Rapport Kompletteringsutbildningsgruppen. Utbildning för akademiker med utländsk examen/grundutbildning

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Jämlikhet och mångfald Kompletteringsutbildningsgruppen Rapport Kompletteringsutbildningsgruppen Utbildning för akademiker med utländsk examen/grundutbildning

2 2 Inledning I regeringens proposition Den öppna högskolan (2001/02:15) föreslås en särskilt satsning på tillvaratagande av utländska akademikers kompetens. Inom denna grupp är det relativt vanligt att personer inte har ett arbete som motsvarar den kunskapsnivå som de fått genom högskoleutbildning. En ökad satsning på kompletterande utbildning för utländska akademiker behövs för att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden. Universitet och högskolor har därför också fått i uppdrag att utveckla metoder för att möta och värdera personers reella kompetens i förhållande till högre utbildning och tillgodoräknande. Behovet av kompletteringsutbildningar för utländska akademiker är således stort. Olika satsningar har tidigare genomförts och pågår i dagsläget på Göteborgs universitet. Dessa utbildningar genomförs dels som uppdragsutbildningar, dels på universitetets initiativ. Mångfaldskonferensen på GU februari 2001 bekräftade också att mycket gjorts och görs inom området, men det finns behov av kontinuitet och samordning. Hösten 2002 tillsattes en arbetsgrupp, Kompletteringsutbildningsgruppen, som sammanträdde sammanlagt vid sex tillfällen. Följande personer har kontinuerligt deltagit i denna arbetsgrupps arbete under hösten 2001 och våren 2002: Stina Aulin Institutionen för svenska språket Christer Ek, Avdelningen för studentfrågor Birgitta Everås, SFI-enheten Arbetsförmedlingen Christina F-Persson, Länsarbetsnämnden MariAnne Fridlund, Institutionen för pedagogik och didaktik Margret Javefors, Engelska institutionen Pia Götebo Johannesson, jämlikhetssekreterare GU Anna Olsén, Institutionen för journalistik och masskommunikation (sekreterare) Katerina Tzova, Avdelningen för personal och organisationsutveckling Därutöver har följande personer deltagit: Ingela Elofsson, International Office Margareta Holmegaard, Institutionen för pedagogik och didaktik Katarina Mlekov, GR-regionen Maria Oskarson, Statsvetenskapliga institutionen Åke Sander, Religionsvetenskapliga institutionen Birger Simonson, Institutionen för arbetsvetenskap Lena Söderman, Länsarbetsnämnden Behovsorientering Arbetsgruppens ursprungliga uppdrag var att diskutera nedanstående punkter samt att föreslå åtgärder: 2

3 3 1. Vilka behov av kompletteringsutbildning finns? Olika intressenters behov; individer, yrkesgrupper, samhället, näringslivet m.fl. 2. Vilka kunskaper skall en kompletteringsutbildning tillgodose? 3. Hur kan man få en kontinuitet i utbildningen samtidigt som det går att anpassa till olika individers behov? Ur de inledande diskussionerna formerades diskussionerna främst kring följande områden: validering och tillgodoräknande, social och kulturell kompetens, språkkunskaper, organisation och samarbete, bristyrkesutbildningar, aspirantutbildningar och kartläggning av utländska akademikers behov av kompletterande utbildning. Gruppens arbetsresultat kan bäst formuleras dels som en övergripande behovsformulering inom området, dels som framläggande av mer konkreta insatser. Det diskuterades också vilka studentgrupper och utbildningar som gruppen främst skulle fokusera på. Arbetsgruppen enades om att diskussionerna inom gruppen inte endast skulle gälla akademiker inom de så kallade bristyrkena inom undervisning, teknik, vård och omsorg, utan samtliga utländska akademiker. Validering och tillgodoräknande Begreppet validering och vad det innebär i praktiken är oklart och gruppen diskuterade tänkbara tolkningar av begreppet och dess konsekvenser. Det konstaterades att det fanns ett stort behov av ökade kunskaper och aktiva åtgärder inom området då Arbetsförmedlingen i Göteborg har över 2300 personer (med utomnordiskt medborgarskap) i sina register med utländsk högskoleutbildning med som antingen är arbetslösa, deltidsarbetslösa eller deltar i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Styrelsen för Göteborgs universitet beslutade (Dnr G /01) att de rekommendationer som Sveriges Universitets- & Högskoleförbund utfärdat angående riktlinjer och god sed i arbetet med tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning så långt som möjligt ska implementeras i verksamheten vid Göteborgs universitet. Rekommendationerna innebär bland annat att den som inte är student men är invandrare/flykting med akademisk utbildning i hemlandet och som strävar efter att i Sverige komplettera denna, bör så långt som möjligt erbjudas att få ansökan om tillgodoräknande prövad utan att uppfylla kravet på att vara student vid högskolan. Så sker idag endast undantagsvis. Organisation och samarbete Det behövs en tydlig organisation som underlättar för den sökande att få en snabb bedömning av sin kompetens. Som det har hanterats hittills har tillvägagångssättet varit krångligt både för universitetet och för den sökande. Det är viktigt att få till stånd ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och universitetet, inte minst för att den enskilde individens så snabbt som möjligt ska få veta vilken kompletterande utbildning som behövs. För detta krävs goda rutiner. Bedömningen av de sökande måste vidare ske på individuell basis, det vill säga att man måste se till individens specifika bakgrund, utbildning och behov. Studieplaneringen med behovsprövningen fordrar vidare en direktkontakt med respektive universitetsinstitution. 3

4 4 Språkkunskaper Goda kunskaper i svenska språket är en del i den grundläggande behörigheten och är därför en förutsättning för komplettering på universitetet. All erfarenhet visar att goda kunskaper i svenska språket är en konkurrensfördel på den svenska arbetsmarknaden. Kunskapsinhämtandet sker både genom såväl rena språkstudier som språkstudier via praktik, det vill säga i det dagliga sociala livet och i arbetet/studierna. Brister i språkkunskaper kan allvarligt hindra de studerande att tillgodogöra sig utbildningen. De platser som avsätts för svenskundervisning vid GU idag räcker inte på långa vägar till för att möta antalet sökande. Social och kulturell kompetens Gruppen diskuterade om det är möjligt att utbilda i social kompetens. Många arbetsgivare lägger stor vikt vid denna förmåga, då man menar att det är mycket viktigt att kunna jobba i grupp. Begreppet social kompetens är diskutabelt och kan innefatta allt ifrån specifika sociala koder inom ett yrkesområde till kunskaper om hur man tillämpar de dominerande samhälleliga sociala och kulturella normerna i det svenska samhället. Samtidigt betonade gruppen att syftet med vårt arbete är inte att försvenska studenterna, det är just mångfalden av kulturella kompetenser som är en stor tillgång. Aspirantutbildningen Med utgångspunkt från Förordningen om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor (SFS 1995:889) anordnades den s.k. Aspirantutbildningen vid GU med start Förordningen avsåg ett utbildningsprogram för personer med utländsk högskoleutbildning (minst tre år) och som var arbetslösa och som hade ett annat modersmål än svenska. Enligt förordningen ska utbildningen omfatta 40 poäng och ges på heltid. Praktik ska ingå i utbildningen. Bakgrunden till förordningen var att utländska akademiker hade mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden under 1990-talet trots ett växande behov av akademiskt utbildad arbetskraft. Svårast hade de med utomnordisk samt utomeuropeisk bakgrund. Syftet med Aspirantutbildningen var att komplettera personens befintliga utbildning. Göteborgs universitet tilldelades sammanlagt 600 utbildningsplatser, 436 antogs och 272 personer påbörjade utbildningen. Studierna sträckte sig över ett år, det vill säga 40 poäng varav 10 var praktik. Arbetet med Aspirantutbildningen genomfördes i samarbete med Länsarbetsnämnden och Arbetsförmedlingen, de senare var bland annat behjälpliga med arbetspraktikplatser. De problem som uppstod i samband med Aspirantutbildningen gällde bland annat finansiering, praktikplatser, institutionernas inställning, bristande information, disposition av tid. Den bristande finansieringen av studierna gjorde att vissa elever hoppade av utbildningen. När det kom till praktikplatser var gensvaret från näringsliv, myndigheter och organisationer svagt, detta trots att de blev informerade i god tid. Vissa institutioner ansåg också att det var ett ekonomiskt riskprojekt att ta emot eleverna då de var osäkra på om de skulle fullfölja utbildningen. Arbetsgruppen diskuterade om den skulle skicka in en ansökan till Rekryteringsdelegationen vid Utbildningsdepartementet med önskemål om en förnyad start för Aspirantutbildningen. Mot bakgrund av sammanfattningen av de organisatoriska problemen med projektet i dess tidigare form beslutades att någon projektansökan inte skulle insändas. 4

5 5 Under hösten 2001 inkom en utlysning av medel från Utbildningsdepartementet till Göteborgs universitet gällande platser inom aspirantutbildning (Dnr B1 4743/01). Fakulteterna tillställdes därför en förfrågan om det fanns något intresse för genomförande av en aspirantutbildning under Sammanlagt uppskattades behovet till ca 30 platser. Detta behov skulle emellertid till stor del kunna lösas via just kompletterande utbildning, inte aspirantutbildning, då kraven på bland annat genomförande kan vara svåra att uppfylla. Bristyrkesutbildningar Arbetsförmedlingen har startat en satsning på bristyrkesutbildning: Språnget. Inom de så kallade bristyrkesutbildningarna, exempelvis utbildningar inom teknik, undervisning och vård, strävar man i stor utsträckning efter att tillmötesgå arbetsmarknadens behov. Vad som kan definieras som ett bristyrke kan emellertid variera mellan kommunerna, något som Arbetsförmedlingen får ta hänsyn till i arbetet. Målgruppen är arbetssökande med utländsk högskolebakgrund, och de krav som ställs på de sökande är att de ska ha en avslutad högskoleutbildning, kunskaper i svenska och engelska och att de sökandes tidigare utbildning ska vara värderad av Högskoleverket. Dessa personer har dock varit svåra att finna i Arbetsförmedlingens register. Satsningen är treårig och sträcker sig mellan Kartläggning Gruppmedlemmarna Christina F-Persson från LAN och MariAnne Fridlund från Institutionen för pedagogik och didaktik har påbörjat en kartläggning av de utländska akademiker som är inskrivna vid Arbetsförmedlingarna i Göteborg. En rad informationsmöten kommer att hållas under våren Nästa steg är att systematisera den inhämtade kunskapen och att försöka komma åt det mörkertal ifråga om utländska akademikers kompetens, det vill säga att nå de individer som för närvarande inte finns inskrivna som arbetslösa vid arbetsförmedlingarna och efterhöra deras behov av kompletterande utbildning. Konklusion Det konstaterades att arbetsgruppens uppdrag inledningsvis var alltför vidsträckt formulerat. Gruppens diskussioner kom därför främst att fokuseras på några prioriterade behovsområden: - Kompletterande utbildning för utländska akademiker karläggning av nuläget. - Behov av intensifierat arbete med bedömning av utländska sökandes formella och reella kompetens validering och tillgodoräknande. Tillämpa Sveriges Universitetsoch Högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer beträffande invandrare/flyktingars möjlighet att få sin akademiska utbildning tillgodoräknad redan innan de är studenter. - Behov av organisation för hantering av validering av formell och reell kompetens. - Behov av att bedömningen av de sökande måste ske på individuell basis. - Behovet av grundläggande svenskundervisning vid universitetet. - Bedömning av språkkunskaper, hur ser behovet av studier i svenska/engelska ut? - Behov av ett samarbetet mellan arbetsförmedlingen och universitetet. 5

6 6 - Behov av kontinuitet i verksamheterna. Projekt som inte placeras i den ordinarie verksamheten tenderar att läggas ned, vilket resulterar i att resultaten uteblir på lång sikt. Tanken om ytterligare en Aspirantutbildning fick läggas åt sidan på grund av bland annat ekonomiska faktorer samt av bristande intresse från fakulteterna. Behoven visade sig mer ligga i linje med kompletteringsutbildningen. Gruppen beslutande sig för att fokusera på behovet av validering av reell kompetens samt på kompletteringsutbildning. För detta behövdes en kartläggning av arbetslösa utländska akademiker, vilket idag har påbörjats i samarbete med LAN. 6