Utbildningssystem för jurister i EU Nederländerna

Transkript

1 Utbildninssystem för jurister i EU Nederländerna Informationen har lämnats av Nederländernas advokatsamfund (Nederlandse Orde van Advocaten) April 2014 BESKRIVNING AV DET NATIONELLA JURISTUTBILDNINGSSYSTEMET i Nederländerna 1. Tillträde till yrket Höre utbildnin/universitetsutbildni n Juristexamen är obliatorisk Ste för att bli en fullvärdi advokat: Alternativa väar till yrket Examinerin (anordnas av det nederländska advokatsamfundet Nederlandse Orde van Advocaten). Det finns olika typer av examina, t.ex. teoretisk examen med fasta fråor, prov som omfattar fallstudier samt praktiska uppifter. Fullföljande av en introduktionsperiod Nej, introduktionsperioden är obliatorisk för alla sökande. 2. Utbildnin under introduktionsperioden Finns det en introduktionsperiod? wet-en reelevin/opleidin en staiaire aaneleenheden 1

2 Obliatorisk Fastställd varaktihet: Tre år. Typ av oran med ansvar för anordnande av introduktionsutbildnin Former av introduktionsutbildnin Privata jurist- och advokatbyråer. Privata utbildninsleverantörer som är ackrediterade av advokatsamfundet. Juristutbildninsinstitut och utbildninsstrukturer som inrättats av advokatsamfundet. Alla oran som tillhandahåller introduktionsutbildnin måste vara ackrediterade av advokatsamfundet. Praktik, under överinseende av en privat advokatbyrå. Juristutbildnin med särskild kursplan, emensam för alla biträdande jurister. Juristutbildnin med individuell kursplan. Utbildnin i icke-juridiska yrkesfärdiheter. Utbildnin i juridiska yrkesfärdiheter. Inträdesexamen/kontr oll före introduktionsperioden Kontroll/bestyrkande av examensbety. Intervju. Kontroll av att de sökande har ett anställninsavtal på 39 månader hos en advokatbyrå. Fast kursplan under introduktionsperioden Juristutbildnin med särskild kursplan, emensam för alla biträdande jurister. Huvudämnen: Civilrätt, förvaltninsrätt, straffrätt, alternativ tvistlösnin, yrkesetik samt ett antal valfria kurser. Särskilda aspekter när det äller utbildnin i EU-rätt och språkutbildnin Introduktionsperiod uppdelad i olika etapper Nej Introduktionsperioden omfattar inte undervisnin i EU-rätt. Olika perioder för olika aspekter av juristyrket. Lednin. Juridik. Färdiheter som jurist. 2

3 Ämnesområden: Första året: Civilrätt, förvaltninsrätt, straffrätt, alternativ tvistlösnin och yrkesetik. Andra året: inställnin till yrket, insamlin av uppifter och bevisnin samt länre valfria kurser i civilrätt, förvaltninsrätt, straffrätt och att förstå årsredovisninar. Tredje året: inställnin till yrket, yrkesetik, färdiheter samt länre och kortare kurser i civilrätt, förvaltninsrätt och straffrätt. Bedömnin/examinerin efter enomånen introduktionsperiod Genom rapporter från handledarna. Genom skriftli examinerin. Genom muntli examinerin. 3. Fortbildninssystem Skillnad mellan fortbildnin och specialiserinsutbildnin Nej Specialiserin nämns varken i den nationella lastiftninen eller i advokatsamfundets stadar. Krav på fortbildnin Obliatoriska krav på utbildnin enlit advokatsamfundets stadar. wet-en reelevin/verordenin op de vakbekwaamheid (artikel 3) och wet-en reelevin/reelin op de vakbekwaamheid (artiklarna 2 och 4). che-databank/wetenreelevin/list/hoofdstuk. Krav beträffande att lära si i utländska språk Krav på kunskap om EU-rätten när det äller fortbildnin/ specialiserinsutbildnin Ina krav Ina krav 3

4 4. Ackrediterinssystem och utbildninsleverantörer Möjliheter till ackrediterin Ackrediterin kan dock endast erhållas efter introduktionsperioden. Reelin op de vakbekwaamheid (artikel 6). Antal utbildninsleverantörer som tillhandahåller fortbildninsverksamhet Fler än 50. Typ av utbildninsleverantör som tillhandahåller ackrediterad fortbildninsverksamhet Verksamheter och metoder Advokatsamfundet. Oranisation som leds eller har inrättats av advokatsamfundet. Icke-ackrediterade privata kommersiella utbildninsleverantörer. Icke-ackrediterade privata eller offentlia ideella utbildninsleverantörer. Typ av utbildninsverksamhet som är odkänd enlit kraven på fortbildnin eller specialiserinsutbildnin Deltaande i utbildninar på plats. Fullföljande av distansutbildninar. Fullföljande av e- lärandemoduler. Följande av webbseminarier. Fullföljande av blandad utbildnin. Deltaande i utbildninskonferens er. Deltaande i utbildninsverksam het som handledare Deltaande i utbildninsverksam heter i en annan medlemsstat:, deltaande i utbildninsverksamhet er i en annan medlemsstat kan uppfylla fortbildninskraven. Jurister kan få poän för kurser som de enomått i andra EU-medlemsstater. Reelin op de vakbekwaamheid 4

5 eller lärare. Skrivande/publicerin. (artikel 4.5). 5. Tillsyn av utbildninsverksamheter Oranisationer som utövar tillsyn av fortbildninsverksamheter Tillsynsprocess Advokatsamfundet. Bedömnin av: Innehållets kvalitet. Kvaliteten på utbildninsmetoderna. Hur advokatsamfundets skriftlia krav uppfylls. 6. Nationell reform av utbildninssystemet Utbildninen under introduktionsperioden håller på att reformeras. Reformen av systemet inleddes i september De största förändrinarna rör en rad olika områden: utbildninens länd, krav på hemuppifter, mycket mer självstudier och en diital lärandemiljö. Juristutbildninen ska läas ut på entreprenad (under överinseende av det nederländska advokatsamfundet). Källa: Pilotprojekt Europeisk rättsli utbildnin: "Del 2 Undersöknin av situationen för juristutbildninar i EU-rätt", utförd av Council of Bars and Law Societies of Europe (CCBE) och Europeiska institutet för offentli förvaltnin (Eipa). 5