratisvärmen är jämt fördelad över årets 8760 timmar så kan ratisvärmeeffekten beräknas som Eratis P ratis = (W) (2.6) 8760 Gränstemperatur Gränstemperaturen, T, under vilken aktiv uppvärmnin från värmesystemet krävs, kan beräknas som T Pratis = Tinne ( C) (2.7) Q tot Aktuellt värmeeffektbehov kan nu uttryckas som specifika värmeförlusten multiplicerat med temperaturskillnaden mellan ränstemperaturen och aktuell utetemperatur: P = Q T T ) (W) (2.8) tot ( u 6

7 Värmebehovsberäknin 2.2 Värmeeneribehov beräknat med radtimmar Sambandet för att beräkna värmeeneribehovet kan skrivas som summan av produkten av erforderli effekt och den tid den verkar: E = Q ( T T ) dt (Wh) (2.9) tot året ute Sambandet kan illustreras i ett varaktihetsdiaram som kompletterats med en kurva för inomhustemperatur och en kurva som visar ränstemperaturen, se Fiur 2.1. Varaktihetsdiaram och radtimmar Bereppet varaktihetsdiaram finns inom måna olika områden och används för att beskriva en variation över ett ivet tidsintervall, normalt ett år. Ett varaktihetsdiaram som används för värmebehovsberäkninar konstrueras enom att sortera uteluftens temperatur på en ort i stiande eller ibland även fallande ordnin och rita upp utetemperaturen som funktion en tidsaxel vanlien 8760 h. I VVShandboken och andra klimathandböcker finns varaktihetsdiaram för ett antal orter. Genom att läa in en temperaturkurva motsvarande den temperatur som värmesystemet ska värma upp till, bildas en yta mellan temperaturkurvorna T ute och T som motsvarar interalen i ekvation 2.9. Eftersom varaktihetsdiarammets axlar har enheten C respektive timmar kommer ytan att ha enheten Ch som i dalit tal kallas radtimmar. Bereppet radtimmar betecknas i det följande G t. ( Träns Tute ) G = dt ( Ch) (2.10) t året Gradtimmarna aner alltså det specifika värmeeneribehovet, dvs summan av temperaturskillnaden mellan inne- och uteluft multiplicerat med den tid under vilken skillnaden råder vilket motsvaras av den markerade ytan i diarammet nedan. T inne T räns T ute Fiur 2.1 Utetemperatur, rumstemperatur och ränstemperatur som funktion av tiden under ett år. Den randit markerade ytan motsvarar antal radtimmar för aktiv uppvärmnin och ytan mellan T ute och T räns i höra delen av diarammet motsvarar antalet radtimmar för kylnin. Då ränstemperaturen är läre än utetemperaturen uppstår ett kyleneribehov. För att hålla den önskade temperaturen inomhus krävs aktiv kylnin under den tid då utetemperaturen överstier ränstemperaturen. Kylsystem förekommer dock en- 7

8 dast i vissa bynader som kontor och andra lokaler. I övria bynader accepteras istället övertemperaturer inomhus under den varma delen av året. Vid handberäknin av värmeeneribehov för en bynad använder man si normalt antinen av varaktihetsdiaram för aktuell ort, eller så används tabellerade värden av ytans storlek i så kallade radtimmetabeller. Eftersom radtimmetabellen er ett värde direkt, till skillnad från varaktihetsdiaram, kommer beräkninstekniken med varaktihetsdiaram inte att redovisas här. Gradtimmetabeller används i detta kapitel för beräknin av värmeeneribehov för att täcka ventilationsförluster och transmissionsförluster. Det finns också radtimmetabeller för separata beräkninar av transmissions- och ventilationsförluster. Inånsdata i radtimmetabellen är aktuell orts normalårstemperatur och den aktuella bynadens ränstemperatur. Graddaar Istället för att uttrycket värmeeneribehov i radtimmar används ibland bereppet raddaar, eller eentlien raddyn. Graddaar beräknas på samma sätt som radtimmar med upplösninen dyn istället för timmar med en viss temperaturskillnad. Av tradition beräknas antalet raddaar som summa över året mellan innetemperaturen 17 C och utetemperaturen men endast när utetemperaturen är läre än 11 C. Gränsen 17 C valdes för att ratisvärmetillskottet antos täcka värmebehovet från 17 C till 20 C. Temperaturränsen 11 C valdes för att över denna utetemperatur antos att ratisvärmetillskottet täckte hela värmebehovet och för att uppvärmninen oftast är avständ under sommaren. Antalet raddaar varierar från 3000 till 6000 i Sverie för ett normalår. Beräknin av värmeeneribehov Värmebehovet för att värma bynaden från utetemperatur till ränstemperaturen under ett år blir alltså den totala specifika värmeförlusten, Q tot multiplicerat med antalet radtimmar G t. E = Q tot G t (Wh) (2.11) Den klimatberoende delen, G t finns tabellerad i Appendix A efter ortens aktuella normalårstemperatur, T un och efter ränstemperaturen T. Gradtimmar är tabellerade efter ränstemperaturen, T från -5 till 25 C och normalårstemperaturen, T un från -2 till 8 C. Normalårstemperatur är inte samma sak som årsmedeltemperatur utan utetemperaturens årsmedianvärde under ett år, dvs den temperatur som delar normalårets temperaturer mitt itu. Som en od approximation kan dock båda temperaturerna sättas lika. Normalårstemperatur för olika orter es av Tabell 2.1. Gradtimmar är tabellerade för ränstemperaturer och normalårstemperaturer i hela rader, men för andra värden kan interpolation användas med od norannhet. Felet som beås vid interpolation av normalårstemperaturen och ränstemperaturen är mindre än 100 Ch respektive 50 Ch. 8

9 Värmebehovsberäknin Tabell 2.1 Normalårstemperaturer för nåra orter i Sverie. Ort Normalårstemperatur C Malmö 8.0 Växjö 6.5 Kalmar 7.0 Götebor 7.9 Karlstad 5.9 Örebro 5.9 Stockholm 6.6 Östersund 2.7 Umeå 3.4 Luleå 3.0 Kiruna -1.2 Nyttijord ratisvärme och utnyttjninsrad Värmen som aves från värmeinstallationer under en period då inomhustemperaturen redan är tillräcklit hö är ej nyttijord för uppvärmnin. Anledninen till den onyttia värmeavivninen är bristande funktion hos installationer men kan också bero på att värmeavivninen varit nödvändi av komfortskäl. Kallras och dra kan uppstå om en radiator under ett fönster stäns av varvid medeltemperaturen inomhus kommer att lia över den önskade. Det finns inen direkt proportionalitet mellan ändrin i Q tot och värmeeneribehovet E. Detta beror på att då en bynads eenskaper förändras så förändras både Q tot primärt och T sekundärt och därmed också den klimatberoende delen G t. Det är möjlit att beräkna hur stor del av ett ratisvärmetillskottet som verklien nyttiörs för uppvärmnin och ventilation. Först måste det totala värmebehovet beräknas som om ränstemperaturen utörs av den önskade inomhustemperaturen, dvs som om det inte finns nåon ratisvärme. Därefter beräknas det verklia eneribehovet då hänsyn tas till ratisvärmen, dvs hur mycket värmesystemet levererar. Skillnaden mellan dessa resultat i förhållande till det verklia ratisvärmetillskottet er den så kallade utnyttjninsraden, v u som motsvarar hur stor del ratisvärmen står för. v u = E u tan ratisvärme E E ratisvärme med ratisvärme (-) (2.12) 9

10 2.3 Värmebehov beräknat med årsmedeltemperatur I de fall man inte har tillån till en radtimmetabell eller då man vill öra ett rovt översla på en bynads värmebehov för uppvärmnin, ventilation och luftläckae är det möjlit att istället öra beräkninen med hjälp av ortens årsmedeltemperatur och bynadens specifika värmeförlust. Beräkninen år ut på att årsmedeltemperaturen, T um, och därmed temperaturskillnaden antas vara konstant under årets alla timmar. Ekvationen för att beräkna värmeeneribehovet under ett år lyder i så fall: E Q ( T T ) 8760 (Wh) (2.13) = tot um Där 8760 är antalet timmar på ett år. Motsvarande antal radtimmar, G m beräknas med årsmedeltemperaturen som Gm = 8760 ( T Tum ) ( Ch) (2.14) Metoden kan användas för att uppskatta t ex hur stor eneribesparinen blir vid en sänknin av innetemperaturen. En rads sänknin av ränstemperaturen från t ex 20 till 19 C motsvarar en relativ besparin i södra Sverie på 8% om årsmedeltemperatur är 8 C. Samma temperatursänknin i norra Sverie där årsmedeltemperaturen kan vara 0 C er endast en besparin på 5%. Dock blir den absoluta besparinen större i norra Sverie än i södra Sverie på rund av den länre uppvärmninssäsonen. Metodfel vid värmebehovsberäknin med årsmedeltemperatur Värmebehovsberäkninar jorda efter denna metod kan medföra stora fel i resultatet om årsmedeltemperaturen väljs fel. Det räcker med ett fel på 0.1 C för att felet ska bli 867 Ch. Då ränstemperaturen är läre än utetemperaturen uppstår som tidiare nämnts ett kylbehov. För att hålla den önskade temperaturen inomhus krävs aktiv kylnin under den tid då utetemperaturen överstier ränstemperaturen för att täcka kylbehovet. Det enerella felet man ör vid beräknin med beräkninsmetoden som byer på årsmedeltemperaturen är att kylbehov kvittas mot värmebehov varvid dessa tar ut varandra på ett felaktit sätt. Det kan innebära att årsvärmebehovet blir noll om årsmedeltemperaturen råkar vara lika med ränstemperaturen trots att det naturlitvis måste finnas ett värmebehov under den kalla delen av året. Detta har kvittats bort mot ett lika stort kylbehov under den varma delen av året. Då kylbehovet är noll, dvs T är läre än T um uppstår inte det nämnda felet. I fiur 2.2 visas två principexempel på temperaturkurvor som används vid beräknin av årsvärmebehov. Årsmedeltemperaturen är 8 C. I det fall då T = 20 C uppstår inet kylbehov och därmed inet fel om en beräknin skulle öras med nämnda metod. Däremot blir felet stort då T = 10 C eftersom ett kylbehov uppstår mellan timmarna ca 3000 och

11 Värmebehovsberäknin T =20 C T =10 C T utemedel =8 C Fiur 2.2 Två exempel på ränstemperaturer där den övre, vid beräknin med årsmedeltemperaturen, er ett korrekt värde på värmebehovet medan den läre er ett felaktit. Felet vid beräknin av värmeeneribehovet på detta sätt motsvarar storleken på kylbehovet vilket kan bestämmas enom att dela upp det totala antalet radtimmar i en del som utör värmebehov och en del som utör kylbehov. Dvs antalet radtimmar G m delas i en positiv del som utör värmebehovet, G t+ där T är större än T u och en neativ del, G t- som motsvarar kylbehovet, där alltså T är mindre än T u G G G ( Ch) (2.15) = + m t+ t Den positiva delen är antalet radtimmar för värmebehovet och definieras som Gt+ = ( T Tu ) dt T > T u ( Ch) (2.16) året Den neativa delen är antalet radtimmar för kylbehovet och beräknas som G 8760 T T G ( Ch) (2.17) t = ( um ) t Ovanstående uttryck kan användas för att bestämma felet vid beräknin av metodfelet vid beräknin av värmebehov med årsmedeltemperatur och då det nåon ån under året eentlien finns ett kylbehov. 2.4 Värmebehovsberäknin med radtimmar med två utetemperaturberoende variabler Beräkninsmetoden beskriven i detta kapitel kan också tillämpas på ett beräkninsfall med två utetemperaturberoende faktorer. Dessa kan vara t ex inomhustemperatur och ratisvärmetillskott. Anta att det finns två temperaturfunktioner T 1 och T 2 som båda är linjära med utetemperaturen T u, dvs T1 = T ( C) (2.18) T u T2 = T ( C) (2.19) T u där T 10 respektive T 20 betecknar T 1 respektive T 2 då T u = 0. 11

12 Antalet radtimmar som skall beräknas es av interalen G 21 = ( T2 T1 ) dt T 2 > T 1 ( Ch) (2.20) året Insättnin av (2.18) och (2.19) i (2.20) er G 21 = ( T20 T10 + ( 2 1) T u ) dt ( Ch) (2.21) året vilket efter förenklin er där och G 21 = ( T T ) dt T > T u ( Ch) (2.22) året u = 1-2 (2.23) T ( T20 T10 ) = ( C) (2.24) ( ) 1 2 Kravet T 2 > T 1 motsvaras nu av T > T u. Gränsfallet T 2 = T 1 bestämmer också ränstemperaturen T enlit (2.24). Gradtimmeberäkninen har nu överförts på den tidiare kända formen mellan en fast temperatur och utetemperaturen. Enda skillnaden är faktorn och den beräknade ränstemperaturen T. Det tidiare beräkninsfallet motsvaras här av T 2 = T och T 1 = T u, vilket fås med T 20 = T, 2 = 0, T 10 = 0 och 1 = 1. En utetemperaturberoende ränstemperatur kan i värmefallet bero på utetemperaturberoende innetemperatur och/eller ratisvärmetillskott. Hur värmebehovet kan beräknas redovisas nedan för ett sådant fall. Definiera utetemperaturberoende innetemperatur T i och ratisvärmeeffekt P enlit T i = T i0 + i T u ( C) (2.25) P = P 0 + T u (W) (2.26) Värmeeffekten kan enom att utnyttja (2.25) och (2.26) och förenklin skrivas som P 0 P = Q T + i0 1 i Tu (W) (2.27) Q Q Parametrarna och T blir nu =1 + i (2.27b) Q T P 0 T f 0 Q = ( C) (2.28) Det totala värmebehovet E es i detta fall av E = Q G t (Wh) (2.29) 12

13 Värmebehovsberäknin Exempel 2.1 a) Beräkna värmebehovet under ett år för ett småhus med följande data: Specifika transmissionsförlusterna för ett småhus har beräknats med hjälp U- värden och uppmätnin av ytornas storlek till 83 W/ C. Huset är ventilerat med F- system med ventilationsflödet m³/s. Det finns inen möjlihet till återvinnin av värmen i frånluften vars fläkt ständit är i drift. Gratisvärmetillskottet är 4380 kwh och aktuell normaltemperatur för orten är 2 C. Innetemperaturen är 21 C. Beräkna Q v enlit (2.5) Q v = (1-0)1 = 42 W/ C Beräkna Q enlit (2.3) Q = = 125 W/ C = kw/ C Beräkna P enlit (2.6) P = 4380 / 8760 = 0.5 kw = 500 W Beräkna T enlit (2.7) T = / 125 = 17 C Bestäm G t ur Appendix A för T un = 2 C och T = 17 C, vilket er G t = Ch Beräkna E enlit (2.11) E = = kwh = 16.8 MWh b) Som a) men ratisvärmeeffekten är fördubblad T = / 125 = 13 C G t = Ch E = = kwh = 12.9 MWh c) Som a) men man funderar på att tilläsisolera bynaden. Aktuell tilläsisolerin förbättrar specifika transmissionsförlusten till Q t = 58 W/ C. Q = = 100 W/ C = 0.1 kw/ C T = / 100 = 16 C G t = Ch E = = kwh = 12.6 MWh Observera att Q minskar med 20% mellan a) och c) men att E minskar med 25%. Detta beror på att om en bynads eenskaper förändras, då förändras både Q och T och därmed också den klimatberoende delen G t. 13

14 d) Beräkna hur stor del av ratisvärmetillskottet i exempel a) och b) som nyttiörs för uppvärmnin och ventilation. Det totala värmebehovet fås för ränstemperaturen T = 21 C och för övrit samma värden som i a). G t = Ch E = = kwh = 20.9 MWh exempel total utnyttjad utnyttjninsrad a) ( ) 0.93 b) ( ) 0.91 Exempel 2.2a) Beräkna värmebehovet för att värma endast ventilationsluften vid frånluftsventilerin: All ventilationsluft ska värmas till 20 C. Normalårstemperatur för orten där bynaden är placerad är 0 C och ventilationsflöde 1 m³/s. Frånluften är försedd med ett återvinninsareat där hälften av värmen kan tas tillvara, dvs v = 50%. Fläkten är avständ halva dynet året om varvid drifttid blir 4380 h. Beräkna Q v enlit (2.5) Q v = (1-0.5) 0.5 = 300 W/ C = 300 W/ C Gratisvärmeeffekten antas vara 2400 W. Beräknin av ränstemperaturen T enlit (2.7) er T = / 300 = 12 C Motsvarande radtimmar och årsvärmebehov blir G t = Ch E = = kwh = 33.7 MWh Dela nu upp beräkninen i drift och icke drift istället. Fallet icke drift kräver inen värme och ratisvärmetillskottet kan heller inte utnyttjas. Ventilationens förlustfaktor Q v beräknas för driftsfallet till Q v = (1-0.5) = 600 W/ C = 600 W/ C Motsvarande T, G t och E blir T = / 600 = 16 C G t = Ch (för drift halva året) E = Wh = kwh = 43.1 MWh Skillnaden mellan de två beräkninssätten är betydande. 14

15 Värmebehovsberäknin Exempel 2.2b) Som exempel a) men ratisvärmetillskottet existerar endast under ventilationens drifttid, dvs P = 4800 W. Gränstemperaturen ändras nu för driftfallet till T = / 600 = 12 C G t = Ch (för drift halva året) E = Wh = kwh = 33.7 MWh Skillnaden är nu noll mellan de två metoderna. Exempel 2.3 Beräkna årsvärmebehovet för en bynad med Q=600 W/ C, en konstant innetemperatur 30 C, inet ratisvärmetillskott och normalårstemperaturen 6 C. Hösta ränstemperatur i radtimmetabellen i Appendix A är 25 C. Använd årsmedeltemperaturen i Appendix C istället. Felet är kylbehov över 30 C, vilket är försumbart. E = ( ) Wh E = MWh Exempel 2.4 Beräkna kyleneribehovet under ett normalår för en bynad med Q=600 W/ C, en konstant innetemperatur -30 C, inet ratisvärmetillskott och normalårstemperaturen 6 C. Lästa ränstemperatur i radtimmetabellen i Appendix B är -25 C. Använd årsmedeltemperaturen i Appendix C istället. Felet är värmebehov under -30 C, vilket är noll redan för ränstemperaturen -15 C enlit radtimmetabellen i Appendix B. E = ( ) Wh E = MWh 15

16 3 Värmeeneribehov för ett ventilationssystem Behandlin av tilluften i ett FTX-system är mycket värmekrävande. Tilluften utörs av uteluft och då är det fråa om värmnin från utetemperatur till den inblåsninstemperatur som tilluften ska ha. Tilluftstemperaturen är normalt mellan +15 C och +20 C beroende på anläninens och bynadens utformnin, verksamhetens art etc. Numera förses i princip alla nya luftbehandlinsanläninar med nåon form av värmeåtervinnin där värmen i frånluften tas tillvara för att värma tilluften. I detta kapitel ska beräknin ske av bl a hur mycket värmeeneri som sparas enom att utnyttja olika effektiva värmeåtervinnare. Oberoende av återvinninsanläninens typ medför dessa värmeväxlare ökat strömninsmotstånd i luftsystemet och därmed ökad förbruknin av eleneri för fläktdrift. Vid en bedömnin av återvinninsanläninens värde skall ivetvis värdet av den extra fläktelenerin dras av från värdet av den återvunna värmeenerin. Vidare måste den skötsel och det underhåll som återvinninsanläninen kräver beaktas. Som tidiare nämnts skiljer si beräkninsmetoderna åt beroende på om hela bynadens värmeeneri för uppvärmnin och ventilation ska beräknas eller om enbart värmeenerin för luftbehandlinsareatet ska beräknas. I tidiare kapitel har den första metoden beskrivits och i detta kapitel kommer den senare metoden att beskrivas där ina bynadsberoende faktorer inår. Med denna beräkninsmetod tillåts både till- och frånluftstemperaturen att variera med utetemperaturen. I ett FTX-system inår en värmeåtervinninsapparat eller möjlihet till återluftförin för att minska kostnader för att värma ventilationsluften. Återluft är en typ av värmeåtervinnin och kan också behandlas som sådan. Återluftsandelen motsvarar då temperaturverkninsraden i ett återvinninsareat. Återluftsandelen styrs så att tilluftstemperaturen så lånt som möjlit blir lika med den önskade, vilket motsvarar att verkninsraden anpassas efter behovet. Temperaturbeteckninar i ett luftbehandlinssystem I fiur 3.1 nedan visas en principiell bild av ett ventilationssystem med lokalerna som ska ventileras. Här visas också luftbehandlinsareatet och dess komponenter som värmer eller kyler luften. Uteluften, T u som tillförs luftbehandlinsareatet kommer i första steet att värmas av värmeåtervinninsareatet som tillvaratar en viss del av värmen i frånluften. Värmeåtervinnaren i ett luftbehandlinsareat kan vara t ex av typen roterande värmeväxlare, batterivärmeväxlare, plattvärmeväxlare etc. Beskrivninen av hur dessa funerar och för- och nackdelar finns att läsa i kompendiet till den 16

17 Värmebehovsberäknin allmänna kursen i Installationsteknik. Värmeväxlarens effektivitet beskrivs av temperaturverkninsraden här betecknad med v. Temperaturen efter värmeåtervinninsareatet benämns återvunnen temperatur och betecknas T å. Den kan vara tillräcklit hö för att räcka som tilluftstemperatur men behöver annars värmas i ett eftervärmninsbatteri. Efter detta benämns luften tilluft, T t och dess temperatur tilluftstemperatur. Frånluften, T f som passerat värmeåtervinninsareatet kommer att kylas ner då värmen överförs till tilluften. Då frånluften passerat värmeåtervinninsareatet benämns den T a. Här följer en sammanställnin av temperaturstorheterna som används i detta kapitel T u är uteluft T t är temperaturen på den tilluft som tillförs lokalerna är temperaturen på den frånluft som lämnar lokalerna T f T i är temperaturen på den luften i lokalerna T a är temperaturen på den luft som lämnar bynaden dvs avluftstemperaturen. T å är temperaturen på tilluften då den passerat värmeåtervinninsareatet innan den passerat eftervärmaren. T ab är en temperaturbetecknin som används i stället för T a då återvinninen beränsas p a frysrisk. T åb är en temperaturbetecknin som används i stället för T å då återvinninen beränsas p a frysrisk. vvx Fiur 3.1 Bynad och ventilationssystem med återvinnin. Illustration av temperaturer i ventilationssystemet I fiuren 3.2 nedan illustreras hur de olika temperaturerna varierar med utetemperaturen som illustreras av den nedersta linjen i diarammet T u. Den översta linjen visar frånluftstemperaturen som i detta exempel är konstant T f = 25 C, dvs oberoende av utetemperaturen. Ofta är inomhustemperaturen lika med frånluftstemperaturen. I detta exempel varierar tilluftstemperaturen med utetemperaturen så att ju varmare det är ute desto svalare ska tilluften vara: T t = T u 17

18 T f T t T å T åb T ab T a T u Fiur 3.2 Exempel på de olika temperaturkurvorna som funktion av Tu. Temperaturverkninsrad Kurvan därunder visar temperaturen på tilluften då den passerat värmeåtervinninsareatet. Denna temperatur T å varierar både med frånlufts- och utetemperaturen och kan beräknas med kännedom om värmeväxlarens temperaturverkninsrad v som definieras som förhållandet mellan den temperaturskillnad som nyttiörs och den maximalt tillänlia temperaturskillnaden då alla till- och frånluftsflöde är lika stora: 18 v T å u = (3.1) T f T T u I fiuren illustreras ett värmeåtervinninsareat med temperaturverkninsraden 0.7. Ju effektivare ett värmeåtervinninsareat är desto varmare blir tilluften efter areatet och desto svalare blir avluften. Påfrysnin i värmeåtervinnaren Om värmeåtervinninen är för effektiv, dvs återvinnaren har för hö verkninsrad, finns det risk för påfrysnin i värmeväxlaren vid låa utetemperaturer. Dapunkten för den fuktia frånluften underskrids varefter den bildade kondensen kan frysa vilket leder till att värmeväxlaren fryser ien och inte kan överföra värme från frånluft till tilluft effektivt. Isbildnin som skett i värmeåtervinninsareatet måste dessutom smältas bort vilket är enerikrävande. Påfrysnin överhuvudtaet och därmed avfrostnin, kan enklast undvikas enom att temperaturverkninsraden releras ner så att inte fryspunkten underskrids i värmeåtervinnaren på frånluftssidan. Avfrostnin kan också ske enom uppvärmnin av värmeväxlaren antinen med tillsatsvärme eller enom att tilluftsflödet stoppas, varvid den varma frånluften tinar värmeväxlaren. Totalt sett medför detta att en del värme i frånluften inte kan återvinnas. En enkel beränsnin, som sat, för att förhindra påfrysnin är att relera temperaturverkninsraden så att frånluftstemperaturen efter värmeåtervinninen, dvs avluftstemperaturen, aldri sänks under en viss beränsninstemperatur, t ex 0 C som i fiuren. Denna beränsninstemperatur kan i följande beräkninar väljas fritt och kallas i fortsättninen för T ab vilket står för beränsad avluftstemperatur.

19 Värmebehovsberäknin Konsekvensen av denna beränsnin av avluftens temperatur är att temperaturen på tilluftsflödet efter värmeåtervinninsareatet, dvs den återvunna temperaturen T å, också kommer att beränsas. Denna beränsninstemperatur orsakad av kraven på avluftstemperaturen benämns i fortsättninen T åb. Kylbehov Nedrelerin av temperaturverkninsraden måste också ske under den varma delen av året för att inte tilluftstemperaturen ska överstia sitt börvärde. Nedrelerin startar vid den utetemperatur då T å är höre än T t. vilket i fiur 3.2 illustreras av den punkt där de två linjerna skär varandra. För att erhålla rätt temperatur på tilluften under den varma delen av året då tillluftstemperaturen är läre än vad uteluftens temperatur är, måste uteluften kylas. I fiur 3.2 illustreras vid vilken uteluftstemperatur detta ska ske med skärninspunkten av linjen för tilluftstemperatur och linjen för uteluftstemperatur. I vissa fall är det möjlit att utnyttja värmeåtervinninsareatet för att kyla uteluften som ska bli tilluft. Detta är dock endast möjlit när frånluftstemperaturen är läre än uteluftstemperaturen. Genom att återvinninen utnyttjas även för att kyla luften minskas behovet av köpt kyleneri. 3.2 Värmeenerimänder i olika tillämpninsfall Vid eneriberäkninar av värmnin av luftströmmarna i ett luftbehandlinsareat är det av intresse att ta reda på enerimänderna i fallen enlit nedan. Beräkninsmetoden är i princip densamma för alla fall. Dock skiljer si sätten att beräkna de olika enerimänderna varför tillämpninsfallen är numrerade från fall a) till fall h) för att underlätta användninen. Efter den kortfattade presentationen av de olika fallen nedan, visas den enerella beräkninsmetoden varefter beräkninen av respektive fall redovisas. Fall a; Totala enerimänden i frånluftsflödet som beräknas för att ta reda på hur mycket eneri som teoretiskt skulle kunna återvinnas. Fall b; Enerimänden som krävs för att värma tilluftsflödet då värmeåtervinnare saknas. Fall c; Enerimänden som måste tillsättas (köpas) för att värma tilluftsflödet då värmeåtervinnare finns och då inen beränsnin av avluftstemperaturen sker. Fall d; Den enerimänd som inte kan återvinnas på rund av risken för påfrysnin i värmeåtervinnaren. Fall e; Den totala enerimänd som måste tillsättas (köpas) för att värma tillluftsflödet då värmeåtervinnare finns och då beränsnin sker av avluftstemperaturen. Fall ; Enerimänden som krävs för att kyla uteluften till erforderli tilluftstemperatur då värmeåtervinninsareat inte används. Fall h; Enerimänden som kan återvinnas vid kylnin av uteluften till erforderli tilluftstemperatur då värmeåtervinninsareat används, dvs den kyleneri som inte behöver köpas. 19

20 3.3 Beskrivnin av den enerella beräkninsmetoden för värme- och kyleneribehov För att kunna använda beräkninsmetoden måste två viktia förutsättninar vara uppfyllda: till- och frånluftsflöde måste vara lika stora vid återvinnin tas inen hänsyn till den värme som friörs vid kondenserin i värmeåtervinninsareatet, dvs återvinninen ska vara torr. Värme- eller kyleneribehovet, E, för alla de fall som nämnts ovan kan beräknas enlit samma princip som användes för att beräkna totala värmeeneribehovet för hela bynaden i avsnitt 2. Sambandet ser ut som nedan: E = ρ c q d G (Wh) (3.2) p vent ρ = luftens densitet, normalt 1.2 k/m 3 c = luftens värmekapacitet, 1000 J/k, C q = ventilationsflöde, m 3 /s d = relativ årsdrifttid, - = korrektionsfaktor, - G t = antal radtimmar, Ch t För vart och ett av fallen beräknas en korrektionsfaktor och ett antal radtimmar som funktion av en för varje fall specifik ränstemperatur. Gränstemperaturen måste också beräknas för vart och ett av fallen eftersom den används som inånstemperatur tillsammans med ortens normalårstemperatur i radtimmetabellen. En ränstemperaturer aner som tidiare nämnts vid vilken utetemperatur som temperaturskillnaden är noll. Detta år enkelt att läsa av som skärninar mellan de temperaturer som inår i den aktuella skillnaden i fiur 3.2. Korrektionsfaktor för respektive fall motsvarar skillnaden i lutnin för de två temperaturlinjerna. Vissa ränstemperaturer T kan bli mycket låa och också neativa. Betydelse av temperaturverkninsraden inverkan inår i produkten G t för aktuella fall. De olika fallens korrektionsfaktorer och ränstemperaturer beräknas enlit sammanställnin nedan. Antalet radtimmar som funktion av T och aktuell orts normalårstemperatur T un redovisas i tabeller i Appendix A och B. Funktioner för till-, från- och återvinninstemperatur Frånluftstemperaturen kan skrivas på formen: T f = T 0 + T ( C) (3.3) f f u Tilluftstemperaturen kan skrivas på formen: T = T 0 + T ( C) (3.4) t t t u där T f0 respektive T t0 betecknar T f respektive T t då T u = 0. Funktionen av temperaturen på luftflödet efter återvinninsareatet, T å kan efter omskrivnin och införandet av T f skrivas som en linjär funktion av utetemperaturen T u : T å = v T 0 + (1 v + v ) T ( C) (3.5) f f u 20

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Regenerativ värmeväxling utan renblåsning

Regenerativ värmeväxling utan renblåsning Regenerativ värmeväxling utan renblåsning Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, Rapport TVIT--/ Lunds Universitet

Läs mer

Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013

Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013 Projekt Rekorderli renoverin Förstudie av enerieffektiviserin och Fronts fasadsystem i befintlit flerbostadshus från miljonproramstiden. Slutrapport för Laersber hus 222 Eskilstuna Kommunfasihet AB Utarbetad

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (13) TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Betecknin Miljöspecifikation för jordbävninsförhållanden TBE 102:2 Utåva 5 (S) Innehåll 1 ALLMÄNT... 2 1.1 Bakrund... 2 1.2 Överripande

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov Lunds universitet LTH Avd Energi och ByggnadsDesign Inst för arkitektur och byggd miljö 36% av den totala

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Roterande värmeväxlare och läckage

Roterande värmeväxlare och läckage Roterande värmeväxlare och läckage Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 08 Rapport TVIT--08/7033 Lunds Universitet

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre förr miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Hästar och foderstater

Hästar och foderstater Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Dennis Johansson Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,

Läs mer

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Redovisningen Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Redovisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur - 35 C Fyra installationsalternativ Telefon

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen: Ventilations- och uppvärmningssystem 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A108TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-15 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Kalkylera med LCCenergi

Kalkylera med LCCenergi V-skrift 2003:1 Sid. 1 (9) Kalkylera med LCCenergi Riktlinjer för val av indata Luftbehandlingssystem V-skrift 2003:1 Sid. 2 (9) Förord Visst är det rationellt och klokt att även beakta kostnaden för drift

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010

Läs mer

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

Energiberäkning för ett 128kvm enplanshus på platta

Energiberäkning för ett 128kvm enplanshus på platta Energiberäkning för ett 28kvm enplanshus på platta Allmäna indata till räkne-exemplet Huset är byggt på platta-på-mark med 30cm cellplast mellan betong och makadam. Ytterväggen består av en inre yttervägg

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Värma vatten: Förenklad formelsamling för energi och effektberäkningar vid lönsamhetsberäkningar. Effekt Gul färg. Pv = qvatten 4,19 ΔΤ

Värma vatten: Förenklad formelsamling för energi och effektberäkningar vid lönsamhetsberäkningar. Effekt Gul färg. Pv = qvatten 4,19 ΔΤ Förenklad formelsamling för energi och effektberäkningar vid lönsamhetsberäkningar Värma vatten: Effektbehov - Rinnande vatten Pv = qvatten 4,19 ΔΤ Effekt Gul färg Energi Röd färg Formel Turkos färg Pvatten

Läs mer

Stökiometri Molberäkningar

Stökiometri Molberäkningar Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så

Läs mer

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad

Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Installation av värmeåtervinning i kombination med tilläggsisolering av fasad Förstudie Peter Filipsson Åsa Wahlström CIT Energy Management 2011-10-19 Sammanfattning Denna förstudie behandlar ett koncept

Läs mer

Bilaga B: Kravspecifikation

Bilaga B: Kravspecifikation Bilaga B: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus.

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. 2015-03-19. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Installationsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41B18I Byggnadsingenjör, åk 2 BI2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2015-03-19

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun

Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Stockholm 2013-10-11. Beräkning nr: 1300 BYGGNADSDATA Villa Zon 2 Zon

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat?

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat? Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat? Det är många faktorer som påverkar ditt val av nytt system för ventilation. Vi vill ge dig några tips som förenklar processen. VAD ÄR VIKTIGT VID

Läs mer

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet.

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet. INSTRUKTION FÖR DRIFT & SKÖTSEL AV MINIMASTER I RADHUSEN JANUARI 2012 Till Systemet Minimaster finns bara i våra radhus, i punkthusen är det ett annat system. Minimastern är konstruerad att ge en balanserad

Läs mer

Dimensionerande lägsta utetemperatur

Dimensionerande lägsta utetemperatur Dimensionerande lägsta utetemperatur Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 11 Rapport TVIT--11/7064 Lunds

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13. Jan Risén

Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13. Jan Risén Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13 1 Innehåll 1. Standarder för beräkning av verkningsgrad i värmeåtervinningssystem. 2. Några beräkningsexempel där de olika standarderna tillämpas.

Läs mer

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Beräknat av Anders Rydin, 15-482266. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 212-2-21. Beräkning nr: 256 BYGGNADSDATA Lägenhet

Läs mer

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp

Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp 1 (11) Ventilations- och uppvärmn.system, optimering, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N06B Tentamen ges för: En2, allmän inriktning Tentamensdatum: 2015-06-03 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Funktionskontroll av ventilationssystem energieffektivisering

Funktionskontroll av ventilationssystem energieffektivisering Boverket Allmänna råd 2007:1 Funktionskontroll av ventilationssystem energieffektivisering Boverkets allmänna råd 2007:1 till förordningen (2006:1296) om ändring i förordningen (1991:1273) om funktionskontroll

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

Stallklimat och reglering

Stallklimat och reglering Energi och ventilation i djurstallar Agr.Dr. Anders Ehrlemark Stallklimat och reglering Ventilationens uppgift Termisk komfort Ventilationsflödet skall kunna styras så att det blir lagom varmt för djuren

Läs mer

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat

Läs mer

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme

Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Styrning av värmetillförseln i bostäder med vattenburen värme Idag finns 3 principiellt olika metoder att styra ut värmen till en bostadsfastighet. Man kan särskilja metoderna dels med hjälp av en tidslinje

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämnin av kompaktdensitet med pyknometer och vatten Bituminous pavement and mixture. Determination of theoretical maximum density usin pycnometer and water. 1.

Läs mer

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult 076-1017915 2006/551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan

Läs mer

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------ *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3 Perspektiv Flyttninar 2014 nr3 2015 1 Bäste läsare! Under 2014 jordes över 15 000 flyttninar till och från Helsinbor. Nästan lika måna, cirka 12 000 flyttninar, jordes mellan stadens delar inom Helsinbor.

Läs mer

fukttillstånd med mätdata

fukttillstånd med mätdata Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1

Fysik Prov 1 1:e April, 2014 Na1 ysik Prov 1 1:e pril, 2014 Na1 Skriv alla dina svar på svarspapper. Redoör LL dina beräkninar och vilka formel som används. ne svar med rätt antal värde siffror och prefi. Kraft E Uppifter. Tre krafter

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

Ventilation - Energieffektivisering

Ventilation - Energieffektivisering Ventilation - Energieffektivisering 2013-02-19 www.exergi.net Nenet, Testpilot LEO 1 Utvecklar hjälpmedel Energi- och klimatrådgivare Föredragshållare Energikartläggningar och - deklarationer Marcel Berkelder,

Läs mer

SMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok

SMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok SMART Ink Mac OS X operativsystem Användarhandbok Produktreistrerin Om du reistrerar din SMART-produkt, informerar vi di om nya funktioner och proramuppraderinar. Reistrera online på smarttech.com/reistration.

Läs mer

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning

REC Vent. plus. Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning REC Vent plus Bra inomhusmiljö med hög energiåtervinning Ventilation och värme till nya och befintliga bostäder! REC Temovex REC har i mer än 50 år försett den svenska marknaden med ventilationsprodukter.

Läs mer

6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC

6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC 6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC 1. Allmänt 2. Knappfunktion 3. Ställa in Värde 3.1. Datum och Tid 3.2. Drifttid 3.3. Min Temp Tilluft 3.4. Börvärde Frånluft 3.5. Blockering Nattkyla 3.6. Börvärde rum natt

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

D Linjerat papper TENTAMEN. [8J Rutat papper. [8J Penna, radergummi, linjal [8J Miniräknare. Kurskod: BY520C

D Linjerat papper TENTAMEN. [8J Rutat papper. [8J Penna, radergummi, linjal [8J Miniräknare. Kurskod: BY520C A HÖGSKOLAN I GÄVLE Institutionen för Teknik Kursnamn: Installationsteknik för Byggnadstekniker Ev delmoment: TENTAMEN Kurskod: BY520C Tisdagen den 2009-01-13 kl 09:00 till kl14:00 Examinator: Ulf Larsson

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen:

TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Totalt antal poäng på tentamen: Ventilations- och uppvärmningssystem II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A112TG Energiingenjör TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-31 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Luftbehandling Funktion och underhåll

Luftbehandling Funktion och underhåll Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Datum 2016-01-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2016-01-21 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Sparrisen 17 Kalkylerna

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

Optimering av ventilationsflöden i Sundsvalls Sjukhus. Kristina Odeblad

Optimering av ventilationsflöden i Sundsvalls Sjukhus. Kristina Odeblad Optimering av ventilationsflöden i Sundsvalls Sjukhus Kristina Odeblad Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik vid Umeå Universitets Tekniska högskola Sammanfattning Detta arbete har syftat till att undersöka

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

System Planering 2011. Mål. Ideal prisbildning. Pristagande producent

System Planering 2011. Mål. Ideal prisbildning. Pristagande producent System Planerin 2011 Lektion 3-4: Prisbildnin på elmarknader Kapitel 3 Innehåll: 1. Teori 2. Enkla modeller (exempel) Mål För att bli odkänd på kursen ska deltaarna visa att de kan utföra överslasberäkninar

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Reodvisningen

Inför byte av. CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1. Till. PBH Produkters Luftvärmeaggregat LVAC. Reodvisningen Inför byte av CTC:s Luftvärmeaggregat LVA-1 Till PBH s Luftvärmeaggregat LVAC Reodvisningen Gäller för hus upp till 130 m² Dimensionerande utomhustemperatur -20 C Fyra installationsalternativ Telefon 0511-10203

Läs mer

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Besparingspotential i miljonprogramhusen Besparingspotential i miljonprogramhusen Renovering till passivhusprestanda myt eller verklighet 23 okt 2007 Catarina Warfvinge Bitr Miljöchef Bengt Dahlgren AB Univ lekt vid Lunds Tekniska Högskola Den

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare

Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare Energisystem för villabruk - En kostnadsjämförelse mellan fjärrvärme och värmepump/solfångare nilsson_sam@hotmail.com Markus Halén mushen02@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Innehållsförteckning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 4. Beräkningar i Vip- Energy 1.5.5. Renoverad byggnad med 2.7 fönster

Bilaga 4. Beräkningar i Vip- Energy 1.5.5. Renoverad byggnad med 2.7 fönster Bilaga 4 Beräkningar i Vip- Energy 1.5.5 Renoverad byggnad ed 2.7 fönster Växjö, 2011-06-15 15 poäng Exaensarbete/2BY13E Handledare: Tony Ti, InPro Installationsconsult AB Handledare: Leif Gustavsson,,

Läs mer

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad 20.5.2010. a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad 20.5.2010. a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1: Ellips Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad.. Prov a) i) ii) iii) =,, = st 9,876 =,9876,99 = 9,9,66,66 =,7 =,7 Anmärkning. Nollor i början av decimaltal har ingen betydelse

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem

Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem Bättre ekonomi och miljösamvete med våra energismarta värme- och ventilationssystem + = energismart När du står inför att bygga nytt hus har du alla möjligheter att redan från början välja rätt och få

Läs mer

AT3 Ventilationsvärmepump

AT3 Ventilationsvärmepump AT3 Ventilationsvärmepump från TerraTerm-Air AB Informationshäfte Innehåll Vad är AT3 Ventilationsvärmepump 2 Vem behöver AT3; Användningsområden 4 Funktion & Styrning 5 Tekniska data 6 Kontakt 7 1 Vad

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter

Ett hus, fem möjligheter Emma Karlsson, WSP 1 BeBo Energimyndighetens Beställargrupp Bostäder Emma Karlsson, WSP 2 Presentation Preliminär Rapport, Bakgrund Åtgärdpaketen, åtgärdsvis Diskussion om använda åtgärder Resultat, jämförelse

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

svensktillverkad kvalitet

svensktillverkad kvalitet svensktillverkad kvalitet 2 Idéen som blev ett företag En dålig värmepump och en innovativ entreprenör. Det blev startskottet för ComfortZone som bildades 2001 och vars värmepumpar idag förser många hus

Läs mer

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK 1 ( 6 ) KOMMENTARER Användaruppgifter läser prograet in från filen Title.vpd när prograet startas. Uppgifterna i filen uppdateras under Katalogdata->Uppdatering av kataloger. Kryssrutan för användaruppgifter

Läs mer

R7-H Comfort CASA. Swegon Home Solutions LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT MED ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE

R7-H Comfort CASA. Swegon Home Solutions LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT MED ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE Swegon Home Solutions CASA R7-H Comfort LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT MED ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE Avsett för större villor och fritidsbostäder. Aggregatets maximala luftflöde är 220 l/s med en temperaturverkningsgrad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson

Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Per-Anders Svensson Tentamen i Matematikens utveckling, 1MA163, 7,5hp fredagen den 28 maj 2010, klockan 8.00 11.00 Tentamen består

Läs mer

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning Två av de viktigaste faktorerna som påverkar inomhusluft är lufttemperaturen och luftfuktigheten, men att

Läs mer

SIGNALISTEN. En stiftelse ingen ägare. Ett evigt syfte bygga, förvalta och hyra ut. och liten miljöpåverkan

SIGNALISTEN. En stiftelse ingen ägare. Ett evigt syfte bygga, förvalta och hyra ut. och liten miljöpåverkan SIGNALISTEN En stiftelse ingen ägare Ett evigt syfte bygga, förvalta och hyra ut bostäder En målsättning ett bra boende med låg hyra och liten miljöpåverkan 1 Energifrågan från källaren till ledningens

Läs mer