Kompletterande utbildningar vid Göteborgs universitet

Transkript

1 Dnr G /10 Kompletterande utbildningar vid Göteborgs universitet lägesrapport och utvecklingsmöjligheter

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Uppdragsbeskrivning:... 4 Definition av målgruppen och verksamheten vid Göteborgs universitet... 4 Genomförda utvärderingar & rapporter... 6 Verksamhet vid Göteborgs universitet... 8 Företagsekonomiska institutionen... 8 Institutionen för pedagogik och didaktik... 8 Juridiska institutionen... 8 Psykologiska institutionen... 9 Sahlgrenska akademin... 9 Institutionen för Socialt arbete Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Utländska lärares vidareutbildning (ULV) Övrig verksamhet med anknytning till kompletterande utbildningar för utländska akademiker Institutionen för svenska språket Språkhandledning Studentavdelningen Redogörelse - förslag Studentservice Administrativ service Organisatoriska förändringar Summering och slutsatser nästa steg? Referenser Bilaga Bilaga

3 Sammanfattning Föreliggande rapport behandlar aktuella utbildningar och insatser vid Göteborgs universitet för målgruppen utländska akademiker. Rapporten sammanställs inom ramen för det universitetsgemensamma likabehandlingsarbetet och det strategiska målet breddad rekrytering. Rapportens syfte är tvåfaldigt, dels att sammanställa uppgifter om aktuella, planerade och nyligen avslutade utbildningar inom området, dels att samla erfarenhet från genomförda och pågående utbildningar i termer av utveckling och samordning. Arbetet har inneburit inventering av samtliga kompletterande utbildningar för utländska akademiker inom Göteborgs universitet samt intervjuer med utbildningsansvariga vid respektive utbildning. Kompletterande utbildning är en väg för utländska akademiker att tillgodogöra sig en svensk examen eller legitimation utan att behöva genomgå en redan förvärvad utbildning. Genom kompletterande utbildning tillgodogör sig utländska akademiker de kunskapsområden som är specifika för svenskt utbildningsväsende inom aktuellt område och som av arbetsmarknaden anses vara relevanta. Göteborgs universitet har en lång tradition av utbildningsformen och bedriver idag utbildningar vid flertalet fakulteter. Majoriteten av utbildningarna är inom så kallade legitimationsyrken, såsom läkare, lärare, sjuksköterska, jurist och psykolog. Ur ett verksamhetsperspektiv utgör kompletterande utbildningar för utländska akademiker en temporär lösning eller insats, åtminstone sett från majoriteten av utbildningarnas utformning. Tydligast visas detta i hur utbildningarna finansieras och inordnas i verksamheten, så som projektfinansierade och förlagda utöver ordinarie kursutbud. Verksamhetsformen innebär en utmaning för universitetet och de enskilda utbildningsanordnarna då förutsättningarna avsevärt skiljer sig från ordinarie grundutbildning. Inventering och intervjuer har resulterat i förslag på tre områden där samordning och utveckling kan stärka verksamheten. Det första området är studentservice där utveckling av bl.a. mentorskapsprogram, studiesociala aktiviteter och språkkurser efterfrågas. Utbildningsanordnare efterfrågar även samordning inom utbildningsområdet för att utveckla och ta tillvara resurser hos universitetets karriärcentrum. Ett andra område är administrativ service vilket innefattar samordning av anskaffning av praktikplatser och marknadsföring samt utveckling av en Front desk och central resurs för utbildningsområdet. Slutligen efterfrågas organisatoriska förändringar i termer av långsiktig finansiering och etablering av en permanent organisation för att underlätta framförhållning, etablering av nätverk samt ökad möjlighet att tillvarata kunskap och erfarenhet inom området. Sammanfattningsvis innebär utmaningarna inom den pedagogiska verksamheten i relation till verksamhetens ekonomiska och organisatoriska begränsningar svåröverkomliga motsättningar mellan utbildningens kvalitativa målsättning och graden av framförhållning och kontinuitet som tillåts inom verksamhetsformen. 3

4 Inledning Denna rapport ska läsas som en fortsättning på den tidigare rapporten Utländska akademikers vägar till högskolan 1. Där presenterades utbildningar och insatser som bedrivs nationellt och i Västra Götalandsregionen samt vilka ingångar som finns till Göteborgs universitet. Rapporten ger avslutningsvis en behovsanalys och redogörelse för flöden. 2 I föreliggande rapport presenteras utbildningar och insatser vid Göteborgs universitet för målgruppen utländska akademiker samt en behovsanalys av möjliga insatser för att stärka det framtida arbetet. Behovsanalysen utgår ifrån intervjuer med berörda utbildningsanordnare vid Göteborgs universitet och sammanställer dessas synpunkter rörande samordnings- och förändringsmöjligheter inom studentservice, administrativ service och organisatoriska förändringar. Denna rapport är tänkt att utgöra underlag inför vidare diskussion om hur Göteborgs universitet framöver ska ta emot utländska akademiker i behov av kompletterande utbildning. Uppdragsbeskrivning: Inom ramen för det universitetsgemensamma likabehandlingsarbetet har en inventering genomförts av Göteborgs universitets arbete med kompletterande utbildningar för utländska akademiker under ledning av jämlikhetssekreterare Pia Götebo Johannesson. Med utgångspunkt i rapporten Utländska akademikers vägar till högskolan 3 sammanställdes underlag för uppföljning av verksamheten inom Göteborgs universitet. Intervjuer genomfördes med kursansvariga/motsv. för pågående eller nyligen avslutade utbildningar riktade mot utländska akademiker. Inventeringen har som mål att kartlägga pågående och planerade utbildningsinsatser inom området samt samla erfarenhet från genomförda utbildningar. Resultatet ska sammanställas utifrån ett verksamhetsperspektiv där nyckelfaktorer och utvecklingsmöjligheter inom verksamhetsområdet presenteras och ges relevant kontext, dvs. Göteborgs universitets framtida arbete med kompletterande utbildningar för utländska akademiker. Rapporten ska tjäna som underlag inför ett seminarium om kompletterande utbildningar för utländska akademiker vid Göteborgs universitet. Definition av målgruppen och verksamheten vid Göteborgs universitet Den svenska arbetsmarknaden har av olika orsaker haft svårt att ta till sig den arbetskraftsresurs som utländska akademiker utgör 4. Tiden från ankomst till etablering samt ursprungsland är avgörande faktorer, dels kan deras kompetens betraktas som föråldrad efter att ha stått utanför arbetslivet i väntan på uppehållstillstånd och undervisning i svenska. Dels kan deras akademiska utbildning förefalla svårbedömd för arbetsmarknaden och en osäkerhet uppstå kring utbildningens innehåll och kvalitet. Vidare innebär den svenska arbetsmarknaden en specifik kontext som ställer vissa krav på arbetstagaren, dels formella i form av legitimation för utövande av vissa yrken, dels informella krav som kan vara specifikt relaterade till yrkesområden men som även kan behandlas under diskrimineringslagen. Kompletteringsutbildningar innebär en väg för utländska akademiker att tillgodogöra sig en svensk examen utan att återigen behöva genomgå en redan förvärvad utbildning. Istället kompletteras den förvärvade utbildningen med de kunskapsområden som är specifika för 1 Göteborgs universitet (2008) 2 Ibid 3 Ibid 4 Rapport Integration 2005 (2006) 4

5 svenskt utbildningsväsende inom aktuellt område och som av arbetsmarknaden anses vara relevanta. I följande rapport hänvisas till begreppet utländsk akademiker i enlighet med en definition från Högskoleverket 5 såsom en person som är stadigvarande bosatt i Sverige, dvs. är folkbokförd, har ett annat modersmål än svenska och har en akademisk examen från sitt hemland/tredje land eller som var på god väg att slutföra sina studier för en examen. Personen ska även ha fått sin utländska utbildning bedömd av högskola, högskoleverket eller annan myndighet och fått tillgodoräkna hela eller delar av sin utbildning. Kompletteringsutbildningar för utländska akademiker kan ha olika inriktning och omfattning beroende på den studerandes bakgrund och behov samt vilka krav som ställs på den specifika yrkeskåren i Sverige. Många utbildningar har framförallt en förberedande karaktär, de fokuserar på att ge den studerande en yrkesfärgad svenska inom specifikt område, en orientering i den svenska arbetsmarknaden samt öppnar upp för nätverk och kontakter genom praktik inom aktuellt yrkesområde. Viss komplettering av teoretisk och praktisk kompetens kan vara relevant inom denna typ av utbildning men tonvikten ligger på att snabbt öppna upp arbetsmarknaden genom nyckelfaktorer. Denna typ av utbildning brukar beskrivas som aspirantutbildning eller förberedande utbildning. De kompletterande utbildningar som främst fokuserar på komplettering av teoretisk och praktisk kompetens brukar delas in i två kategorier, komplettering av generell kompetens för den svenska arbetsmarknaden samt så kallade Legitimationsyrken. Utbildningar som riktar sig mot generell kompetens utformas mot grupper som antingen varit frånvarande från sitt yrkesområde under en längre period eller vars yrkesområde till viss del skiljer sig innehållsmässigt från motsvarande i Sverige, exempel kan vara uppdatering inom ämnen som dataprogrammering eller komplettering av svensk statskunskap. De s.k. Legitimationsyrkena innefattar bl.a. läkare, lärare och jurister. För att få utöva yrket i Sverige krävs legitimation/behörighet från myndighet eller annan instans. Legitimation uppnås genom komplettering av specifika kurser eller moment inom ordinarie utbildning vid svensk högskola. För högskolor och universitet innebär kompletterande utbildningar för utländska akademiker framförallt tre olika typer av utbildningsvägar; Åtskilda program med särskild inriktning mot invandrare. Infasningprogram som bryggar förberedande- och högskoleutbildning. Reguljär antagning inom ordinarie grundutbildning med efterföljande tillgodoräkning. Vid Göteborgs universitet är den vanligaste vägen in i utbildning för utländska akademiker via reguljär antagning, för att därefter få del/delar av tidigare studier tillgodoräknade 6. Personen läser sedan in de poäng som saknas och kan efter en tid få ut svensk examen. Uppgiften baseras på tidigare undersökning genomförd Denna rapport har inte som mål att kartlägga variationen i aktuella antagningsvägar för utländska akademiker vid Göteborgs universitet, det finns heller inget som tyder på att situationen förändrats sedan 2007 års undersökning. Göteborgs universitet har bedrivit ett aktivt arbete för att förbättra rekrytering och mottagande av nya studentgrupper, inte minst de med utländsk bakgrund. Insatser som genomförts täcker 5 HSV (2006) 6 Göteborgs universitet (2007) 7 Ibid 5

6 ett brett spektrum av rekryterings och mottagandeåtgärder och inkluderar stora delar av universitetets organisation 8. Insatser har inriktats mot: Introduktionsutbildningar, validering, förberedande utbildningar och behörighetsgivande utbildningar. Kompletterings-, stöd- och vidareutbildningar. Rekryterings och informationsinsatser Kunskaps- och utvecklingsprojekt, livslångt lärande. Studentbaserat jämlikhetsarbete. Genomförda utvärderingar & rapporter I rapporten Utländska akademikers vägar till högskolan 9 redogörs för utländska akademikers vägar till högskolan i Västra Götalandsregionen samt Göteborgs universitets verksamhet och möjliga framtida förutsättningar i relation till målgruppen. Rapportens slutsatser är tvetydiga avseende framtida behov och omfattning av kompletterande utbildningar för utländska akademiker. Inom det regionala samverkansprojektet Korta vägen 10 gjordes bedömningen att mellan invandrade akademiker årligen bosatte sig i Västra Götalands län. Migrationsverket gjorde bedömningen att någon avmattning av antalet asylsökande under inte var trolig. Verkets bedömning är en fortsatt omfattning av till asylsökande per år. Den heterogena sammansättningen av asylsökande och utländska akademiker samt bristfälligt statistiskt underlag begränsar möjligheten till mer precisa bedömningar av behov och omfattning på insatser inom området. Hos Arbetsförmedlingen hade 33% akademisk utbildning av de personer med utländsk bakgrund födda utanför EU som anlänt mellan år 2004 och 2007, av totalt Göteborgs stad inför under 2008 en ny introduktionsersättning för invandrare men för ingen samlad statistik över gruppens sammansättning. En grov uppskattning är att ca 2000 personer årligen kommer vara föremål för introduktion. 11 Som en del i förprojekteringen för projekt Utländska akademiker sammanställdes rapporten Utvärdering av kompletterande utbildningsinsatser för Utländska Akademiker på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2009). Rapportens syfte är att peka på framgångsfaktorer och kritiska moment inom sju olika utbildningsinsatser 12 med särskilt fokus på kopplingen mellan respektive utbildning och deltagarnas etablering på arbetsmarknaden. Rapporten summerar tre slutsatser avseende utbildningsinsatsernas organisering och ansvarsfördelning: Två delvis relaterade faktorer förefaller vara avgörande för möjligheten att snabbt få ut utländska akademiker i arbete specialisering på någon eller några grupper samt ett stort utbud av kandidater. 8 För detaljerad information över utbildningsinsatser se 9 Göteborgs universitet (2008) 10 Korta vägen var ett samverkansprojekt inom Västra Götalandsregionen mellan utbildningsanordnare och LAN riktat mot utländska akademiker. 11 Göteborgs universitet (2008) 12 Utbildningsanordnare är UTI-Utländska Tekniker och ingenjörer, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Invandrarakademin i Borås, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Högskolan i Borås samt Legitimation.nu. 6

7 Fortsatta utbildningsinsatser bör överväga om de skall satsa på de akademiker som har bäst förutsättningar för arbete eller om åtgärden riktar sig mot utländska akademiker i sin helhet. De två alternativen kräver olika organisation och tidsperspektiv. De utbildningsinsatser som rapporten behandlat har alla haft ett specifikt arbetsmarknadsperspektiv och/eller utbildningsperspektiv. Samtidigt rymmer ämnet fler dimensioner som skulle kunna tjäna som utgångspunkter, exempelvis långsiktig integration och individens möjligheter att påverka och forma sin egen framtid. Rapporterna pekar på tydliga utmaningar för Göteborgs universitet gällande kompletterande utbildningar för utländska akademiker, dels svårigheten att bedöma efterfråga och studentunderlag för att kunna bedriva en verksamhet på lång sikt, dels svårigheten att utforma rätt typ av utbildning, vilken typ ska prioriteras, på grund av det bristfälliga underlaget. Efter att ovanstående rapporter publicerats har en genomgripande förändring av svenskt flyktingmottagande föreslagits av regeringen. Reformen presenteras i regeringens proposition 2009/10:60, Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd. Reformen av flyktingmottagandet avses träda i kraft 1 december 2010 och innebär att kommunernas huvudmannaskap över flyktingmottagandet avskaffas och flyttas över till staten. I den nya organisationen kommer Arbetsförmedlingen få ett huvudansvar för nyanländas etablering medan kommunerna får fortsatt ansvar för bl.a. Sfi, bostadsförsörjning, samhällsorientering och insatser för barn och unga. Arbetsförmedlingens nya roll avser att påskynda nyanländas arbetsmarknadsetablering genom skräddarsytt stöd för individen med utgångspunkt i dennes utbildningsbakgrund och yrkeslivserfarenhet. En tidigare och obligatorisk kartläggning av individens utbildningsbakgrund möjliggör för Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare att i högre grad uppskatta behovet av kompletterande utbildning för utländska akademiker och därmed få förutsättningar för mer långsiktiga insatser. Denna reform kommer att ge större kunskap om nyanländas utbildningsbakgrund men inkluderar inte anhöriginvandring eller redan anlända asylsökande. Mörkertalet avseende invandrares utbildningsbakgrund kommer därmed att bestå i viss omfattning under ett par år. 7

8 Verksamhet vid Göteborgs universitet I dagsläget bedrivs flertalet utbildningar inriktade mot utländska akademiker vid Göteborgs universitet. Nedan följer kortfattade beskrivningar av aktuella samt nyligen avslutade utbildningar. Företagsekonomiska institutionen Vid företagsekonomiska institutionen startades vårterminen 2008 en kompletteringsutbildning för utländska ekonomer, på uppdrag av Arbetsförmedlingen, knuten till det regionala samverkansprojektet Utländska akademiker (se Bilaga 2). Utbildningen löper under 25 veckor, varav tio veckor är praktik. Syftet med utbildningen är att underlätta för invandrade akademiker med inriktning mot ekonomi att få arbete i enlighet med sin utbildning och yrkeserfarenhet. Behöriga till utbildningen är personer inskrivna på arbetsförmedlingen med akademisk examen eller minst tre års akademiska studier inriktad mot revision och redovisning, avklarad SFI D (eller motsvarande) och som haft uppehållstillstånd i max tre år. Utbildningen i företagsekonomi inriktas mot redovisning, huvudsyftet är att lära deltagarna vad som beskrivs som ett svenskt ekonomiskt språk, vilket inkluderar terminologi, normer samt institutionellt regelverk. Dessutom genomfördes yrkesanpassade IT-utbildningar främst inriktade mot affärssystem och företagssystem. Utbildningen sker i samverkan med Folkuniversitetet som ansvarar för undervisningen i svenska inom ramen för utbildningen (motsvarande nio timmar/vecka), för yrkescoachning (skriva CV, intervjuträna) motsvarande en dag i veckan samt för att skaffa fram lämpliga och relevanta praktikplatser för studenterna. Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Institutionen för Pedagogik och Didaktik (IPD) har en lång tradition av kompletterande utbildningar för utländska lärare. Denna typ av utbildning har sedan tidigt 1990-tal bedrivits vid institutionen på uppdrag av länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingen. 13 IPD erbjöd under år 2006 en kompletterande utbildning för lärare och akademiker med utländsk examen. Antagningen skedde i samråd med Arbetsförmedlingen. Målsättningen var att underlätta för arbetslösa utländska lärare att få anställning inom sitt yrke i Sverige samt att få den svenska skolan/förskolan att anställa lärare med flerkulturell kompetens. Utbildningen bestod av en förberedande utbildning på 10 veckor, kompletterande ämnesstudier på ca 40 veckor samt allmänt utbildningsområde (AUO) som omfattade 40 veckor. IPD har även skapat ett antal uppdragsutbildningar som tidigare upphandlats av Arbetsförmedlingen Service Offentliga Tjänster. Bland andra en förberedande utbildning för lärare med utländsk lärarexamen intresserade av att undervisa vid svensk förskola samt en kompletterande förskolelärarutbildning. Juridiska institutionen Juridiska institutionen har sedan 2007 en kompletteringsutbildning för jurister med utländsk examen, UTLEX, finansierad med stöd av Utbildningsdepartementet. Utbildningen ges även vid Stockholms universitet, antagningen begränsas till 15 helårsstudenter per lärosäte och ger under år 2009 lärosätet rätt till en ersättning med drygt per hst 14. Behörighet till utbildningen bedöms utifrån genomgången juristutbildning från annat land (minst fyra år), 13 Fridlund, M. (2008) 14 Utbildningsdepartementet (2009) 8

9 tester i svenska språket samt personlig intervju med sökande. Utbildningen löper över två år och omfattar en introduktionstermin om 30 högskolepoäng, under vilken deltagarna introduceras till den svenska rättsordningen, antagning till juristprogrammets fjärde termin, antagning till juristprogrammets ordinarie utbildningsplan under två terminer, samt examensarbete. Studenterna får tillgodoräkna sig delar av tidigare juristutbildning från utlandet. Efter avslutad kompletterande utbildning får studenter, med godkänt resultat, en svensk juristexamen. I utbildningen ingår Språkhandledning för jurister, vilken upphandlas från Institutionen för svenska språket. Goda kunskaper i svenska bedöms som avgörande i utbildningen och även för förutsättningar på arbetsmarknaden efter examen. I utbildningen finns även de med svenskt förstaspråk men med utländsk juristexamen. Dessa bedöms som en extra resurs i utbildningen då de fungerar som mentorer för övriga studenter samt har erfarenhet av att läsa juridik på annat språk än modersmål. Psykologiska institutionen Samhällsvetenskapliga fakulteten har avsatt extra medel för att utländska psykologer ska få möjlighet att komplettera sin utbildning inom ramen för psykologprogrammet. Socialstyrelsens behörighetsprövning ligger till grund för vilka kompletteringar som krävs för att en psykolog med utländsk utbildning ska få behörighet att praktisera i Sverige. Den som söker sig till Göteborgs universitet för komplettering får en individuellt anpassad studieplan som omfattar delkurser ur ordinarie psykologprogrammet. För majoriteten av de psykologer som önskar komplettera sin utländska utbildning krävs en omfattande utbildning i psykoterapi vilken utgör en stor del av psykologprogrammet. Det finns även en möjlighet för en psykolog som antagits till psykologprogrammet att bygga ut sin studieplan med ett antal kurser som inte krävs för att få svensk behörighet. Motiveringen är bland annat att deltagandet i kurserna kan bidra till att främja inlärningen av en yrkesfärgad svenska. Fakultetens målsättning är att alla psykologer med utländsk utbildning som önskar komplettera sin utländska psykologutbildning för att få svensk behörighet ska få en plats på utbildningen. Fullföljd komplettering ger rätt till svensk legitimation för psykologer men ej examen från psykologprogrammet. Sahlgrenska akademin Inom Sahlgrenska akademin finns idag flera alternativ för komplettering av utländsk examen, dels kompletterande utbildning för läkare och sjuksköterskor från tredje land (utanför EU/EES) i programform, dels möjlighet att söka in till ordinarie utbildningsprogram och därefter tillgodoräkna de utbildningsmoment som socialstyrelsen bedömer som fullgoda i den utländska utbildningen. Kompletterande utbildning för läkare och sjuksköterskor från tredje land är en uppdragsutbildning finansierad av utbildningsdepartementet enligt direktiv från regeringen. Uppdraget inkluderar även kompletterande utbildning för tandläkare som beräknas starta höstterminen Utöver Sahlgrenska akademin anordnas utbildningarna även vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet (samordnande lärosäte) och Lunds universitet. Utbildningarna är enbart öppna för personer som har beslut om att delta i Socialstyrelsens kompletteringsprogram för respektive grupp. Under år 2009 ges universitet rätt till ersättning med kr per hst för läkare och kr per hst för sjuksköterskor som genomgår kompletterande utbildning Utbildningsdepartementet (2009) 9

10 För de som fått sin utbildning prövad av Socialstyrelsen och bedömts behöva komplettering för legitimation men ej kan söka ovanstående utbildningar återstår möjligheten att söka in till relevant program inom ordinarie grundutbildning för att därefter tillgodoräkna sig delar av utbildningen. Denna möjlighet står öppen vid majoriteten av Sahlgrenska akademins institutioner. I enstaka fall kan institutionerna även göra en individuell prövning och skapa en ad hoc lösning för en specifik person. Då skapas en individuell studieplan med de kurser som behövs för att personen ska bli behörig inom sitt yrkesområde. Institutionen för Socialt arbete Institutionen för socialt arbete och förvaltningshögskolan erbjöd under 2007 och 2008 utbildningen Högre praktisk förvaltning för akademiker med utländsk examen. Kursen finansierades med riktade medel från regeringen genom utbildningsdepartementet. Utbildningen var ettårig och omfattade 60 högskolepoäng. Målsättningen var att utbildningen skulle ge förutsättningar för deltagarna att tillgodogöra sig teoretiska och praktiska kunskaper som gör dem attraktiva för arbetsgivare i offentlig sektor. I utbildningen ingick kurser vid institutionen för socialt arbete och förvaltningshögskolan, även institutionen för svenska språket deltog i utbildningen genom kursen att tala och skriva i offentlig verksamhet. Utbildningen avslutades VT Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Utländska lärares vidareutbildning (ULV) ULV-projektet (Utländska Lärares Vidareutbildning) drivs på uppdrag av regeringen vid sex lärosäten under samordning av Lärarhögskolan i Stockholm. Vid Göteborgs universitet är utbildningen förlagd till Utbildnings- och forskarnämnden för lärarutbildning där den första utbildningsomgången startade Den (i dagsläget) sista antagningen startade höstterminen 2009, utbildningen löper fram till och med höstterminen Utbildningen ger under år 2009 lärosätena rätt till ersättning med kr per hst 16. Behöriga att delta är studerande med lärarexamen från ett utländskt lärosäte (eftergymnasial utbildning). Sökande måste ha godkänt i Svenska B, enligt särskild förordning krävs inga kunskaper i engelska. Utbildningen består av studier upp till 120 högskolepoäng beroende på deltagarens behov. Studierna kan bedrivas på hel- eller halvfart med möjlighet till distansstudier. Vid antagning genomförs en individuell bedömning av studentens behov för att få svensk lärarexamen, därmed finns ingen enhetlig kursplan. Utbildningen kan innebära komplettering inom Allmänt utbildningsområde eller i olika ämneskunskaper beroende på inriktning, i vissa fall kan komplettering inom båda områdena vara aktuellt. Då många institutioner ger kurser i ämneskunskaper kräver utbildningen en hel del intern samverkan inom GU. 16 Utbildningsdepartementet (2009) 10

11 Övrig verksamhet med anknytning till kompletterande utbildningar för utländska akademiker Utöver de kompletterande utbildningarna för utländska akademiker bedrivs stödverksamhet och utbildning mot målgruppen vid flera delar av universitet. Dessa verksamheter är fler än de nedan presenterade och vissa kommer att behandlas längre fram i rapporten. Nedan följer de verksamheter som direkt är kopplade till de ovan redovisade utbildningarna. Institutionen för svenska språket Inom ramen för sin ordinarie verksamhet erbjuder institutionen för svenska språket en rad kurser som vänder sig till studerande som inte har svenska som modersmål, bl.a. Svenska som andra språk och Svenska för studenter med annat modersmål. I utbudet ingår även kurser riktade mot utländska akademiker inom kompletterande utbildningar, såsom lärarprogrammet och svenska för utländsk hälso- och sjukvårdspersonal. Institutionen erbjuder även kurser som ger behörighet i svenska för högskolestudier. I kursutbudet ingår även uppdragsutbildningar i svenska som andraspråk samt behörighetsgivande språkprov, dels TISUS (test i svenska för universitets- och högskolestudier) men även prov i svenska för utländsk vårdpersonal/utländska veterinärer. Språkhandledning Språkhandledningen var ursprungligen en resurs hos institutionen för svenska språket men ingår nu i den allmänna studentservice som erbjuds via studentavdelningen. Handledningen är förlagd till fakulteterna men finansieras med medel från studentavdelningen med möjlighet för fakulteterna att gå in med motfinansiering. Språkhandledningens målsättning är att erbjuda studenterna möjligheten att utveckla struktur, stil och språk genom individuell handledning, samtal i små grupper, seminarier och workshops. Det är inte handledarnas roll att ha synpunkter på faktainnehåll, rättning, korrekturläsning eller redigering. Handledningen ska fokusera på vägledning, hur studenten på egen hand kan jobba med språket, förklara skrivregler och grammatik, tips för hur studenter kan hitta lämplig studiestrategi och vägledning inför muntliga presentationer. Studentavdelningen Förutom språkhandledning är flertalet delar av studentavdelningens verksamhet involverad i kompletterande utbildningar för utländska akademiker. Antagningsenheten spelar en central roll som stödfunktion i bedömning av utländska utbildningar och komplement till HSV. De utländska akademiker som saknar examen eller har en utbildning kortare än två år inkluderas inte i HSV:s uppdrag för bedömning av utländska utbildningar (HSV gör ibland undantag), dessa blir då antagningsenhetens uppgift att bedöma. Den centrala studievägledningen vid studentavdelningen ger råd och stöd innan och under utbildningen. Studievägledningen kan bl.a. hjälpa blivande studenter att hitta lämplig kompletterande utbildning samt agera kontaktskapande mellan universitet och gymnasieskolor, komvux och folkhögskolor. Studentavdelningen är därmed en viktig aktör i rekryteringsprocessen till de kompletterande utbildningarna. Även i slutet av utbildningen har studentavdelningen en central roll att spela genom karriärcentrum, universitetets arbetslivscentrum. För den specifika målgrupp som utländska akademiker utgör, särskilt i relation till vissa utbildningars karaktär av arbetsmarknadsåtgärd/uppdragsutbildning, innebär karriärcentrum en viktig resurs som kan underlätta intåg i arbetslivet. Handelshögskolans Career Services fyller denna funktion för sina studenter. 11

12 Redogörelse - förslag Kompletterande utbildningar för utländska akademiker vid Göteborgs universitet har sedan föregående inventering inte genomgått några större förändringar, ett par utbildningar har lagts ner och några har tillkommit eller är på väg att starta upp. Majoriteten av de kontaktpersoner som var aktuella vid föregående inventering kvarstod också vid genomförandet av den här aktuella sammanställningen (se Bilaga 1). Syftet med intervjuer av kontaktpersoner/kursansvariga har främst varit att samla erfarenhet från genomförda utbildningar samt att identifiera områden för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika utbildningsanordnare. Nedan presenteras resultatet indelat i tre huvudkategorier; Studentservice, Administrativ service samt Organisatoriska förändringar. De underliggande rubriker som följer varje huvudkategori är de teman som utkristalliserades under intervjuerna och samlar de synpunkter på förändring, samordning och utveckling som utbildningsanordnarna efterfrågat. Studentservice Mentorskap Mentorer för studenterna lyfts fram som viktiga ur flera perspektiv och kan i sin utformning ha olika karaktär. För det första kan föreläsare och lärare fungera som mentorer i en sammansatt klass. Fördelen är framförallt att studenter och lärare ges en kontinuerlig social kontakt som kan underlätta den studiesociala miljön och skapa förutsättningar för problemlösning och ev. konfliktlösning. Mentorer kan också vara externa kontakter som knyts till utbildningens studenter i syfte att bredda kontaktnät och ge en väg in i arbetslivet. Slutligen kan mentorskap innebära student möter student såsom i Peer Help Programme, en del av studentstödsarbetet, samt mentorsprojektet Mentorskap för mångfald vilken bedrivs som fristående kurs vid Institutionen för svenska språket. Kursen kombinerar teori och praktik kring mentorskap, kulturella identitetsfrågor och akademiskt språk. Kursdeltagare måste ha läst 60 hp vid universitet/högskola och får en adept tilldelad vid kursstart. Dessa följs sedan åt under terminens gång. Studiesociala aktiviteter Graden av studiesociala aktiviteter som ligger utöver ordinarie undervisningstid skiljer sig åt beroende på utbildning. På vissa utbildningar förekommer det att kursansvarig tar initiativ till aktiviteter utanför undervisningen, exempelvis i form av gemensam middag eller inspark. Detta är mer vanligt förekommande på utbildningar som har programkaraktär, dvs. att studenterna läser utbildningen tillsammans i en klass. Många utbildningar saknar möjligheten till denna typ av utformning då studenterna läser individuella kursplaner. Utbildningsanordnare efterfrågar insatser från kårerna riktade mot dessa studenter, dels av studiesociala skäl men även för möjligheten till fördjupad inlärning av svenska. Då flertalet utbildningar för utländska akademiker är helt skilda från ordinarie kurser blir utbytet med studenter med svenska som modersmål bristfälligt. Språkhandledning Den språkhandledning som erbjuds i olika omfattning vid fakulteterna utgör en viktig resurs för studenterna och omnämns i mycket positiva ordalag av flera utbildningsanordnare. I de kompletterande utbildningarna för utländska akademiker ingår 17 Göteborgs universitet (2008) 12

13 språkundervisning i svenska, ofta inriktad mot utbildning och yrkesval. Vissa utbildningsanordnare anser att denna språkundervisning fyller den funktion som språkhandledningen utgör, överlag handlar det då om utbildningar i programform med tydligt yrkesinriktad undervisning. Språkhandledningen kvarstår ändå som en särskilt viktig resurs för studenter med annat modersmål än svenska. Flertalet utbildningar för utländska akademiker sker i mer löst sammansatt form än programutbildningar och har även en större spännvidd över olika ämnesområden. I dessa fall bedöms språkhandledningen som nödvändig för många studenter som saknar erfarenhet i akademisk svenska, språkets grammatik och textstruktur. I språkhandledningen finns också möjlighet att få en text genomlyst utan att den blir bedömd, då handledningen endast ger råd och stöd, inte korrekturläser eller bistår i examination. Språkhandledningen utgör en särskilt viktig resurs för de studenter vid kompletterande utbildningar som i sin utbildning måste utföra ett examensarbete. Karriärcentrum Ett samarbete med karriärcentrum har funnits på flera utbildningar, bland annat har de bjudits in för att informera studenterna om sina tjänster. Handelshögskolans egna motsvarighet Career service har använts av de utbildningar som anordnas där, Career service har också använts flitigt av studenterna. En utbildningsanordnare har upphandlat karriärvägledning av extern aktör (folkuniversitet) och varit mycket nöjd med resultatet. Karriärstöd är en viktig resurs för studentgruppen och det efterfrågas mer ifrån universitetet inom detta område. Ett förslag var att flertalet utbildningar för utländska akademiker tillsammans riktar sig mot Career service för att visa på efterfrågan och ge resurser till en professionell organisation som är kapabel att bistå i frågor om praktikplatser, nätverk och arbetsmarknadsintroduktion. Alumniverksamhet Alumniverksamhet ses som ett sätt att skapa nätverk för studenterna som både kan underlätta i ett framtida arbetsliv men även utgöra en resurs inom mentorsverksamhet (se ovan). För de utbildningar som har motsvarigheter vid andra lärosäten föreslogs gemensamma alumninätverk inom ämnesområdet. Ett förslag var också att använda före detta studenter som ambassadörer för utbildningen, som en resurs för vidare rekrytering. Akademikersvenska Brister i svenska språket är en stor utmaning för samtliga kompletterande utbildningar, flertalet har språkundervisning i utbildningen trots att studenterna har kvalifikationer motsvarande Svenska B och Sfi. Inom vissa utbildningar har kravet på god svenska inneburit att de ordinarie kriterierna, såsom Svenska B, frångåtts och ersatts med prov i svenska vid antagning. För utländska sjuksköterskor fanns tidigare ett antagningskrav om avklarat prov i sjukvårdssvenska. Detta är nu ersatt med krav på genomgången Svenska B, en förändring som enligt respondenter lett till lägre kunskapsnivå i svenska hos antagna studenter. Följden har blivit att undervisningen i svenska inom utbildningen eventuellt behöver utökas för att studenterna ska klara kraven i studier och arbetsliv. Inom flera utbildningar beskrivs brister i svenska språket som den främsta anledningen till avbrutna studier. För att förbättra förutsättningarna efterfrågas kurser i svenska riktade mot fortsatta högskolestudier, både för utländska akademiker och övriga studenter. Ett förslag är en kurs i akademikersvenska som ska ge fullgoda kunskaper i hur svenska språket används vid universitet samt förbereda studenter på de krav som ställs inom utbildningar avseende språklig nivå, textstruktur, studieteknik och studietakt. Att 13

14 studietakten vid många utbildningar är förhållandevis hög har visat sig problematiskt då många studenter länge varit frånvarande från både studier och arbetsliv. Idén om en kurs i akademikersvenska kan också sägas ha framförts i termer av collegeutbildningar och förberedande- eller introduktionsutbildningar för universitetsstudier. Gemensamt för förslagen har varit fokusering på svenska på akademisk nivå och inskolning i universitetsvärlden. Ytterliggare ett förslag var ökad samordning av befintlig undervisning i svenska, exempelvis genom regelbundna träffar under terminen som i studiecirkelform tillåter språkträning. Studenters kunskap i engelska har inte diskuterats i nämnvärd omfattning, främst på grund av att kravet på kunskaper i engelska helt har frångåtts vid flera utbildningar samt att denna problematik överskuggas av många studenters bristande svenska. Administrativ service Anskaffning av praktikplatser Att anordna praktikplatser för studenter beskrivs vid flertalet utbildningar som något mycket tungjobbat och arbetskrävande. En utbildning har upphandlat anskaffning av praktikplatser från en extern resurs (folkuniversitet) men på resterande utbildningar med praktikmoment (även verksamhetsförlagd utbildning) låg anskaffning av praktikplatser på utbildningsanordnaren. Från flertalet utbildningar efterfrågades stöd i detta arbete från universitetsgemensamt håll. Exempelvis lyftes Career service och karriärcentrum fram som lämpliga kompetenscentrum för detta arbete. Vid vissa utbildningar har svårigheten att hitta lämpliga praktikplatser lett till begränsad antagning för att kunna erbjuda alla studenter detta moment. Att även Göteborgs universitet kan fungera som lämplig praktikplats påpekades, men att de försök som gjorts för att få praktikplatser inom universitetet dessvärre inte varit framgångsrika. Front desk Flertalet utbildningsanordnare betonade vikten av en egen ingång, en front desk, för kompletterande utbildningar för utländska akademiker. Man anser att det behövs en central kompetens för att möta en heterogen studentgrupp med differentierad bakgrund men med ett fåtal gemensamma egenskaper. Administrativt kan denna kompetens placeras under studentavdelningen och utgöra en del av den fysiska front desk som tidigare diskuterats inom universitet 18, den kan även utgöra en del av en web-baserad Front desk som riktar sig mot målgruppen och informerar om samtliga utbildningar. En central resurs för kompletteringsutbildningar Som en del av den gemensamma ingången till universitet, såsom beskrivs ovan, efterfrågas en person med samlad kunskap om befintliga kompletterande utbildningar mot målgruppen, som kan utgöra en samlande funktion för verksamheten inom universitet, dels för utbildningsanordnare men även för externa intressenter såsom arbetsförmedlare, syokonsulenter, flyktinghandläggare etc. En dylik tjänst bör finnas för att möta den efterfråga som faktiskt finns och resursen måste ingå i den reguljära verksamheten för att kompetens inte ska gå förlorad över tid. 18 Göteborgs universitet (2008a) 14

15 Gemensam marknadsföring Flertalet utbildningsanordnare beskriver svårigheter i att nå ut med information om utbildningen till intressenter, både studenter och andra. Informationsvägar som används är ofta inte de gängse inom universitetet, det är sällan möjligheten till framförhållning finns för att få med utbildningar i den ordinarie kurskatalogen. Istället förs information om utbildningarna ut via uppdragsgivare, annonser på offentliga platser (bibliotek), tidningar med bred läsekrets (Metro), invandrarorganisationer och informationsbesök. Ofta är det mun mot mun metoden som beskrivs som det mest effektiva sättet att nå ut med information om utbildningen. Problemen med informationsspridning kan kopplas till den bristande samordning som finns runt utbildningsformen och svårigheten att ha nödvändig framförhållning på grund av många utbildningars finansieringsform. En underlättande åtgärd är ovan nämnda Front desk samt en central resurs för kompletterande utbildningar. Organisatoriska förändringar Finansieringsformer & framförhållning Framförhållning innebär ett problem i dagens utformning av utbildningar för utländska akademiker då dessa ofta har formen av projekt och således är tidsbegränsade insatser med begränsad möjlighet till långsiktig planering och vidareutveckling. Inte minst innebär detta att den kompetens som upparbetas under projektets gång sällan tas tillvara vid dess slut. Kompetens som upparbetas vid varje utbildning i fråga om kontakter, pedagogisk erfarenhet och möjlig vidareutveckling måste därmed upparbetas vid varje nytt tillfälle som en ny kurs utformas, såtillvida att en liknande kurs inte utformats på samma institution tidigare. Denna typ av verksamhet hade följaktligen stimulerats av att bedrivas inom reguljär verksamhet, åtminstone på någon nivå inom organisationen. Vid nyligen uppstartade utbildningar, eller då ansvaret för en utbildning förts över från en person till dennes efterträdare, efterfrågas stöd från någon som arbetat med utbildningsområdet kontinuerligt över tid och besitter den specifika kompetens som utbildningsformen kräver. En central hemsida om kompletterande utbildningar Se ovan administrativ service: front desk Nätverk & erfarenhetsutbyte Flertalet utbildningar har samarbete med andra institutioner inom sin utbildning men många saknar kontakter och erfarenhetsutbyte med andra kompletterande utbildningar för utländska akademiker. Ett nätverk inom utbildningsområdet på Göteborgs universitet efterfrågades och sågs av flertalet som en lämplig väg för att vidga kontaktnät och utbyta erfarenheter. Särskilt påpekades behovet av ett nätverk vid uppstart av nya utbildningar eller när en ny person tillträder tjänst inom området. Att etablera ett nätverk kan också ge framtida effektiviseringsvinster i form av samordning av likartade kursmoment. Samordningstjänst för kompletterande utbildningar Se ovan -administrativ service: En central resurs för kompletteringsutbildningar 15

16 Summering och slutsatser nästa steg? Ovanstående genomgång visar på en heterogen grupp av utbildningar riktade mot en heterogen grupp av studenter, något som kan sägas återspegla Göteborgs universitet i stort. Det finns dock några centrala begrepp i denna typ av utbildning som klart skiljer den från övrig verksamhet och ställer universitetet inför särskilda utmaningar. Ur ett verksamhetsperspektiv utgör kompletterande utbildningar för utländska akademiker en temporär lösning eller insats, åtminstone sett från majoriteten av utbildningarnas utformning. Tydligast visas detta i hur utbildningarna finansieras och inordnas i verksamheten. Finansieringen är oftast tidsbegränsad, extern och riktad mot en specifik grupp, i verksamheten inordnas därmed inte utbildningen i ordinarie kursutbud utan läggs utöver övrig utbildning som separata kurser och program med särskild antagning. Vidare får de ekonomiska villkoren och utbildningarnas ofta temporära karaktär följden att långsiktig planering och framförhållning hindras, möjligheterna till kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och samverkan begränsas samt att en permanent organisation med kunskap och kontakter inte kommer till stånd. Även målgruppen för utbildningarna skiljer sig från normalstudenten på vissa avgörande sätt. För det första har alla studenter i kompletterande utbildningar en högskoleutbildning bakom sig, för det andra har många lång yrkeserfarenhet inom sitt område och slutligen ställs studenterna inför utmaningen att studera på ett språk som inte är deras modersmål. Att just språket är en väsentlig utmaning för både utbildningsanordnare och studenter visar ovanstående genomgång tydligt. Förväntningarna på studenternas kunskaper i svenska varierar mellan utbildningar, tröskeln är olika hög beroende på vilken kompletterande utbildning studenten söker sig till. Ställer man detta i relation till att utbildningarna vid Göteborgs universitet inte har en förberedande karaktär utan förväntas hålla en akademisk nivå i komplettering av tidigare förvärvad högskoleutbildning förefaller det problematiskt att studenternas språkliga nivå inte är likvärdig i alla utbildningar och att det antagningskriterium som ofta används, Svenska B, inte garanterar de kunskaper i svenska som utbildningen kräver. Vissa utbildningsanordnare har försökt att lösa detta genom antagningsprov i svenska men samtliga pekar även på behovet av bra utbildning i svenska vid sidan av den kompletterande teoretiska och praktiska utbildningen. Även om flertalet utbildningar inkluderar undervisning i svenska återstår problemet med varierande språkkunskaper inom studentgruppen, därav den stora efterfrågan på en förberedande kurs med svenska på akademisk nivå och introduktion till universitetsstudier. I dagsläget utgör språkhandledningen en viktig resurs för studenterna som komplement till undervisningen i svenska inom utbildningen. Ytterliggare an aspekt som skiljer ut studentgruppen inom dessa utbildningar från övriga studenter är den svaga förankringen på svensk arbetsmarknad och behovet av sociala nätverk. Flera förslag från utbildningsanordnare understryker efterfrågan på ingångar till sociala nätverk i olika former, exempelvis alumniverksamhet, mentorskap och studiesociala aktiviteter. Även utbildningsformen i sig kan vid flera utbildningar utvecklas för att tillmötesgå behovet av större kontaktytor, studenter emellan. Flertalet utbildningar har i dagsläget inte haft möjlighet att koordinera sin undervisning med det ordinarie kursutbudet. Följden blir att olika studentgrupper läser samma eller likartade kursmoment vid skilda tillfällen eller lokaler. På så sätt minskar studenternas kontaktytor och de naturliga nätverk som ofta uppkommer på universitet blir betydligt mindre för dem som i realiteten behöver dessa som mest. 16

17 Även för utbildningsanordnare förefaller behovet av nätverk och erfarenhetsutbyte relativt stort. Flertalet av de förslag och idéer som framkommit i intervjuerna handlar om nätverksbyggande och samordning av resurser för att kunna utveckla verksamheten. Särskilt gäller detta en central resurs som kan samordna utbildningar, hantera in- och utflöde av studenter, informationsspridning och marknadsföring samt utgöra ett kontinuerligt stöd med nödvändig kunskap och erfarenhet av kompletterande utbildningar. Inte minst hade detta underlättat för externa intressenter inför upphandling av utbildningar vid universitetet. I dagsläget innebär utmaningarna inom den pedagogiska verksamheten i relation till verksamhetens ekonomiska och organisatoriska begränsningar svåröverkomliga motsättningar mellan utbildningens kvalitativa målsättning och graden av framförhållning och kontinuitet som tillåts inom verksamhetsformen. 17

18 Referenser Fridlund, MariAnne (2008) Jag vill bli sedd som en person med kunskap och erfarenhet. En uppföljningsstudie av utländska lärares möte med den svenska skolan. IPD-rapporter 2008:11 Göteborgs universitet (2007) Förslag till Policy och handlingsplan för arbetet med kompletteringsutbildningar med utländska akademiker som målgrupp vid Göteborgs Universitet. Personalavdelningen; Arbetsmaterial Göteborgs universitet (2008) Utländska akademikers vägar till högskolan. Personalavdelningen; Dnr G /08 Göteborgs universitet (2008a) Förslag till uppdrag, organisation och verksamhet för övergripande studentservice vid Göteborgs universitet. Förslags-PM. Dnr A HSV (2006) Kartläggning och analys av kompletterande högskoleutbildningar för utländska akademiker HSV; Reg.nr Integrationsverket (2006) Rapport Integration Norrköping Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2009) Utvärdering av kompletterande utbildningsinsatser för Utländska Akademiker Proposition 2009/10:60, Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd. Utbildningsdepartementet (2009) Regleringsbrev för budgetåret 2009, Bilaga 38 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 18

19 Bilaga 1 Kontaktpersoner för kompletteringsutbildningar för utländska akademiker vid Göteborgs universitet Inst. för socialt arbete Inst. för svenska språket Språkhandledningen Juridiska inst. Psykologiska inst. UFL/ULV IPD Företagsekonomiska inst. SA Antagningsenheten Studentavdelningen Annika Halén Harriet Yng Stina Aulin Ingegerd Enström Carina Carlund Jenny Peters Ulrika Ganning Lennart Junermark MariAnne Fridlund Jan Gustafson Bibi Kennergren Pernilla Hultberg Lars Urwitz Mats Edvardsson 19

20 Bilaga 2 Projekt Utländska akademiker (ESF) Projekt utländska akademiker ska genom fördjupad och breddad regional och interkommunal samverkan främja ett långsiktigt och effektivt tillvaratagande av nyanlända utländska akademikers kompetens. Nyanlända med akademisk utbildning och utomnordisk bakgrund ska ha möjlighet att inom sex månader efter erhållet uppehållstillstånd ha fått sin kompetens bedömd, samt inom tre år även kompletterad oavsett var i Västsverige man bor och konjunkturläget på arbetsmarknaden. På längre sikt ska den övergripande målsättningen kunna gälla nationellt. 1. Yrkesrelaterad information om möjligheter till studier och arbete i Sverige ska finnas tillgänglig för nyanlända kvinnor och män med utomnordisk bakgrund, såväl flyktingar som övriga invandrare. Inom tre månader efter erhållet uppehållstillstånd ska de även erbjudas kartläggning och bedömning av utbildning och arbetslivserfarenhet. 2. Personer som efter kartläggning och bedömning av kompetens är aktuella för komplettering ska inom ett år erbjudas plats inom Projekt utländska akademiker eller annan kompetenshöjande utbildning. 3. Minst 70 procent av deltagarna som genomgår en kompletterande utbildningsinsats ska i första hand vara i arbete motsvarande tidigare utbildning och yrkeserfarenhet, i andra hand vara i arbete med utvecklingsmöjligheter inom ett relevant yrkesområde inom sex månader efter utbildningsinsatsens slut. 4. Resterande deltagare går vidare till annan utbildning eller arbete inom nio månader efter utbildningsinsatsens slut. Ett visst antal kommer att avbryta utbildningen av olika skäl. För samtliga deltagare som fullföljer utbildningsinsatsen utarbetas en individuell handlingsplan med tydliga målsättningar. 5. Andelen kvinnor och män i projektet som helhet och i utbildningsinsatserna ska vara jämnt fördelad (mer än 40 procent respektive mindre än 60 procent) 6. Projektdeltagarnas känsla av sammanhang (KASAM) i det svenska samhället ska ha ökat efter genomgången utbildningsinsats. Källa: F/ 20