ÅRSREDOVISNING konnektionslinje

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2011. konnektionslinje"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 konnektionslinje

2 Innehållsförtecknin Välkommen till årsstämma Välkommen till årsstämma 3 Året Amhult 2:s ordinarie årsstämma för räkenskapsåret 2011 ( ) kommer att äa rum torsdaen den 12 april 2012 klockan på kulturhuset Vinen, Amhults Tor 7, konferenslokal Tärnan (andra våninen, vid cafeterian). VD har ordet 5 Verksamhetsbeskrivnin 6 Fastihetsbestånd 8 Detaljplaneområdet 10 Möjliheter och risker 14 Aktien 22 Styrelsen 24 Bolasstyrnin 26 Ekonomisk översikt 29 Ekonomisk redovisnin 30 FINANSIELLA RAPPORTER - koncernens rapport över totalresultat 30 - koncernens rapport över finansiell ställnin 31 - ställda säkerheter koncernen 31 - koncernens rapport över kassaflöden 32 - koncernens rapport över förändrin i eet kapital 32 - moderbolaets resultaträknin 33 - moderbolaets balansräknin 34 - ställda säkerheter moderbolaet 34 - moderbolaets kassaflödesanalys 35 - förändrin eet kapital, moderbolaet 35 - tilläsupplysninar, koncernen 36 - tilläsupplysninar, moderbolaet 36 - underskrifter 45 Anmälan Aktieäare som önskar delta i årsstämman skall dels vara införd i aktiebok utställd av Euroclear Sweden AB (tidiare VPC AB) per den 3 april, dels senast klockan den 3 april anmäla sin avsikt att delta i årsstämma. Anmälan kan öras på följande sätt: Telefon: , Fax: Post till: Amhult 2 AB (publ) Flyledareväen 3 A Torslanda E-post: Vid anmälan var od uppe namn, person/oranisationsnummer, adress, telefon, aktieinnehav samt eventuella biträden. Sker deltaandet med stöd av fullmakt bör denna sändas in i samband med anmälan om deltaande i stämman. Aktieäare som har sina aktier förvaltarreistrerade måste, för att äa rätt att delta i stämman, tillfällit inreistrera aktierna i eet namn. Tillfälli äarreistrerin bör öras i od tid före den 3 april Utdelnin Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att inen utdelnin skall ske för bokslutsåret Tidplan för ekonomisk information :a kvartalsrapport (31 mars 2012) :a kvartalsrapport (30 juni 2012) :e kvartalsrapport (30 sept 2012) Bokslutskommuniké (31 dec 2012) Väbeskrivnin från Götebor Götebor centrum E6 mot Oslo enom Tinstadstunneln. Direkt efter Tinstadstunneln mot Torslanda. Efter Volvo följ vä 155 mot Torslanda C. I rondell nr två, svän vänster och 500 meter rakt fram. Entré i avel Kulturhuset Vinen. Med kommunala färdmedel buss 24 med avån klockan från Nils Ericssons terminalen med hållplats Amhult. Ankomst ca Revisionsberättelse 46 Den leala årsredovisninen som är reviderad omfattar sidorna 8, Omslasbild: Illustrationsritnin till detaljplan Amhult Centrum etapp II.

3 Amhult 2 Året 2011 Nettoomsättninen uppick för räkenskapsåret 2011 till TSEK (28 441). Resultat efter finansiella poster försämrades till TSEK (2 617). Värdeförändrin på förvaltninsfastiheter uppick till TSEK (-82). Årets resultat efter skatt uppick till TSEK (1 895). Resultat per aktie före och efter utspädnin uppår till 0,33 SEK (0,41) baserat på ett vät enomsnitt på antalet utestående aktier, ( ) st. Substansvärde per aktie uppår till 41,48 SEK (41,15). Styrelsen föreslår med anlednin av koncernens investerinsbehov inför bynation av Amhult Centrum, etapp II, inen utdelnin. Fastihetsvärdet uppick till TSEK ( ). Detaljplanen för Amhult Centrum etapp II var var utställt under perioden 13 april till 17 maj Den 29 november 2011 to Bynadsnämnden, Götebors Stad beslut om antaande av detaljplan och den 2 januari 2012 vann planen laa kraft. En kort beskrivnin Verksamhetsbeskrivnin Amhult 2 rundades i november Amhult 2 är äare av ca m 2 mark i Torslanda, Amhult Centrum. Fastiheterna är obelånade och föremål för detaljplaneändrin från industri karaktär till boende och handelsområde. Affärsidé Amhult 2 skall projektera, bya och förvalta bo stadsfastiheter och kommersiella fasti heter på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt i Götebor med omnejd. Fastihetsbestånd Amhult 107: ,9 m 2, Amhult 108: ,4 m 2, Amhult 108: ,0 m 2 (ca m 2 ). Fastiheterna är obelånade. Alla fas ti heter är uthyrda med korta avtal inför den kommande bynationen. Viktiaste kundsementen Bolaet strävar efter lånsiktia förvaltnins objekt inom två områden; kommersiella lokaler och bostäder. Vision Tillväxt i företaet skall skapas enom att bebya befintli mark kostnadseffektivt och enom väl projekterad och styrd bynation. Detta enomförs enom att arbeta med kost nadsstyrnin i alla delar från projekterin till enomförande med bibehållen hö kvalitet. Decentraliserad och småskali oranisation består av moderbolaet Amhult 2 AB (publ) med det heläda dotterbolaet Terrester AB. Amhult 2 är den sammanfattande benämninen. har fem medarbetare. Det skall i Amhult 2 råda ett litet företas klimat. Kunder Bolaets kunder är ida främst närinsidkare inom handel som etablerat si på korta kontrakt i befintlia lokaler i etapp II i avvaktan på antaen detaljplan och produktionsstart. VD har ordet Bästa aktieäare, kund och medarbetare. Året 2011 var ett händelserikt år, i alla perspektiv. För Amhult 2:s del var det vad vi väljer att kalla ett mellanår. Vårt arbete med detaljplaneunderlaet var färdiställt och detaljplanen ställdes lädjande (äntlien!) ut under våren Mycket tid lades på förhandlinar med Fastihetskontoret ällande det exploaterinsavtal som relerar kostnader för de kommunaltekniska anläninarna, till exempel busstor och infrastruktur i området. Den 29 november 2011 to Bynadsnämnden, Götebors Stad beslut om antaande av detaljplan Amhult Centrum och den 2 januari 2012 vann planen laa kraft. Ur ett makroperspektivet har 2011 bjudit på mer av en ber- och dalbana. Under sommaren har minskade tillväxtpronoser för västekonomierna samt en ökad skuldoro bidrait till en oerhört volatil finansiell marknad, där framförallt aktiemarknaden har upplevt stora nedånar. Under sommarens månader beslöt vi i Amhult 2 att i beaktande av aktiemarknadens fortsatta utvecklin och med en snäv tidshorisont avseende kommande arbete med detaljplanen och därmed förenade kostnader, att dra ner nettoexponerinen mot aktiemarknaden i Amhult 2:s aktieportfölj. Amhult 2 har även som en naturli del i sin fortsatta expansion i etapp II påbörjat ett avslutande av hyreskontrakt avseende mark- och lokalhyror. Detta för att friställa marken inför kommande projekterin. Det är naturlit att detta har påverkat resultatet kortsiktit, samtidit som vi är mycket nöjda med att vi har uppfyllt våra projektmål, tecknat exploaterinsavtal och enomfört utställnin av detaljplanen. Amhult 2 fokuserar nu 2012 på att starta projekterin och bynation i Amhult Centrum, etapp II och här delta i arbetet att bya en modern blandstad som så fint presenteras i planhandlinarna. I ämnet har Harvardprofessorn Edvard Glaser utivit en bok The triumf of the city där det studeras vilka faktorer som bidrar till att öra städer framånsrika. Det som förs fram är att framånsrika städer kännetecknas bland annat av att vara koncentrerade, attrahera måna små kvalificerade företa och erbjuda en effektiv kollektivtrafik. Götebor har ambition att växa. I Göteborsreionens måldokument Uthålli tillväxt framår det att reionen - med Götebor som kärna, har som mål att utvecklas till en attraktiv, hållbar och växande reion. Utånspunkten är att arbetsmarknaden skall växa från nuvarande cirka 1 miljon till 1,5 miljoner människor. Reionens kärna skall stärkas enom en kraftfull utbynad och ökad tillänlihet. En del i detta måldokument är K2020 där politikerna har lat fast målet att minst 40% av resorna år 2025 skall ske med kollektivtrafik, vilket innebär mer än en fördubblin av detta resande. Framånsfaktorerna är enkelhet, snabbhet, pålitlihet och tryhet. Även intresset för Götebor som bildninsort med universitetet i spetsen är stort. Stora och viktia ord och när Götebor växer vill vi naturlitvis vara en del av denna vision. Erfarenhetsbanken i Amhult 2 har arbetat med fastihetsutvecklin sedan Oaktat lå- eller hökonjunktur - det vi erbjuder marknaden är attraktivt. Att erbjuda en intressant produkt på marknaden är en styrka för oss som ör att vi våar fortsätta att satsa. Vår närhet till kunderna ör oss också lyhörda för skiftninar på marknaden och en av våra styrkor är att ha det lilla företaets förmåa att snabbt byta kurs och satsa där möjliheterna finns. Vår een arbetsinsats kommer att bli av största vikt vilket också minskar risken och ör oss mindre konjunkturberoende. Ja är fullständit övertyad om att det hos varje människa finns en oerhörd lust att öra bra ifrån si. När vi får utlopp för den ena förmåan kan vi förflytta ber. Verkliheten kommer att visa vilka bola som bäst klarar av att hantera förutsättninarna för Alla tillånar behöver inte få en sva utvecklin bara för att den lobala ekonomin är sva. Min bedömnin är att Amhult 2 står väl rustat inför denna utvecklin och vi och våra medarbetare kommer att med höt personlit enaeman fortsatt arbeta vidare på att vara den ledande fastihetsaktören i Torslanda. På återhörande Maria Nord Johannesson VD 4 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin

4 Verksamhetsbeskrivnin Bakrund Medarbetaren Amhult 2 rundades i november Ursprunet till Amhult 2 lier i Tipp Fastihets AB. Tipp Fastihets AB inriktade si ursprunlien på åkeri verksamhet men utvecklade under åren sin fasti hetsverksamhet, och flyttade som första företa ut verksamheten till Torslanda amla flyfält (efter Torslanda Flyplats avvecklin). Då marken på Torslanda amla flyfält, cirka m2, är föremål för detaljplaneändrin från industrikaraktär till boende och handel, lades detta projekt i ett eet bola, Amhult 2. Amhult 2 har sedan rundandet änat si åt bynation och försäljnin av Brf. Flyledaren, löpande uthyrnin av mark och lokaler, handel med finansiella instrument, samt arbete med detaljplaneunderlaet för Amhult Centrum, etapp II. Upphandlin av externa tjänster Affärsidé Oranisation För våra anställda skall Amhult 2 stå för en stabil arbetsplats med liten personalomsättnin, korta beslutsväar och kostnadseffektiv oranisation. Bolaet skall stödja medarbetarens kompetensutvecklin och värna om medarbetarna och deras hälsa. Den platta oranisationen med snabba beslutsväar ör att varje medarbetare har tydlia ansvarsområden med stor frihet inom respektive område, vilket innebär både professionell samt personli utvecklin. Amhult 2 erbjuder företashälsovård i syfte att behålla och förbättra hälsan och samtlia anställda får ersättnin för träninskort eller massae. Användninen av systemstöd i form av IT inom koncernen skall möjliöra en säker och effektiv rapporterin och uppföljnin av versamheten. Den tekniska plattformen byer på standardprodukter och ett lokalt nätverk, vilket skall bora för hö säkerhet och låa underhållskostnader. Amhult 2 skall projektera, bya och förvalta bostadsfastiheter och kommersiella fastiheter på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt i Götebor med omnejd. Byandet och förvaltninen skall ske med omsor till hyresästerna, för att därienom skapa lönsamhet i fastihetsbeståndet. Vision Att i första hand inom en femårsperiod enomföra bynationsprojektet Amhult Centrum, etapp II, samt därefter vara en av huvudaktörerna i Torslanda avseende förvaltnin och uthyrnin av kommersiella lokaler och bostäder. Tillväxt i företaet skall skapas enom att bebya befintli mark i Torslanda kostnadseffektivt, enom väl projekterad och styrd bynation. Detta enomförs enom att arbeta med kostnadsstyrnin i alla delar från projekterin till enomförande med bibehållen hö kvalitet. Bolaet strävar efter lånsiktia förvaltninsobjekt inom två områden; kommersiella lokaler och bostäder. Affärsområdet kommersiella lokaler skall stå för cirka 70% av bolaets verksamhet och bostäder för cirka 30% av företaets verksamhet. Moderbola Amhult 2 AB (publ) ansvarar för den löpande förvaltninen av koncernen och för fråor entemot aktiemarknaden såsom exempelvis finansiell rapporterin och aktiemarknadsinformation samt IT- och personalfråor. Bolaet har fem medarbetare. Dotterbola Amhult 2 AB (publ) har ett helät dotterbola Terrester AB. Dotterbolaets tillån består av tre fastiheter. Förvaltninen sker med moderbolaets personal. har fem medarbetare. består av moderbolaet Amhult 2 AB (publ) med det heläda dotterbolaet Terrester AB. Amhult 2 är den sammanfattande benämninen. 6 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 I de fall externa tjänster har upphandlats ställs höa krav på de företa som anlitas när det äller kvalitet, kundbemötande, service och miljöhänsyn. Amhult 2:s stratei är att förvalta fastiheterna i en decentraliserad och småskali oranisation med stark närvaro på marknaden. Genom att vara lokalt förankrad får bolaet närhet till kunderna. Närhet till kunden er bolaet kunskap om kundens verksamhet och behov. Bolaet får även en od kännedom om den lokala fastihets- och hyresmarknaden samt dess förändrinar och affärsmöjliheter. Arbetet i Amhult 2 styrs av besluts- och arbetsordnin, policies och instruktioner. Policy finns för ekonomiarbetet, information, försäkrin samt personal. Miljöarbete Verksamheten skall sträva efter att minimera påverkan på miljön. Vid projekterinen som bolaet utför, vilken beskriver nyproduktionen av etapp II, ställs höa krav ällande miljöhanterinen. Vidare skall fastiheterna om möjlit produceras med individuell el-, vatten- och värmemätnin för att optimera effektivast möjlia eneriutnyttjande i syfte att minimera eneriförbrukninen. Med detta system kan de boende påverka sina utifter då de endast betalar för sin een förbruknin och inte för hela fastihetens. Det överripande målet när det äller avfall är för bolaet att detta skall minimeras, såväl eet som hyresästers och entreprenörers. Samhällsenaeman Amhult 2 är ett lokalt förankrat bola som känner ett starkt enaeman för den stadsdel vi arbetar i och med. Ett sätt att synas och verka för trivsel och aktivitet i området är att stödja undomsidrotten. Viktit i besluten är att stödet skall tillodose både pojkars och flickors intressen, vara av lokal karaktär och förhoppninsvis bidra till en positiv samhällsutvecklin i det närområde där företaet verkar. Amhult 2 har aerat som sponsor i Torslanda HK. Torslanda HK är en handbollsförenin med sina rötter i Torslanda. Föreninen har ca 700 medlemmar och redovisar spelande la i samtlia åldersklasser för både pojkar och flickor, tre handbollsplaner och läktare som kan rymma ca personer (Torslanda HK hemsida).

5 Fastihetsbestånd Fastihetsbeståndet lier i dotterbolaet Terrester AB, förvärvat av Amhult 2 AB (publ) i april Beståndet lier centralt och sammanhänande beläet i Amhult, Torslanda. Fastiheterna består främst av indus trilokaler och laer på område som är föremål för detaljplaneändrin. 2 Amhult 107: ,9 m På tomten finns en laerbynad uppförd om totalt m2, varav 2 2 ca 175 m är kontor och personalutrymmen och m hölaer. Amhult 108: ,4 m2 På tomten finns 5 bynader uppförda som totalt innehåller m2, varav 325 m2 är kontor och personalutrymmen, m2 är hölaer och 245 m2 är verkstad. Amhult 108: ,0 m2 På tomten finns 4 bynader uppförda som totalt innehåller m2, varav 315 m2 är kontor, 920 m2 är kallaer och 460 m2 är verkstad/laer. All tillänli lokalyta var den 31 december 2011 uthyrd på korta avtal med tanke på kommande nybynation av området. Amhult 2 har ina räntebärande skulder. Fastihetsvärderin Bolaets fastiheter värderades med värdemånad december 2011 till TSEK av VärderinsInstitutet i Västra Sverie AB. Hyresintäkter s hyresintäkter uppick till TSEK (2 606). Administrationsintäkter Administrationsintäkter avser tjänster som koncernens personal utfört för närstående kunder. Fastihetskostnader Driftskostnaderna uppår till 565 TSEK (550). s fastihetsunderhåll avser arbeten på det ena beståndet. Under perioden uppick driftskostnaderna till 565 TSEK. I jämförelse med föreående period så har driftskostnaderna ökat nåot. Driftskostnader består bl.a. av el och va, försäkrin samt reparation och underhåll av befintlia bynader. Investerinar De investerinar som jorts har varit projekterinskostnader inför bynationen av detaljplaneområdet. 8 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 Finansierin För att projekterin av fastiheterna skall kunna ske krävs att det finns en funerande finansiell marknad. Projekterin kommer ej att ske förrän finansierin och räntenivå är säkerställd. Belåninsrad Amhult 2:s stratei är att belåninsraden i projekt skall uppå till maximalt 60%, övri finansierin skall ske enom nyemissioner, nya investorer och försäljninar av en del av bostäderna som bostadsrätter. Denna stratei lier fast för Amhult Centrum, etapp II. Finanspolicy Ambitionen är att den framtida belåninsraden skall ej överstia 60%. Bolaet skall ha en tillräcklit stor likviditetsreserv för att kunna fullöra betalninsförpliktelser. Överlikviditet skall placeras i finansiella instrument med hö likviditet. Oranisation All finansiell riskhanterin sker i moderbolaet. Besluten för placerin av de finansiella instrumenten tas av styrelsen. Finansnetto Finansnettot uppår i år till 410 TSEK (238), utav detta är 100% (100%) hänförlit till ränteintäkter.

6 Detaljplaneområdet Läet Amhult är en del av Torslanda, 1,5 mil utanför Götebor. Göteborsreionen består av 15 kommuner där industri och handel har varit reionens basnärin. Ida utör tjänstenärinen ca 50% av den totala lönesumman. Götebor är landets näst största kommun och har en befolknin på knappt invånare. Amhult är beläet på ön Hisinen. Till ytan Sveries fjärde största ö (efter Gotland, Öland och Orust) och den mest befolkade (före Södermanland i Stockholm och Gotland). Den är omärdad av Göta Älv i söder och öster, Nordre Älv i norr samt Katteatt i väster. Ön tillhör Götebors Kommun. Med en yta av 192 km 2 står Hisinen för cirka hälften av Götebors yta och har ca en fjärdedel av stadens invånare. Hisinen Hisinens utvecklin har stor betydelse för Göte bor. På Hisinen finns bola som bland annat Volvobolaen, Götebors Hamn vilken är Nordens största hamn och Lindholmens Science Park, ett IT-kluster samt olika handelsområden. Övria stora aktörer i Götebors och Hisinens närinsliv är DHL Express, Volvo IT, Preemraff och Sveries Television. Just nu påår ett flertal planarbeten rörande Hisinen. Ett är den fördjupade översiktsplanen för Backaplansområdet som på ca 20 års sikt skall förvandlas från ett nåot omodernt handelsområde till en modern blandstad. Det finns även planer på nya loistikytor på Hisinen. Mellan Sörredsväen och Hisinsleden planeras för ett m 2 stort område, kopplat till Volvo. Arken konferenscenter och Götebors Hamn, som är Nordens största hamn, önskar utvida sina intressen. Det är en vikti knutpunkt för både Sverie och våra rannländers import- och exportindustri. Götebors Hamn är t.ex. den enda hamnen i Sverie som har kapacitet no att ta emot oceanående farty med direktförbindelse till andra världsdelar. Hamnen är också en del av det system som kallas railport, ett tånätverk innebärande att ods kan fraktas direkt från hamnen på dalia pendeltå till exempel till andra hamnar i Sverie. Hisinen är den del av Götebor som är minst exploaterad och det finns här en stor potential för till exempel loistiken kopplat till bland annat hamnens verksamheter. Faktorer i attraktiva stadsdelar I slutet av mars 2010 beslutade reerinen att satsa på det Västsvenska infrastrukturpaketet med en kostnad bedömd till 34 mdkr, vilket bland annat innebär att det omtalade projektet Västlänken kan komma att förverklias. Västlänken är en järnvästunnel med stationer under centrala Götebor och det betyder att tåtrafiken delvis inte kommer att behöva vända vid Götebors central utan direkt kan å vidare mot andra destinationer. Det Västsvenska infrastrukturpaketet omfattar vidare bland annat satsninar på en ny Göta älvbro och en utbynad av hamnbanan på Hisinen samt en ny järnväsbro över Göta älv. Hisinen är således en expansiv stadsdel i Götebor inte minst beroende på sitt attraktiva läe för boende och handel. Amhult Centrum kommer här att ta plats med sitt strateiska läe och växer fram som det naturlia navet i stadsdelen. I takt med att utbudet av service, tjänster och detaljhandel växer ökar attraktionskraften ytterliare i området. Bildandet och utbyandet av Amhult Centrum mitt i Torslanda fyller ett läne eftersökt behov av ett stadsdelscentrum. Genom naturli tillväxt och nya läenheter har stadsdelens invånarantal ökat till ca in vånare. På öarna; bland annat Hönö, Öckerö och Björkö, finns ca invånare. Närområ det Tuve/Säve på Hisinen har ca invånare. Detaljplanen I de översiktsplaner och detaljplaner som ida arbetas fram och ställs ut föredras planer som etablerar en blandstad. Det är en inspirerande vision där spännande, täta och hållbara miljöer beskrivs i en arkitektur för att skapa möten mellan människor. En fullödi blandstad ska ha en finkorni mix av olika funktioner i dess stadsmiljöer, kvarter och bynader. Bostäder i olika upplåtelseformer, arbetsplatser, handel, kultur och nöjen skall lia nära varandra. Detta framkallar en känsla av tryhet och hemkänsla, bidrar till att minska bilberoendet och skapar intressanta mötesplatser för boende och besökare. Blandstad är en återån till en stadstyp med kvartersformer som innehåller tydlia ränser mellan offentlit och privat. Denna miljö er en stadsmässihet som bidrar till hö status, ofta med skyddade bostadsårdar och samtidit skyddade utemiljöer till kontor och andra verksamheter. Här år det också att öra välutformade offentlia rum. Stadstypen småstad är också yteffektiv, er od orienterbarhet och bidrar till en od social struktur. Synen på de nya moderna blandstäderna rundar si i förhoppninen om att skapa stadsdelar som kan bli fysiskt, ekonomiskt, ekoloiskt och socialt hållbara på lån sikt. Fysisk och social hållbarhet Den fysiska hållbarheten handlar om att stadsdelen har en fysisk struktur som är enomtänkt och flexibel no att funera effektivt på lån sikt. Det kan bytas verksamheter i lokalerna utan omfattande ombynader. Tillänliheten för handikappade skall vara od. Bynaderna har tekniska lösninar som är pålitlia. Till den sociala hållbarheten hör att det finns ett varierat utbud av bostäder i området så att det blir en komplett befolkninssammansättnin. Det blir då också enklare att byta bostad inom området om det behövs. Ekoloisk hållbarhet Till den ekoloiska hållbarheten hör att människor ida är miljömedvetna och till exempel källsorterar. Amhult 2 är också en vikti pusselbit i kommunens proram K2020 som syftar till att öka kollektivtrafikresandet och ersätta en del av det omfattande bilresandet i denna del av Götebor. Här skall byas en tidseffektiv och attraktiv bussterminal i området. Det faktum att invånarna får ett eet resecentrum kommer förhoppninsvis att innebära att biltrafiken till och från centrala Götebor minskar. Stadsdelen är också utformad så att det år utmärkt för måna att å eller cykla. Den ekoloiska hållbarheten kommer också att bero på de materialval som örs och det uppvärmninssystem som väljs. De senaste åren har haft en snabb utvecklin inom detta område och ivit måna erfarenheter att dra nytta av. Vi kan därmed uppnå od ekoloisk hållbarhet med beprövad teknik. Ekonomisk hållbarhet Den ekonomiska hållbarheten är i hö rad avhäni av de övria hållbarheterna och vinner stort när de olika hållbarhetskriterierna år i varandra och förstärker varandra. Det handlar om drift och underhåll. Det äller investerinskostnader och intäkter, inte minst en stabil och od intäktssida som är avhäni stadsdelens attraktivitet. Kvartersformen och småskaliheten är två viktia faktorer för en lånsiktit hållbar stadsmiljö. En annan vikti faktor är en rik blandnin av verksamheter. Amhult Centrum kommer att bli ett kommundelscentrum för uppemot in vånare. Det ör att det planeras för måna olika typer av verksamheter. Bostäder kommer att finnas med en blandnin av läenhetsstorlekar. Kyrka och kontor planeras liksom en busstation centralt i området. Förutom ytterliare butiker kommer det att finnas måna olika typer av serverinar och friskvårdsanläninar som ör att stadsdelen kommer att leva över stora delar av dynet. Fördelen med en blandstad är också att man kan dubbelutnyttja en del investerinar som till exempel ator och parkerinar. Att Amhult Centrum har ca invånare i sitt omland är en od förutsättnin för handelsetab lerinar. Måna närinsidkare har också jort denna bedömnin, och intressenterna visar en lånsiktihet i sina etablerinar. Ett brett utbud av butiker och service kommer att ynna kunderna. Mitt emellan livsmedelshallarna planeras också för en alleria med kläder, skor, accessoarer och kosmetika. Amhult Centrum har oda möjliheter att bli nåot utöver det vanlia och attrahera måna typer av människor. Den kommer att få en estaltnin som svarar upp mot invånarnas krav på småskalihet. Stadsdelen kommer att ha kvaliteter som attraherar alla åldrar i form av mänskli skala, orienterbarhet, överblickbarhet, spännin, bekvämlihet, tillänlihet och valmöjliheter. Centrumet är inte bara ett butikscentrum utan ett stadsdelscentrum och därmed en livsmiljö för måna människor där de kan bo, utföra sina ärenden, äta ott, ha spännande aktiviteter och trivsamma möten. Kvaliteterna i detaljplaneområdet Amhult Centrum, etapp II kännetecknas av en stark stadsby nads idé med en tydli ambition att forma en modern blandstad där handel, kultur och bostäder samverkar. Detaljplanens antaande Detaljplanen för Amhult Centrum etapp II var utställd under perioden 13 april till 17 maj Den 29 november 2011 to Bynadsnämnden, Götebors Stad beslut om antaande av detaljplan och den 2 januari 2012 vann planen laa kraft. Kunden Bolaets kunder är ida främst närinsidkare inom handel som etablerat si på korta kontrakt i befintlia lokaler i etapp II i avvaktan på antaen detaljplan och produktionsstart. 10 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

7 W 1 B B Amhults trädårds PARK ån bod Gossbydal D n 3 x n 3 NATUR Detaljplan för AMHULT CENTRUM ETAPP 2 Hjuv iksväen Skutehaen n v 1 1 YDD vall träd B C D e parkerin n C D e 200/0 h v 1 1 x y x y LOKALGATA x u n 4 B H K 1 1 LOKALGATA C e 1200 E E B parkerin v 6 b 1 C D 1 parkerin e e 1700/300 h v 1 K H III e n 1 n 1 e e 3000/400 h n 2 v v 1 2 n 4 B H K 1 1 e e 600/0 h n 4 n 1 B H K parkerin B K 1 e 3200 b 1 n e eh 1900/0 n v v 1 5 e 2000/0 h K H P 1 e parkerin PARK ån IV n 2 GÅNGVÄG (B v 3 ) B H K u 1 1 e eh 200/0 n v 1 5 parkerin b 1 v 8 v 1 b 2 b 2 B H K 1 1 e eh 400/0 n v 1 5 LOKALGATA v 4 LOKALGATA BUSSTORG hållplats K H e e 4500/1500 u h III v 2 B H K b 1 2 b 2 e e h300/0 v 4 e 50 1 e e 3000/0 h h III cyklar e 300/0 III v 4 K H P 1 e parkerin n 2 e e 500/0 h III III J K e1 40 e 4500 BUSSTORG hållplats cyklar E 1 2 v 7 konnektionslinje P I y ej parkerin B C CD CD 1 E 1 BH 1 K 1 BK 1 BH 1 K JK KH KH 1 P P (KH 1 ) [KH 1 ] Bostäder Centrum Centrum. Vård Centrum. Vård utan bostäder Transformatorstation Bostäder. Handel och kontor medes i bottenvånin Bostäder. Kontor medes i bottenvånin Bostäder. Kontor. Handel medes i bottenvånin Verksamheter ej störande kontor Kontor. Handel Kontor. Handel medes i bottenvånin. Parkerin Parkerin Betecknin inom parantes aner användnin under huvudanvändnin Betecknin inom klammer aner användnin över huvudanvändnin SKYDD vall träd LOKALGATA [K H bro ] AMHULT 2 / Årsredovisnin

8 Möjliheter och risker Allmänt Vid nyåret pekade de ekonomiska kurvorna uppåt och optimismen var påtali. Arbetsmarknaden var od, räntorna fortsatt låa och Sveries hade välskötta finanser. Den ekonomiska och politiska situationen i vår omvärld har därefter under årets två sista kvartal ått in i en mer turbulent period. I juli 2011:s slutdaar hade skuldkrisen för ett flertal EU länder med Grekland i spetsen djupnat och tillto da för da. I början av auusti ick så botten ur aktiemarknaden, som föll med hela 16% på en dry vecka. Osäkerheten krin de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet är bekymrande och i flera euroländer väntas större finanspolitiska åtstramninar. Tillväxten i euroområdet väntas därför bli lå framöver. BNP-tillväxt Den svaa utvecklinen i euroområdet dämpar även svensk ekonomi som, efter den starka utvecklinen hittills i år, nu bromsar in. KI (Konjunkturinstitutet) pronostiserar att Sverie 2012 kommer att prälas av låkonjunktur där BNP för 2011 ökat med 4,6% (5.6% 2010) och beräknas för 2012 öka med 1,3% (SCB). Arbetsmarknaden Även orderinånen till svenska exportföreta har minskat och exporten blir svaare under Förväntninarna om en svaare efterfråan och en läre tillväxt kommer sannolikt att innebära att företaen drar ned på sina anställninsplaner varför sysselsättninen bedöms öka i en svaare takt. I november 2011 var personer i åldern år sysselsatta vilket är fler jämfört med november Antalet arbetslösa var personer vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7% (SCB). Inflation De försämrade utsikterna ör att hushåll och företa väntar med att konsumera och investera. Att hushållen oroar si för låkonjunkturens konsekvenser och bostadsmarknadens osäkerhet är nåot som för med si fortsatt höt sparande. HUI:s pronos för detaljhandelns tillväxt år 2012 sänks från 2,5 procent till 1 procents tillväxt. Den svaa efterfråan i Sverie tillsammans med de svaa omvärldsutsikterna bidrar till att inflationstrycket blir låt även framöver. Inflationstakten, det vill säa förändrinen i konsumentprisindex (konsumentprisindex KPI december 2011 var 314,78, index 1980=100) under de senaste tolv månaderna, var 2,3 procent i december (SCB), vilket är en nedån från november då den var 2,8 procent. Ränteläet Riksbankens direktion beslutade i december 2011 att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Reporäntan väntas lia kvar på en lå nivå under nästa år runt 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin krin en normal nivå. Utsikter Det mest sannolika utvecklinen bedöms vara att statsskuldkrisen i euroområdet löses under ordnade former och den akuta skuldkrisen antas å in i ett lunare skede krin sommaren När oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar, bedöms att förtroendet hos svenska hushåll och företa radvis ökar och svensk ekonomi förväntas då åter växa i en mer normal takt. (Riksbanken). Fastihetsmarknaden Fastihetsmarknaden är en spelin av den övria ekonomin och påverkas av faktorer som sysselsättnin, demorafisk utvecklin och konsumtion, realräntan, tillån till krediter och riskbenäenhet. För att få en helhetsbild av den framtida utvecklinen på fastihetsmarknaden är det därför viktit att ha en fullständi bild av den makroekonomiska utvecklinen. Utvecklin 2011 Den svenska kommersiella fastihetsmarknaden har utvecklats i linje med den överripande konjunkturen och efter en sättnin i samband med det djupa BNP-fallet 2009 har utvecklinen enerellt varit mycket od där vakanserna har pressats ned samtidit som hyror och priser har stiit. Hyresnivåerna har inte sjunkit i förväntad omfattnin efter krisen 2008 och En del av den förklarinen är sannolikt den tröhet som finns inneboende i lokalhyreskontraktens struktur och även att konjunkturen återhämtade si snabbare än förväntat. Överla är lönsamheten bättre i storstäderna än i övria landet. Det mesta tyder även på att handeln med fastiheter under 2011 kommer att uppå till cirka 100 miljarder kronor, vilket är i paritet med volymen under (Fastihetsäarna, Sveriebarometer). Transaktionsvolymernas omfattnin indikerar att trots att bankerna skärpt villkoren och ökat marinaler, så verkar de skärpta kraven inte i nämnvärd utsträcknin ha påverkat tillånen på krediter. Reional tillväxt En styrka i den lokala fastihetsmarknaden och en avörande faktor för den reionala tillväxten är en effektiv infrastruktur som möjliör en funerande varda och minimerar spilltid för resor. En effektiv infrastruktur ynnar ortens lokala närinslivet och är en vikti pusselbit i att kunna erbjuda attraktiva livsmiljöer för den växande befolkninen. Det bidrar till en befolkninstillväxt, som er ökad köpkraft och underla för ett växande och välmående närinsliv. I förlänninen en styrka i den lokala fastihetsmarknaden för såväl bostäder som lokaler. En åtärd som påår är det Västsvenska paketet som är en rad infrastruktursatsninar på kollektivtrafik, järnväar och väar för totalt 34 miljarder kronor i Göteborsreionen. I det Västsvenska paketet inår utbynaden av vä 155 till Torslanda där fokus lier på ökad framkomlihet för individer och ods och för ett hållbart och miljövänlit resande. Väen är starkt trafikerad, i enomsnitt passerar fordon per dyn. Målet är att öka andelen kollektivtrafikresor, och läns hela vä 155 ska det i framtiden finnas busskörfält som ökar tillförlitlihet och framkomlihet för bussarna. Läns vä 155 påår ida ett flertal olika delprojekt, vilka befinner si i olika skeden av byprocessen och kommer att påå under de närmaste åren. Den kommersiella fastihetsmarknaden Götebor Den positiva utvecklinen på den kommersiella fastihetsmarknaden i Götebor under 2010 har fortsatt under första halvåret 2011, både vad äller omsättnin, vakans- och hyresutvecklin. Med od befolkninstillväxt och en positiv närinslivsutvecklin har Götebor oda möjliheter för kommersiella fastihetsaktörer. Ett av de större enskilda fastihetsprojektet i Götebor är Hotel Post vid Drottnintoret och Centralstationen. Hotellet omfattar 500 rum och totalt kvadratmeter. Efter de senaste årens oda utvecklin på börsen med stiande aktiekurser och rekordresultat faller nu börsen. Placerinar i aktier prälas för närvarande av en hö risk med stora årlia variationer. Historiskt sett, har kraftia nedånar på börsen inneburit en period då direktinvesterinar i fastiheter bedöms som mindre riskfyllda placerinar än aktier. Främst har det ällt bostadsfastiheter och välbeläna kommersiella objekt med kvalitets hyresäster och säkra kassaflöden. Bostadsfastiheter Allmänt Avseende bostadsfastiheter är den största äaren kommunens bostadskoncern Förvaltnins AB Framtiden. Övria stora aktörer är Hyresbostäder i Sverie, Wallenstam, Stiftelsen Götebors Studentbostäder och Stena Fastiheter. Efterfråan på bostäder är fortsatt mycket hö och det råder akut bostadsbrist, speciellt för stadens studenter (NAI Svefa) personer var reistrerade som sökande till en hyresrätt i Götebor den sista december 2011 vid Boplats Götebor, vilket är en öknin med nästan jämfört med 2010 och av alla sökande är det 40 % som för tillfället saknar eet kontrakt. 14 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

9 Bostadsbyandet i form av ny- och ombynation har de senaste fem åren ett ett tillskott på i enomsnitt bostäder per år, varav 39 % avser bostadsrätter. Byandet har främst varit koncentrerat till stadsdelarna Lundby, Centrum och Västra Hisinen och cirka hälften av bynationen de närmsta fem åren förväntas ske i Lundby och Centrum. Kommunens pronoser pekar på en bynadstakt om bostäder per år de kommande fem åren för att sedan öka till per år under (NAI Svefa). I Torslanda äer flertalet sitt privatboende enom till överväande del villa eller radhus, alternativt bostadsrätt. De aktörer som verkar på bostadsrättsmarknaden Torslanda är främst HSB, JM och Riksbyen, där de två senaste bolaen har byt runt Amhult Centrum. Därefter följer mindre byentreprenörer som bland annat änar si åt produktion av bostäder för försäljnin och i mindre omfattnin hyresbostäder. Inen aktör kan anses som klart marknadsledande. Efterfråan på nya bostäder och lokaler påverkas främst av ekonomisk utvecklin i Götebor, de nya bostädernas läe, attraktionskraft, konsumenternas köpkraft, ränteläe samt prisbild. Den absolut viktiaste faktorn i storstadsreionerna är sysselsättnin, ränteläe och möjliheterna till bolån (Mäklarsamfundet). Bostadsrätter Konstateras kan dock att en avmattnin och prisnedån skett på bostadsmarknaden både på en, tre och tolv månader (Svensk Mäklarstatistik). Den ekonomiska oron tillsammans med ett stort utbud på den svenska bostadsmarknaden har lett fram till detta. Faktorer som talar för en återhämtnin är räntesänkninar och att utbudet verkat minska. Vidare spelar det naturlitvis roll om bostadspriserna år upp eller ner för den enskilda köparen och hur ränteläet bedöms. Fakta är dock att måna som flyttar har skäl till sin flytt. Måna intressenter köper och säljer på samma marknad, och här blir effekten för den enskilde ofta ett nollsummespel oavsett prisnivå. Snittpriset för en bostadsrätt i centrala Götebor var under perioden november 2011 ca :-/m 2, och för StorGötebor :-/ m 2 (Svensk Mäklarstatistik). Under en 12 månaders period bedöms priserna ha sjunkit med 2% (Götebor samt StorGötebor). Genomsnittspriset för en bostadsrätt i StorGötebor var närmare 1,7 miljoner kronor. Hyresrätter Situationen avseende hyresbostäder är oförändrat mycket stark. Det äller i synnerhet i storstäderna där vakanserna är obefintlia. Det beror främst på hyressättninssystemets hämmande effekt på nyproduktionen av hyresrätter, vilket lett till en utbredd brist på hyresrätter i landets tärorter. Hyrorna har varit stabila. (Fastihetsäarna Sveriebarometer). Gällande nybynation av hyresrätten måste fastihetsbolaen själva medverka till att skapa förutsättninar för produktion till en kostnad som er en avkastnin bolaets äare bedömer som rimli. Måna i de rupper för vilka bostadsbristen är störst, som enerationen födda på 90-talet och ynre barnfamiljer, har ida inte råd med de bostäder som bys, samtidit som den stora ruppen 40-talistenerationen väljer att stanna kvar i sina bostäder eftersom det är betydlit billiare än att flytta till nyproduktion. Hyresrätten är ett alternativ som i stor utsträcknin saknas i Torslanda och som kommer att ynna den sociala rörliheten inom området och bidra till ytterliare kvaliteter i etapp II Kostnadskontroll avörande vid nyproduktion Nyproduktion skall inte behöva vara lika med dyrt. Kostnadskontrollen innebär bland annat en tydlit styrd produktion i samverkan med entreprenörer. Entreprenör och beställare måste emensamt söka olika lösninar i ett samarbete för att skapa kostnadseffektiva lösninar, till exempel att öka det industriella byande och att utveckla typhusbyandet. Det är också mycket viktit att säkerställa att projekterin och produktion sker enlit plan och att kapa samtlia mellanled. Under bynationsperioden kan undermåli planerin leda till försenin, ökade kostnader och otillräckli kundanpassnin. Höa markpriser och låndrana detaljplaneprocesser tenderar till att ytterliare späda på kostnaderna. Anmärkninsvärt är det lapp som finns mellan det som en kommun konstaterar skulle behöva byas och vad som de facto bys. En ytterliare parameter är att bya läenheter där människor kan bo bekvämt på färre kvadrat och med individuell enerimätnin. Amhult 2 arbetar fokuserat med att få yteffektiva planlösninar på bostäderna där kostnadsfokus inte skall påverka den oda arkitekturen. Där det primära är en stramt hållen byprocess och att husen bys rätt första ånen. Intressanta exempel har producerats där entreprenörer i samarbete har ställt si fråan Hur vill vanlia människor bo och vad kan de betala och utifrån denna vision producerat yteffektiva välplanerade bostäder. Individuell enerimätnin Ett vinnande koncept kan också vara att producera enerieffektiva hus. Detta innebär bland annat individuell enerimätnin. Hyresästen skall kunna påverka sina driftskostnader enom att relera sin vatten-, värme- och elförbruknin. En femtedel av Sveries totala enerianvändnin år åt till att värma bostäder och lokaler. Enerieffektiviserinen inom fastihetssektorn blir därför allt viktiare i en tid där enerifråorna står i fokus. Hur den som bor i en fastihet använder eneri är av stor betydelse för hela fastihetens enerianvändnin. Genom att mäta och debitera enerianvändninen individuellt kan den enskilda hyresästen eller bostadsrättsinnehavaren es incitament att hushålla med värme och varmvatten. Amhult 2:s rambeskrivninar stipulerar att kommande bostadsrätter i Amhult produceras yteffektivt och med väl hållen standard, men utan onödi lyx. Likaså lyfts det produktionskrävande och kostsamma tillvalsmomentet bort. Kommersiella hyresfastiheter Balder, Dilientia, Eklandia (Castellum), Lundbers, Vasakronan och Wallenstam är stora äare på den kommersiella marknaden i Götebor. Den positiva utvecklinen på den kommersiella marknaden i Götebor under 2010 har fortsatt under första halvåret av 2011, både avseende omsättninsvolym, uthyrninsrad och hyresutvecklin. Det råder främst en od efterfråan på moderna kontor i stadens AA- och A-läen (NAI Svefa). Förutom kommunen är Akademiska hus, Chalmersfastiheter, Vasakronan och Västfastiheter stora äare av specialfastiheter. Ett av kommunens mer aktiva förvaltninsbola är Hiabruppen, vilka äer en betydande andel av stadens offentlia bynader (NAI Svefa). Gällande aktörer i Torslanda är måna privata företaare vilka äer de fastiheter där bolaets verksamhet bedrivs. SAR fastiheter äer och förvaltar fastiheten f.d. amla ankomsthallen inom detaljplaneområdet Amhult Centrum, etapp II. ICA Maxi Fastihets AB äer fastiheten där ICA Maxi bedriver sin verksamhet med försäljnin av dalivaror. Krin Torslanda Tor äs fastiheterna av fastihetsbolaet Balder. Götebors Stad äer vidare mark i Amhult Centrum, etapp II. Utsikter för handeln 2012 Försäljninstillväxten i detaljhandelsbranschen är för helåret 2011 positivt, både mätt i försäljninsvärde och i antalet varor, men ökninstakten är läre. HUI:s har sänkt sin pronos för detaljhandelns tillväxt 2012 till 1% tillväxt. Detta kan naturlitvis påverka investerinsviljan hos de kommersiella aktörer som är intressenter av lokaler i Amhult Centrum etapp II. Man måste dock beakta att dalivaruhandeln utvecklas relativt väl i låkonjunktur. I låkonjunktur förändras hushållens fokus från exempelvis restauranbesök till en mer återhållsam matkonsumtion, nåot livsmedelshandeln kan vinna på. Även sporthandelns och hälsotrenden är stark och tycks inte påverkas i nämnvärd omfattnin av en försvaad konjunktur. 16 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

10 Handelsområdet Amhult Centrum För att skapa handelsområdet Amhult Centrum, etapp II med bärkraft väl rustad för framtiden finns nåra repp som betecknas som avörande för områdets framån. En stark identitet, tydlihet och nya repp. Särskilt viktit är att handelsplatsen funerar väl, har od parkerin och en stark hyresästmix (Jones Lan Lasalle). Det är viktit att kundflödet maximeras i tydlia ånstråk där kunderna lätt kan passera enom bynaderna och där man minimerar B- och C-läen. Handelsplatserna behöver också tydli information och tydli varumärkesplacerin. Svenska handelsplatser är mona och domineras av ett relativt litet antal kända kedjor. Detta särskilt i avseendet kläder, möbler och livsmedel. Amhult Centrum, etapp II är en del av ett större utvecklinsprojekt och med mer karaktär av stadsförnyelse med bostäder, kultur och kommersiell handel som en intererad del. Det er positiva effekter för de boende och besökare samtidit som det stärker marknadsplatsen och skapar en attraktiv stadsmiljö. Amhult Centrum kommer att kunna erbjuda månfald, konkurrens och en od handels- och servicestruktur. Detaljplanens antaande Götebors Stad ställde i april 2011 ut detaljplanen under fyra veckor och den 29 november 2012 fattade Bynadsnämnden i Götebor Stad beslut om antaande. Efter att detta protokoll justerats var överklaande tiden 3 veckor. Planen vann därefter laa kraft den 2 januari Arbetsplaner 2012 kommer därmed att prälas av ett intensivt projekterinsarbete för att få till stånd den initiala produktionen och därtill kommande finansierinsbehov. Arbete påår nu främst med att planera för bynationer av exempelvis infrastruktur och mediastråk. Detta innebär att befintlia hallar och industribynader på bolaets fastiheter skall nedmonteras och bortforslas. Även arbete med lantmäteriförrättninar för att bilda de olika kvarteren påår under årets första månader. I arbetet med planerad produktion ser vi det som en preliminärt möjli stratei att inledninsvis bebya kvarter P (handel) och K (bostäder). Tillsammans med vår bynationskonsult arbetar vi på att få till stånd en effektiv och kompetent ramhandlinsrupp. Som fastihetsäare handlar Amhult 2 upp entreprenaden samtidit som bolaet parallellt förhandlar med blivande hyresäster av kommersiella lokaler, och hyresästanpassnin skall samordnas med bynationen. Bolaet skall tidit under utvecklinsprojektet teckna avtal med blivande hyresäster för att inte bya på spekulation. Detta innebär även att den lånsiktia finansierinen kan säkras upp och att avkastninen för projektet kan konkretiseras. Som hyresvärd bör bolaet beakta att hyreslastiftninen alltid bedömer hyresästen som den svaare parten och att flera bestämmelser är tvinande och ej kan avtalas bort till hyresästens förmån. Riskerna kan i de flesta fall samordnas enom att hyreskontrakten samordnas med entreprenadkontrakten. Ett annat sätt att möta denna risk är att i hyreskontrakten föreskriva en flytande tillträdesda, förhandlinsmässit kan dock sällan denna möjlihet öras helt öppen. För att minimera dessa risker i projektet Amhult Centrum, etapp II skall bolaet söka samordna sina avtalsförhandinar med entreprenören respektive den blivande hyresästen. Amhult 2:s fastihetsprojekt är vidare den typ av stora projekt som kan lämpa si för så kallade samverkansprojekt där beställare och entreprenör emensamt etablerar en sund riskfördelnin. I detta arbete inom ramen för förprojekterin av området är samarbetet med projekterinsruppen mycket viktit. Finansierin Amhult 2:s stratei har sedan start varit att belåninsraden i projektet skall vara ca 60%. Övri finansierin skall ske enom nyemissioner, nya investorer och försäljninar av en del av bostäderna som bostadsrätter. Styrelsens bedömnin är dock att ina emissioner kommer att enomföras under Ränteläet 2012 bedöms fortlöpande som stabilt där Riksbanken sänkte reporäntan i december 2011 med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Reporäntan väntas lia kvar på en lå nivå under nästa år runt 2 procent. Räntenivåerna är ivetvis en vikti faktor i projekterinsplanerinen och kommer löpande bevakas. Övria risker Amhult 2 Amhult 2 är enom sin verksamhet exponerad för olika risker. En del av de affärsmässia och finansiella risker som Amhult 2 exponeras mot lier utanför koncernens kontroll, såsom sysselsättnin, inflation och myndihetsbeslut. Ett övrit riskområde i Amhult 2:s verksamhet hör samman med projektutvecklin, dessa minimeras bl.a. med utformandet av arbetsprocesser i ramhandlinar. Bolaets oranisation, med få beslutsfattare, och därmed följande korta beslutsväar, er oda möjliheter till flexibilitet när bolaets förutsättninar ändras. Amhult 2.s finansierinsverksamhet och exponerin för finansiella risker har tidiare varit beränsad och prälats av lå risknivå. I och med beslutet att placera en del av överlikviditeten i värdepapper har risken ökat vilket beskrivs i stycket avseende kortfristia placerinar/ handel med värdepapper.bolaets verksamhet finansieras i sin helhet med eet kapital. Behov av framtida finansierin bedöms främst uppstå vid bynation av Amhult Centrum, etapp II och finansieras via bland annat nyemissioner. Ina emissioner är planerade under Affärsmässia risker Avses främst risker inom förvaltninsverksamheten, värdepappershandel och kommande projektutvecklin. Eventuella risker skall analyseras och bedömas på ett medvetet och kontrollerat sätt och i varje enskilt fall skall bedömnin öras om risken är motiverad. Administrativa risker Risker i företaets administrativa arbete skall beränsas till ett minimum. Beränsninen sker enom väl utbildad personal och etablerade arbetsprocesser. Inköp av administrativa tjänster via konsulter där bolaet saknar kompetens är också en del av företaets riskberänsnin. Beroende av nyckelpersoner Amhult 2 är ett litet bola med nyckelpersoner som har ett stort ansvar i bolaets utvecklin och lönsamhet. En eventuell förlust av nyckelpersoner är ett avbräck i bolaets dalia verksamhet men har inen lånsikti effekt på koncernens framtida intjäninsförmåa och lönsamhet. Förtroenderisker Med förtroenderisker avses risken för neativ påverkan på bolaets anseende och minskat förtroende för bolaet hos allmänhet och äare. Bolaet är ett lokalt verksamt, mindre bola arbetande på en känd marknad och eftersträvar en lå risk. Viktit är personalens aerande och kunskap och beränsnin sker främst enom ett påående arbete med utbildnin av medarbetarna och arbete med värderinar och företaskultur. Möjliheter och risker i kassaflödet s kassaflöde i den löpande verksamheten är förhållandevis stabilt över tiden och periodiskt under året med i huvudsak månadsvisa hyresinbetalninar. Överskottslikviditet har placerats i bank på kort bindninstid eller i finansiella instrument. Större kunder intäkter/kreditrisk Risken beränsas främst enom att kreditupplysninar enomförs på samtlia hyresäster innan avtal skrives. Borensåtaande krävs vid vissa hyresavtal. Kreditupplysninar örs även på vissa nya kunder och leverantörer. har kundfordrinar som till stor del avser hyresfordrinar. Dessa är exponerade för en kreditrisk. 18 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

11 Den finansiella tillån som innehåller kreditrisk är kundfordrinar med ett bokfört värde om 518 TSEK. Löptiden uppår till 30 daar. Då Amhult 2 endast har korttidskontrakt finns en risk att kunder väljer att inte förnya kontrakten. Samtlia kontrakt understier 10% av de totala hyresintäkterna. Skatter Amhult 2 påverkas av politiska beslut rörande nivån på företasbeskattnin, fastihetsskatt samt tolkninen av skattelastiftninen. Framtida ändrinar av reler och tolkninar skulle kunna medföra att bolaets position förändras såväl i positiv som i neativ riktnin. Amhult 2:s försäljnin inom administration har också tre större kunder som motsvarar 100% av de totala administrationsintäkterna. Finansiella risker avseende kortfristia placerinar / handel med värdepapper Finansiella risker avseende kortfristia placerinar består främst i att placerinarna minskar i värde, risken minskar dock då bolaet endast har korta placerinar på en likvid marknad där man kan å ur placerinarna på daen. Finanspolicy Finansverksamheten styrs enom en av styrelsen fastställd finanspolicy. Finanspolicyn aner överripande reler för hur finansverksamheten i Amhult 2 AB med dotterbola skall bedrivas. Den aner hur ansvaret för finansverksamheten skall fördelas, vilka finansiella risker koncernen är beredd att ta samt hur riskerna skall beränsas. Den skall även funera som välednin i det dalia arbetet för personalen inom ekonomiavdelninen. Finanspolicyn skall hållas löpande uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden inom företaet och på de finansiella marknaderna. Årlien skall en reviderin av listan över odkända placerinar samt listan över odkända motparter öras. Placerin får ske i instrument utfärdade av den Svenska Staten och statlia verk, Svenska Hypoteksinstitut, banker och institut enlit policyn samt i instrument noterade vid auktoriserad marknadsplats och på AktieToret. Placerin får endast ske i värdepapper på den nordiska marknaden. Den totala investerinssumman avseende värdepapper får maximalt uppå till 13 Mkr. Som motparter vid köp och försäljnin av värdepapper, inkl. derivatinstrument, likviditetsförvaltnin, värdepappersförvarin i depå och inående av swapavtal odkänns endast i banker enlit policyn och instrument med motpartsratin läst A-. Aktieoptioner får köpas samt ställas ut. Ränteoptioner får köpas men ej ställas ut. Köp av en option skall vara relaterat till en affärstransaktion eller ett projekt. En utestående köpt option får kvittas enom motvänd affär. Ränteswapavtal får inås i syfte att förändra koncernens räntestruktur. Ränteterminskontrakt får tecknas då detta relateras till en affärstransaktion eller till ett projekt. Fastihetskostnader Driftskostnader utörs till stor del av kostnader för el, renhållnin, värme och vatten. Merparten av kostnaderna debiteras hyresästerna, således är exponerin mot förändrin av kostnaderna på kort sikt relativt beränsad. Fastihetsskatten är en statli skatt baserad på fastiheternas taxerinsvärde och är helt avhäni av politiska beslut, såsom skattesats och fastställande av taxerinsvärde, vilket Amhult 2 inte kan påverka. Även fastihetsskatten vidaredebiteras hyresästerna förutsatt att ytan inte är vakant, då fastihetsäaren får bära kostnaden själv. Räntekostnader saknar lånfristia skulder. Ränterisken är under nuvarande förutsättninar obefintli. För att beränsa ränterisken får den enomsnittlia räntebindninstiden på utestående placerinar ej överstia 18 månader. Låneskulder har ina lånfristia låneskulder, endast kortfristia leverantörsskulder. Vid upplånin av belopp på 10 MSEK eller mer skall minst tre lånivare tillfråas innan avslut sker. Skuldernas enomsnittlia räntebindninstid skall vara mellan 1 och 4 år. Amhult 2 AB:s lån bör ha en konverterinsstruktur som innebär att ränteförfall under varje enskilt år ej överstier 25% av totala lånestocken. Redovisade leverantörsskulder uppår till 191 TSEK och har en löptid om 30 daar. Valutarisk Amhult 2 AB har i sin verksamhet SEK som kontraktsvaluta. Skulder i andra valutor än SEK får ej förekomma annat än efter beslut av styrelsen. Detta äller även valutaswapavtal. har endast fastiheter och kunder i Sverie och är inte exponerad för nåon valutarisk. Möjliheter och risker i värden Fastiheternas värde På rund av den ändrade definitionen av förvaltninsfastiheter i IAS 40 har Amhult 2 AB fr o m 2009 överått till att redovisa koncernens fastiheter till verklit värde. Fastiheternas verklia värde har fastställts till 180 Mkr enom en värderin utfört av Värderinsinstitutet i Sverie AB. Värderinen är utförd per Värderinen baseras på avkastninsmetoden och kalkylen innebär en analys av framtida betalninsströmmar som innehavet förväntas enerera under kalkylperioden. Vidare framräknas ett avkastninsbaserat nuvärde baserat på periodens betalnetto, det ena kapitalet av restvärdet vid kalkylperiodens slut samt lånat kapital med värdetidpunkten. Noteras bör att värderin alltid innehåller ett mått av subjektivitet och det slutiltia korrekta värdet på en tillån erhålls först när en faktisk affär enomförs av oberoende parter på en fri marknad. Sammanfattninsvis leder detta fram till att hänsyn bör tas till ett visst osäkerhetsmoment vid bedömninar baserade på det värde som fastställts vid värderinen. Finansiell risk Amhult 2 AB skall enlit den av styrelsen beslutade strateiska planen bedriva finansiell verksamhet för att e företaets affärsverksamhet de finansiella resurser som vid varje tidpunkt är nödvändia. Amhult 2 AB:s tillånar, i huvudsak bestående av fastiheter och likvida medel, skall ses som en lån investerin. Därav följer krav på en lånsikti syn på dessa tillånars finansierin. Samtidit skall hänsyn tas till kreditmarknadens kommersiella syn på fastihetsfinansierin. För att projekterin av fastiheterna skall kunna ske krävs att det finns en funerande finansiell marknad. Projekterin kommer ej att ske förrän finansierin och räntenivå är säkerställd. 20 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

12 Aktien Amhult 2-aktien Amhult 2 verkar för att bolaets aktie skall ha en sta bil och positiv kursutvecklin med bästa möjlia lik viditet samt att bolaets aerande skall utå från ett lånsiktit perspektiv. Amhult 2:s aktie är noterad på AktieTorets lista. Information till kapitalmarknaden Amhult 2:s mål är att förse kapitalmarknaden med öppen och transparent finansiell information. Samtlia finansiella rapporter publiceras via AktieTorets IR-tjänst och läs därefter ut på bolaets hemsida. Bolaet rapporterar också fortlöpande om bolaets operativa verksamhet på hemsidan en ån i månaden under fliken månadsrapporter. Aktieinformation Aktienamn: Amhult 2 B / Kortnamn: AMH2 B ISIN-kod: SE / OrderBookID: Handelstyp: Kontinuerli Handel / Handelslista: MM Aktietoret-cotr Kvotvärde: 20,00 kr / Handelspost: 200 Aktiestruktur Aktiekapitalet i Amhult 2 uppår till SEK. Amhult 2 hade per årsskiftet ( ) aktier fördelade på A-aktier och ( ) B-aktier. Varje A-aktie berättiar till tio röster per aktie medan varje B-aktie berättiar till en röst per aktie. Aktierna har lika rätt till Amhult 2:s tillånar och resultat. Amhult 2 innehar ina ena aktier. Emissioner Ina emissioner har enomförts under Konvertibler och optionsproram Ina konvertibler eller optionsproram finns i Amhult 2. Äarstruktur Per den 31 december 2011 uppick antalet ak tie äare i Amhult 2 till 585 stycken aktieäare. Likviditetsaranti Amhult 2 utså den 17 december 2008 Aktie Invest till likviditetsarant för Amhult 2:s B-aktie. Styrelsens målsättnin med likviditetsarant är en läre investerinskostnad och minskad risk för investerare i handel med aktien. Totalt har aktier bytt äare under bokslutsåret vilket motsvarar ca 10,39% av enomsnittlit antal utställda B-aktier, st. I enomsnitt har ca aktier bytt äare per handelsda. Kursutvecklin och omsättnin Genomsnittspris per handelsda ste från den 3 januari 2011, 19,60 kronor till 22,80 kronor den 30 december Kursen (senast betalt) på bokslutsdaen 22,80 kronor, motsvarar ett börsvärde på kronor. Hösta avslut under räken skaps året noterades den 14 april ,50 kronor och lästa avslut noterades den 17 februari 19,10 kronor. Genomsnittskursen under bok slutsåret har varit 22,33 kronor. Börskursen för Amhult 2 AB kan följas dalien på bolaets hemsida eller på och andra nyhetsmedia med elektronisk information. Aktieutdelnin Resultat per aktie före och efter utspädnin är 0,33 SEK (0,41) baserat på ett vät enomsnitt på antalet utestående aktier, ( ) st. Amhult 2 har som utdelninspolicy att minst 50% av årets resultat skall lämnas i utdelnin efter färdiställande av området Amhult Centrum, etapp II. Med hänsyn taen till koncernens investerinsbehov inför bynation av Amhult Centrum, etapp II föreslår styrelsen inen utdelnin för verksamhetsåret Investor Relation Amhult 2:s information till aktieäarna es via årsredovisnin, bokslutskommuniké, kvartalsrapporter, pressmeddelanden samt bolaets hemsida www. amhult2.se. På hemsidan finns samtlia rapporter och pressmeddelanden. Här publiceras även bolaets månadsrapporter krin månadens arbete i koncernen. Aktieutvecklin 2011 Graf med slutkurser (blå kurva) och volymer (röda staplar). Aktiebok Bolaets aktiebok kontoförs av Euroclear Sweden AB, Box 7822, Stockholm, som reistrerar aktierna på den person som innehar aktierna. Aktiekapitalets utvecklin År Händelse De tio största aktieäarna per 31 december 2011 Öknin av Öknin av Totalt antal Totalt antal Totalt antalet aktier aktiekapitalet A-aktier B-aktier aktiekapital 2004 Bolasbildnin Nyemission Nyemission Namn Innehav Röster i % Tipp Fastihets AB ,19% Mjöbäcks Entreprenad Holdin AB ,26% Livförsäkrins AB Skandia (publ) ,52% Försäkrinsaktiebolaet, Avanza Pension ,46% Kap Farvel AB ,37% Lindström, David ,28% Hovås Företascenter AB ,22% Pelaro Billeasin Pensionsstiftelse ,22% Heer, Max ,21% Nordnet Pensionsförsäkrin AB ,19% 22 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin

13 Styrelsen Eiil Jakobsen Ordförande Styrelseledamot sedan VD Tipp Fastihets AB, sjökapten. Tidiare VD i Flyin Enterprise AB. Aktieinnehav enom bola och närstående: aktier. Alf Lindqvist Ledamot Styrelseledamot sedan Utbildnin: Jur.kand. Advokat och VD i Advokatfirman Alf Lindqvist KB. Aktieinnehav enom bola: aktier. Anders Wenholm Ledamot Styrelseledamot sedan Utbildnin: Civilekonom. Ekonomichef på Cyrba AB. Styrelseordförande och huvudäare i Pelaro AB koncernen. Styrelseordförande i K A Olsson & Gems AB. Huvudman i Sparbanken Alinsås. Eet innehav: aktier enom närstående. Maria Nord Johannesson VD Utbildnin: Samhällsvetare. Info-ansvari i Flyin Enterprise AB VD-assistent i Skyways Enterprise AB Vice VD Amhult 2 AB Eet innehav: aktier Peter Ericsson Revisor Auktoriserad revisor, deläare i BDO Götebor AB. 24 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

14 Bolasstyrnin Lastiftnin och bolasordnin Amhult 2 AB (publ) har att tillämpa svensk aktiebolasla och de reler som följer av att aktien är noterad på AktieToret. Amhult 2:s styrelse och lednin strävar efter att leva upp till de krav som AktieToret, Finansinspektionen, aktieäare och andra intressenter ställer på bolaet. Främst sker detta enom öppenhet och tillänlihet och vi använder oss av ett flertal informationskanaler för att nå ut till samtlia berörda såsom exempelvis bolaets een hemsida med där publicerade månadsrapporter, AktieTorets hemsida och via pressmeddelanden. Amhult 2 skall i sin verksamhet även följa de bestämmelser som finns anivna i bolaets bolasordnin, vilken finns att hämta på bolaets hemsida alternativt på AktieTorets hemsida Styrelse Amhult 2 AB:s styrelse skall bestå av läst tre och höst sex ledamöter. Amhult 2:s styrelse består av tre av årsstämman valda ledamöter; Alf Lindqvist, Eiil Jakobsen, samt Anders Wenholm. Styrelsens ordförande är Eiil Jakobsen. Verkställande direktören är föredraande i styrelsen. Tjänstemän i bolaet deltar vid styrelsens sammanträden som föredraande i särskilda ärenden. Amhult 2:s styrelseordförande är huvudäare i bolaet enom företasinnehav. Det betraktas som en stor fördel för Amhult 2 att styrelsens ordförande har ett lånsiktit intresse i företaet och också enom sin låna erfarenhet av förädlin och förvaltnin av fastiheter es möjlihet att styra projektet enlit bolaets visioner och affärsidé. Styrelsens och VD:s ansvar Utöver att svara för bolaets oranisation och förvaltnin är styrelsens viktiaste uppift att fatta beslut i strateiska fråor. Generellt äller att styrelsen behandlar fråor av väsentli betydelse såsom fastställande av arbetsordnin och VD-instruktion, fastställande av strateiplaner, beslut om förvärv och försäljnin av fastiheter samt beslut om större investerinar. Styrelsen följer den arbetsordnin som antos vid styrelsemöte den 13 april 2011 och de instruktioner som utfärdats avseende arbetsfördelninen mellan styrelsen och verkställande direktören. Mötenas inriktnin är bestämd i förvä. Styrelsen svarar för bolaets oranisation och förvaltninen av dess aneläenheter. Styrelsen skall se till att oranisationen är utformad så att bokförinen, medelsförvaltninen och ekonomiska förhållanden i övrit kontrolleras på ett betryande sätt. Styrelsen skall fortlöpande kontrollera bolaets ekonomiska situation så att styrelsen kan fullfölja den bedömninsskyldihet som följer av la, noterinsreler och od styrelsesed. VD ansvarar för bolaets löpande förvaltnin och att beslut fattade av styrelsen verkställs. VD tar fram beslutsunderla inför styrelsemöten, föredrar ärenden och motiverar sina försla till beslut och åtärder. Den verkställande direktören i bolaet är ansvari för att tillse att de beslut och riktlinjer som styrelsen fattar och drar upp för bolaets verksamhet implementeras. Ny arbetsordnin skall antas vid styrelsens första sammanträde efter årsstämman. Styrelsen i bolaet skall bl.a. dra upp de strateiska riktlinjerna för bolaets verksamhet. Efter årsstämman skall styrelsen hålla konstituerande sammanträde, varvid styrelsens ordförande skall väljas och beslut fattas om firmatecknin, fastställande av arbetsordnin för styrelsen och instruktion för den verkställande direktören, fördelnin av styrelsearvode samt fastställande av datum för styrelsemöten under tiden fram till nästa konstituerande styrelsemöte Styrelsen skall normalt hålla fyra möten per kalenderår. Till styrelsen kan medarbetare kallas för föredranin eller sakkunni belysnin av enskilda ärenden. Till styrelsens möten skall samtlia styrelseledamöter och styrelsesuppleanter kallas. Kallelse, daordnin och skriftlit underla för beslut och rapporter skall sändas ut av verkställande direktören och på uppdra av ordföranden senast en vecka före styrelsemötet. Ordföranden ansvarar för att det vid varje styrelsemöte förs protokoll. Protokoll skall numreras samt ane vilka som varit närvarande, fattade beslut och det underla som kan bedömas ha varit av betydelse för beslutet. Varje ledamot har rätt att till protokollet foa avvikande menin. Ordförandens ansvar Styrelseordföranden följer verksamhetens utveck lin och ansvarar för att övria ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet skall kunna utövas i enlihet med aktiebolaslaen och bolasordninen. Styrelseordföranden följer också bolaets löpande utvecklin enom återkommande kontakter i strateiska fråor. Det ålier styrelsens ordförande att följa bolaets utvecklin enom kontakter med verkställande direktören, samt att tillse att styrelseledamöterna fortlöpande informeras om bolaets ställnin, ekonomisk planerin och utvecklin. Vidare ålier det ordföranden att kalla till styrelsemöten och vara ordförande på desamma samt att beakta jävsbestämmelserna i aktiebolaslaen vid handlänin av ärenden. Slutlien ålier det ordföranden att se till att arbetsfördelninen mellan styrelsens ledamöter upprätthålls, att samråda med verkställande direktören i strateiska fråor och att upprätta daordnin för och utfärda kallelse till styrelsens sammanträden. Styrelsens arbete 2011 Under räkenskapsåret hade styrelsen fem protokollförda möten. De fråor som diskuterats är bl.a. arbetet krin detaljplanen samt exploaterins- och markbytesavtal med Fastihetskontoret och placerin av överlikviditet i finansiella instrument. Ersättninsutskott Ersättninskommittén bereder belönins- och ersättninsfråor och föredrar dessa inför övria medlemmar inför beslut. Amhult 2:s ersättninskommitté består av Alf Lindqvist. Nominerinskommitté Nominerinskommittén består av styrelseordförande och Alf Lindqvist som har i uppdra att inför kommande årsstämma bereda och lämna försla på styrelsens sammansättnin. Ersättninar till styrelsen Styrelsens arvode beslutas av bolasstämman. Ersättninar till styrelseledamöter som ej är anställda i bolaet, Anders Wenholm och Alf Lindqvist, har utått med TSEK vardera. Styrelsens ordförande, Eiil Jakobsen, är anställd i bolaet och lön har utått med 305 TSEK. Det finns inet avtal om uppsäninslön eller avånsvederla till VD. Nåra optionsavtal finns ej i bolaet. Revisorsarvode utår mot löpande räknin. Revision Auktoriserad revisor Peter Ericsson på BDO Götebor KB utför revision i Amhult 2. Revisorns arvode utår enlit löpande räknin för räkenskapsåret. Gransknin av årsbokslut och årsredovisnin örs under december-februari. I samband med halvårsrapporten örs även en översiktli ransknin. och om rätt att delta samt rösta i stämman, daordnin med de ärenden som skall behandlas och information om föreslaen utdelnin. Protokoll från stämman tillhandahålls aktieäare som beär så samt finns tillänlit på bolaets hemsida. Försla från styrelsen inför årstämman 2012 Punkt 9 Aktieäare som representerar mer än 90% av bolaets röster har föreslait omval av ordinarie ledamöter Alf Lindqvist, Eiil Jakobsen och Anders Wenholm. Styrelseledamots uppdra äller intill dess att nästa årsstämma har avhållits. Styrelsens arbetsordnin Styrelsen i Amhult 2 AB (publ) har i enlihet med aktiebolaslaens föreskrifter och med beaktande av ällande bolasordnin, upprättat en arbetsordnin för sitt arbete. Till arbetsordninen har foats instruktioner till den verkställande direktören. Arbetsordninen har antaits av styrelsen den 13 april 2011 och skall årlien ses över. Årsstämman 2012 Kallelse till ordinarie årsstämma utfärdas tidiast sex och senast fyra veckor före stämman. Kallelsen innehåller upplysninar om anmälan 26 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011

15 Ekonomisk översikt Sammanfattnin Hyresintäkter uppick till TSEK (2 606) med en enomsnittli uthyrninsrad om 64% (88%). Resultatet uppick till 959 TSEK (1 808). Det enomsnittlia resultatet är läre för räken skapsåret 2011, vilket främst beror på läre hyresintäkter. Administrationsintäkterna uppick till TSEK (1 218). Resultatet uppick till -56 TSEK (13). Det enomsnittlia resultatet är nåot sämre för räkenskapsåret 2011, vilket främst beror på ökade kostnader. Intäkter från fastihetsunderhåll uppick till 0 TSEK (606). Resultatet uppick till 0 TSEK (-36). Från och med året 2011 bedriver bolaet inte länre fastihetsunderhåll. Intäkter värdepapper uppick till TSEK (24 011). Resultatet uppick till TSEK (2 507). Det enomsnittlia resultatet är läre för räkenskapsåret 2011 vilket främst beror på en vikande aktiemarknad. Rörelseresultatet uppår totalt till TSEK (2 379). Rörelseresultatet är läre för räkenskapsåret Detta beror främst på handeln med värdepapper. Värdeförändrin på fastiheter uppick under året till TSEK (-82) till följd av den ändrade definitionen av IAS 40 av förvaltninsfastiheter vilket får till följd att fastiheterna i år redovisats till verklit värde. Fastihetsbestånd Den 31 december 2011 uppick Amhult 2:s fas tihetsbestånd till TSEK ( ). Under året har det investerats för totalt 252 TSEK (82), hela beloppet, 252 TSEK (82), avser ny-, till- och ombynation. Flerårsjämförelse, koncernen* Nettoomsättnin (TSEK) Resultat efter finansiella poster (TSEK) Resultat i % av nettoomsättninen (TSEK) Balansomslutnin (TSEK) Soliditet (%) Avkastnin på eet kapital (%) Avkastnin på totalt kapital (%) Kassalikviditet (%) Substansvärde per aktie (SEK) ,8% ,0% -1,4% -1,2% 525,5% 41, ,2% ,1% 1,4% 1,2% 1 630,4% 41, ,4% ,7% 2,1% 0,7% 1 564,7% 40, / ,6% ,2% 1,5% 1,4% 1 801,8% 27, / ,5% ,8% 28,0% 27,5% 2 082,0% 26,37 Flerårsjämförelse, moderbolaet* Nettoomsättnin (TSEK) Resultat efter finansiella poster (TSEK) Resultat i % av nettoomsättninen (TSEK) Balansomslutnin (TSEK) Soliditet (%) Avkastnin på eet kapital (%) Avkastnin på totalt kapital (%) Kassalikviditet (%) ,1% ,4% -1,9% -2,2% 1 907,3% ,9% ,7% 0,8% 0,8% 2 244,8% ,6% ,6% 1,2% -0,4% 2 944,6% 2007/ ,1% ,0% -0,2% -0,2% 3 830,4% 2006/ ,0% ,3% 28,2% 27,9% 4 684,3% *Definitioner av nyckeltal, se tilläsupplysninar Resultatdisposition Försla till disposition av bolaets vinst Till årsstämmans förfoande står Balanserad vinst Årets förlust Styrelsen föreslår att: i ny räknin överföres Beträffande bolaets resultat och ställnin i övrit hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkninar med tillhörande tilläsupplysninar och bokslutskommentarer. AMHULT 2 / Årsredovisnin

16 s rapport över totalresultat TSEK Not Nettoomsättnin Driftskostnader Bruttoresultat Försäljninskostnader Administrationskostnader Rörelseresultat 2,3,4, Resultat från finansiella poster Övria ränteintäkter och liknande resultatposter Övria finansiella intäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Värdeförändrinar fastiheter Årets resultat Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt Årets resultat Poster som påverkar totalresultat 0 0 Årets totalresultat Då ina minoritetsintressen förelier är hela resultatet hänförlit till moderbolaets aktieäare. Data per aktie Genomsnittlit antal aktier st st Resultat efter skatt i kr per aktie före och efter utspädnin är 0,33 0,41 s rapport över finansiell ställnin TSEK Not TILLGÅNGAR Anläninstillånar Förvaltninsfastiheter Bynader och mark Inventarier, verkty och installationer Finansiella anläninstillånar Andelar i koncernföreta Uppskjuten skattefodran Summa anläninstillånar Omsättninstillånar Varulaer m.m. 12 Laer av omsättninsaktier Kortfristia fordrinar Kundfordrinar Fordrinar hos koncernföreta Övria fordrinar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättninstillånar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eet kapital hänförlit till moderbolaets aktieäare 13 Aktiekapital Reserver Balanserad vinst Årets resultat Summa eet kapital Lånfristia skulder Uppskjuten skatteskuld Summa lånfristia skulder Kortfristia skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföreta Aktuell skatteskuld 0 18 Övria skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristia skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Fastihetsinteckninar Laer av värdepapper Ansvarsförbindelser Ina Ina Summa ställda säkerheter AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin

17 s rapport över kassaflöden TSEK Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justerinar för poster som inte inår i kassaflödet Erhållen ränta m.m Erlad ränta -5-3 Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändrinar av rörelsekapital Kassaflöde från förändrinar av rörelsekapital Minsknin(+)/öknin(-) av varulaer/påående arbete Minsknin(+)/öknin(-) av kundfordrinar Minsknin(+)/öknin(-) av fordrinar Minsknin(-)/öknin(+) av leverantörsskulder Minsknin(-)/öknin(+) av kortfristia skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investerinsverksamheten Förvärv av bynader och mark Förvärv av inventarier, verkty och installationer Kassaflöde från investerinsverksamheten Kassaflöde från finansierinsverksamheten Koncernbidra 0 0 Förändrin av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut s resultaträknin TSEK Not Nettoomsättnin Driftskostnader Bruttoresultat Försäljninskostnader Administrationskostnader Rörelseresultat 2,3,4, Resultat från finansiella poster Övria ränteintäkter och liknande resultatposter Övria ränteintäkter från koncernföreta Övria finansiella intäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt Årets resultat Poster som påverkar totalresultat 0 0 Årets totalresultat Då ina minoritetsintressen förelier är hela resultatet hänförlit till moderbolaets aktieäare. s rapport över förändrin i eet kapital Antal Aktie- Balanserat Totalt eet KONCERNEN, TSEK aktier kapital Reserver resultat kapital Data per aktie Genomsnittlit antal aktier st st Resultat efter skatt i kr per aktie före och efter utspädnin är -0,37 0,158 Eet kapital Årets resultat Eet kapital Emission Årets resultat Eet kapital Årets resultat Eet kapital Årets resultat Eet kapital Årets resultat Eet kapital AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin

18 s balansräknin TSEK Not TILLGÅNGAR Anläninstillånar Materiella anläninstillånar Bynader och mark Inventarier, verkty och installationer Finansiella anläninstillånar Andelar i koncernföreta Uppskjuten skattefodran Summa anläninstillånar Omsättninstillånar Varulaer m.m. Laer av omsättninsaktier Kortfristia fordrinar Kundfordrinar Fordrinar hos koncernföreta Övria fordrinar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättninstillånar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eet kapital 13 Bundet eet kapital Aktiekapital Fritt eet kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eet kapital Avsättninar Uppskjuten skatteskuld Summa avsättninar 0 0 Kortfristia skulder Leverantörsskulder Aktuell skatteskuld Övria skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristia skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN s kassaflödesanalys TSEK Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justerinar för poster som inte inår i kassaflödet Erhållen ränta m.m Erlad ränta -5 0 Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändrinar av rörelsekapital Kassaflöde från förändrinar av rörelsekapital Minsknin(+)/öknin(-) av varulaer/påående arbete Minsknin(+)/öknin(-) av kundfordrinar Minsknin(+)/öknin(-) av fordrinar Minsknin(-)/öknin(+) av leverantörsskulder Minsknin(-)/öknin(+) av kortfristia skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investerinsverksamheten Förvärv av bynader och mark Förvärv av inventarier, verkty och installationer Kassaflöde från investerinsverksamheten Kassaflöde från finansierinsverksamheten Koncernbidra Förändrin av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändrin eet kapital Aktie- Bundna Balanserat Totalt eet MODERBOLAGET, TSEK kapital reserver resultat kapital Eet kapital Koncernbidra Uppskjuten skatt koncernbidra Årets resultat Eet kapital Koncernbidra Uppskjuten skatt koncernbidra Emission Årets resultat Eet kapital Årets resultat Eet kapital Årets resultat Eet kapital Årets resltat Eet kapital Ställda säkerheter Fastihetsinteckninar 0 0 Laer av värdepapper Ansvarsförbindelser Ina Ina Summa ställda säkerheter AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin

19 Tilläsupplysninar ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Redovisninsprinciper Tillämpade redovisninsprinciper har upprättats i enlihet med de av EU antana IAS/IFRS-standarderna samt tolkninarna av dessa, SIC/ IFRIC. Koncernredovisninen har upprättats i enlihet med svensk la enom tillämpnin av Rådet för finansiell rapporterins rekommendation RFR 1. Kompletterande redovisninsreler för koncerner. s årsredovisnin har upprättats i enlihet med svensk la och tillämp nin av Rådet för finansiell rapporterins rekommendation RFR 2. Redovisnin för juridiska personer. Alla belopp anes i tusentals kronor (TSEK). Sedan koncernen bildades räkenskapsåret har inte nåra redovisninsprinciper ändrats, koncernen har även tidiare år till ämpat IAS/IFRS. Räkenskaperna är upprättade baserat på verklit värde för förvaltninsfastiheter och kortfristia placerinar, nominellt värde för uppskjuten skatteskuld samt anskaffninsvärde för resterande. Klassificerin Anläninstillånar och lånfristia skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas mer än tolv månader efter balansdaen. Omsättninstillånar och kortfristia skulder består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader efter balansdaen. Kritiska bedömninar För att kunna upprätta redovisninen i enlihet med IFRS och od redovisninssed krävs att det örs bedömninar och antaanden som påverkar i bokslutet redovisade tillånar, skulder, intäkter och kostnader samt övri information. Dessa bedömninar baseras på historiska erfarenheter samt andra faktorer som bedöms vara rimlia under rådande omständiheter. Faktiskt utfall kan skilja si från dessa bedömninar om andra antaanden örs eller andra förutsättninar förelier. Värderinsprinciper m.m. Förvaltninsfastiheter Amhult 2 innehar ida fastiheter som hyrs ut. Den huvudsaklia verksamheten kommer emellertid att vara exploaterin av Amhultsområdet. På rund av den ändrade definitionen av förvaltninsfastiheter i IAS 40 har Amhult 2 AB fr o m 2009 överått till att redovisa koncernens fastiheter till verklit värde. Fastiheternas verklia värde har fastställts till 180 Mkr enom en värderin utfört av Värderinsinstiitutet i Sverie AB. Värderinen är utförd per Värderinen baseras på avkastninsmetoden och kalkylen innebär en analys av framtida betalninsströmmar som innehavet förväntas enerera under kalkylperioden. Vidare framräknas ett avkastninsbaserat nuvärde baserat på periodens betalnetto, det ena kapitalet av restvärdet vid kalkylperiodens slut samt lånat kapital vid värdetidpunkten. Noteras bör att värderin alltid innehåller ett mått av subjektivitet och det slutiltit korrekta värdet på en tillån erhålls först när en faktisk affär enomförs av oberoende parter på en fri marknad. Sammanfattninsvis leder detta fram till att hänsyn bör tas till ett visst osäkerhetsmoment vid bedömninar baserade på det värde som fastställts vid värderinen. Finansiella instrument / laer av värdepapper Finansiella instrument redovisas till verklit värde utifrån de noterade priserna på en aktiv marknad. Inkomstskatter Inkomstskatter redovisas i enlihet med IAS 12, inkomstskatter. Aktuell och uppskjuten skatt beräknas utifrån ällande skattesatser vilka är 26,3% 2010 och 26,3% Uppskjuten skatteskuld hänför si till temporära skillnader mellan tillånars redovisade och skattemässia värde. Undanta örs för temporära skillnader hänförlia som uppkommit vid första redovisninen av tillånar som utör tillånsförvärv. Redovisad uppskjuten skatteskuld är hänförli till tillånarna förvaltninsfastiheter och laer av värdepapper. Uppskjuten skattefordran hänför si till underskottsavdra. Fordran redovisas i den utsträcknin det är sannolikt att avdraet kan avräknas mot överskott vid framtida beskattnin. Ersättnin till anställda Ersättnin till anställda såsom löneoch sociala kostnader, betald semester m.m. redovisas i takt med att de anställda utfört tjänster. Vad avser pensioner och andra ersättninar efter avslutad anställnin kan dessa klassificeras som förmånsbestämda planer eller aviftsbestämda planer. Åtaanden för pensioner utörs av aviftsbestämda planer, vilka fullörs enom fortlöpande utbetalninar till fristående myndiheter eller oran vilka administrerar planerna. Intäktsredovisnin Bolaets intäkter består av hyresintäkter och intäkter från utförda tjänster avseende fastihetsunderhåll, administration och redovisninstjänster samt handel med värdepapper som resultatförs i den period de avser. I enlihet med IAS 18 redovisas intäkter till verklit värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys har upprättats enlit den indirekta metoden, vilket innebär att rörelseresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalninar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerinseller finansie rins verk sam he tens kassaflöden. Fordrinar Fordrinar har upptaits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Leasin Leaseivare I eenskap av hyresvärd innehar koncernen operationella hyresavtal med kunder. Leasetaare s leasinavtal avseende inventarier uppår till mindre belopp och redovisas som operationella avtal. Definition av sement Verksamheten i koncernen oraniseras, styrs och rapporteras primärt per rörelseren. Nåra sekundära indelninsrunder fördelat på eorafiskt område förelier inte då samtlia intäkter från försäljninen och samtlia tillånar är baserade i Götebor, Sverie. Redovisat resultatmått för respektive sement utörs av resultat efter direkta kostnader. Koncernförhållanden Bolaet är dotterbola till: Tipp Fastihets AB or.nr , med säte i Götebor Överripande koncernredovisnin upprättas av: Tipp Fastihets AB or.nr , med säte i Götebor Definition av nyckeltal Soliditet Justerat eet kapital i procent av balansomslutnin Avkastnin på eet kapital Resultat efter finansiella poster i procent av enomsnittlit justerat eet kapital Avkastnin på totalt kapital Rörelseresultat med tillä för ränteintäkter, i procent av enomsnittli balansomslutnin Kassalikviditet Omsättninstillånar exklusive varulaer i procent av kortfristia skulder Koncernredovisnin Koncernredovisninen har upprättats enlit förvärvsmetoden. Detta innebär att förvärvade dotterbolas tillånar och skulder redovisas till marknadsvärde enlit en upprättad förvärvsanalys. Dotterbolaets ena kapital enlit denna förvärvsanalys elimineras i sin helhet. I koncernen inår endast den del av dotterföretaens ena kapital som tillkommit efter förvärvet. Koncernredovisninen omfattar, förutom moderbolaet, samtlia bola i vilka moderbolaet direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har kontroll enlit ÅRL 1:4. Skillnad mellan koncernens och moderbolaets redovisninsprinciper s årsredovisnin är upprättad i enlihet med årsredovisninslaen och med tillämpnin av Rådet för finansiell rapporterins rekommendation RFR 2. RFR 2 aner att en juiridsk person skall tillämpa samma IFRS/IAS som tillämpas i koncernredovisninen, med undanta och tillä beroende på labestämmelser främst i Årsredovisninslaen samt med hänsyn taen till sambandet mellan redovisnin och beskattnin. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolaets redovisninsprinciper framår nedan. värderar värdepapper och förvaltninsfastiheter till verklit värde, i moderbolaet värderas dessa poster till anskaffninsvärdet. Nya och omarbetade befintlia standarder, vilka odkänts av EU Förändrinar befintlia standarder Ett antal mindre förändrinar och förtydlianden har jorts av befintlia standarder som trädde ikraft Bland annat har IASB förtydliat i IAS 1 att analysen av övrit totalresultat kan lämnas i rapporten över förändrin av eet kapital alternativt i not. Vidare uppmuntras i IFRS 7 att kvalitativa upplysninar lämnas ihop med kvantitativa i syfte att få en helhetsbild av den finansiella risk som förelier kopplat till finansiella instrument. Förändrinarna har ej påverkat Amhult 2 koncernen i nåon väsentli omfattnin. Årsredovisninsla Upplysninskravet för bl a fastiheters taxerinsvärde, sjukfrånvaro och aktiverad ränta har försvunnit från och med UFR 2 Koncernbidra och aktieäartillskott Rådet för finansiell rapporterin har drait tillbaka UFR 2 som tidiare behandlade redovisnin av dels koncernbidra, dels aktieäartillskott. Förändrinen trädde i kraft 1 januari Det medför ändrad redovisninsprincip för moderbolaet avseende lämnade och erhållna koncernbidra. Tidiare redovisades dessa poster netto efter avdra för skatt direkt i eet kapital, medan erhållna koncernbidra nu skall redovisas i resultaträkninen som finansiell intäkt och lämnade koncernbidra i Amhult 2:s fall netto efter avdra för skatt som investerin i aktier i dotterbola. Detta medför inen ändrin avseende eet kapital i Amhult 2. Tidiare år har omräknats med hänsyn till detta. 36 AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin

20 Upplysninar till enskilda poster Not 3 Personal Not 1 Nettoomsättnin Omsättnin uppdelad på rörelseren Lokaluthyrnin Fastihetsunderhåll Administration Värdepapper Not 2 Arvode och kostnadsersättnin BDO Götebor KB Revisionsuppdra Revisionsrådivnin Skatterådivnin Övri rådivnin Medelantal anställda Medelantalet anställda byer på av bolaet betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid Medelantal anställda har varit, varav kvinnor Bolaet har under 2011 haft 3 styrelseledamöter varav 0 (0) kvinnor, koncernen har en verkställande direktör varav 1 (1) kvinnor. Löner, ersättninar m.m. Löner, ersättninar, sociala kostnader och pensionskostnader har utått med följande belopp: Styrelsen och VD: Styrelsens ordförande Övria ledamöter VD Pensionskostnader Övria anställda: Löner och ersättninar Pensionskostnader Sociala kostnader Pensionskostnader Övria styrelseledamöter VD Övria anställda Summa styrelse och övria Till styrelsen har utått lön och arvoden om 391 TSEK (417 TSEK). Nåon ersättnin utöver styrelsearvoden och lön har ej utått. Till verkställande direktören har det under året utått fast lön om 433 TSEK (467 TSEK). Personen har en aviftsbestämd pension, utan nåra andra förpliktelser från bolaets sida än att under anställninstiden erläa en årli premie. Vid uppsänin från bolaets sida utår lön och ersättnin utifrån normalt anställninsavtal, 1-3 månader. Ina aktierelaterade ersättninar eller andra ersättninar än de som ovan anivits har avtalats för räkenskapsåret. Not 4 Personalkostnader fördelade på funktion Driftskostnader Administrationskostnader s pensionsförpliktelser finansieras huvudsaklien inom ITP-planen, via Alecta. ITP-planen är en förmånsbestämd plan, men har hanterats som en aviftsbestämd plan. s pensionsåtaande hanteras enom löpande inbetalninar till Alecta och liknande institut. har ina ytterliare betalninsförpliktelser när avifterna väl är betalda. Avifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalnin. Not 5 Avskrivninar m.m. på materiella och anläninstillånar fördelade på funktion Driftskostnader AMHULT 2 / Årsredovisnin 2011 AMHULT 2 / Årsredovisnin

Delårsrapport 1/2015

Delårsrapport 1/2015 Delårsrapport 1/2015 Januari-mars 2015, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 990 (790)TSEK. Resultatet för perioden -418 (-304) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010

Läs mer

Delårsrapport 1/2016

Delårsrapport 1/2016 Delårsrapport 1/2016 Januari-mars 2016, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 933 (1 990) TSEK. Resultatet för perioden -265 (-418) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer

1. Norrvikens trädgårdar

1. Norrvikens trädgårdar 1. Norrvikens trädårdar Gällande detaljplan för Norrvikens trädårdar För Norrvikens trädårdar äller detaljplan, laakraftvunnen 1989-10-05 med innebörd att säkra trädårdarnas verksamhet på platån och med

Läs mer

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult 076-1017915 2006/551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan

Läs mer

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se lrf samköp Nyckeln till de röna närinarna Vi öppnar dörren till en marknad värd miljarder Genom LRF Samköp får du tillån till en ny stor marknad för dina varor och tjänster. Vi är specialister på inköp,

Läs mer

Delårsrapport 1/2014

Delårsrapport 1/2014 Delårsrapport 1/2014 Januari-mars 2014, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 790 (984) TSEK. Resultatet för perioden -304 (-215)TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och efter

Läs mer

Delårsrapport 1/2014

Delårsrapport 1/2014 Delårsrapport 1/2014 Januari-mars 2014, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 790 (984) TSEK. Resultatet för perioden -304 (-215)TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och efter

Läs mer

Delårsrapport 1 2013 Handlingar i ärendet:

Delårsrapport 1 2013 Handlingar i ärendet: Delårsrapport 1 Handlinar i ärendet: Landstinsstyrelsens skrivelse till landstinsfullmäktie Delårsrapport 1 -06-11 LJ /628 Förvaltninsnamn Avsändare Landstinsfullmäktie Delårsrapport :1 För att säkerställa

Läs mer

NR 5 - AKTUELL PLANERING I OSKARSHAMN. September 2015

NR 5 - AKTUELL PLANERING I OSKARSHAMN. September 2015 STADE RUT R 5 September 2015 - AKTUELL PLAERIG I OSKARSHAM Planproram för Södra Infarten Saltviks Hamn Storskoens Industriområde Ica Maxi Inre hamnen Med flera Samhällsbynadskontoret DET KOMMUALA PLAMOOPOLET

Läs mer

Bokslutskommuniké 2005

Bokslutskommuniké 2005 Bokslutskommuniké 2005 Amhult 2 AB prospekterar 47 000 m2 mark i Amhult, Torslanda för att bygga ett nytt modernt köpcenter samt boendeområde i blandad stadsbebyggelse. En av idéerna är att området skall

Läs mer

Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget Melitho AB (publ) med dotterbolag

Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget Melitho AB (publ) med dotterbolag Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget med dotterbolag Bokslutskommuniké för 2014 Omsättningen för januari-december 2014 uppgick till 11 082 KSEK Rörelseresultatet före engångshändelser och omvärderingar

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista

Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde. Föredragningslista Kallelse till sammanträde 2014-04-23 sid. 1 Samhällsbynadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdaen den 23 april kl. 10.00 Plats: Sammanträdesrummet Maistern Förhinder för ledamot

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ÅRSREDOVISNING 2010 Innehållsförteckning Året i korthet 3 VD har ordet 4 Verksamhetsbeskrivning 5 Fastighetsbestånd 7 Detaljplaneområdet 9 Möjligheter och risker 12 Aktien 19 Styrelsen 21 Bolagsstyrning

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

JM-koncernen Bokslutskommuniké 2005. 23 februari 2006

JM-koncernen Bokslutskommuniké 2005. 23 februari 2006 JM-koncernen Bokslutskommuniké 2005 23 februari 2006 Koncernen i sammandrag Januari december 2005 Intäkterna ökade med 16 procent till 9 887 mkr (8 532) Resultatet före skatt förbättrades kraftigt till

Läs mer

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre förr miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

Delårsrapport 2/2014

Delårsrapport 2/2014 Delårsrapport 2/2014 Januari-juni 2014, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 3 350 (4 139) TSEK. Resultatet för perioden 74 399 ( 335)TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före

Läs mer

Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013

Rekorderlig renovering Lagersberg hus 222, mars 2013. Eskilstuna mars 2013 Projekt Rekorderli renoverin Förstudie av enerieffektiviserin och Fronts fasadsystem i befintlit flerbostadshus från miljonproramstiden. Slutrapport för Laersber hus 222 Eskilstuna Kommunfasihet AB Utarbetad

Läs mer

Kungsledens första kvartal: Driftsöverskottet ökade med 28 procent

Kungsledens första kvartal: Driftsöverskottet ökade med 28 procent Pressmeddelande 2000-04-27 Kungsledens första kvartal: Driftsöverskottet ökade med 28 procent Kungsleden AB (publ) avger idag delårsrapport för årets första kvartal. Driftsöverskottet uppgår till 100 (78)

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

Delårsrapport 2014:1 Handlingar i ärendet:

Delårsrapport 2014:1 Handlingar i ärendet: Delårsrapport :1 Handlinar i ärendet: Landstinsstyrelsens skrivelse till landstinsfullmäktie Delårsrapport 1 - Protokollsutdra från landstinsstyrelsens sammanträde -06-10 MISSIV -06-10 LJ/612 Förvaltninsnamn

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

JM-koncernen Bokslutskommuniké Press- och analytikerpresentation 14 februari 2008

JM-koncernen Bokslutskommuniké Press- och analytikerpresentation 14 februari 2008 JM-koncernen Bokslutskommuniké 2007 Press- och analytikerpresentation 14 februari 2008 2008-02-14 080214/ytf 2 Intäkter: 12,7 mdkr Balansomslutning: 9,9 mdkr Byggrätter: 31 000 st Antal anställda: 2 415

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 september 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) 1 Delårsrapport 1 januari 30 september 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Juli - september 2006 jämfört med samma period föregående år Nettoomsättningen ökade med 142% till 14,9 MSEK (6,1). Rörelseresultatet

Läs mer

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00 Verksamhet Castellums affärsidé är att utveckla och förädla fastighetsbeståndet med inriktning på bästa möjliga resultat- och värdetillväxt genom att med lokal närvaro på utvalda marknader i Sverige erbjuda

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Bokslutskommuniké för Hartelexkoncernen 1 januari 31 december 2011

Bokslutskommuniké för Hartelexkoncernen 1 januari 31 december 2011 Bokslutskommuniké för Hartelexkoncernen 1 januari 31 december 2011 Omsättningen uppgick till 1,6 Mkr Rörelseresultat efter avskrivningar och före finansiella poster blev -0,1 Mkr Resultatet per aktie blev

Läs mer

Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015

Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015 Stockholm 2016-02-24 Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015 1 jan 31 dec 2015 Nettoomsättningen ökade till 1,4 (0,1) MSEK Rörelseresultatet uppgick till 0,3 (-0,6) MSEK Resultatet efter skatt uppgick

Läs mer

System Planering 2011. Mål. Ideal prisbildning. Pristagande producent

System Planering 2011. Mål. Ideal prisbildning. Pristagande producent System Planerin 2011 Lektion 3-4: Prisbildnin på elmarknader Kapitel 3 Innehåll: 1. Teori 2. Enkla modeller (exempel) Mål För att bli odkänd på kursen ska deltaarna visa att de kan utföra överslasberäkninar

Läs mer

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari september 2012 Tranås Linköping Delårsrapport januari Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari Juli Nettoomsättning för perioden uppgick till 131,6 Nettoomsättning för perioden

Läs mer

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015 Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 1,7MSEK (1,4) Rörelseresultatet blev - 1,8 MSEK (- 1,7) Rörelsemarginalen blev - 106% (123,5%) Periodens resultat efter skatt uppgick

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2012 Kvartalet oktober - 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till 126,2 (146,9) MSEK Bruttoresultat

Läs mer

Bakgrund och verksamhet

Bakgrund och verksamhet Ludvi Almren Firprint Cards, som utvecklar sensorer för firavtryck, lämnar ett tufft år bakom si. Efter problem med en insiderhärva och inställda orders kan Firprint Cards (FPC) nu se fram emot en framtid

Läs mer

Årsstämma 2010. Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef

Årsstämma 2010. Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Årsstämma 2010 Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Vår filosofi och ambition ICA modellen som grund Nordens och Baltikums ledande utvecklingspartner Affärsidé Aktivt och ansvarsfullt ägande Långsiktighet

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november Poolia AB Poolia har halverat förlusttakten från föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet visar att koncernens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Pressmeddelande Stockholm 2017-01-17 Bokslutskommuniké 2016 Dividend Sweden publicerar sin bokslutskommuniké tidigare än planerat, med anledning av den kallelse till årsstämma som sker idag. Styrelsen

Läs mer

Välkommen! Fabege Bokslutskommuniké 2011

Välkommen! Fabege Bokslutskommuniké 2011 Välkommen! Fabege Bokslutskommuniké 2011 Hammarby Sjöstad Stockholms innerstad Solna Utfall 2011 Utfall Mål Nettouthyrning + 130 Mkr >100 Mkr Förädlingsbidrag = 418 Mkr 300 Mkr Transaktionsbidrag = 173

Läs mer

KÖPENHAMNS FONDBÖRS Stockholm, den 30 augusti 2007

KÖPENHAMNS FONDBÖRS Stockholm, den 30 augusti 2007 Strandvägen 5a P.O. Box 55670 SE-102 15 STOCKHOLM Phone: +46 8 5221 7200 Fax: +46 8 5221 7299 Org nr 556676-8742 www.allokton.se Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 KÖPENHAMNS FONDBÖRS Stockholm, den

Läs mer

God. Helg. Fältposten. Julpapper för insamling. önskar Styrelsen. önskar Styrelsen

God. Helg. Fältposten. Julpapper för insamling. önskar Styrelsen. önskar Styrelsen Brf Fältöverstens informationsblad Nr december 2015 Julpapper för insamlin Mellan den 23 och 29 december kommer det att finnas behållare utanför flytthissen, för insamlin av julpapper. God Hel önskar Styrelsen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611

DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014. Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 DELÅRSRAPPORT 1 april 2014-30 juni 2014 Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 Periodens siffror i korthet Perioden Föregående år Periodens omsättning 127 ksek 169 ksek Periodens bruttoresultat -46 ksek -150

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2008

Delårsrapport januari mars 2008 Delårsrapport januari mars 2008 Omsättningen för första kvartalet uppgick till 35,3 MSEK (25,4), en ökning med 39 % (37). Rörelseresultatet under första kvartalet 2008 ökade med 29 % till 4,3 MSEK (3,3),

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ÅRSREDOVISNING 2009 Innehållsförteckning Året i korthet 3 VD har ordet 4 Verksamhetsbeskrivning 5 Detaljplaneområdet 7 Fastighetsbestånd 10 Möjligheter och risker 11 Aktien 16 Styrelsen 18 Bolagsstyrning

Läs mer

Stockholm den 20 november 2014 PRESSMEDDELANDE

Stockholm den 20 november 2014 PRESSMEDDELANDE Stockholm den 20 november 2014 PRESSMEDDELANDE Stockwik offentliggör huvudvillkor för en konvertibelemission med företrädesrätt där teckningsförbindelser och garantiåtaganden motsvarande 100 procent av

Läs mer

Akelius Fastigheter AB. Kvartalsrapport juli 2008 - sept 2009

Akelius Fastigheter AB. Kvartalsrapport juli 2008 - sept 2009 Akelius Fastigheter AB Kvartalsrapport juli 2008 - sept 2009 Akelius Fastigheter AB (publ) Org nr 556156-0383 Kvartalsrapport juli 2008 sept 2009 Hyresintäkter ökade till 3 554 Mkr (3 000) Vinster från

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI

ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE JUNI 2010 Trafikstratei för Linköpin har utarbetats på Linköpins kommun, Miljö och samhällsbynadsförvaltninen. Projektansvari

Läs mer

DALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor!

DALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor! FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE Bästa kolleor! Vintern 2010 2011 JUNI Utivet 2010 av FSS mediarupp DALECARLICABLADET Nu vankas det snart Jul och ännu en vinter som överraskar, åtminstone här i

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar 2014. nr3 Perspektiv Flyttninar 2014 nr3 2015 1 Bäste läsare! Under 2014 jordes över 15 000 flyttninar till och från Helsinbor. Nästan lika måna, cirka 12 000 flyttninar, jordes mellan stadens delar inom Helsinbor.

Läs mer

Bokslutskommuniké

Bokslutskommuniké 1(5) Bokslutskommuniké 2003-12-31 Nettoomsättningen uppgick till 41,0 (55,8) mkr Resultat efter skatt uppgick till -8,2 (-5,5) mkr Resultat per aktie uppgick till -2,60 (-1,74) kr Likvida medel inkl. kortfristiga

Läs mer

Kapitalmarknadsdag Båstad 13 juli 2015. P-G Persson, VD Lennart Ekelund, CFO

Kapitalmarknadsdag Båstad 13 juli 2015. P-G Persson, VD Lennart Ekelund, CFO Kapitalmarknadsdag Båstad 13 juli 2015 P-G Persson, VD Lennart Ekelund, CFO 1 Agenda 1. Marknad och fastighetsbestånd 2. Värdeskapande 3. Första halvåret 2015 4. Vägen framåt Balltorp 1:135 2 Platzer i

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2014

Delårsrapport januari - september 2014 Delårsrapport januari - I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till - (61,6) MSEK Bruttoresultatet för perioden uppgick till - (23,3)

Läs mer

Delårsrapport Januari Mars Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef

Delårsrapport Januari Mars Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Delårsrapport Januari Mars 2009 Claes-Göran Sylvén, VD och koncernchef Omvärld och marknad Hushållen fortsatt pessimistiska Detaljhandeln uppvisar negativ tillväxt för första kvartalet Kostnadsbesparingar

Läs mer

St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli december 2014

St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli december 2014 St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli 2013 31 december 2014 Räkenskapsåret är förlängt och omfattar perioden 2013-07-01 2014-12-31 Sammanfattning av bokslutskommuniké Räkenskapsåret

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-juni Diadrom Holding AB (publ) Kvartal 2 (april juni) Kvartal 1-2 (januari juni) 2014

Delårsrapport perioden januari-juni Diadrom Holding AB (publ) Kvartal 2 (april juni) Kvartal 1-2 (januari juni) 2014 Göteborg 2014-08-15 Delårsrapport perioden januari-juni 2014 Kvartal 2 (april juni) 2014 Omsättningen uppgick till 13,4 (15,8) Mkr, en minskning med 2,4 Mkr eller 14,9 procent Rörelseresultatet (EBIT)

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 1 DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 Delårsrapporten i korthet Omsättningen uppgick till 364,4 MSEK (249,0), en ökning med 46%. Rörelseresultatet ökade med 80% till 25,7 MSEK (14,3), vilket ger

Läs mer

Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2012. conpharm ab (publ)

Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2012. conpharm ab (publ) Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2012 conpharm ab (publ) Helåret 2012 i sammandrag Rörelseintäkt Resultat efter skatt Vinst per aktie Likvida medel vid årets slut Kvartal 4, 2012 i sammandrag Rörelseintäkt

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2016

Halvårsrapport januari juni 2016 Stockholm 2016-08-23 Halvårsrapport januari juni 2016 1 januari 30 juni 2016 Nettoomsättningen ökade till 16,7 (0,1) MSEK Rörelseresultatet uppgick till 2,7 (-0,1) MSEK Resultatet efter skatt uppgick för

Läs mer

Kvartalsrapport juli 2008 - mars 2009

Kvartalsrapport juli 2008 - mars 2009 Akelius Fastigheter AB Kvartalsrapport juli 2008 - mars 2009 Akelius Fastigheter AB (publ) Org nr 556156-0383 Hyresintäkter ökade till 2 118 Mkr (1 692) Vinster från fastighetsförsäljningar 121 Mkr (571)

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

JM-koncernen Delårsrapport januari mars April 2007

JM-koncernen Delårsrapport januari mars April 2007 JM-koncernen Delårsrapport januari mars 2007 April 2007 2 Silverdal Bostäder ca 400 Produktionsstart: hösten 2001 Etapp 1-4, 145 småhus Etapp 5, 54 småhus 134 160 kvm 36 000 kr/kvm, äganderätter 32 000

Läs mer

Nytänkande effektivt samarbete

Nytänkande effektivt samarbete Nytänkande effektivt samarbete HELHETSLÖSNINGAR FÖR TEKNISKA INSTALLATIONER Behov av nya lösningar Bygg- och installationsbranschen utvecklas snabbt. Idag är fastigheter mer tekniskt krävande än tidigare.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB Årsredovisning för Pingst Förvaltning AB 556048-6713 Räkenskapsåret 2015 Innehåll Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Noter 6 Underskrifter 8 Årsredovisning för Pingst Förvaltning

Läs mer

För perioden: januari - september 2011

För perioden: januari - september 2011 För perioden: januari - september 2011 Affärsidé Bolagets nya inriktning skall vara att investera i och utveckla företag i syfte att skapa värdetillväxt för bolagets aktieägare samt tillhandahålla administrativa

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013-07-01 till 2014-06-30

Bokslutskommuniké 2013-07-01 till 2014-06-30 Bokslutskommuniké 2013-07-01 till 2014-06-30 TiksPac AB (publ) 556856-0063 Kort om TiksPac AB (publ) Genom TiksPacs miljökoncept tillhandahålls stationer för hundpåsar och uppsamling av hundpåsar på ett

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

CATENA ÅRSSTÄMMA 2012

CATENA ÅRSSTÄMMA 2012 CATENA ÅRSSTÄMMA 2012 Catena i korthet Sprunget ur Bilia, börsnoterat 2006 Beslut 2010 om ny inriktning mot projektutveckling Avyttring av återstoden av portföljen till Balder jan 2011 Flytt från Göteborg

Läs mer

Delårsrapport Januari-mars 2015

Delårsrapport Januari-mars 2015 Delårsrapport Januari-mars 2015 Delårsrapport januari mars 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Bokslutskommuniké 2015-06-01 2016-05-31 Sleepo AB (publ) 556857-0146 (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Sleepo AB är ett e-handelsbolag som säljer möbler och heminredning på nätet med ett uttalat

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2013

Finansiell rapport tertial 1 2013 Tjänsteskrivelse 1(5) Datum 2013-05-15 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2013 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2015

Delårsrapport januari - september 2015 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Bara unga företag blir riktigt gamla.

Bara unga företag blir riktigt gamla. Inbjudan till teckning av konvertibler i Thenberg & Kinde Fondkommission AB (publ), 30 sept 14 okt 2011 Bara unga företag blir riktigt gamla. Thenberg Fondkommission har bedrivit oberoende finansverksamhet

Läs mer

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016 Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal Perioden april juni Omsättningen ökade till 87,3 MSEK (82,2), vilket motsvarar en tillväxt om 6,2 % (13,1) Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (8,2)

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013

Offentliga Fastigheter Holding I AB. Kvartalsrapport september 2013 Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram.

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram. Punkt 18 a) b) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 25 mars 2015 angående långfristiga aktieprogram för 2015 Bakgrund SEB vill vara en attraktiv

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 juli september Caucasus Oil AB (PUBL)

DELÅRSRAPPORT 1 juli september Caucasus Oil AB (PUBL) DELÅRSRAPPORT 1 juli 2014-30 september 2014 Caucasus Oil AB (PUBL) 556756-4611 Periodens siffror i korthet Perioden Föregående år Periodens omsättning 48 ksek 157 ksek Periodens bruttoresultat -93 ksek

Läs mer

har Linköping högst trafiksäkerhetskultur. Trafiksäkerhetsstandarden ser ungefär ut som i övriga kommuner.

har Linköping högst trafiksäkerhetskultur. Trafiksäkerhetsstandarden ser ungefär ut som i övriga kommuner. olyckor i Innerstaden. Utanför innerstaden finns ett stort antal huvudator där hastiheten är skyltad 50 km/h men där utformninen av atan innebär att trafiken lockas att köra fortare. Medelhastiheten på

Läs mer

Halvårsrapport IQS Energi Komfort AB (publ)

Halvårsrapport IQS Energi Komfort AB (publ) Halvårsrapport 2016 IQS Energi Komfort AB (publ) 1 Innehållsförteckning 1 IQS Energi Komfort AB (publ)... 3 2 VD-kommentar... 3 3 Verksamheten i korthet... 3 4 Finansiell information i sammandrag... 4

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015 för Diadrom Holding AB (publ)

Bokslutskommuniké 2015 för Diadrom Holding AB (publ) Göteborg 2016-02-12 Bokslutskommuniké 2015 för Kvartal 4 (oktober december) 2015 Omsättningen uppgick till 13,5 (14,8) Mkr en minskning med 1,3 Mkr Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 1,4 (3,0) Mkr Rörelsemarginalen

Läs mer

Broddetorp Framtidsbygd på forntidsmark

Broddetorp Framtidsbygd på forntidsmark Broddetorp Framtidsbyd på forntidsmark En lokal utvecklinsplan för Broddetorpsbyden 2013-2018 1 Förord Denna plan har taits fram av invånarna i Broddetorp. Det aktiva arbetet har jorts av intresseföreninens

Läs mer

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 69,7 MSEK (54,2), vilket motsvarar en tillväxt på 29,0 % Rörelseresultatet uppgick till 7,2 MSEK (4,7)

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB Aktieägarbrev hösten 2009 Offentliga Fastigheter Holding I AB > 1 700 aktieägare i Norge > 700 aktieägare i Sverige Etatbygg Holding II AS (Norge) Offentliga Fastigheter Holding I AB (Sverige) Regementsfastigheter

Läs mer

Bokslutskommuniké 2010 för. Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

Bokslutskommuniké 2010 för. Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) 1 Bokslutskommuniké 2010 för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) Sammanfattning av året Kraftig omsättningsökning, nettointäkterna uppgick till TSEK 5.957 (2.357) Resultat efter finansiella

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-juni 2016

Delårsrapport perioden januari-juni 2016 Göteborg 2016-08-26 Delårsrapport perioden januari-juni 2016 Kvartal 2 (april juni) 2016 Omsättningen uppgick till 12,3 (10,3) Mkr, en ökning med 2,0 Mkr eller 19,1 procent Rörelseresultatet (EBIT) ökade

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ. TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Ökat ägande i Wihlborgs HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.SE Fonder HQ.SE Aktiespar har förvärvat Avanza Utvecklingen

Läs mer