Yttrande över Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16)

Transkript

1 1 (5) YTTRANDE Dnr SU Anna-Karin Orsmark Utredare Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) Yttrande över Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16) Stockholms universitet har av regeringen anmodats att inkomma med yttrande över rapporten Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16). Vid Stockholms universitet ges tre utbildningar som berörs av rapporten. Universitetet har följande att anföra. Stockholms universitet delar i allt väsentligt de synpunkter som Riksrevisionen för fram i sin rapport. Universitetet instämmer i rapportens övergripande slutsatser och rekommendationer. Det är angeläget att underlätta för personer med utländska akademiska examina att få en korrekt bedömning av dessa samt möjlighet att komplettera sina utbildningar så att deras kompetens inom rimlig tid kan tas till vara på den svenska arbetsmarknaden. Detta är angeläget såväl för samhället som för den enskilda individen. Kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarexamen ULV-projektet Stockholms universitet har det nationella samordningsansvaret för kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarexamen ULV-projektet. Till ULV- projektet har över personer antagits sedan starten höstterminen Stockholms universitet har ca 50 procent av deltagarna i projektet. Det är viktigt att akademiker med utländsk utbildning på ett tidigt stadium får korrekt information om vilka möjligheter som finns. Inom ULV- projektet i Stockholm finns sedan flera år ett etablerat samarbete med projektet Svenska för pedagoger länsstyrelsens riktade svenskundervisning för nyanlända invandrare med pedagogbakgrund. I samband med antagningen till svenskundervisningen, som sker flera gånger per termin, informerar universitetet om ULV-projektet och gör en preliminär bedömning av möjligheterna att antas efter avslutad svenskundervisning. På detta sätt finns en direkt väg från svenskundervisningen till ULV-projektet. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Stockholm Universitetsvägen 16 Telefax: Bloms hus, Frescati E-post: anna-karin.orsmark@planering.su.se

2 2 (5) Kunskapen om de kompletterande utbildningarna är bristfällig. Det är universitetets erfarenhet att det tar tid innan information når ut till alla berörda. Emellertid har kännedomen om utbildningarna ökat, inte minst sprids informationen via de deltagare som redan finns i projekten. Inom ULV-projektet ombeds deltagarna sprida information om projektet till sina landsmän och andra presumtiva sökande. Ett annat sätt att öka kunskapen är den antologi som våren 2011 publicerades inom projektet och som kommer att spridas till berörda institutioner, praktikplatser mm inför hösten. ULV-projektets nationella ledningsgrupp kommer också att intensifiera arbetet med informationsfrågorna under hösten. Ett komplext system av statliga insatser Stockholms universitet delar åsikten att systemet av statliga insatser såväl på departementssom på myndighetsnivå är komplext. Universitetet har inom ULV-projektet ett nära och väl fungerande samarbete med Högskoleverket och Skolverket. Inom det nationella samordningsansvaret finns också ett regelbundet samarbete med medverkande lärosäten. Även om problemen är mindre inom universitetets områden än inom hälso- och sjukvårdsområdet instämmer universitetet i kraven på såväl tydlig ansvarsfördelning som god kommunikation mellan myndigheter och departement. Ersättningen för de kompletterande utbildningarna är i princip något högre än för reguljär utbildning. Emellertid behöver många av ULV-projektets deltagare t ex komplettera sina studier inom det naturvetenskapliga området i det fallet är prislappen betydligt lägre än för reguljär utbildning. Oavsett detta ställs stora krav på utbildningsanordnarna när det gäller alltifrån information till ökad grad av individualisering, språkinsatser och extra stöd av olika slag för att den kompletterande utbildningen ska kunna bli effektiv och framgångsrik. Arbetet med studievägledning, antagning och validering är också komplext. Sammantaget gör detta att det många gånger är svårt att klara finansieringen av kompletterande utbildning med den nuvarande ersättningen per helårsstudieplats. Insatser för bättre kunskaper i svenska behövs Stockholms universitet delar rapportens uppfattning. Behovet av relevanta kunskaper i svenska blir särskilt tydligt för lärare inte minst i arbetet med yngre barn. Kompletteringsutbildning för jurister med utländsk bakgrund Juridicum ger en tvåårig kompletteringsutbildning för utländska jurister, vilken leder till en svensk juristexamen. Utbildningen riktar sig till jurister som innehar en utländsk juristexamen om minst fyra år och har avklarat svenska B på gymnasial nivå. Då Kompletteringsutbildningen för utländska jurister vid Stockholms universitet inte är en permanent utbildning i kursutbudet begränsas möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt gå

3 3 (5) ut med information. Att göra utbildningen till en permanent del av kursutbudet skulle underlätta för lärosätet att i god tid innan antagning marknadsföra utbildningen brett, för att på så sätt attrahera rätt målgrupp, t ex genom samarbete med befintliga kurser inom ramen för SFI riktad till ekonomer och jurister. Insatser för bättre kunskaper i svenska behövs Den svenskundervisning som i dag tillhandahålls inom ramen för SFI är väldigt viktig för att möjliggöra för studenterna att studera vid högskola/universitet och därigenom kunna komplettera sin utländska examen med en svensk motsvarande. Varje specifikt område kräver sitt eget akademiska språk. Erfarenheten visar att även studenter med tämligen goda kunskaper i svenska har ett stort behov av ökat stöd i form av specialanpassad svenskundervisning inriktad på juridisk svenska. Detta visar sig löpande under utbildningen men blir särskilt tydligt under den avslutande delen då studenten ska skriva sin examensuppsats. Att integrera svenskundervisningen i den aktuella högskoleutbildningen gör att studenterna på kompletteringsutbildningen lär sig det akademiska språket i direkt anslutning till det ämnesspecifika området. Detta skulle i högre grad öka genomströmningen på utbildningen men kräver dock högre ersättning per student än vad som tillhandahålls idag. Som ett riktmärke kan anges att minimibehovet av extraundervisning i juridisk svenska vid Stockholms universitet för 45 studenter (15 antas varje år) motsvarar ca 75 procent av en lektorstjänst. Resursåtgången per student på kompletteringsutbildningen är avsevärt högre än för studenter på den ordinarie utbildningen. Detta på grund av att det krävs en separat antagningsomgång till utbildningen samt att varje antagen student är i större behov av individuell vägledning än den genomsnittlige studenten på den ordinarie utbildningen. För att öka genomströmningen samt anta studenter som kan förväntas genomgå kompletteringsutbildningen på förväntad tid krävs en högre ersättning per student än vad Stockholms universitet i dag får tillgång till. Stockholms universitet vill framhålla den stora samhällsekonomiska förtjänst som det är att Sverige får fler jurister med kunskaper om utländska rättssystem och framför allt är flerspråkiga. Universiteten i Sverige verkar samtidigt för en ökad internationalisering och samarbete med utländska universitet genom student- och lärarutbyten. I strävan efter ökad mångfald vore det därför önskvärt att öka internationaliseringen inom Sverige genom att verka för att inträdet till reglerade arbetsmarknader underlättas. Såväl inom det offentliga rättssystemet som på den privata marknaden bedömer universitetet att behovet finns av jurister med kunskap om andra språk och rättssystem. Stockholms universitet vill därför understryka vikten av att denna utbildning görs permanent och ser fram emot en tydligare nationell samordning inom detta område.

4 4 (5) Högre praktisk förvaltningsutbildning Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet har i samarbete med Juridicum och Institutionen för nordiska språk bedrivit en kompletterande utbildning för utländska akademiker, Högre kurs i praktisk förvaltningskunskap (60 högskolepoäng). Institutionen har emellertid av ekonomiska skäl avstått från att planera för en fortsättning. Riksrevisionen föreslår att Högskoleverket, Socialstyrelsen och lärosätena ska förbättra informationen till akademiker med utländsk utbildning. Stockholms universitet har lagt ned omfattande insatser på kvalificerat informationsmaterial gällande Högre kurs i praktisk förvaltningskunskap. Ett stort problem har emellertid varit att nå ut med informationen till de arbetssökande. Arbetsförmedlingen behöver tydliga instruktioner från regeringen att aktivt bidra till informationsspridningen. Kommunerna bör också bidra till att sprida information via SFI. Lång tid i väntan på arbetsmarknadsetablering Stockholms universitet delar uppfattningen att det är svårt att få fram praktikplatser. Tidigare har det funnits ett tydligt regeringsdirektiv gällande detta men när det upphörde försämrades möjligheterna att hitta praktikplatser. Kostnaderna för att anskaffa praktikplatser blev till slut så stora att universitetet förra läsåret avstod från praktiken i Högre kurs i praktisk förvaltningskunskap. Systemet med praktik måste förstärkas med en tydlig styrning från regeringens sida. Riksrevisionen framför att riksdagens anslag för kompletterande utbildningar för utländska akademiker inte utnyttjats fullt ut, och att de intervjuade lärosätena påtalar att ersättningarna inte täcker de faktiska kostnaderna. Stockholms universitet skulle önska att Riksrevisionen följt upp detta konstaterande. Arbetet med samordning av kurser och stöd till studenterna är mer arbetskrävande för kompletteringsutbildningen än för övriga utbildningar vilket medför högre kostnader. Stockholms universitet har inte haft möjlighet att fortsätta bedriva Högre kurs i praktisk förvaltningskunskap på grund av de höga kostnaderna.

5 5 (5) Slutligen anser Stockholms universitet att alternativa sätt att anordna utbildning för invandrade akademiker bör också prövas. I Stockholms stad startas under hösten ett sådant försök av ansvariga för SFI-undervisningen. Stockholms universitet kommer att bistå dem med råd. Försöket är igångsatt efter samråd med Högskoleverket. Kåre Bremer Anna-Karin Orsmark